Technical ReportPDF Available

Gated communities: en kunskapsöversikt om motstånd och påverkan i mediedebatt och stadsbyggnad

Authors:

Abstract and Figures

Denna rapport är en kunskapsöversikt över fenomenet gated communities, eller grindsamhällen som det ofta betecknas på svenska. Frågor om inhängningar och inneslutningar framstår som alltmer relevanta i dagens diskussioner kring stadsplanering och bostadsförsörjning, inte minst som en följd av den intensifierade diskussion om trygghet och säkerhet i städernas bostadsområden. Det är i ljuset av en sådan diskussion som denna rapport fyller ett viktigt syfte. Kunskapsöversikten bidrar med ett vetenskapligt underbyggt underlag kring vad grindsamhällen bidrar till och vad de inte bidrar till, både vad det gäller stadsplanering i allmänhet och frågor kring segregation, trygghet och stigmatisering i synnerhet.
Content may be subject to copyright.
SBV Working Paper Series 21:4
Publicerad
2021
Redaktör
Martin Grander, martin.grander@mau.se
Formgivare
Morten Frisch, morten.frisch@mau.se
Utgivare
Studier i boende och välfärd
Malmö universitet
205 05 Malmö
ISBN: 978-91-7877-129-5 (tryckt)
978-91-7877-130-1 (pdf)
DOI; 10.24834/isbn.9789178771301
Tidigare utkomna titlar i serien SBV Working Paper Series:
SBV Working Paper Series 20:1 Grander, Martin (2020). Segmentering i
bostadsbeståndet Utveckling av bostadsbestånd, demografi och
socioekonomiska indikatorer i riket och storstäderna 2013–2017 med
fördjupningar för Malmö och Göteborg.
SBV Working Paper Series 20:2 Lindemann, Linnéa & Roelofs, Kim (2020).
Blandningspolitik och social blandning – en litteraturöversikt.
SBV Working Paper Series 21:1 Sjöland Kozlovic, Martina & Frisch, Morten
(2021). Etableringshinder, diskriminering och missgynnande En
litteraturöversikt över samband mellan etablering på hyresbostadsmarknaden
och arbetsmarknaden.
SBV Working Paper Series 21:2 Allansson, Jakob (2021). Allmännyttans
framväxt i Malmö och Göteborg Historiska förutsättningar för de
kommunala bostadsbolagens nutida ställning i städerna.
SBV Working Paper Series 21:3 Sandberg, Matilda & Grander, Martin
(2021). Trångboddhet i Malmö En studie av trångboddhetens ojämlika
utbredning och konsekvenser.
SBV Working Paper Series 21:4 Grundström, Karin & Lazoroska, Daniela
(2021). Gated communities i Sverige? En kunskapsöversikt om motstånd
och påverkan i mediedebatt och stadsbyggnad.
WORKING PAPER
Gated communities i Sverige?
En kunskaps¨
oversikt om motst˚
and och p˚
averkan i mediedebatt och
stadsbyggnad
Grundstr¨
om*
, Karin & Lazoroska
, Daniela
5/11 2021
*Professor i arkitektur vid Institutionen f¨
or urbana studier, Malm¨
o universitet — k.grundstrom@mau.se
Postdoc vid Institutionen f¨
or urbana utudier, Malm¨
o universitet — daniela.lazoroska@mau.se
Inneh˚
all
F¨
orord 6
Uppdraget 7
Introduktion 8
Om gated communities och grindsamh¨
allen ....................... 8
Metod ......................................... 8
Internationell forskning om Gated Communities 11
Kort historik ...................................... 11
Om kategorisering ................................. 11
Om vardagslivet innanf¨
or och utanf¨
or murarna ................... 12
Om segregation .................................. 13
Om global differentiering ............................. 13
Framtr¨
adande teman inom forskningen .......................... 14
Frihet och kontroll ................................. 14
Trygghet och s¨
akerhet ............................... 14
Gemenskap och fritid ............................... 15
Byggda exempel och mediedebatten i Sverige 16
Omdebatterade svenska exempel ............................. 16
Victoria Park ................................... 16
Poppel Park .................................... 18
Strandudden .................................... 19
Mediedebatten i Sverige ................................. 20
Den f¨
orsta v˚
agen: Gated communities som livsstilsboende .............. 20
Den andra v˚
agen: Hemmet bakom muren ...................... 21
Den tredje v˚
agen: Fr˚
an trygghet till s¨
akerhet .................... 22
Motst˚
and och p˚
averkan i Sverige 24
Inga kopior. Om kritiska perspektiv och ett starkt stadsbyggnadsideal ........... 24
Kritik och motst˚
and i debatt och lagstiftning .................... 24
Stadsbyggnad f¨
or trygghet och s¨
akerhet ....................... 24
P˚
averkan trots allt. Om urban grindning, exklusivitet och hush˚
allsn¨
ara tj¨
anster ....... 25
¨
Okat fokus p˚
a exklusiva, gemensamma utrymme .................. 26
Ut¨
okade, hush˚
allsn¨
ara tj¨
anster och specialiserade operat¨
orer ............. 27
Staket, st¨
angsel och urban grindning ........................ 28
Tendenser av motst˚
and och p˚
averkan i Staffanstorp .................... 29
Sammanfattning och avslutande ord 31
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
F¨
orord
Denna rapport
¨
ar en kunskaps
¨
oversikt
¨
over fenomenet gated communities, eller grindsamh
¨
allen
som det ofta betecknas p
˚
a svenska. Fr
˚
agor om inh
¨
angningar och inneslutningar framst
˚
ar
som alltmer relevanta i dagens diskussioner kring stadsplanering och bostadsf
¨
ors
¨
orjning, inte
minst som en f
¨
oljd av den intensifierade diskussion om trygghet och s
¨
akerhet i st
¨
adernas
bostadsomr
˚
aden. Det
¨
ar i ljuset av en s
˚
adan diskussion som denna rapport fyller ett viktigt syfte.
Kunskaps
¨
oversikten bidrar med ett vetenskapligt underbyggt underlag kring vad grindsamh
¨
allen
bidrar till och vad de inte bidrar till, b
˚
ade vad g
¨
aller stadsplanering i allm
¨
anhet och fr
˚
agor kring
segregation, trygghet och stigmatisering i synnerhet.
Rapporten
¨
ar skriven av Karin Grundstr
¨
om, professor i arkitektur och Daniela Lazoroska,
postdoc i urbana studier, b
˚
ada verksamma vid institutionen f
¨
or Urbana studier vid Malm
¨
o
universitet.
Rapporten
¨
ar sammantaget den sj
¨
atte i SBV Working Paper Series, som ges ut av forsknings-
milj¨
on Studier i boende och v¨
alf¨
ard. F¨
olj g¨
arna v˚
ar fortsatta publicering p˚
a mau.se/sbv
Malm¨
o den 9 november 2021
Martin Grander
Tapio Salonen
6
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Uppdraget
Den f
¨
oreliggande rapporten
¨
ar en kunskaps
¨
oversikt om s
˚
a kallade ’gated communities’. Rappor-
ten redovisar internationell forskning samt mediedebatten i Sverige och ger exempel p
˚
a n
˚
agra
bostadskomplex som debatterats som gated communities i Malm¨
o, Onsala och Gnosj¨
o.
Kunskaps
¨
oversikten
¨
ar finansierad av Urbana studier vid Malm
¨
o Universitet och Staffanstorps
kommun och har tillkommit p
˚
a uppdrag av Stadsbyggnadsf
¨
orvaltningschef Ardiana Demjaha
och Stadsarkitekt / plan- och exploateringschef Thomas Lex
´
en. Rapporten utg
¨
or ett underlag
f
¨
or trygghetsdirektivet i Staffanstorps kommun (2020-KS-55), specifikt dess sj
¨
atte sats: ”att
utreda /. . . / planering av nya bostadsomr
˚
ade d
¨
ar s
¨
akerhet f
¨
or de boende
¨
ar v
¨
al integrerat redan i
planeringsstadiet, eller s˚
a kallade gated communities”.
Karin Grundstr
¨
om, professor i arkitektur,
¨
ar forskningsledare och har skrivit kapitlet om
internationell forskning samt kapitlet om motst
˚
and och p
˚
averkan i Sverige. Daniela Lazoroska,
postdoc i urbana studier, har analyserat mediedebatten och skrivit om metod och kapitlet om
mediedebatten i Sverige.
Urbana studier, Malm¨
o Universitet 2021-09-21
Karin Grundstr¨
om
Professor i arkitektur
Daniela Lazoroska
Postdoc i urbana studier
7
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Introduktion
Om gated communities och
grindsamh¨
allen
Debatt och forskning om s
˚
a kallade ”gated
communities”, eller grindsamh
¨
alle p
˚
a svens-
ka, har p
˚
ag
˚
att i Sverige under 2000-talet.
Fr
˚
agorna har r
¨
ort murar och staket som ge-
nomkorsar v
˚
ara st
¨
ader och exklusiva bostads-
komplex som erbjuder service och gemen-
samma anl¨
aggningar f¨
or de boende.
Varf¨
or muromg¨
ardade bostadsomr˚
aden upp-
kommer vid vissa tidpunkter och i vissa l
¨
an-
der
¨
ar omdebatterat. Dock framst
˚
ar ekono-
misk oj
¨
amlikhet som en av de starkaste driv-
krafterna globalt. De l
¨
ander som har h
¨
ogst
ekonomisk oj
¨
amlikhet – d
¨
ar Sydafrika och
Brasilien ofta ges som exempel –
¨
ar ocks
˚
a de
l
¨
ander som har flest muromg
¨
ardade bostads-
omr
˚
aden, eller s
˚
a kallade gated communities.
Sverige
¨
ar internationellt sett ett av de minst
oj
¨
amlika l
¨
anderna, men
¨
aven hos oss visar
statistiken att de socio-ekonomiska skillna-
derna
¨
okat. Flera forskare h
¨
avdar att segre-
gationen, och d
˚
a s
¨
arskilt sj
¨
alv-segregationen,
det vill s
¨
aga de v
¨
alb
¨
argades tillbakadragande
fr
˚
an samh
¨
allet i
¨
ovrigt,
¨
ar en viktig bidra-
gande faktor i den
¨
okande oj
¨
amlikheten. Det
¨
ar inom debatten om sj
¨
alv-segregering som
fr
˚
agan om gated communities har lyfts.
Syftet med denna rapport
¨
ar att redovisa en
kunskaps
¨
oversikt som ger en inblick i den
internationella forskningen, den svenska me-
diedebatten samt ger konkreta exempel p
˚
a
bostadskomplex som marknadsf
¨
orts eller de-
batterats som s
˚
a kallade gated communities
i Sverige.
Metod
Rapporten baseras p
˚
a tidigare forskning, en
litteratur
¨
oversikt
¨
over svensk forskning inom
omr
˚
adet samt en analys av mediedebatten i
Sverige. Forskningsomr
˚
adet
¨
ar stort och idag
p
˚
ag
˚
ar forskning om gated communities glo-
balt. En avgr
¨
ansning av materialet har d
¨
arf
¨
or
varit n
¨
odv
¨
andigt. Presentationen av den in-
ternationella forskningen har avgr
¨
ansats till
n
˚
agra nyckel-verk som varit centrala inom
omr
˚
adet. Framtr
¨
adande teman inom forsk-
ning och debatt lyfts fram genom denna lit-
teratur.
En litteraturs
¨
okning har genomf
¨
orts i syfte
att inkludera forskning – f
¨
orfattad p
˚
a svens-
ka eller p
˚
a engelska – om gated communi-
ties i Sverige. S
¨
okning baserades p
˚
a termer-
na ”gated community” eller ”grindsamh
¨
alle”,
”Sweden” eller ”Sverige”. Databaserna Goog-
le Scholar och DiVA anv
¨
andes f
¨
or littera-
turs
¨
okningen som genomf
¨
ordes i juni 2021.
S
¨
okningen i Google Scholar gav 64 tr
¨
affar p
˚
a
svenska medan s
¨
okningen p
˚
a engelska gav
45.100 tr
¨
affar, av vilka de f
¨
orsta 100 resul-
taten valdes ut. S
¨
okningen i DiVA-portalen
gav tv
˚
a tr
¨
affar p
˚
a svenska och fjorton tr
¨
affar
p
˚
a engelska. Efter en s
¨
okning efter dubblet-
ter gav s
¨
okningen totalt fyra vetenskapliga
artiklar, nio akademiska uppsatser och en
doktorsavhandling med relevans f
¨
or denna
8
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
S¨
oktermer: gated community eller grindsamh¨
allen,Sweden eller Sverige. Juni, 2021.
Google Scholar DiVA
Engelska Svenska Engelska Svenska
Tr¨
affar 45.100 (100 resultat granskade) 64 14 2
Vetenskapliga artiklar 3 3
Mastersuppsatser 3 7 2 2
Doktorsavhandlingar 1 1
Totalt: 6 vetenskapliga artiklar, 14 kandidat– och masteruppsatser, 2 doktorsavhandlingar
Totalt, efter granskning f¨
or dubbletter: 4 vetenskapliga artiklar, 9 akademiska uppsatser samt 1 doktorsavhandling
Tabell 1: Databaser och tr¨
affar f¨
or litteraturs¨
okningar
rapport. Fr
¨
amsta anledning till att utesluta
artiklar var att de anv
¨
ande gated community
som en metafor, fokuserade p
˚
a milj
¨
o- och
h
¨
alsofr
˚
agor eller analyserade muromg
¨
ardade
omr˚
aden i andra l¨
ander.
