Eric Carlsson’s research while affiliated with Umeå University and other places

In this paper, we engage with five Swedish universities’ discursive articulation of, and responses to, an alleged post-truth crisis in communication, aimed at the public. Taking discourse theory as our point of departure, the aim is to analyse how universities are trying to maintain or restore trustworthiness against a backdrop of problems with fact resistance, fake news, and mistrust in academic institutions. The dilemma for universities is how to counteract post-truth without falling into the trap of returning to a realist paradigm, with its strict notions of truth and objectivity. The paper shows how public events are characterised by a crisis rhetoric, a dislocation, together with imaginaries of both external and internal threats of disorder, which convey a narrow and simplified understanding of scientific knowledge as objective and neutral. ‘Defenders of truth’ seem to foreclose any discussion by deeming knowledge relativism an irrational and dangerous position that fuels arguments claiming a truth crisis. A conclusion is that universities risk increasing polarisation, rather than trying to tackle problems of trustworthiness. The authors argue that, instead, universities need to be attentive to matters of democracy, power, and privilege, as well as a plurality of epistemological ideals, when discussing the so-called post-truth crisis.

Digitaliseringen av svensk sjukvård har debatterats mycket i Sverige de senaste åren. Syftet med artikeln är att undersöka hur e-hälsa som begrepp tillskrivs mening i svensk medicinsk fackpress samt analysera de konfliktlinjer som formar denna betydelsebildning. Genom diskursanalys av 328 artiklar i tidningarna Dagens Medicin och Läkartidningen har tre organiserade metaforer identifierats. Dessa är e-hälsa som tävling, e-hälsa och ekonomi samt marknadifiering av e-hälsa som ett etiskt problem. Artikeln synliggör med hjälp av diskursanalys dominerande sätt att förstå och gestalta den förändring av svensk sjukvård som digitaliseringen har fört med sig. Den visar att e-hälsa ses både som en stor möjlighet för vården och som ett stort problem genom att teknologin och avregleringen av vården leder till stora kostnader för skattebetalare samt riskerar att förändra vad det innebär att vara både vårdgivare och patient.