Mia Österlund’s research while affiliated with Åbo Akademi University and other places

Theme: Multilingualism and Children's Literature. Ill. Henry Lyman Saÿen - Child Reading (1915–1918). Smithsonian American Art Museum, object number 1968.19.11. State-Sanctioned Multilingualism for Babies and Their Adults: Literary Multilingualism in Finnish Baby Box Books The baby books that, since the 1980s, are included in the Finnish state’s maternity packages distributed to every new-born child and their caregivers, are multilingual at heart. On pages of durable cardboard, a multilingual iconotext is realised as the two national languages Finnish and Swedish coexist with pictures on the spread. Lately, separate editions in the Sámi languages are also available. So far, there has been little literary research on these unique baby books. Hence, we seek to combine picturebook research with research in literary multilingualism to explore how these books handle multilingualism in relation to the materiality and multimodality of the picturebook medium. Our interest has been fuelled by the baby box books being a stately sanctioned and tailored book product that reaches about 30,000 Finnish families every year. In our article, we argue that a visual literary multilingualism is an essential trait of these books, and we suggest a typology for how multilingualism is realised within their multimodal format. Paying special attention to how the books deal with power hierarchies among the featured languages, we show that they employ a range of strategies to neutralise such hierarchies with greater or lesser success. Hence, we end up concluding that the books in the maternity package harbour a utopian and unproblematised view of multilingualism at odds with current societal debates.

Barn- och ungdomslitteraturen går genom tiderna hand i hand med emancipationen och kvinnofrågan. Litteraturkategorin inte bara tematiserar emancipation – den kamp för kvinnans frigörelse från könsdiskriminerande lagar och strukturer som uppkom under 1800-talet – utan har utgjort en plattform för kvinnliga författare att ta plats i offentligheten. Tidigare forskning har visat hur barn- och ungdomslitteratur i exempelvis Sverige utgjort en sådan arena för kvinnor, samt att detta inte minst gällt kvinnosakskvinnor, feminister och författare som skriver i en emancipatorisk anda (Kåreland 1977, 1997; Englund & Kåreland 2008; Andersson 2020). Syftet med artikeln är att ur ett receptionsanalytiskt och kritikhistoriskt perspektiv studera mottagandet i svenskspråkig dagspress och kulturtidskrifter i Finland av ett urval tongivande barn- och ungdomslitterära verk med emancipatorisk udd från perioden 1880–1930. För att få svar på dessa frågor skriver vår artikel in sig i forskningsdiskussioner kring kritikhistoria (Forser 2002; Arping 2008, 2013; Svedjedal 2009; Samuelsson 2013 m.fl.), emancipationshistoria samt barnlitteraturforskning om emancipationslitteratur och kvinnliga författarskap (Stenberg 1999, 2007, 2018; Englund & Kåreland 2008; Andersson 2020, Lappalainen 2020 m.fl.). Dessa teoretiska ingångar kompletteras med ett queerteoretiskt perspektiv (Rosenberg 2002; Kivilaakso 2012; Paqvalén 2021) eftersom några av de studerade författarna levde queert. Artikeln studerar mottagandet av fyra barnlitterära verk med emancipatorisk udd. 1) Toini ”Tea” Topelius I utvecklingstid (1889) som var landets första flickbok genom tiderna. 2) Nanny Hammarströms debutbok för barn Två myrors äventyr (1907), som ansågs förmedla kunskap om djur och natur på ett nydanande sätt. 3) Harriet Clayhills debut flickboken Full i 17 (1936), som rönte uppmärksamhet på grund av författarens ringa ålder samt för dess skildring av modern ungdom i yrhättetraditionen. 4) Clayhills ungdomsbok Vi abiturienter (1938), som väckte debatt då den kolliderade med recensenternas förväntningar på hur ungdomar skildras och vad en ungdomsbok är. Alla tre författare var yrkesaktiva kvinnosakskvinnor som engagerade sig i kampen för kvinnans rättigheter både i sina liv och i sina verk. Centrala frågor för vår receptionsstudie är: Hur tar den samtida kritiken emot emancipatoriskt tankegods i dessa böcker under respektive utgivningstid? Anses tankegodset förenligt med rådande föreställningar om barn- och ungdomslitteratur? Den hypotes artikeln prövar är att de olika nedslagens emancipatoriska udd, trots diskrepanser i hur emancipationen sett ut vid respektive utgivningstid, möts med motstånd eller osynliggörs i mottagandet. Utifrån vår analys drar vi slutsatsen att så är fallet. Barn- och ungdomslitteratur på svenska i Finland utgör, likt den i Sverige, en emancipatorisk arena som dels uppmärksammas och debatteras i kritiken, dels går under radarn i recensionerna. De analyserade böckerna både försvaras och förlöjligas i sin samtid. Svårsmält för kritikerkåren är inte bara själva emancipationstematiken, utan i synnerhet den skildring av flickerotik som närmar sig samkönat begär. Artikeln ger en första orientering i hur mottagandet av barn- och ungdomslitteratur med emancipatorisk udd bidrar till den utveckling av en barnlitterär diskurs som skedde på svenska i Finland under sent 1800- och tidigt 1900-tal i kölvattnet av Zacharias Topelius banbrytande insatser. De nedslag som görs ska ses som en första kartläggande insats som indikerar att det finns åtskilligt att hämta om ett bredare perspektiv anläggs på frågan om barnlitteraturkritikens relation till emancipationen och kvinnofrågan.

Maternity packages, introduced in 1938 by the Finnish state to counteract declining birth rates and infant mortality, have reached all newborns regardless of income or social status from 1949 onwards. The box is a unique phenomenon internationally and a significant part of the Finnish history of childhood as its contents mirror contemporaneous views on childhood. In 1982, a baby book was added to the box. Research has, however, kept focusing on the social aspects of the box, ignoring the baby books. In this article, we make up for the lack of scholarly interest in the baby box books by studying how they depict temporal normativity. Drawing on queer temporal studies (Halberstam 2005; Freeman 2010), we introduce the terms infant temporality/ baby time to discuss the interplay of aesthetics and normative timelines. We claim that these books use bodily tempo, rhythm, movement, as well as sensory and tactile aspects to depict non-normative timelines, understood as infant temporality. Drawing on Hartmut Rosa (2019), we argue that the interplay between adult caregiver and infant encouraged by these books aims to achieve resonance, understood as presence and connection. In contrast to adult acceleration, we claim that these books, as part of their unique hybrid aesthetics, present infant temporality as deceleration. Reaching a vast number of Finnish families yearly, the baby box books provide a strong temporal discourse while promoting a resonant reproductive time. However, we find that while the books studied deviate from adult temporal normativity, infant temporality is still included in a normative reproductive timeline, sanctioned by the Finnish state. Hereby, the baby box books expose temporal complexities of our era.