Rapporten inneh
˚
aller
¨
aven en
¨
oversikt av me-
diedebatten om gated communities i Sveri-
ge. Syftet med
¨
oversikten var att samman-
fatta de mest framtr
¨
adande perspektiven i
den svenska debatten och hur den f
¨
orh
˚
aller
sig till forskningen nationellt och internatio-
nellt. Urvalet av media har begr
¨
ansats till de
st
¨
orsta rikst
¨
ackande dagstidningarna Afton-
bladet,Dagens Nyheter,Expressen,Svens-
ka Dagbladet samt den regionala tidningen
Sk
˚
anska Dagbladet. Urvalet baseras p
˚
a att
dessa tidningar skriver om bostadsfr
˚
agan i
de tre storstadsregionerna, vilket
¨
ar platsen
f
¨
or de boendeformer som debatterats som
gated communities. S
¨
okningen efter artiklar
genomf
¨
ordes i juni 2021 och avgr
¨
ansades
till
˚
aren mellan 2008 och innevarande
˚
ar
2021.
˚
Aret 2008 valdes eftersom Victoria
Park, som i media anses vara Sveriges f
¨
orsta
gated community, invigdes 2009 och debat-
ten startade n
˚
agot
˚
ar dessf
¨
orinnan. Det tota-
la antalet tr
¨
affar p
˚
a artiklar om gated com-
munities och grindsamh
¨
allen var 381, varav
245 artiklar var skrivna i Aftonbladet. Debat-
ten har utvecklats i ebb och flod, d
¨
ar
˚
aren
2008, 2015 och 2020 har flest artiklar. Des-
sa
˚
ar sammanfaller med projekten Victoria
Park (2009), Poppel Park i Onsala och Gno-
sj
¨
o (2015) samt diskussioner i Staffanstorp
om att planera f
¨
or gated communities (2020).
Mediedebatten analyserades med en kvali-
tativ inneh
˚
allsanalys i syfte att f
˚
anga fram-
tr
¨
adande teman i materialet. Syftet har in-
te varit att kvantifiera antalet tr
¨
affar p
˚
a oli-
ka teman utan att s
¨
oka f
¨
orst
˚
a underliggande
mening och de sociala sammanhang fram-
tr
¨
adande teman uppst
˚
ar i. Materialet koda-
des manuellt genom
˚
aterkommande begrepp
s
˚
asom trygghet, s
¨
akerhet och gemenskap. Re-
sultaten korsh
¨
anvisades
¨
aven till internatio-
nell forskning om gated communities.
Projektet hade
¨
aven som m
˚
al att genomf
¨
ora
intervjuer med byggherrarna till de mest om-
debatterade bostadskomplexen. Tyv
¨
arr har
de undanb
¨
ojt medverkan i forskning och me-
9
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
dia. I syfte att kompensera f
¨
or detta h
¨
anvisar
vi till k
¨
allor som tidigare har kommit i kon-
takt med nyckelpersoner och har kunnat ge-
nomf¨
ora intervjuer.
Rapporten
¨
ar upplagd i tre delar. F
¨
orst pre-
senteras internationell forskning genom en
kort historik f
¨
oljt av en genomg
˚
ang av fram-
tr
¨
adande teman. D
¨
arefter f
¨
oljer en presen-
tation av de mest omdebatterade exemplen
Victoria Park, Poppel Park och Strandudden
samt den mediedebatt som f
¨
oljt i sp
˚
aren av
dessa bostadskomplex. Den tredje delen re-
dovisar dels det motst
˚
and och den kritik som
framf
¨
orts i debatt och forskning och dels den
p
˚
averkan vi ser i Sverige. Rapporten avslutas
med en sammanfattning och en konklusion
av de mest framtr
¨
adande utmaningarna i de-
batt och i byggda exempel.
10
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Internationell forskning om
Gated Communities
Kort historik
Muromg
¨
ardade bostadsomr
˚
aden f
¨
or den v
¨
al-
b
¨
argade
¨
overklassen b
¨
orjade uppf
¨
oras i U.S.A.
i slutet av 1800-talet. Ett exempel
¨
ar Tuxedo
Park s
¨
oder om New York, d
¨
ar stadens elit l
¨
at
uppf
¨
ora exklusiva villor i en storslagen park-
milj
¨
o. Hit kunde de b
¨
attre bemedlade dra sig
undan industristadens larm och smuts f
¨
or att
ist
¨
allet leva i lyx och lugn. Under n
¨
armare
ett
˚
arhundrade var denna boendeform enbart
en m¨
ojlighet f¨
or de absolut rikaste.
En f
¨
orsta, kraftig expansion av muromg
¨
ard-
ade bostadsomr
˚
aden skedde under 1970- och
1980-talen i U.S.A. F
¨
or
¨
andringar i planlag-
stiftning och
¨
okade inkomster f
¨
or medelklas-
sen innebar att fler hade r
˚
ad att bos
¨
atta sig i
muromg
¨
ardade omr
˚
aden. Allteftersom mur-
omg
¨
ardade bostadsomr
˚
ade, s
˚
a kallade gated
communities spreds
¨
over U.S.A. uppkom de-
batter och forskningsstudier.
Om kategorisering
De f
¨
orsta fr
˚
agorna g
¨
allde hur gated commu-
nities kunde definieras och hur de kunde
kategoriseras. Forskarna Edward Blakely &
Mary Snyder (1999) p
˚
ab
¨
orjade analyser av
vilka socio-ekonomiskt olika grupper gated
communities riktade sig till och vad syftet
med murar och grindar faktiskt var. I sin bok
”Fortress America” avgr
¨
ansade de sina ef-
terforskningar till att g
¨
alla muromg
¨
ardade
bostadsomr˚
aden och stadsdelar.
Gated communities are residential
areas with restricted access in which
normally public spaces are privati-
sed/. . . / gated communities are dif-
ferent from multi-unit apartment and
condominium building: their walls
and fences preclude public access
to streets, sidewalks, parks, beaches,
rivers, trails, playgrounds - all re-
sources that without gates or walls
would be open and shared by all re-
sidents of a locality (ibid., s. 2)
I den nordamerikanska stadsmilj
¨
on kan en
gated community vara stor som en stadsdel
eller ett bostadsomr
˚
ade, men kan enligt den-
na definition inte enbart omfatta ett bostads-
komplex. Oftast best
˚
ar entr
´
en till stadesde-
len av en grind som sp
¨
arrar infarten via en
bilv
¨
ag in i omr
˚
adet. En av de fr
¨
amsta, ne-
gativa konsekvenserna
¨
ar att allm
¨
anhetens
tillg
˚
ang till offentliga, gemensamma platser
starkt begr¨
ansas.
Forskarna definierade tre typologier som v
¨
ax-
te fram under denna period. Den f
¨
orsta typo-
login
¨
ar gated communities inriktade p
˚
a de
boendes livsstil. Livsstilen uttrycks fr
¨
amst
genom de boendes fritids- och sportintressen
samt skillnader mellan
˚
alderskategorier. Det
kan handla om golf och poolomr
˚
aden, ge-
mensamma tennisbanor och boendeformer
specialiserade f
¨
or pension
¨
arer eller barnfa-
miljer. Grindar och murar syftar h
¨
ar till att
separera och s
¨
akerst
¨
alla de boendes tillg
¨
ang-
11
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
lighet till de privata, gemensamma ytorna
och fritidsaktiviteterna. Den andra typologin
¨
ar gated communities inriktade p
˚
aprestige.
Dessa
¨
ar de allra mest exklusiva bost
¨
aderna
och bostadsomr
˚
adena f
¨
or elitens rika och
ber
¨
omda sk
˚
adespelare och politiker. I detta
fall symboliserar grindar och murar exklu-
sivitet och syftar till att s
¨
akerst
¨
alla s
¨
akerhet
samt en h
¨
og samh
¨
allsposition. Den tredje ty-
pologin
¨
ar gated communities som s
¨
akerhets-
zon. Inom denna typologi finns en blandning
av inkomstkategorier. S
˚
av
¨
al medelklass som
mindre bemedlade grupper uppf
¨
or i egen re-
gi grindar och st
¨
angsel f
¨
or att skydda sig mot
inbrott och kriminalitet. Blakely & Snyder
framh
˚
aller i sin bok att dessa tre typologi-
er, eller snarare idealtyper,
¨
ar en ansats att
f
˚
anga in fenomenet gated community i dess
olika skepnader samtidigt som de i konkreta,
byggda exempel ofta
¨
overlappar. En gated
community byggd f
¨
or att passa golfande pen-
sion
¨
arers livsstil i Florida kan samtidigt vara
en s
¨
akerhetszon. Blakely& Snyders arbete
resulterade i en indelning som fortfarande
¨
ar
relevant och ligger till grund f
¨
or diskussioner
om vad vi menar med en gated community i
olika l¨
ander.
Om vardagslivet innanf¨
or och utanf¨
or
murarna
Allteftersom expansionen av gated commu-
nities fortgick, uppkom forskning om var-
dagslivet innanf
¨
or murarna. Den kraftiga ut-
byggnaden som skedde i U.S.A. under 1900-
talets tv
˚
a sista decennier innebar att tusen-
tals amerikaner bosatte sig i omr
˚
aden av-
gr
¨
ansade med grindar, murar och st
¨
angsel.
I boken ”Behind the Gates” (2003) intervju-
ade forskaren Setha Low individer som valt
att bos
¨
atta sig i en gated community. Low
h
¨
avdar att det hos de boende fanns en under-
liggande
¨
onskan om en
˚
aterg
˚
ang till barndo-
mens trygga, traditionella milj
¨
o. Boken tar
upp teman om att
˚
aterskapa det f
¨
orflutna;
att trygga milj
¨
on f
¨
or barn; om r
¨
adsla f
¨
or
brott och f
¨
or fr
¨
ammande andra; fr
˚
agan om
fastighetsv
¨
arde samt behovet av en trygg
milj
¨
o inf
¨
or pensionen. I kontrast till dessa
f
¨
orhoppningar och
¨
onskningar visar Low att
muromg
¨
ardade bostadsomr
˚
aden inte
¨
ar tryg-
gare
¨
an andra och att m
˚
anga boende k
¨
anner
sig begr
¨
ansade p
˚
a grund av de lokala regel-
verk som st
¨
alls upp. De boende som intervju-
ats menar att grindar och vakter kan ge en
falsk k
¨
ansla av trygghet.
¨
Aven om vardags-
livet bakom murar bidrar till v
¨
albefinnande
kommer det till priset av kostnader f
¨
or un-
derh
˚
all och f
¨
or vaktbolag.
¨
Onskan om fri-
het och
¨
okad tillg
¨
anglighet till en trygg, ge-
mensam utemilj
¨
o begr
¨
ansas p
˚
a grund av reg-
ler och social kontroll inom bostadsomr
˚
adet.
Generellt visade studien att gated commu-
nities f
¨
orst
¨
arker social segregering, rasism
och exkluderande stadsplanering samtidigt
som det uppst
˚
ar v
¨
ardekonflikter hos de bo-
ende. Setha Low’s studie genomf
¨
ordes n
¨
ar
s
¨
akerhets- och trygghetsfr
˚
agor stod h
¨
ogt p
˚
a
12
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
den politiska agendan i v
¨
astv
¨
arlden och den
bidrog till att problematisera fr
˚
agan om huru-
vida grindar och st
¨
angsel
¨
okar respektive
minskar k
¨
anslan av upplevd respektive fak-
tisk s¨
akerhet.
Om segregation
Gated communities inneb
¨
ar en f
¨
or
¨
andring f
¨
or
de boende innanf
¨
or murarna, men i lika stor
utstr
¨
ackning p
˚
averkar boendeformen de bo-
ende utanf
¨
or murarna och inte minst staden
som helhet. I b
¨
orjan av 2000-talet kom en
ny v
˚
ag av forskning allteftersom boendefor-
men spridits
¨
over v
¨
arlden och andelen gated
communities
¨
okat i s
˚
av
¨
al Nord- som Syda-
merika, Europa och Asien. I boken ”Gated
Communities: International perspectives on
the new enclavism and the rise of gated com-
munities” (2006) sammanst
¨
aller forskarna
Rowland Atkinson och Sarah Blandy studier
fr
˚
an olika delar av v
¨
arlden. Forskarna h
¨
avdar
att
¨
aven om det
¨
ar sv
˚
art att finna en enhetlig
internationell definition av vad en gated com-
munity faktiskt
¨
ar, s
˚
a framkommer bristen p
˚
a
permeabilitet i staden som ett genomg
˚
aende
tema. F
¨
orekomsten av grindar, st
¨
angsel och
murar f
¨
orhindrar f
¨
orflyttningar genom sta-
den, b
˚
ade till fots och med bil. Stadsborna
f
¨
orflyttar sig inte l
¨
angre i ett gatun
¨
at kan-
tat av byggnader utan p
˚
a motorv
¨
agar mellan
murar. Atkinson och Blandy framh
˚
aller att
det
¨
ar medel-klassens och de v
¨
alb
¨
argades
sj
¨
alv-segregering – deras sj
¨
alvvalda tillba-
kadragande fr
˚
an samh
¨
allet– som drivit de-
batten om de eventuella f
¨
ordelarna med ga-
ted communities. I kontrast till f
¨
ordelar me-
nar forskarna att de muromg
¨
ardade bostads-
omr
˚
adena bidrar till en privatiserad livsstil,
framf
¨
orallt genom
¨
okat fokus p
˚
a s
¨
akerhet.
Privatisering f
¨
or vissa grupper b
¨
or st
¨
allas
i relation till andra v
¨
arden som allm
¨
an till-
g
¨
anglighet till staden, social inkludering och
territoriell r
¨
attvisa. Nu riktades blicken mer
mot konsekvenserna p
˚
a staden som helhet;
det vill s
¨
aga konsekvenserna av gated com-
munities f¨
or boendesegregationen.
