Backa Fredrik Bandt’s scientific contributions

What is this page?


This page lists works of an author who doesn't have a ResearchGate profile or hasn't added the works to their profile yet. It is automatically generated from public (personal) data to further our legitimate goal of comprehensive and accurate scientific recordkeeping. If you are this author and want this page removed, please let us know.

Publications (16)


Storskalig elektrifiering av transportsektorn - ett kunskapsunderlag
  • Technical Report
  • Full-text available

November 2024

Lisa Eriksson

·

Lennart Thörn

·

Anette Myhr

·

[...]

·

Regeringen har givit Trafikanalys i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Kunskapsunderlaget ska omfatta en kartläggning av konsekvenser för exempelvis markanvändning, elnät och beredskap, såväl lokalt och regionalt som nationellt. Analysen ska även omfatta elektrifiering av flyg och sjöfart. I underlaget ska det även ingå en uppdaterad analys av hur ägandet och den regionala fördelningen av elfordon ser ut samt en analys av marknadsutvecklingen även efter 2030. Syftet med uppdraget är att ge regeringen ett kunskapsunderlag som visar hur en storskalig elektrifiering av transportsektorn kan påverka olika delar av samhället. Målet är att belysa viktiga frågor att beakta för omställningen till ett elektrifierat transportsystem som kompletterar det befintliga kunskapsläget.

Download

Uppföljning av de transportpolitiska målen 2024

Trafikanalys redovisar varje år en uppföljning av hur transportsystemet har utvecklats i förhållande till de transportpolitiska målen. Vi konstaterar att Rysslands invasion av Ukraina och det fortgående kriget har haft stor inverkan också på transporterna under det senaste året, och bland annat påverkat transportflöden, drivmedelspriser och komponenttillgången för fordonsindustrin. Däremot var 2023 ett år som inte längre präglades av några restriktioner till följd av coronapandemin. I årets rapport, avseende tillståndet i transportsystemet under 2023, används som tidigare 15 indikatorer för en långsiktigt hållbar transportförsörjning för uppföljningen. Rapporten har en tonvikt på uppföljning av indikatorer till och med 2023. Uppföljningen baseras i stor utsträckning på mått i tidsserier som vi följt sedan målen antogs, men i några fall har vi utvecklat nya mått som vi bedömer bättre beskriver de aspekter vi vill fånga in, och dessa kommer då att ha kortare tidsserier. Somliga mått presenteras med ett års fördröjning, och i dessa fall kompletteras analysen precis som tidigare med annan information om hur transportsystemet har utvecklats. Precis som föregående åren presenteras måluppföljningen i två publikationer. Dels denna huvudrapport med våra sammanvägda bedömningar av utvecklingen på målnivå, dels en underlags-PM, Måluppföljningens indikatorer och mått 2024 (Trafikanalys PM 2024:4).


Måluppföljningens indikatorer och mått 2024

Trafikanalys redovisar varje år en uppföljning av hur transportsystemet utvecklats i förhållande till de transportpolitiska målen. Sedan 2022 har redovisningen av uppföljningen delats upp i en huvudrapport med Trafikanalys bedömningar av utvecklingen på målnivå (Trafikanalys Rapport 2024:4) och denna underlagsrapport med redovisning av måluppföljningens indikatorer och mått. I denna PM redovisas de indikatorer och mått som ligger till grund för Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Varje indikators utveckling beskrivs med stöd av nyckelmått och kompletterande mått, där nyckelmåtten är styrande för bedömningen.


Tillgänglighet - teori och praktik

I den här promemorian har vi strävat efter att skapa en gemensam förståelse för begreppet tillgänglighet bland transportpolitikens aktörer. Vi har kartlagt definitioner av tillgänglighet, dess komponenter och olika mått för att mäta den. Vi lämnar ett förslag till definition av tillgänglighet och hur tillgänglighetsmåtten bör användas.