Om global differentiering
Under 2010-talet har forskningen breddats
och f
¨
ordjupats globalt. En fr
˚
aga som denna
diversifiering medf
¨
ort
¨
ar att analyser av skill-
nader och likheter mellan boendeformer som
kallas f
¨
or ”gated communities” i olika delar
av v
¨
arlden uppkommit (Yip, 2013). Skill-
naderna
¨
ar stora beroende p
˚
a planlagstift-
ning, urban form, bostadspolitik och socio-
ekonomiska skillnader. F
¨
orvisso
¨
ar det in-
tressant med j
¨
amf
¨
orelser och att skillnader
p
˚
avisas, men samtidigt kan
¨
overf
¨
oringen av
ett anglo-saxiskt begrepp mellan olika ur-
bana och kulturella kontexter medf
¨
ora att
f
¨
orest
¨
allningar om inneh
˚
allet
¨
overf
¨
ors ist
¨
allet
f
¨
or att kritiskt granskas och analyseras. H
¨
ar
framh
˚
alls n
¨
odv
¨
andigheten av att beakta den
lokala kontexten allteftersom begreppet ga-
ted communities spridits
¨
over v
¨
arlden.
13
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Framtr¨
adande teman inom
forskningen
De v
¨
alb
¨
argades rumsliga tillbakadragande
till muromg
¨
ardade enklaver har varit en av
de centrala fr
˚
agorna inom forskning och de-
batt om gated communities. Vilka blir kon-
sekvenserna av att vissa grupper drar sig un-
dan; f
¨
or de boende sj
¨
alva i gated communiti-
es, f
¨
or de boende utanf
¨
or och f
¨
or samh
¨
allet
i
¨
ovrigt? Drivkrafterna bakom uppf
¨
orandet
av gated communities baseras m
˚
anga g
˚
anger
p
˚
a en f
¨
orest
¨
allning om att muromg
¨
ardade bo-
stadsomr
˚
aden leder till positiva f
¨
or
¨
andringar
f
¨
or de boende. Fr
˚
agor om
¨
okad frihet, trygg-
het, s
¨
akerhet och gemenskap n
¨
amns m
˚
anga
g
˚
anger av byggherrar, developers och pre-
sumtiva boende. Men i motsats till detta vi-
sar forskningen p
˚
a en mer komplex och ofta
mots¨
agelsefull bild.
Frihet och kontroll
F
¨
orest
¨
allningar om
¨
okad frihet f
¨
or de boen-
de
¨
ar ett tema som
˚
aterkommer i forskning-
en. En mots
¨
agelsefull konsekvens av den
¨
onskade friheten
¨
ar viljan att ut
¨
ova kontroll
¨
over den egna n
¨
armilj
¨
on (Blakely & Sny-
der, 1999). Kontrollen
¨
over boendemilj
¨
on
kan ta sig uttryck i ink
¨
op av hush
˚
allsn
¨
ara
tj
¨
anster som riktas enbart till de boende, vil-
ket kan handla om st¨
adning, underh˚
all, drift
av fastigheten eller v
˚
ardinsatser. Kontrollen
av boendemilj
¨
on kan
¨
aven handla om hur
gemensamma utrymmen som pool och fri-
tidsanl
¨
aggningar sk
¨
ots och vem som har till-
tr
¨
ade. Det kan
¨
aven handla om att ut
¨
ova kon-
troll
¨
over de boende genom regler f
¨
or be-
teende och uppf
¨
orande, vilket kan g
¨
alla att
begr
¨
ansa oljud och alkoholkonsumtion vid
vissa tider p
˚
a dygnet och p
˚
a vissa platser.
Kritiken mot viljan, eller det upplevda be-
hovet, av att ut
¨
ova kontroll
¨
over omgivning-
en har framf
¨
orts av flera forskare (Blakely
& Snyder, 1999; Lang & Danielsen, 1997).
Kritiken pekar p
˚
a det mots
¨
agelsefulla i att
de boende i gated communities efterfr
˚
agar
avregleringar p
˚
a statlig och kommunal niv
˚
a
samtidigt som de i vissa fall inf
¨
or en myc-
ket striktare hyper-reglering av sig sj
¨
alva och
sin boendegemenskap. En gated community
inneb
¨
ar ofta mindre frihet p
˚
a grund av mer
reglering av de boende – vad g
¨
aller allt fr
˚
an
uppf
¨
orandekoder till gestaltning av fasader –
¨
an f¨
or boende i andra omr˚
aden.
Trygghet och s¨
akerhet
Behovet av trygghet och s
¨
akerhet, baserat
p
˚
a r
¨
adsla f
¨
or brott och v
˚
ald,
¨
ar en ytterligare
drivkraft bakom uppkomsten av gated com-
munities och ett centralt tema inom forsk-
ningen. De boende har m˚
anga g˚
anger en tro
p
˚
a att s
¨
akerhetskameror, st
¨
angsel, grindar
och vakter f
¨
orb
¨
attrar s
¨
akerheten och skyd-
dar de boende. Men resultat fr
˚
an studier som
gjorts visar att gated communities inte n
¨
od-
v
¨
andigtvis
¨
ar tryggare och s
¨
akrare
¨
an and-
ra omr
˚
aden. I de f
¨
orsta studierna av nor-
damerikanska gated communities fann fors-
karna ingen eller liten skillnad i brottssta-
14
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
tistik mellan gated communities och andra
bostadsomr
˚
aden (Blakely & Snyder, 1999).
Den upplevda otryggheten och bristen p
˚
a
s
¨
akerhet kan leda till att r
¨
adslan
¨
okar mer
¨
an kriminaliteten. R
¨
adslan f
¨
or boende ”ut-
anf
¨
or” grindarna visade sig
¨
oka i de inter-
vjuer Low (2003) genomf
¨
orde, genom att
upplevelsen av hotet utifr
˚
an
¨
okade
¨
aven om
inte brottsligheten i sig gjorde det. I en se-
nare studie fr
˚
an Sydafrika fann forskarna att
brott till och med var vanligare, i vissa ga-
ted communities upp till fyra g
˚
anger van-
ligare,
¨
an i andra bostadsomr
˚
aden. Brotts-
utsattheten g
¨
allde
¨
aven n
¨
aromr
˚
adet utanf
¨
or
murarna,
¨
aven i kringliggande omr
˚
aden var
brottsligheten h
¨
ogre (Breetzke, Landman &
Cohn, 2013). En anledning kan vara att sto-
ra socio-ekonomiska skillnaderna f
˚
ar gated
communities att hamna i fokus f
¨
or brottslig-
het. Detta g
¨
aller fr
¨
amst fattigare l
¨
ander men
¨
aven l
¨
ander som Storbritannien, vilket bland
annat Atkinson (2006) varnat f
¨
or. I m
˚
anga
fall v
¨
arlden
¨
over f
¨
ormodas gated communi-
ties vara trygga och s
¨
akra – men fungerar
ist
¨
allet som magneter f
¨
or brott. Flertalet stu-
dier unders
¨
oker muromg
¨
ardade, v
¨
alb
¨
argade
omr
˚
aden, men det f
¨
orekommer
¨
aven st
¨
angsel
och grindar i utsatta omr
˚
aden. I studier fr
˚
an
U.S.A. visar Manzi & Smith-Bowers (i Atkin-
son & Blandy, 2006) att kodl
˚
as, grindar och
staket minskat skadeg
¨
orelse och inbrott i ut-
satta och kriminellt starkt belastade omr
˚
aden.
I detta fall kunde de boende i ett utsatt omr
˚
ade
f
˚
a tillg
˚
ang till en s
¨
akrare boendemilj
¨
o och
f
¨
orb
¨
attrad utemilj
¨
o. S
¨
akert st
¨
ammer det att
boende i b
˚
ade v
¨
alb
¨
argade och utsatta omr
˚
aden
k
¨
anner sig trygga och s
¨
akra bakom murar
och st
¨
angsel, men fr
˚
an stadens skala s
˚
a in-
neb
¨
ar inte fler gated communities
¨
okad s
¨
aker-
het f
¨
or inv
˚
anarna eftersom kriminaliteten in-
te sjunker.
Gemenskap och fritid
¨
Onskan om gemenskap
¨
ar ett tredje tema in-
om forskningen om gated communities. P
˚
a
engelska anv
¨
ands ordet community men p
˚
a
svenska anv
¨
ander myndigheter s
˚
av
¨
al som bo-
ende ordet gemenskap f
¨
or att uttrycka en po-
sitiv k
¨
ansla av samh
¨
orighet de boende emel-
lan (Boverket, 2021). Enligt Blakely & Sny-
der (1997) kan gemenskapen i en gated com-
munity vila p
˚
a etnisk bakgrund, klasstillh
¨
orig-
het, religi
¨
os och kulturell grund. Att bo i
en gated community kan leda till en
¨
okad
k
¨
ansla av gemenskap mellan de boende. Men
samtidigt finns en risk med en s
˚
adan ge-
menskap eftersom en gated community med
n
¨
odv
¨
andighet skiljer ut andra grupper. I en
studie fr
˚
an Argentina pekar forskaren So-
nia Roitman (i Atkinson & Blandy, 2006)
p
˚
a mots
¨
attningar som uppkommer mellan
grupper bosatta p
˚
a motsatta sidor av muren
runt gated communities. Boende inne i en
gated community k
¨
anner sig f
¨
orvisso trygga
men samtidigt diskriminerade av boende ut-
anf
¨
or, dels p
˚
a grund av de f
¨
orm
˚
aner de har
och dels p
˚
a grund av viss skuld
¨
over insik-
ten om sina privilegier. De utanf
¨
or grindar-
na upplever sig diskriminerade och segrege-
15
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
rade eftersom de inte har tillg
˚
ang till sam-
ma trygghet, s
¨
akerhet, sportfaciliteter och
samh
¨
allsservice som de innanf
¨
or grindarna.
L
¨
angtan efter en gemenskap bakom murar-
na leder enligt Low (2003) till en introvert
solidaritet och en risk f
¨
or ”nimbysim” (not
in my backyard) – med konsekvens att pro-
blem f
¨
orskjuts till andra delar av omr
˚
adet
eller staden. Den brittiske forskaren Atkin-
son (2006) h
¨
avdar att segregationen f
¨
orst
¨
arks
genom den sj
¨
alv-segregering som sker n
¨
ar
h
¨
oginkomsttagare drar sig tillbaka till mur-
omg
¨
ardade enklaver. Konsekvensen
¨
ar en fy-
sisk separering men ¨
aven en f¨
orst¨
arkt social
separering mellan inkomstgrupper.
Sammanfattningsvis kan s
¨
agas grindar, mu-
rar och st
¨
angsel synligg
¨
or och f
¨
orst
¨
arker skill-
nader mellan de som bor utanf
¨
or murarna
och de som bor innanf
¨
or. D
¨
artill visar det sig
att f
¨
orv
¨
antningar och f
¨
orest
¨
allningar om vad
livet i en gated community inneb
¨
ar
¨
ar kom-
plexa och ofta motstridiga. Flertalet av studi-
erna ovan
¨
ar genomf
¨
orda i Nordamerika och
i l
¨
ander som har en h
¨
og grad av oj
¨
amlikhet.
I dessa l
¨
ander finns liten tillg
˚
ang till allm
¨
an
platsmark; till allm
¨
anna ytor s
˚
asom v
¨
alsk
¨
otta
parker, lekplatser, gator och torg. Studier-
na visar p
˚
a en vardag som ligger ganska,
och ibland mycket, l
˚
angt fr
˚
an svenska f
¨
or-
h
˚
allanden. Europa
¨
ar relativt sett mindre oj
¨
am-
likt
¨
an exempelvis Nordamerika, men
¨
aven
h
¨
ar f
¨
orekommer liknande tendenser vad g
¨
aller
utvecklingen av gated communities. I en j
¨
am-
f
¨
orande studie
¨
over europeiska l
¨
ander fann
forskarna Zolt
´
an Cs
´
efalvay och Chris Webs-
ter (2012) en rad faktorer bakom allt fler mur-
omg
¨
ardade och grindade omr
˚
aden. Bland fle-
ra framtr
¨
adande faktorer fanns svag ekono-
misk utveckling, liten p
˚
averkansm
¨
ojlighet
fr
˚
an lokala myndigheter samt stora socia-
la skillnader.
¨
Aven i ett europeiskt perspek-
tiv
¨
ar Sverige f
¨
orh
˚
allandevis j
¨
amlikt, men
trots det har ordet ”gated community” gjort
int
˚
ag
¨
aven h
¨
ar och debatten har tidvis varit
h¨
atsk.
Byggda exempel och
mediedebatten i Sverige
Omdebatterade svenska exempel
Det finns mycket f
˚
a bostadskomplex i Sve-
rige som marknadsf
¨
orts av byggherrar som
faktiska exempel p
˚
agated communities el-
ler grindsamh
¨
allen. D
¨
aremot finns ett f
˚
atal
exempel p
˚
a bost
¨
ader som i media debatte-
rats som gated communities i Sverige. De
mest omdebatterade bostadskomplexen
¨
ar
Victoria Park i Malm
¨
o, Poppel Park i Onsala
och Strandudden i Gnosj
¨
o. Dessa exempel
˚
aterkommer i mediedebatten och i flertalet
av de studier som gjorts.
Victoria Park
Victoria Park
¨
ar ett bostadskomplex som lig-
ger i Limhamn i utkanten av Malm
¨
o. Det
har i media pekats ut som det f
¨
orsta grind-
samh
¨
allet i Sverige (Gliori, 2018). Byggher-
ren och bostadsr
¨
attsf
¨
oreningen har d
¨
aremot
16
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Figur 1:
Sk
¨
armbild
¨
over Victoria Parks hemsida med information om boendet (Victoria Park, 2012).
Notera att hemsidan inte existerar l¨
angre.
inte beskrivit boendet som en gated commu-
nity utan som ett livsstilsboende med hotell-
service enligt devisen ”Som att bo p
˚
a ho-
tell – fast hemma” (Victoria Park, 2007).
Grunden till Victoria Park utg
¨
ors av Euroc
cements huvudkontor som ritades av Sten
Samuelsson 1977. Huvudkontoret utforma-
des f
¨
or att imponera p
˚
a internationella g
¨
aster
och f
¨
orseddes med exklusiva, svenska mate-
rial och konstverk. Kontorsdelen utg
¨
or idag
de gemensamma ytorna som initialt bestod
av bemannad reception, lounge, bio, biljard-
rum, m
¨
otesrum, vink
¨
allare, restaurang, gym,
spa och poolomr
˚
ade. L
¨
agenheter av varieran-
de storlek – fr
˚
an ett rum och k
¨
ok till pent-
house v
˚
aning – uppf
¨
ordes dels ovanp
˚
a kon-
torsdelen och dels som nya frist
˚
aende flerbo-
stadshus i parkmilj¨
o.
I en studie av Ann Rodenstedt (2016) ber
¨
attar
boende att anledningarna till att de valde
Victoria Park var att de var tr
¨
otta p
˚
a under-
h
˚
allsarbetet i tidigare bost
¨
ader, att de
¨
aldre
hade problem med h
¨
alsan, att de upplevde
¨
andringar i familjestrukturen samt att den ex-
klusiva milj
¨
on, byggnadens h
¨
oga kvalit
´
e och
k
¨
anslan av att bo nytt och fr
¨
ascht var tilltalan-
de. Vardagen i Victoria Park karakt
¨
ariserades
17
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Figur 2: Sk¨
armbild av Poppel Park som det presenteras i G¨
oteborgsposten (Hofflander, 2015).
enligt forskaren Karin Grundstr
¨
om (2021)
initialt av en bostadsdelning fokuserad p
˚
a
h
¨
alsa och fitness, resor och god mat. Kon-
ceptet s
¨
akerst
¨
allde en boendemilj
¨
o anpassad
till en mobil vardag d
¨
ar de boende kunde
komma och g
˚
a efter behov eftersom anst
¨
alld
personal svarade f
¨
or bostadens underh
˚
all och
s¨
akerhet.
Det ursprungliga konceptet d
¨
ar boendet drif-
tades av en s
¨
arskild operat
¨
or (med samma
namn) existerar inte l
¨
angre. I skrivande stund
har Victoria Park delats upp i flera olika
bostadsr
¨
attsf
¨
oreningar som driftas av olika
akt
¨
orer, bland annat HSB (Hedberg & El-
Hawali, 2021).
Poppel Park
Poppel Park
¨
ar ett litet bostadskomplex som
ligger i Onsala i Kungsbacka Kommun. Pop-
pel Park invigdes 2016 och best
˚
ar av fyra
parhus och ett flerbostadshus samt en ge-
mensam swimmingpool, boulebana och ett
garage. Bost
¨
aderna
¨
ar omg
¨
ardade av en l
˚
ag
gr
˚
astensmur och har en l
˚
ast grind som m
˚
aste
passeras f
¨
or att komma in till bost
¨
aderna.
Grinden sp
¨
arrar infarten via en bilv
¨
ag in i
omr
˚
adet. G
¨
oteborgs-Posten skriver
˚
ar 2015
att det
¨
ar ett ”ett st
¨
angt bostadsomr
˚
ade, med
mur och l
˚
ast grind” (Gliori, 2017). Totalt
finns elva bost
¨
ader i bostadsr
¨
attsf
¨
oreningen.
Enligt G
¨
oteborgsposten
¨
ar mark
¨
agare och
18
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Figur 3: Sk¨
armbilder av Strandudden som det presenteras p˚
a hemsidan (Strandudden, 2021).
byggherre Bengt-
˚
Ake Sparrman f
¨
orv
˚
anad
¨
over den uppm
¨
arksamhet som riktats mot
omr˚
adet (Hofflander, 2015).
Poppel Park har slutf
¨
orts och boende har flyt-
tat in. Projektets utvecklare och boende har
l
¨
amnat medias och forskares rampljus och
har gemensamt best
¨
amt att de inte ger n
˚
agra
kommentarer till utomst˚
aende.
Strandudden
Strandudden
¨
ar ett bostadsomr
˚
ade planerat
f
¨
or 150 bost
¨
ader bel
¨
aget invid en sj
¨
o i Gnosj
¨
o
i J
¨
onk
¨
opings l
¨
an. Strandudden
¨
ar det f
¨
orsta
bostadsomr
˚
adet som faktiskt marknadsf
¨
orts
som en gated community. Boendet lanseras
som ”Strandudden Lifestyle – ett sj
¨
on
¨
ara ga-
ted community” (Strandudden, 2021). ”De
boende har access till en m
¨
angd aktiviteter
och attraktioner som medf
¨
or sk
¨
onhet, n
¨
oje
och v
¨
alm
˚
aende i det dagliga livet. . . Un-
derh
˚
allspersonal ansvarar f
¨
or omr
˚
adets sk
¨
otsel
och service” (Gliori, 2017).
Strandudden planeras best
˚
a av
¨
agarl
¨
agenheter
i stadsvillor, f
¨
orlagda i en halvcirkel l
¨
angs
med en privat strand invid Vikaresj
¨
on. Till
¨
agander
¨
atten tillkommer service som n
¨
ar den
¨
ar fullt utbyggd kommer att omfatta st
¨
ad-
och tv
¨
attservice, f
¨
onsterputsning, privat hem-
tj
¨
anst, fris
¨
or, massage och kroppsbehandling,
festlokal, catering och hemleverans av mat-
kassar, bilpool med personbilar, minibussar
och sl
¨
apk
¨
arror samt IT-support och kontors-
tj
¨
anster. Enligt en intervju med
¨
agarna och
byggherrarna Anneli och Mikael Eliasson
valde de att kalla omr
˚
adet f
¨
or en gated com-
munity eftersom de trodde sig veta att det
skulle kallas s
˚
a i media (Hultqvist & Carls-
son, 2018). Paret p
˚
apekar att omr
˚
adet och
muren bidragit till debatt och att journalis-
ter kommer med f
¨
orutfattade meningar om
omr
˚
adet. Syftet med muren
¨
ar att s
¨
akra mot
¨
oversv
¨
amning, att m
¨
ojligg
¨
ora ett privat eln
¨
at
f
¨
or de boende samt att
¨
oka den sociala kon-
trollen s
˚
a att grannarna har koll p
˚
a vad som
h
¨
ander. Men fr
¨
amst
¨
ar Strandudden enligt
paret Eliasson ett all-inclusive koncept som
syftar till att frig
¨
ora tid f
¨
or de boende (ibid.)
19
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Stranduddens utbyggnad har annonserats se-
dan 2015 men bygget har f
¨
orsenats. Enligt
Stranduddens hemsida
¨
ar byggstart f
¨
or
¨
agar-
l
¨
agenheterna
¨
ar planerad till 2021 med in-
flyttning 2022.
Mediedebatten i Sverige
Debatten i media
¨
ar mer omfattande
¨
an de
konkreta exempel som byggts under det se-
naste decenniet. Grindsamh
¨
allen har debatte-
rats som livsstilsboende och som m
¨
ojlighet
att f
˚
a tillg
˚
ang till hotell-liknande service. De-
batter har
¨
aven f
¨
orts om att gated communiti-
es skapar hemk
¨
ansla genom trygghet och att
de kan fungera som s
¨
akerhet n
¨
ar staten bris-
ter i hanteringen av det
¨
okande v
˚
aldet.
Den f¨
orsta v˚
agen: Gated communities
som livsstilsboende
Den f
¨
orsta v
˚
agen av debatt om grindsamh
¨
all-
en pendlar mellan perspektiv som framst
¨
aller
gated communities som ett hot mot arvet
efter Folkhemmet (Alakoski, Aftonbladet,
2009) respektive som ett led i en bredare
segregationsprocess. Gated communities be-
skrivs
¨
aven som n
˚
agot ”osvenskt” och som
en utveckling hemmah
¨
orande i l
¨
ander med
h
¨
ogre inkomstskillnader. Flera debatt
¨
orer re-
fererar till rapporten Botrender 08 enligt vil-
ken en av tre respondenter vill bo i ett omr
˚
ade
dit obeh
¨
origa inte har tilltr
¨
ade (TT, SVD,
2008). Hela 41 procent av unga en-boende
var intresserade av h
¨
ogre s
¨
akerhet och vill
ha ett boende med d
¨
orrkod eller staket. Fa-
miljer med sm
˚
a barn var mindre fokuserade
p
˚
a s
¨
akerhet och i denna grupp
¨
onskade en-
dast 26 procent ett boende med ytterligare
s
¨
akerhets
˚
atg
¨
arder (ibid.). Forskaren G
¨
oran
Cars engagerade sig tidigt i debatten om ga-
ted communities. Cars menar att bostadsfor-
men
¨
ar del av en negativ utveckling eftersom
samh
¨
allelig service f
¨
orl
¨
aggs innanf
¨
or grin-
darna; de boende i grindsamh
¨
allet k
¨
anner
sig mindre ben
¨
agna att betala skatt samt att
grindsamh
¨
allen kan bidra till segregation. I
denna fas vill byggherrar och boende inte
identifiera sig med uttrycket gated commu-
nity/grindsamh
¨
alle. Uttrycket anv
¨
ands i de
flesta sammanhang som sk
¨
allsord. Byggher-
rar och developers mots
¨
atter sig den negati-
va framst
¨
allningen och argumenterar ist
¨
allet
f
¨
or att boendeformen skapar mer gemenskap
samt att Sverige har ett homogent byggnads-
best
˚
and och att det beh
¨
ovs bostadsalternativ
f
¨
or m
¨
anniskor med olika behov (Strand, Af-
tonbladet, 2009).
I artiklarna presenteras intervjuer med boen-
de som tillfr
˚
agats om sina erfarenhet av bo-
endeformen. N
˚
agra boende bekr
¨
aftar bilden
av att livsstilsboende inneb
¨
ar en m
¨
ojlighet
att bo med likasinnade och att ha tillg
˚
ang till
hotell-likande service (Frelin, DN, 2009). En
boende i Viktoria Park uttrycker att de upp-
skattar de m
˚
anga aktiviteterna de har tillg
˚
ang
till inom omr
˚
adet, som exempelvis biblio-
tek, simhall, bio och gym. Dessutom anses
gemenskapen vara starkare
¨
an i vanliga bo-
stadsomr
˚
aden (Andersen & Heilskov, Infor-
20
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
mation, 2016). I en annan intervju ber
¨
attar
en boende p
˚
a Victoria Park att de alltid tyckt
om att resa och att de upplever bostaden som
ett hotell. De k
¨
anner sig uppassade med all
service: ”H
¨
ar finns ju allting” (Frelin, DN,
2009). En boende som valt en av de minsta
l
¨
agenhet p
˚
a 35 kvadratmeter ber
¨
attar att de
¨
ar vana att bo kompakt men boendet kom-
mer att k
¨
annas st
¨
orre eftersom de kommer
att anv
¨
anda alla de gemensamma utrymmena.
N
¨
ar de f
˚
ar bes
¨
ok t
¨
anker de utnyttja en av till-
valstj
¨
ansterna; att hyra
¨
overnattningsl
¨
agenhet
till barn och barnbarn.
Den andra v˚
agen: Hemmet bakom
muren
Den andra v
˚
agen av debatt uppkommer 2015
i och med projektet Poppel Park i Onsala ut-
anf
¨
or Kungsbacka. En anledning
¨
ar att bygg-
herren f
¨
or Poppel Park, Beng-
˚
Ake Sparrman,
¨
ar ganska synlig i media. Sparrman anser att
murarna och portarna runt omr
˚
adet
¨
ar att lik-
na vid en villa med ett staket och en d
¨
orr att
l
˚
asa om sig (Westin, Aftonbladet, 2015). Det-
ta argument – att murar och grindar
¨
ar det-
samma som en portkod –
˚
aterkommer bland
flera byggherrar i debatten. Men fokus f
¨
or
Poppel Park
¨
ar enligt Sparrman inte s
¨
akerhet,
eftersom han inte vill h
˚
alla folk utanf
¨
or, utan
trygghet. Syftet med Poppel Park
¨
ar att ge de
boende en ”extra, liten trygghet” s
˚
a att de
vet vem som r
¨
or sig p
˚
a omr
˚
adet (Aftonbla-
det TV, 2015). H
¨
ar finns en skillnad mellan
s
¨
akerhet och trygghet, d
¨
ar s
¨
akerhet handlar
om att g
¨
ora n
˚
agot otillg
¨
angligt medan trygg-
het handlar om att avgr
¨
ansa. G
¨
oran Cars
¨
ar
en
˚
aterkommande debatt
¨
or som bekr
¨
aftar si-
na tidigare argument om utarmningen av sta-
dens attraktivitet, om skatterevolt samt risker-
na f
¨
or segregation. Cars po
¨
angterar att ingen
m
¨
anniska vill bo inh
¨
agnat men att boende-
formen
¨
ar en indikation p
˚
a otrygghet p
˚
a en
samh
¨
allsniv
˚
a som m
˚
aste hanteras (ibid.).