Måluppföljningens indikatorer och mått 2023

I denna PM redovisas bedömningar av utvecklingen för de indikatorer och mått som ligger till grund för Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Varje indikators utveckling beskrivs med stöd av nyckelmått och kompletterande mått, där nyckelmåtten är styrande för bedömningen. De sammanvägda bedömningarna av utvecklingen på målnivå redovisas i Trafikanalys rapport 2023:5 Uppföljning av de transportpolitiska målen 2023.


Figur 1.1. Förutsättningar för kollektivtrafik och bilresor samt antal genomförda resor per vecka. Källa: Egen bearbetning av data från RVU Sverige, Samtrafiken AB, (SCB, 2017f), Transportstyrelsen (vägtrafikregistret) och Sampers. Anm: Kommuntyper: 33 -Storstadskommuner. 22 -Täta kommuner nära en större stad. 21 -Täta kommuner avlägset belägna. 12 -Landsbygdskommuner nära en större stad. 11 -Landsbygdskommuner avlägset belägna. 10 -Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna. SUO: U-SUO -urbant socialt utsatt område. UEjSUO -övriga urbana områden. EjU -ej urbana områden. Mosaic-områden: A -Familjer med höga inkomster, hög utbildning och barn i välbärgade villaområden utanför storstäderna. B -Urbana högutbildade unga höginkomsttagare med bostadsrätt i storstäderna. C -Yngre välutbildade medelinkomsttagare i lägenhet i och omkring storstäderna. D -Unga singlar och studenter med låga inkomster i hyresrätter i och omkring de större städerna. E -Unga och medelålders barnfamiljer med goda inkomster i villaområden utanför mindre och medelstora städer. F -Låg-och medelinkomsttagarhushåll i lägenhet utanför de större städerna. G -Yngre låginkomsttagare i hyresrätt i multikulturella förortsområden. H -Etablerade och äldre medelinkomsttagarpar i villa med utflyttade eller äldre barn. I -Medelålders och äldre par med goda inkomster i bostadsrättsägt boende i förort till de större städerna. J -Singelhushåll med låga inkomster i hyresrätt i städernas förorter eller på mindre orter. K -Medelålders till äldre par med högre inkomster i villaförort till mindre och medelstora städer. L -Äldre och pensionerade par med medelinkomster i villa utanför medelstora städer. M -Lägenhetsboende pensionärer som ofta bor i anpassat boende. N -Äldre och pensionerade på mindre ort och i glesbygd.
Figur 1.3. Theory of planned behavior (TPB). Källa: (Ajzen, 1991).
Figur 2.1. Tillgänglighet (väg, järnväg och flyg), 2014. Källa: Nordregio. http://www.nordregio.se/en/Maps/06-Transport/Accessibility-potential-by-road-rail-and-air-in-2014/ Anm: Tillgänglighetspotiential definieras som en funktion av de aktiviteter eller möjligheter att ta del av vid destinationen (här befolkningsstorlek), viktad med restid med bil, järnväg och flyg som krävs för att nå dit.
Figur 2.2. Indexerad tillgänglighet till livsmedelsbutik, skola och vårdcentral inom ett avstånd i vägnätet av 1 000 meter 2017. Tillgängligheten är högst i kommuner i mörkgrön färg, och lägst i de röda. Källa: (Trafikanalys, 2018o)
Figur 2.4. Befolkningens fördelning avseende antal avgångar per kvadratkilometerruta där personen bor. Källa: Egen bearbetning av data från Samtrafiken AB och (SCB, 2017f).

+21

Perspektiv på resor och möjligheter att resa

Trafikanalys fick i regleringsbrevet 2018 uppdraget att ta fram ett kunskapsunderlag om persontransportsituationen i Sverige inom olika trafikslag och färdsätt, såväl nationellt som i storstadsregionerna, i små och medelstora städer samt i gles- och landsbygder. Även internationella resor ska belysas med fokus på övriga länder i Norden. Denna rapport utgör uppdragets slutredovisning och innehåller en kartläggning och analys av möjligheterna att resa för olika grupper i samhället, med ett översiktligt utvecklingsperspektiv till 2050.


Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar

Landsbygdernas särskilda förutsättningar och transportsystem uppmärksammas sällan. I denna rapport beskrivs och analyseras nuläget och de utmaningar landsbygderna och deras transportsystem, med tonvikt på persontransporter, står inför. Olika åtgärder för att stärka landsbygdernas konkurrenskraft, inom transportpolitikens ramar, analyseras.


Indikatorer för en transportpolitisk måluppföljning - hur tillgänglighet påverkar konkurrens- och utvecklingskraft

Myndigheterna Trafikanalys och Tillväxtanalys gavs i december 2011 ett gemensamt uppdrag att utveckla uppföljningen av tre preciseringar av de transportpolitiska målen samt öka kunskapen kring sambandet mellan tillgänglighet, näringslivet konkurrenskraft och regional utvecklingskraft. Denna rapport utgör slutredovisningen av uppdraget. I rapporten presenteras kunskapsläget, några genomförda analyser av hur geografisk tillgänglighet kan bidra till näringslivets konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft ur olika perspektiv, samt förslag på hur uppföljningen av de transportpolitiska målen kan stärkas genom förslag på indikatorer som är relaterade till de tre första preciseringarna av funktionsmålet.


Figur 2.1: Den transportpolitiska målstrukturen. Källa: Regeringens proposition (2009a) Mål för framtidens resor och transporter. Prop. 2008/09:93.
Figur 3.1 Buffertzoner runt besökspunkterna.
Figur 3.5 Generaliserad reskostnad till målpunkten "närmaste residensstad", arbetsresor med bil, SEK per person och resa. Källa: Trafikanalys beräkningar med hjälp av Sampers. Anm: Målpunkterna residensstad ska ses som ett exempel på möjliga målpunkter.
Tillgänglighet, näringslivets konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft - en utvecklad måluppföljning. Delredovisning

Myndigheterna Trafikanalys och Tillväxtanalys gavs i december 2011 ett gemensamt uppdrag att utveckla uppföljningen av tre preciseringar av de transportpolitiska målen. Målet med uppdraget är att komma med förslag på hur måluppföljningen av de transportpolitiska målen ska stärkas. Framför allt ska det utmynna i förslag på indikatorer som är relaterade till de tre preciseringarna av funktionsmålet. Till detta hör även att se över datatillgång för föreslagna mätetal samt eventuella utvecklingsbehov för att ytterligare stärka själva uppföljningen. Denna PM utgör en delredovisning som summerar erfarenheterna så här långt.


Uppföljning av de transportpolitiska målen

Trafikanalys har regeringens uppdrag är att årligen följa upp hur utvecklingen inom transportområdet ser ut, i förhållande till de transportpolitiska målen. Uppföljningen baseras i stor utsträckning på underlag som sammanställts utifrån den statistik på transportområdet som Trafikanalys ansvarar för. Dessutom har underlag som redovisats för Trafikanalys av andra myndigheter med ansvar inom transportområdet använts. Trafikanalys har även inhämtat underlag från miljömålsuppföljningen som samordnas av Naturvårdsverket och från Energimyndighetens sammanställningar av transportsektorns energianvändning


Citations (1)


... Genom att även inkludera värdet av substitut i en ex ante-utvärdering går det också att identifiera bostadsområden som sannolikt kommer att domineras av endast ett färdsätt. Några ytterligare svenska studier av hedoniska priser som studerat betydelsen av god tillgänglighet är Sandberg (2004), Brandt och Sandberg (2010), Bohman och Nilsson (2014,2021). Sambanden är dock komplexa och ofta situationsspecifika. ...

Reference:

Tillgänglighet - teori och praktik
Accessibility Improvements, Property Values and Regional Growth