Under den f
¨
orsta v
˚
agen av debatt var livs-
stil och service i fokus. Under den andra
v
˚
agen f
¨
orekommer en viss tvekan i att defi-
niera murar som en s
¨
akerhetsinsats. Ist
¨
allet
ses muromg
¨
ardade bostadskomplex och bo-
stadsomr
˚
aden som ett s
¨
att att m
¨
ojligg
¨
ora att
boende k
¨
anner sig hemma och
¨
ar medvet-
na om vad som h
¨
ander i deras omgivning-
ar. Under denna period tillkommer projektet
Strandudden utanf
¨
or Gnosj
¨
o. Enligt byggher-
re Mikael Eliasson ”handlar [gated commu-
nities] om trygghet. I den perfekta v
¨
arlden
kan man l
¨
amna sin bil ol
˚
ast, men s
˚
a
¨
ar inte
verkligheten”. Sverige ”
¨
ar inte
¨
ar detsamma
som det har varit” (Andersen & Heilskov,
Information, 2016).
Mikael Eliasson
¨
ar den f
¨
orste som explicit
anv
¨
ander uttrycket gated community f
¨
or att
beskriva projektet i Gnosj
¨
o. Ut
¨
over trygghet
kommer boendet enligt Eliasson att erbju-
da de boende gemensamma utrymme s
˚
asom
boule-bana, golfbana, lekplats och jacuzzi.
Omr
˚
adet erbjuder de boende ”staycation”; de
boende kommer att ha tillg
˚
ang till sp
¨
annande
upplevelser inom hemmets trygga ramar. P
˚
a
21
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
s
˚
a s
¨
att f
¨
orlorar de boende ingen tid p
˚
a ut-
landsresor och kan ist
¨
allet anv
¨
anda tiden med
familjen (Andersen & Heilskov, Information,
2016). I en artikel intervjuas en man som ser
Strandudden som ett intressant boende ef-
tersom konceptet omfattar anst
¨
alld personal,
bland annat en vaktm
¨
astare. Detta inneb
¨
ar
enligt mannen en framtida m
¨
ojlighet f
¨
or de
boende att
¨
aven anst
¨
alla exempelvis en sjuk-
sk
¨
oterska. M
¨
ojligheten att k
¨
opa tj
¨
anster till-
sammans inneb
¨
ar att boendeformen blir en
ing
˚
ang till samh
¨
allsservice efter eget behov
(Andersen & Heilskov, Information, 2016).
Kritiska r
¨
oster i media tolkar boendeformen
som en s
¨
akerhetsl
¨
osning. Flera artiklar disku-
terar det
¨
okande v
˚
aldet i Sveriges storst
¨
ader.
Kriminaliteten i samh
¨
allet leder till att ga-
ted communities blir ett f
¨
ors
¨
ok att skapa en
s
¨
akerhetsl
¨
osning som ers
¨
attning f
¨
or statens
tillkortakommanden (Norrman, Expressen,
2015). Debatter f
¨
ors om att medborgarna tap-
par tilltron till det offentliga rummet och till
varandra (Drevlinger, SvD, 2015).
Den tredje v˚
agen: Fr˚
an trygghet till
s¨
akerhet
Under den tredje v
˚
agen blir trygghet och
s
¨
akerhet mer synliga i debatten. Begreppen
anv
¨
ands nu synonymt till skillnad fr
˚
an ti-
digare d
˚
a det fanns r
¨
oster som ville skilja
mellan dem. Debattens knutpunkt
¨
ar utveck-
lingen i Staffanstorp d
¨
ar kommunstyrelsens
ordf
¨
orande Christian Sonesson (M) lanserar
en trygghetssatsning som inkluderar ”Nya
bostadsomr
˚
aden d
¨
ar s
¨
akerhet f
¨
or de boen-
de
¨
ar v
¨
al integrerat redan i planeringssta-
diet. Det vill s
¨
aga s
˚
a kallade gated commu-
nities”. I en artikel i Expressen kommente-
rar Linda Jerneck (2020) att en s
˚
adan aktiv
segregationspolitik som den i Staffanstorp
¨
ar politiskt motiverad och s
¨
akert kan visa
sig vara en r
¨
ostmagnet. Enligt en Sifoun-
der
¨
okning 2019 blev ”trygghet” f
¨
or f
¨
orsta
g
˚
angen den egenskap som v
¨
arderas h
¨
ogst
av bostadsk
¨
opare. I unders
¨
okningen som ge-
nomf
¨
ordes i de tre storstadsomr
˚
adena p
˚
a upp-
drag av m
¨
aklarfirman Bjurfors, slog trygg-
het de tidigare popul
¨
ara faktorerna ”n
¨
arhet
till kommunikationer”, ”l
˚
aga avgifter” och
”att det finns balkong” (ibid). Som motargu-
ment h
¨
avdar Jerneck att l
¨
osningen ligger i
att ta kontrollen fr
˚
an g
¨
angen, inte att h
¨
agna
in medelklassens villaomr
˚
aden. I debatten
framst
˚
ar segregationen i sig som det grund-
l
¨
aggande problemet. Enligt Johan Hakelius
i Expressen (2020)
¨
ar det svenska samh
¨
allet
redan djupt segregerat baserat p
˚
a etnicitet,
˚
alder, inkomst och politisk h
˚
allning. Gated
communities
¨
ar ett slag i luften eftersom
”vi beh
¨
over f
¨
or det mesta inga st
¨
angsel, in-
h
¨
agnader eller grindar. Vi skapar
¨
and
˚
a v
˚
ara
[sj
¨
alvtillr
¨
ackliga] reservat och skeva verklig-
hetsuppfattningar” (ibid.). Kritik mot f
¨
orsla-
get att planera f
¨
or gated communities fram-
f
¨
ors fr
˚
an s
˚
av
¨
al v
¨
anster- som h
¨
ogerpolitiker.
Moderaternas r
¨
attspolitiske talesperson Jo-
han Forssell
¨
ar inte f
¨
orv
˚
anad
¨
over planerna i
Staffanstorp men menar samtidigt att krimi-
naliteten i grund och botten
¨
ar polisens upp-
gift. V
¨
ansterpartiets r
¨
attspolitiska talesper-
son Lena Snecker ser en orov
¨
ackande utveck-
22
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
ling i samh
¨
allet allteftersom privata akt
¨
orer
blir vanligare inom r
¨
attsomr
˚
adet. Oj
¨
amlikhe-
ten riskerar att
¨
oka n
¨
ar de rika f
˚
ar det b
¨
attre
och blir mer trygga medan l
˚
aginkomsttagare
blir mer utsatta (Kramsj
¨
o, SvD, 2020).
Under perioden 2008–2021 har mediedebat-
ten i Sverige r
¨
ort sig fr
˚
an livsstil till trygghet
till s
¨
akerhet. Utvecklingen p
˚
aminner i stor ut-
str
¨
ackning om den debatt och den forskning
som gjorts av gated communities i U.S.A.
– trots de avsev
¨
arda skillnaderna l
¨
anderna
emellan. Debatten g
¨
aller b
˚
ade en diskussion
om n
˚
agra f
˚
a konkreta exempel och mer ge-
nerella fr
˚
agor om vad inf
¨
orandet av grind-
samh
¨
allen i Sverige kan inneb
¨
ara f
¨
or segre-
gationen och f¨
or politiken.
23
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Motst˚
and och p˚
averkan i
Sverige
Inga kopior. Om kritiska
perspektiv och ett starkt
stadsbyggnadsideal
I Sverige finns i skrivande stund inga direkta
kopior av det som i U.S.A. definieras som en
gated community. De nordamerikanska ex-
emplen
¨
ar m
˚
anga g
˚
anger stora som en svensk
stadsdel, de kan utg
¨
oras av hela villaomr
˚
aden
med egen golfbana och poolomr
˚
ade. I vis-
sa fall har de
¨
aven en egen vaktstyrka eller
privat polis ut
¨
over grindar och murar.
¨
Aven
om det finns p
˚
averkan och influenser fr
˚
an bo-
endeformen gated communities har vi
¨
annu
inte n
˚
agra verkligt liknande bostadsomr
˚
aden.
Anledningarna till att konceptet inte kopie-
rats ¨
ar flera.
Kritik och motst˚
and i debatt och
lagstiftning
Som framkommit ovan, har det funnits ett
stort motst
˚
and i mediedebatten d
¨
ar gated
communities setts som en negativ utveck-
ling av v
˚
ara stadsmilj
¨
oer. Debatten kan ha
p
˚
averkat b
˚
ade framtida boende och byggher-
rar. I intervjuer och i media framkommer att
de boende i exklusiva livsstilsboende inte
sj
¨
alva anser att de bor i en gated commu-
nity, utan n
˚
agot helt annat.
¨
Aven framtida
operat
¨
orer och byggherrar har tagit del av
debatten och kan ha uppfattat kritiken som
en risk inf
¨
or en satsning p
˚
a denna typ av
boendeform.
Som
¨
aven framkommit ovan s
˚
a har intres-
set fr
˚
an allm
¨
anheten att investera i denna
typ av boende varit svalt. De projekt som ge-
nomf
¨
orts – Victoria Park som enligt byggher-
ren baserades p
˚
a en gated community som
f
¨
orebild och Strandudden som marknadsf
¨
orts
som en gated community – har visat sig va-
ra kostnads– och tidskr
¨
avande samt ekono-
miskt volatila ut
¨
over att de har attraherat en
polariserad mediedebatt.
En tredje anledning till det begr¨
ansade anta-
let gated communities i Sverige
¨
ar att det
finns stora skillnader i stadsbyggnad och
planlagstiftning mellan exempelvis U.S.A.
och Sverige. Den svenska planlagstiftning-
en syftar till att s
¨
akerst
¨
alla allm
¨
anhetens till-
tr
¨
ade till gator, torg och allm
¨
anna platser,
vilket g
¨
or det sv
˚
art att sp
¨
arra av gator och
v
¨
agar med grindar. Planlagstiftningen kan
¨
aven s
¨
agas representera planerark
˚
arens f
¨
ore-
spr
˚
akande av vikten av allm
¨
an platsmark
och behovet av gr
¨
onomr
˚
ade, platsbildningar,
str
˚
ak och torg f
¨
or allm
¨
anheten. Denna ansats
baseras i en l
˚
ang stadsbyggnadstradition som
f
¨
orespr
˚
akar kopplingar och m
¨
otesplatser som
grund f
¨
or en tryggare stadsmilj
¨
o – i kontrast
till murar, staket och grindsamh¨
allen.
Stadsbyggnad f¨
or trygghet och s¨
akerhet
Redan p
˚
a 1960-talet framh
¨
oll den kanaden-
siska forskaren Jane Jacobs (1961) att trygg-
het skapas i stadsmilj
¨
on genom att m
˚
anga
m
¨
anniskor r
¨
or sig och uppeh
˚
aller sig p
˚
a sta-
dens gator och torg. Butiker och verksamhe-
24
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
ter i bottenplan inneb
¨
ar att det finns m
¨
anniskor
som ser vad som h
¨
ander och sker i n
¨
armilj
¨
on
vilket leder till en positiv social kontroll.
Under samma period framh
¨
oll den norda-
merikanska forskaren och stadsplaneraren
Kevin Lynch (1961) betydelsen av stadens
”bildm
¨
assighet” f
¨
or inv
˚
anarnas f
¨
orm
˚
aga att
orientera sig i staden. I sin bok The Image of
the City lanserade Lynch bland annat begrep-
pen nod och str
˚
ak som tv
˚
a stadsbyggnadse-
lement av stor vikt f
¨
or hur vi f
¨
orflyttar oss
och m
¨
ots i staden. Dessa begrepp anv
¨
ands
fortfarande flitigt
¨
aven i nutida, svensk stads-
byggnad. Baserat p
˚
a debatten om hur vi m
¨
ots
i staden och hur fl
¨
oden p
˚
averkar otrygghet
och kriminalitet skrev den nordamerikanske
forskaren och stadsplaneraren Oscar New-
man boken Defensible Space (1973). I boken
framh¨
oll Newman, i kontrast till Jacobs och
Lynch, att det finns behov av boendemilj
¨
oer
d
¨
ar de boende har m
¨
ojlighet att
¨
overblicka
ett begr
¨
ansat utrymme som de k
¨
anner att de
kan ”f
¨
orsvara”. H
¨
ar framkommer en skillnad
i hur de tre uppfattar ”den andre” i staden;
¨
ar andra personer vi m
¨
oter n
˚
agon vi upp-
fattar som en hj
¨
alpande hand eller som en
potentiell v
˚
aldsverkare? I en skandinavisk
kontext
¨
ar Jan Gehls bok Livet mellan hu-
sen (1971) ett f
¨
orsvar f
¨
or en stadsmilj
¨
o med
mycket r
¨
orelse och aktiviteter. Gehl h
¨
avdar
i likhet med Jacobs att stadsbyggnad och
stadsplanering ska bidra till att skapa milj
¨
oer
d
¨
ar m
¨
anniskor vill r
¨
ora sig och framf
¨
or allt
uppeh
˚
alla sig. N
¨
ar m
¨
anniskor uppeh
˚
aller sig
p
˚
a en plats skapas b
¨
attre f
¨
oruts
¨
attningar f
¨
or
m
¨
oten och f
¨
or att se m
¨
anniskor som
¨
ar oli-
ka en sj
¨
alv. St
¨
ader
¨
ar platser d
¨
ar olikheter
och skillnader m
¨
ots vilket
¨
ar grunden f
¨
or de-
mokratisk, ekonomisk och kulturell utveck-
ling.
Dessa stadsbyggnadsideal p
˚
averkar fortfa-
rande stadsbyggnad och stadsplanering i Sve-
rige. S
˚
av
¨
al betydelsen av str
˚
ak och m
¨
otes-
platser som trygga,
¨
overblickbara n
¨
armilj
¨
oer
finns h
¨
ogt p
˚
a dagens stadsbyggnadsagenda.
Men trots mediedebatt, planlagstiftning och
stadsbyggnadsideal som st
¨
aller sig negati-
va till framv
¨
axten av gated communities, s
˚
a
finns det sp
˚
ar och p
˚
averkan fr
˚
an tankeg
˚
angarna
i Sverige.
P˚
averkan trots allt. Om urban
grindning, exklusivitet och
hush˚
allsn¨
ara tj¨
anster
Under det senaste decenniet har tankeg
˚
angar
och boendeformer i Sverige uppkommit som
har vissa likheter med tankeg
˚
angarna bakom
gated communities. Det kan sammanfattas
som satsningar p
˚
a exklusiva, gemensamma
milj
¨
oer; ett utvidgat erbjudande av hush
˚
alls-
n
¨
ara tj
¨
anster till de boende samt s
¨
akerhets-
satsningar vilket kan inbegripa en bemannad
reception, vaktbolag eller kamera
¨
overvakning.
Efterfr
˚
agan och viljan att betala f
¨
or dessa
milj
¨
oer drivs av byggherrar och operat
¨
orer
s
˚
av
¨
al som av individer som efterfr
˚
agar en
boendeform d
¨
ar de kan vara mobila, slippa
25
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
underh
˚
all, har god service och kan socialise-
ra med likasinnade.
¨
Okat fokus p˚
a exklusiva, gemensamma
utrymme
Ett
¨
okat intresse f
¨
or gemensamma, exklusi-
va utrymmen i anslutning till bost
¨
ader har
uppkommit i k
¨
olvattnet av bland annat Victo-
ria Park. N
¨
ar Victoria Park invigdes ingick
tillg
˚
ang till bemannad reception, lounge med
flygel,
¨
oppen spis och sittgrupper, m
¨
oteslokal
att hyra f
¨
or arbete eller festligheter, vink
¨
allare,
bibliotek med biljardbord, en restaurang, gym,
spa, ljusterapi, bastu, tv
˚
a pooler, en parklik-
nande tr
¨
adg
˚
ard med grillplats, boule och ten-
nisplan. Allt i en arkitektonisk milj
¨
o best
˚
a-
ende av valvb
˚
agar och arkader, inredd med
svensk konst och exklusiva material. Tj
¨
anster
som st
¨
adning ingick och receptionen vakta-
de entr
´
en s
˚
a enbart boende och deras g
¨
aster
blev insl
¨
appta, tog emot positiv
˚
aterkoppling
s
˚
av
¨
al som klagom
˚
al och serverade kaffe el-
ler ett glas vin p
˚
a eftermiddagen f
¨
or den
som s
˚
a
¨
onskade (Grundstr
¨
om, 2017). Det-
ta p
˚
aminner om kategoriseringen av lifestyle
gated communities (Blakely & Snyder, 1999)
¨
aven om det materiella uttrycket skiljer sig
avsev
¨
art. Trots vissa likheter faller Victoria
Park inte inom ramen f
¨
or forskarnas defini-
tion av en gated community eftersom det
¨
ar ett bostadskomplex som best
˚
ar av fler-
bostadshus med entr
´
eerna mot en allm
¨
ant
tillg
¨
anglig gata. D
¨
aremot inspirerades kon-
ceptet f
¨
or Victoria Park b
˚
ade av gated com-
munities som byggherren bes
¨
okt i U.S.A.
och av exklusiva hotellmilj
¨
oer. Konceptet
fick spridning i Sverige d
˚
a intresset f
¨
or exklu-
siva, delade utrymme i anslutning till l
¨
agen-
hetskomplex
¨
okade efter att Victoria Park
lanserats. Ett exempel med liknande koncept
¨
ar Svea Fanfar och Svea Serenad i Stock-
holm d
¨
ar reception, lounge och ut
¨
okad plus-
service erbjuds tillsammans med boendet.
Ett annat exempel
¨
ar Bovieran (”att bo som
p
˚
a Rivieran”) som lanserades f
¨
or ett tio-tal
˚
ar sedan. Detta
¨
ar ett 55+ boende med en
exotisk, inglasad innerg
˚
ard d
¨
ar de boende
¨
aven har tillg
˚
ang till boule-bana, bastu, ge-
mensamhetslokal och g
¨
astv
˚
aning.
¨
Aven om
dessa exempel har olika niv˚
aer av exklusivi-
tet delar de tankeg
˚
angar om ett boende riktat
mot livsstil, s
¨
akerhet och en social, privat
vardagsmilj¨
o.
Gemensamma, delade utrymmen
¨
ar f
¨
orvisso
inte n
˚
agot nytt i Sverige.
¨
Anda sedan 1930-
talet har kollektivhus med gemensamma ut-
rymmen byggts. I kollektivhusen har de ge-
mensamma utrymmena fr
¨
amst inbegripit ett
stork
¨
ok och matsal f
¨
or gemensam matlag-
ning samt ytor f
¨
or fritidsintressen som ex-
empelvis pingisrum, v
¨
avstuga eller cykel-
verkstad (K
¨
arnekull, 1991). Syftet har m
˚
anga
g
˚
anger varit att underl
¨
atta vardagslivets pus-
sel genom att dela p
˚
a matlagning, barnpass-
ning och minska kostnader genom att de bo-
ende sj
¨
alva st
˚
ar f
¨
or underh
˚
all av fastigheten.
I kontrast till detta utvecklas under 2000-
talet helt andra typer av utrymmen d
¨
ar in-
dividens behov st
˚
ar i centrum. Utrymmen
26
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
i de nya, exklusiva bostadskomplexen un-
derst
¨
odjer en individuell livsstil med rum f
¨
or
fitness, s
˚
asom gym, spa och bastu samt rum
for socialisering som exempelvis en exotisk
innerg
˚
ard eller en lounge. I f
¨
orh
˚
allande till
tidigare gemenskapsboende inbegriper 2000-
talets mer exklusiva boendeformer andra ty-
per av delade utrymme och en annan syn p
˚
a
hush˚
allsarbete och underh˚
all.
Ut¨
okade, hush˚
allsn¨
ara tj¨
anster och
specialiserade operat¨
orer
I anslutning till framv
¨
axten av exklusiva, ge-
mensamma utrymmen har en ny sektor vux-
it fram som ”driftar” och erbjuder tj
¨
anster
till boende. Dels finns ett ut
¨
okat utbud av
tj
¨
anster och dels finns operat
¨
orer som speci-
aliserar sig p
˚
a att drifta, det vill s
¨
aga koor-
dinera och handha avtal och fakturering f
¨
or
bostadsr
¨
attsf
¨
oreningar d
¨
ar stora gemensam-
ma utrymmen ing˚
ar.
Specialiserade f
¨
oretag erbjuder allt fr
˚
an hj
¨
alp
med st
¨
adning, leverans av matkassar till per-
sonlig tr
¨
anare. Hush
˚
allsn
¨
ara tj
¨
anster har fun-
nits en l
¨
angre tid och enskilda boende har
oavsett bostadstyp m
¨
ojlighet att anst
¨
alla st
¨
ad-
f
¨
oretag, best
¨
alla leverans av matkassar el-
ler anst
¨
alla en pension
¨
ar som arbetar med
underh
˚
all p
˚
a villan eller i tr
¨
adg
˚
arden. Men
det finns en st
¨
orre bredd och exklusivitet
i utbudet av de tj
¨
anster som riktar sig till
mer v
¨
albest
¨
allda boende. Det erbjuds ”hotell-
liknande” service i vissa boendeformer och
det erbjuds tj
¨
anster i form av semesterplane-
ring eller att n
˚
agon g
˚
ar ut med hunden n
¨
ar
de boende
¨
ar bortresta. Receptionen f
˚
ar en
nyckelroll som knutpunkt f¨
or att koordinera
de tj
¨
anster som erbjuds. Anst
¨
allda i recep-
tionen kan
¨
aven servera kaffe, l
¨
agga fram
dagstidningar till de boende, sm
˚
aprata och
ha en roll i att l
¨
ara k
¨
anna vilka som bor i
huset. Tj
¨
ansterna har likt de gemensamma
utrymmena f
¨
orskjutits mot en ”exklusivise-
ring” – fr
˚
an st
¨
adning till anst
¨
alld personal i
en reception.
Det
¨
ar ett f
˚
atal boende som har en reception
d
¨
ar anst
¨
allda koordinerar driften och kommu-
nikationen inom boendet. Men utvecklingen
av bostadsr
¨
attsf
¨
oreningar med gemensamma
utrymmen och fler underleverant
¨
orer,
¨
ar en
del av en v
¨
axande sektor d
¨
ar byggf
¨
oretag
och operat
¨
orer g
˚
ar in och driftar f
¨
oreningar.
I Victoria Park, s
˚
av
¨
al som Strandudden och
Poppel Park
¨
ar hush
˚
allsn
¨
ara tj
¨
anster centrala.
Gemensamma ytor kr
¨
aver underh
˚
all, vilket
inbegriper allt fr
˚
an klippning av gr
¨
asmattor
och underh
˚
all av s
¨
akerhetsanordningar till
st
¨
adning och reparationer. Ist
¨
allet f
¨
or att de-
la p
˚
a det arbete som kr
¨
avs f
¨
or underh
˚
all av
en gemensamt
¨
agd fastighet och gemensam-
ma utrymme s
˚
a p
˚
ag
˚
ar en f
¨
or
¨
andring mot att
k
¨
opa tj
¨
anster gemensamt snarare
¨
an att de-
la p
˚
a sj
¨
alva arbetsb
¨
ordan de boende emel-
lan.
27
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Staket, st¨
angsel och urban grindning
Staket, st
¨
angsel, grindar och murar
¨
ar sj
¨
alva
sinnebilden f
¨
or en gated community. Det
¨
ar grindar och murar som symboliserar och
verkst
¨
aller f
¨
orm
˚
agan att h
˚
alla o
¨
onskade in-
divider och grupper borta och f
¨
orhindrar ge-
nomsl
¨
applighet. Dessa fysiska gr
¨
anser har
m
˚
anga och skiftande materiella uttryck be-
roende p
˚
a ekonomiska och fysiska f
¨
oruts
¨
att-
ningar. Gr
¨
ansen mot omv
¨
arlden kan f
¨
orsvaras
med h
¨
oga st
¨
angsel och taggtr
˚
ad, med solida
murverk som omsluter hela bostadsomr˚
adet
eller med en l
˚
ast grind vid entr
´
en. I vissa
fall finns vakter i anslutning till grinden eller
entr
´
en som kontrollerar att enbart de boende
och deras inbjudna g
¨
aster sl
¨
apps in. Utveck-
lingen av digitala former av
¨
overvakning har
lett till att kameror och r
¨
orelsedetektorer till-
kommit i syfte att ¨
oka s¨
akerheten.
De mest avancerade kombinationerna av mu-
rar, vakter och digital
¨
overvakning f
¨
orekom-
mer i l
¨
ander med stora inkomstskillnader och
h
¨
og kriminalitet. Svenska f
¨
orh
˚
allanden skil-
jer sig stort fr
˚
an l
¨
ander som Sydafrika och
Brasilien och Sverige har inte heller n
˚
agra
starkt bevakade boendemilj
¨
oer som liknar
gated communities i dessa l
¨
ander. D
¨
aremot
finns en framv
¨
axt av allt fler st
¨
angsel, sta-
ket och kodl
˚
as som begr
¨
ansar tilltr
¨
adet till
g
˚
angv
¨
agar och g
˚
ardar som enbart f
¨
or ett par
decennier sedan var allm
¨
ant tillg
¨
angliga. Fler-
talet bostadshus, b
˚
ade i kommunala bostads-
bolag och i bostadsr
¨
attsf
¨
oreningar i storstads-
regionerna har kodl
˚
as vid entr
´
eer till trapp-
uppg˚
angar s˚
av¨
al som till innerg˚
ardar.
Den h
¨
ar f
¨
or
¨
andringen
¨
ar inte en kopia av
de Nordamerikanska gated communities, ut-
an ist
¨
allet en urban grindning (Grundstr
¨
om,
2018). I de svenska storst
¨
aderna
¨
ar det s
¨
allan,
eller aldrig, som hela stadsdelar skurits av
genom st
¨
angsel och grindar. Ist
¨
allet
¨
ar det
enskilda fastigheter som avgr
¨
ansas. Bostads-
r¨
attsf¨
oreningar bygger v¨
aldesignade staket i
v
¨
alb
¨
argade omr
˚
aden medan utsatta omr
˚
aden
genomkorsas av Gunnebost¨
angsel kombine-
rat med taggtr
˚
ad och kodl
˚
as runt fastigheter.
Denna urbana grindning f
˚
ar konsekvenser
p
˚
a stadens skala. Allt fler innerg
˚
ardar i in-
nerstadens kvartersstad st
¨
angs av, miljonpro-
grammets
¨
oppna parkmark genomkorsas av
st
¨
angsel runt enskilda fastigheter och g
˚
ang-
och cykelv
¨
agar genom bostadsomr
˚
aden st
¨
angs
av n
¨
ar staket och grindar byggs. Sammanta-
get leder detta till en stad med mindre till-
g
¨
anglig mark totalt och med begr
¨
ansningar i
framkomlighet (ibid.). M
¨
ojligheten att upp-
t
¨
acka v
˚
ara stadsmilj
¨
oer begr
¨
ansas f
¨
or med-
borgarna.
I en j
¨
amf
¨
orande studie baserat p
˚
a tv
˚
a hundra
enk
¨
ater i Malm
¨
o framkom de boendes syn p
˚
a
urban grindning (Grundstr
¨
om, 2020).
¨
Aven
om flera svarande ans
˚
ag att staket
¨
ar n
˚
agot
man v
¨
anjer sig vid och att st
¨
angsel kan skyd-
da barn och hundar fr
˚
an att springa ut i ga-
tan, framkom en
¨
overv
¨
agande kritik mot det
¨
okande antalet staket och det begr
¨
ansade till-
tr
¨
adet. En medel
˚
alders kvinna var indignerad
¨
over utvecklingen och fr
˚
agade sig varf
¨
or hon
nu utgjorde en fara d
˚
a g
˚
arden hon lekt p
˚
a
som barn nu finns bakom ett st
¨
angsel. En
28
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
¨
aldre man menade att staket och st
¨
angsel
f
¨
orsv
˚
arar f
¨
or utryckningsfordon och en ung
kvinna framh
¨
oll att det var tur att de inte
satt upp staket n
¨
ar en man blev
¨
overfallen
p
˚
a gatan men kunde r
¨
adda sig in p
˚
a g
˚
arden
– det hade inte varit m
¨
ojligt om det funnits
staket.
˚
Asynen av st
¨
angsel med ett aggres-
sivt uttryck upplevs som mycket negativt;
en ung man anser att det ”ser ut som ett
f
¨
angelse” och en annan ung man ber
¨
attar:
”G
˚
ar f
¨
orbi staket med taggtr
˚
adar dagligen.
Upplever det som brutalt, d
˚
aligt”. Kommen-
tarerna visar att m
˚
anga m
¨
anniskor k
¨
anner
sig misst
¨
ankliggjorda och ov
¨
alkomna (ibid.).
Det
¨
ar givetvis stor skillnad p
˚
a hur staket
och grindar upplevs beroende p
˚
a hur de
¨
ar
utformade, st
¨
angsel med taggtr
˚
ad upplevs
som mer aggressivt
¨
an en glasad entr
´
e med
kodl
˚
as. Men utest
¨
angningsmekanismen
¨
ar li-
ka stor.
Sammanfattningsvis framkommer i den svens-
ka, urbana kontexten tendenser mot en mer
exklusiv livsstil, exklusiva tj
¨
anster och st
¨
orre
fokus p
˚
a s
¨
akerhetsl
¨
osningar i bost
¨
ader som
p
˚
aminner om tankeg
˚
angarna som ligger till
grund f
¨
or gated communities. F
¨
or
¨
andringen i
Sverige
¨
ar dock inte en direkt
¨
overs
¨
attning el-
ler en exakt kopia av den globala utveckling-
en mot fler muromg
¨
ardade bostadsomr
˚
aden.
Tendenser av motst˚
and och
p˚
averkan i Staffanstorp
I stadsbyggnadssammanhang p
˚
ag
˚
ar idag sam-
tidigt tv
˚
a motstridiga tendenser.
˚
A ena sidan
p
˚
ag
˚
ar en enklavisering d
¨
ar enskilda fastig-
hets
¨
agare och f
¨
oreningar bygger st
¨
angsel och
reser grindar. I denna tendens ing
˚
ar nya bo-
endeformer som introvert riktar sig enbart
till de boende och erbjuder privata gemen-
samma utrymme och ink
¨
op av tj
¨
anster f
¨
or un-
derh
˚
all och hush
˚
allssysslor. H
¨
ar p
˚
ag
˚
ar en pri-
vatisering av utrymme som tidigare ansetts
tillh
¨
ora ett offentligt utbud av rekreation, mo-
tions– och fritidsutbud.
˚
A andra sidan finns
ett motst
˚
and mot denna utveckling d
¨
ar de
offentliga platserna, den allm
¨
anna platsmar-
ken, tilldelas en sammanl
¨
ankande roll som
syftar till att koppla och l
¨
anka stadsdelar. H
¨
ar
¨
ar grundtanken att fl
¨
oden av m
¨
anniskor le-
der till m
¨
oten och till att vi ser och tr
¨
affar
m
¨
anniskor som
¨
ar olika oss sj
¨
alva. Kopplat
till detta p
˚
ag
˚
ar en planering av allm
¨
an plats-
mark d
¨
ar str
˚
ak och noder sammanl
¨
ankar lek-
platser, grillplatser, utegym, motionsslingor
och betr¨
ador.
Tendenserna till enklavisering och samman-
l
¨
ankning
¨
ar starkast i storst
¨
aderna men de
˚
aterfinns
¨
aven i Staffanstorp. En p
˚
ag
˚
aende
enklavisering/urban grindning kan ses i de
innerstadskvarter som byggdes i slutet av
1980-talet och erh
¨
oll stadsbyggnadspris. Ur-
sprungligen uppf
¨
ordes kvartersstad med por-
tar mot innerg
˚
ardarna som var
¨
oppna f
¨
or
allm
¨
anheten. Idag
¨
ar staket och grindar upp-
29
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
satta och kod erfordras f
¨
or att komma in
p
˚
a g
˚
arden eller bes
¨
oka boende. Det tillkom-
mer
¨
aven nya boendeformer med begr
¨
ansat
tilltr
¨
ade. Under
˚
aret (2021) har en Boviera
f
¨
ardigst
¨
allts och boende har flyttat in. Det-
ta
¨
ar ett exempel p
˚
a en boendeform med en
privat inglasad g
˚
ard som rymmer en exotisk
tr
¨
adg
˚
ard. H
¨
ar kan f
¨
orst
˚
as h
¨
avdas att det finns
ingen anledning f
¨
or allm
¨
anheten att vistas p
˚
a
innerg
˚
ardar, vilket st
¨
ammer till viss del. Men
f
¨
or
¨
andringen mot enklavisering visar, ut
¨
over
en minskning av allm
¨
ant tillg
¨
anglig mark,
pekar p
˚
a en attitydf
¨
or
¨
andring i samh
¨
allet
– d
¨
ar vi ifr
˚
agas
¨
atter snarare
¨
an v
¨
alkomnar
bes
¨
okare. Samtidigt med dessa exempel p
˚
ag
˚
ar
i Staffanstorp en satsning p
˚
a sammanl
¨
ankning
av stadens str
˚
ak och gr
¨
ona rum. I Vikhem, ett
nytt bostadsomr
˚
ade under uppbyggnad, har
en stor satsning p
˚
a promenadstr
˚
ak, parker
och platser gjorts. I byn planeras trygghets-
skapande insatser med medborgarmedverkan
samt fysiska f
¨
or
¨
andringar med
¨
okad belys-
ning och upprustning av lekplatser f
¨
or olika
˚
aldrar. Allm
¨
anna platser anv
¨
ands
¨
aven f
¨
or
event, marknader och festivaler.
Var denna motstridiga utveckling tar v
¨
agen
¨
ar en viktig uppgift f
¨
or planerare och poli-
tiker. Var g
˚
ar gr
¨
ansen f
¨
or sj
¨
alv-segregering
medelst staket och kodl
˚
as och medborgar-
nas r
¨
attighet att k
¨
anna sig trygga att vistas
p
˚
a allm
¨
anna platser utan att k
¨
anna sig ute-
st¨
angda?
30
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Sammanfattning och
avslutande ord
Internationellt har gated communities byggts
sedan 1970-talet och boendeformen
¨
ar idag
ett globalt fenomen. I Sverige
¨
ar dock ga-
ted communities/grindsamh
¨
allen i skrivan-
de stund ett mycket begr
¨
ansat fenomen. Det
finns n
˚
agra enstaka exempel som
˚
aterkom-
mande debatterats i media.
I den internationella forskningen p
˚
avisas mot-
s
¨
attningarna och komplexiteten i framv
¨
axten
av gated communities och deras f
¨
orest
¨
allda
bidrag till en ”friare och tryggare vardag med
mer gemenskap”. Forskningen visar att trots
¨
onskem
˚
al om mer ”frihet” kan vardagen i
en gated community inneb
¨
ara mer och inte
mindre reglering av de boende – vad g
¨
aller
allt fr
˚
an uppf
¨
orandekoder till gestaltning av
fasader –
¨
an f
¨
or boende i andra omr
˚
aden. I
m
˚
anga fall v
¨
arlden
¨
over f
¨
ormodas gated com-
munities vara trygga och s
¨
akra – men fun-
gerar ist
¨
allet som magneter f
¨
or kriminalitet.
Staket och grindar f
˚
ar negativa konsekvenser
f
¨
or samh
¨
allskontraktet genom snedf
¨
ordelning
av resurser och en f
¨
orst
¨
arkt k
¨
ansla av ”vi och
dom”.
Mediedebatten i Sverige har g
˚
att i v
˚
agor som
˚
aterkommande debatterat Victoria Park, Pop-
pel Park, Strandudden och senast Staffans-
torps trygghetsdirektiv. Fenomenet debatte-
ras i media b
˚
ade konkret vad g
¨
aller de bygg-
da projekten, men
¨
aven p
˚
a ett mer abstrakt
s
¨
att; ” vad inneb
¨
ar det om gated communiti-
es byggs i Sverige?”. Debatten f
¨
oljer i stort
den anglo-saxiska forskningen och debatten,
fr
˚
an fr
˚
agor om livsstil och fritid, till fr
˚
agor
om tj
¨
anster och service till fr
˚
agor om trygg-
het och s¨
akerhet.
Ordet ”gated community” drar onekligen till
sig uppm
¨
arksamhet i media. Men
¨
aven om
projekt och fr
˚
agor f
˚
att mycket uppm
¨
arksamhet
s
˚
a har kritiken och utmaningarna varit fram-
tr¨
adande.
Det finns ett starkt motst
˚
and mot ga-
ted communities och enklavisering i
planlagstiftning och i planerark
˚
aren.
Svenska st
¨
ader har byggts upp med ett
starkt f
¨
orsvar f
¨
or allm
¨
an platsmark och
genomsl
¨
applighet. Stadens n
¨
atverk av
allm
¨
an platsmark, noder och str
˚
ak f
¨
or-
st
¨
arks idag genom planering och ge-
nom mer programmering.
Attraktionskraften i begreppet gated
community framst
˚
ar som mycket svagt
ur boendeperspektiv. De projekt som
byggts har varit ekonomiskt volatila
och har
˚
adragit sig en hel del nega-
tiv publicitet till f
¨
orf
˚
ang f
¨
or de boen-
de. Exemplet Strandudden b
¨
orjade pla-
neras 2015 men har
¨
annu inte (2021)
p
˚
ab
¨
orjats. Victoria Park har stora eko-
nomiska sv
˚
arigheter och har tvingats
till ombildning.
31
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Muromg
¨
ardade bostadsomr
˚
aden och
bostadskomplex riskerar att skapa mot-
s
¨
attningar mellan de innanf
¨
or och ut-
anf
¨
or murarna s
˚
a att b
˚
ada grupper k
¨
an-
ner sig utpekade och missf
¨
orst
˚
adda.
Boende i b
˚
ade Poppel Park och Victo-
ria Park uppger att de k
¨
anner sig or
¨
att-
vist utpekade i media. De utanf
¨
or, som
i exemplet med f
¨
orbipasserande i Mal-
m
¨
o, upplever st
¨
angsel och grindar som
n˚
agot aggressivt och utest¨
angande.
Forskningen p
˚
avisar vissa f
¨
ordelar f
¨
or de bo-
ende innanf
¨
or murarna, men generellt p
˚
avisar
forskningen ett flertal negativa konsekven-
ser av muromg
¨
ardade och grindade bost
¨
ader.
De viktigaste fr
˚
agorna g
¨
aller staketens ne-
gativa inverkan p
˚
a segregationen d
˚
a de fun-
gerar som ett materiellt uttryck f
¨
or ”vi och
de”.
32
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Referenser
Atkinson, R. & Blandy, S. (Red.). (2006). Gated Communities. London ; New York, Routledge,
Taylor & Francis Group.
Blakely, E. J. & Snyder, M. G. (2010). Fortress America: Gated communities in the United
States (Digital pr). Washington, DC, Brookings Institution Press [u.a.]
Boverket. (2021). Bygg- och bogemenskaper. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/
bostadsmarknad/bostadsforsorjning/bygg-bogemenskaper
Breetzke, G. D., Landman, K. & Cohn, E. G. (2014). Is it safer behind the gates? crime and
gated communities in South Africa. Journal of Housing and the Built Environment,
29(1), 123–139. https://doi.org/10.1007/s10901-013-9362-5
Cs
´
efalvay, Z. & Webster, C. (2012). Gates or No Gates? a Cross-European Enquiry into
the Driving Forces behind Gated Communities. Regional Studies,46(3), 293–308.
https://doi.org/10.1080/00343404.2010.505917
Gehl, J. (2011). Livet mellem husene udeaktiviteter og udemiljøer. København, Arkitektens
Forl.
Grundstr
¨
om, K. (2018). Grindsamh
¨
alle: The rise of urban gating and gated housing in Sweden.
Housing Studies,33(1), 18–39. https://doi.org/10.1080/02673037.2017.1342774
Grundstr
¨
om, K. (2020). Staket och st
¨
angsel i svenska st
¨
ader : en planeringsfr
˚
aga? Plan : tidskrift
f
¨
or planering av landsbygd och t
¨
atorter,75(2), 33–44. H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41511
Grundstr
¨
om, K. (2021). Dwelling on-the-move together in Sweden: Sharing exclusive housing
in times of marketization. Social & Cultural Geography,22(9), 1241–1255. https:
//doi.org/10.1080/14649365.2021.1876909
Jacobs, J. (1992). The Death and Life of Great American Cities (Vintage Books ed). New York,
Vintage Books.
K
¨
arnekull, K. (1991). Kvinnoperspektiv p
˚
a den byggda milj
¨
on. I G. Lundahl (Red.), Kvinnorum
portr¨
att av arkitekter. Stockholm, Arkitekturmuseet.
Lang, R. E. & Danielsen, K. A. (1997). Gated communities in America: Walling out the world?
Housing Policy Debate,8(4), 867–899. https://doi.org/10.1080/10511482.1997.9521281
Low, S. M. (2004). Behind the gates: Life, security, and the pursuit of happiness in fortress
America (1. Routledge paperback ed). New York, NY, Routledge.
Lynch, K. (2008). The image of the city (33. print). Cambridge, Mass., M.I.T. Press.
Newman, O. (1973). Defensible space: Crime prevention through urban design. New York,
Mac Milan.
33
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Rodenstedt, A. (2014). Living in the calm and safe part of the city : The socio-spatial reproduc-
tion of upper-middle class neighbourhoods in Malm
¨
o(Doktorsavhandling). Uppsala
universitet. Uppsala. H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:
nbn:se:uu:diva-237883
Roitman, S. (2006). Who Segregates Whom? The Analysis of a Gated Community in Mendoza,
Argentina. I R. Atkinson & S. Blandy (Red.), Gated Communities. London ; New York,
Routledge, Taylor & Francis Group.
Strand, P. (2009). ”H
¨
ar finns delikatessbutik, restaurang och spa f
¨
or alla”. Aftonbladet. H
¨
amtad
5 november 2021, fr˚
an https://www.aftonbladet.se/a/7lPAno
Tr
¨
ag
˚
ardh, L. (2012). Nordic modernity. Social trust and radical individualism. I K. Kjeldsen,
J. Rank Schelde & L. M. of Modern Art (Red.), New Nordic - architecture & identity.
Humlebæk, Louisiana Museum of Modern Art.
Yip, N. M. (2012). Walled Without Gates: Gated Communities in Shanghai. Urban Geography,
33(2), 221–236. https://doi.org/10.2747/0272-3638.33.2.221
¨
Oresj
¨
o, E. (2000). L
˚
at oss slippa Grindsamh
¨
allen! Om social tillit i ett h
˚
allbart samh
¨
alle. I
L. Nystr
¨
om (Red.), Stadsdelens vardagsrum: ytterstadens offentliga platser och liv.
Karlskrona, Boverket.
,
Akademiska uppsatser
Claesson, M. & Hultqvist, S. (2018). Gemenskap eller exkludering? En studie om att bygga
inh
¨
agnade bostadsomr
˚
aden i den svenska landsorten (Kandidatuppsats). Malm
¨
o univer-
sitet. H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-
21421
Ekenv
¨
arn, M. (2017). Mitt hem
¨
ar min borg : En unders
¨
okning om synen p
˚
a gated communities
i svensk massmedia
˚
ar 2015-2017 (Uppsats, avancerad niv
˚
a). J
¨
onk
¨
oping university.
J¨
onk¨
oping. H¨
amtad 5 november 2021, fr˚
an http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:
diva-36057
Gliori, G. (2018). Grindsamh
¨
allen :
¨
Ar det n
˚
agot att utveckla inom den svenska stadsplanering-
en? (Examensarbete inom teknik). Kungliga tekniska h
¨
ogskolan. Stockholm. H
¨
amtad 5
november 2021, fr˚
an http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231488
34
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Olsson, S. (2015). Gated Communities : En studie om dess f
¨
orekomst och f
¨
oruts
¨
attningar i det
svenska samh
¨
allet (Kandidatuppsats). Blekinge tekniska h
¨
ogskola. Karlskrona. H
¨
amtad
5 november 2021, fr˚
an http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-867
Media
Aff
¨
arsv
¨
arlden. (2020).
˚
Aklagaren vill st
¨
alla 15 inf
¨
or r
¨
atta i Victoria Park-h
¨
arvan. Aff
¨
arsv
¨
arlden.
H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an https://www.affarsvarlden.se/artikel/aklagaren-vill-
stalla-15-infor-ratta-i-victoria-park-harvan-6984016
Aftonbladet TV. (2015). V
¨
astsveriges F
¨
orsta Gated Community. Aftonbladet. https : / / tv .
aftonbladet.se/video/73873/vastsveriges-forsta-gated-community
Alakoski, S. (2009). ”
¨
Overlever folkhemmet n
¨
ar de rika isolerar sig?” Aftonbladet. H
¨
amtad 5
november 2021, fr˚
an https://www.aftonbladet.se/a/XwoL2B
Andersen, L. S. & Heilskov, N. S. (2016). Drømmen om at bo bag mur og hegn er kommet til
Skandinavien. Dagbladet Information. H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an https://www.
information.dk/mofo/droemmen-bo-bag-mur-hegn-kommet-skandinavien
Drevinger, J. (2015). ”Vi har tappat tilltron till det offentliga rummet”. Svenska Dagbladet:
Sverige. H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an https://www.svd.se/vi-har-tappat-tilltron-till-
det-offentliga-rummet
Frelin, A. (2009). Livsstilsboende som ber
¨
or. Dagens Nyheter. H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an
https://www.dn.se/bostad/livsstilsboende-som-beror/
Hakelius, J. (2020). Mariatorget – ett i m
¨
angden av sj
¨
alvtillr
¨
ackliga reservat. Expressen. H
¨
amtad
5 november 2021, fr
˚
an https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/mariatorget-
ett-i-mangden-av-sjalvtillrackliga-reservat/
Hofflander, F. (2015). St
¨
angt husomr
˚
ade i Onsala kontroversiellt. G
¨
oteborgs-posten. H
¨
amtad 5
november 2021, fr˚
an http://www.gp.se/1.78820
Jerneck, L. (2020). Smart av Staffanstorp att bygga murar runt villorna. Expressen. H
¨
amtad
5 november 2021, fr
˚
an https :/ / www.expressen . se/ ledare /linda - jerneck /smart - av -
staffanstorp-att-bygga-murar-runt-villorna/
Kramsj
¨
o, B. (2020). ”En orov
¨
ackande glidning vart samh
¨
allet
¨
ar p
˚
a v
¨
ag”. Svenska Dagbladet.
H
¨
amtad 5 november 2021, fr
˚
an https://www.svd.se/en-forstalig-utveckling-i-ljuset-av-
sprangningar
Norrman, I. (2015). H
¨
ar planeras f
¨
or ett gated community. Expressen. H
¨
amtad 5 november
2021, fr˚
an https://www.expressen.se/gt/har-planeras-for-ett-gated-community/
35
Gated communities i Sverige? Grundstr¨
om, K & Lazoroska, D
Strandudden. (2021). Strandudden - Ett sj
¨
on
¨
ara gated community. H
¨
amtad 5 november 2021,
fr˚
an https://strandudden.com/
TT. (2008). Svenskar vill ha inh¨
agnat boende. Svenska Dagbladet. H¨
amtad 5 november 2021,
fr˚
an https://www.svd.se/svenskar-vill-ha-inhagnat-boende
Westin, J. (2015). H
¨
ar kan du bo bakom murar och sp
¨
arrar. Aftonbladet. H
¨
amtad 5 november
2021, fr˚
an https://www.aftonbladet.se/a/L0a0z1
Victoria Park. (2007). Victoria Park Prospect. H
¨
amtad maj 2012, fr
˚
an http://www.victoriapark.
se
36
ResearchGate has not been able to resolve any citations for this publication.
Article
Full-text available
For almost a century, Swedes living in shared housing have resided in ‘kollektivhus’, a form of co-housing that support sharing reproductive work. However, during the past decade, new forms of exclusive shared housing have emerged on the Swedish housing market. In contrast to international trends of vulnerable singles being forced to share housing, this Swedish example shows that also financially privileged singles reside in shared housing. Based on a survey of housing companies and a case study the article argues that mobility has been a driver for this new form of shared housing. In the article, ‘dwelling on-the-move together’ is identified as a new practice of residing in exclusive shared housing. This practice is characterised by sharing private, exclusive facilities, sharing paid services and sharing spaces for both home and work, in an environment that certifies that residents can come and go as they please while hired staff takes care of their property. While exclusive shared housing is an asset for residents, it also privatise facilities and reintroduces domestic workers to middle-class housing. In all, the marketization of shared housing risks introducing a stratification of shared housing which may reinforce the geographic and social polarisation of Swedish cities.
Thesis
Full-text available
Gated communities is a phenomenon that has seen a big increase in popularity all around the world last years. The largest growth can be seen primarily in the United States, but also in Latin- and South America as well as South Africa. So what is a gated community? The definition of the word could be described as a gated residential area, which has security measures such as walls, fences and guarded gates, which intend to keep nonresidents away from the neighborhood. This form of living has faced massive criticism, and several researchers argue that these types of neighborhoods lead to an increased segregation. So what are the underlying causes behind this steep increase in demand of gated communities? What has been regarded as the absolutely biggest reason is an increased fear of being subject to crime and the search for security behind the gates. An interesting aspect is to study how effective a gated community is to actually help its residents achieve what they are searching for. Some studies show that the crime rate may actually be higher inside a gated community compared to the outside. The essay comes down to how well the conditions for establishment of gated communities in Sweden are. Studies show that the demand for gated communities in Sweden is high, but there are some obstacles, for example the "Right of Public Access", which complicates the building of fences. However, this is considered to be insufficient and the development towards a future with gated communities in Sweden will ultimately be impossible to stop. The overall purpose of this thesis has been to find out more about the phenomenon gated communities and to put it in a Swedish context. The method for accomplishing this has mainly consisted of a literature search, where the selection was made by only studying literature relevant to the research questions, as well as not studying literature which was far too site-specific or that did not have a neutral approach to the subject.
Article
Full-text available
Gated communities have long been seen as a rational response to rising crime levels, yet very little is known about the extent to which residing in a gated community actually reduces an individuals’ risk of criminal victimisation. In this study, we use location quotients to compare the extent of burglary in gated communities with burglary across the entire city of Tshwane, South Africa, as well as compare burglary in gated communities with burglary occurring within a series of buffer intervals immediately surrounding these communities. Finally, we identify what physical characteristics of gated communities differentiate between high and low burglary in these enclaves. Prior to expectations, we found that gated communities (and their immediate surrounding areas) are associated with increased levels of burglary. There are, however, a number of physical characteristics of gated communities which are associated with much lower burglary levels. The implications of our work from a crime prevention and development planning perspective are discussed.
Article
Sweden does not have gated communities, but this paper argues that processes of gating and the associated consequences are apparent in Sweden, particularly in metropolitan regions. Based on interviews, observations and analysis of previous research, the article identifies the rise of urban gating and gated housing. Urban gating restricts access to previously public land through material gating and results in a loss of the right to use-value of urban land. The rise of a new and exclusive form of gated housing associated with the lifestyles of the mobile middle class, referred to here, as the residential hotel, is spotlighted, prompting questions about the concentration of affluence in already privileged areas and the reinforcing effect of gating on existing patterns of socio-spatial polarization.
Chapter
This chapter focuses on the issues in current city planning and rebuilding. It describes the principles and aims that have shaped modern, orthodox city planning and rebuilding. The chapter shows how cities work in real life, because this is the only way to learn what principles of planning and what practices in rebuilding can promote social and economic vitality in cities, and what practices and principles will deaden these attributes. In trying to explain the underlying order of cities, the author uses a preponderance of examples from New York. The most important thread of influence starts, more or less, with Ebenezer Howard, an English court reporter for whom planning was an avocation. Howard's influence on American city planning converged on the city from two directions: from town and regional planners on the one hand, and from architects on the other.
Article
First Published in 2003. Routledge is an imprint of Taylor & Francis, an informa company.
Article
Gated communities—enclaves of homes surrounded by walls, often with security guards—are becoming increasingly popular in America. This article introduces and analyzes findings of a Fannie Mae Foundation—sponsored panel on gated communities held at the 1997 Association of Collegiate Schools of Planning annual conference. A key finding is that many people choose to reside in gated communities because they believe that such places reduce risk, ranging from the mundane (e.g., unwanted social exchanges) to the high stakes (e.g., declining home values).In many ways, gated communities deliver what they promise, by providing an effective defense against daily intrusions. However, some of their benefits entail a high social cost. A sense of community within gated communities comes at the expense of a larger identity with the region outside. Gated communities manifest and reinforce an inward‐focused community culture, where the tension between the individual and society tilt toward self‐interest.
Article
Housing reforms in China have popularized a new type of settlement that is often constructed in the form of gated communities. This study reports on a survey in Shanghai revealing that most neighborhoods are only semi-enclosed and not technically gated. It was also discovered that gatedness enhances residents' perception of security, but does not contribute significantly to their sense of community. This latter finding may be a result of two competing processes-the retreat of middle-class households to private spaces in order to escape the control of the state versus the escalated efforts of the state to regain control at the neighborhood level by enhancing local sense of identity. Hence, interpreting the social construction of gated communities has to be undertaken with care, taking into account the local production and meaning of gated communities in the distinctive context of post-reform China.
Article
Gated communities represent an urban phenomenon that is spreading all over the world. This paper presents evidence of what the literature says about the link between gated communities and urban social segregation, showing that the development of gated communities contributes to segregationist tendencies in the city. It suggests the use of structuration theory as a theoretical framework to study the link between gated communities and segregation. A case study from an intermediate city in Argentina is presented. The paper provides the perceptions and opinions of the residents of the gated community as well as the outside community and shows that this segregationist process has two sides and that both groups of people feel segregated and discriminated against. Therefore, urban social segregation is addressed in relation to gated communities, considering the opinions and perceptions of the people living there as well as in the surrounding community, to answer the main question of the paper: who segregates whom?