Content uploaded by Klas Sundberg
Author content
All content in this area was uploaded by Klas Sundberg on Dec 13, 2021
Content may be subject to copyright.
24. BALANS FÖRDJ UPNING 4.2021
FÖRDJUPNING NR 4 2021
Hållbarhets-
ambitioner
i svenska
stora företag
Ambitionsnivån när det kommer till hållbarhetsfrågor förefaller vara
relativt låg i många företag, enligt en studie gjord vid Högskolan Dalar-
na. Drivkrafterna för hållbarhetsarbete verkar främst ligga i a följa
regler eller a generera vinst för företagen. Klas Sundberg och Asif M
Huq vid Högskolan Dalarna lyfter i den här artikeln fram en modell
för a analysera och diskutera ambitionsnivåer när det gäller företags
hållbarhetsarbete.
Te x t: Klas Sundberg & Asif M Huq
24. BALANS FÖRDJ UPNING 4.2021 25. BALANS FÖR DJUPNING 4.2021
FÖRDJUPNING NR 4 2021
den här artikeln lyfter
vi fram en modell för a
analysera och diskutera
ambitionsnivåer när det
gäller företags hållbar-
hetsarbete. Tanken är
framför allt a aktuali-
sera e ramverk för a
bedöma ambitionsnivå-
er men också a redogö-
ra för delar av e n enkätstudie som genom förts under
2021. Bakgrunden är den diskussion som länge före-
kommit om företagens konsekvenser för samhället,
vilket bland annat visat sig i skärpta regler om håll-
barhetsredovisning som under senare tid krupit
ner till a omfaa fler företag. Vi ser också e ökat
intresse från många håll, inte minst från revisions-
professionen, bland annat manifesterat i tidningen
Balan s nummer 5 som helt genoms yrades av hållba r-
hetsfrå gor i kölvanet av IPCC:s rapport 2 021.
Vi har undersökt synen på hållbarhetsarbete hos
ledande personer i företag och analyserat dea i för-
hållande till omkringliggande faktorer. Genom en
enkät har vi frågat VD:ar, ekonomidirektörer och
hållba rhetsansva riga i cirka 85 0 svenska akt iebolag¹
om deras syn på företagens hållbarhet och hållbar-
hetsredovisning. De aktuella företagen har genom
Sveriges ratificering av EU direktivet 2014/95/EU
blivit ålagda a explicit utge hållbarhetsredovis-
ning. Vi fick 157 svar som är användbara för den här
studien. Enkäten inkluderar både öppna frågor vars
inkomna fritextsvar vi själva kategoriserat enligt
en typologi som förklarar ambitionsnivåer inom
hållbarhetsområdet (van Marrewijk & Werre, 2003)
och frågor med slutna svarsalternativ (enligt så
kallad ordinalskala). Den genomförda kategorise-
ringen har ställts mot publik information om bland
annat företagens lednings- och styrelsesamman-
säning, storlek och branschtillhörighet. Utifrån
den fullständiga analysen framträder flera mönster
som är motiverade a presentera bland annat för
I
människor i företagsledande ställning, liksom för
regelmakare och för dem som granskar hållbarhets-
redovis ningar (till exe mpel revisorer²).
När vi tolkat svaren har vi konstaterat a ambi-
tionsnivån fortfarande förefaller vara relativt låg i
många företag. Drivkrafterna för hållbarhetsarbete
verkar främst ligga i a följa reg ler eller a generera
vinst för företagen. I vissa fall har vi dock se högre
ambitionsnivåer. Det senare sammanfaller med fö-
retag som har en bred sammansäning (jämn köns-
fördelni ng) av lednin gspersoner. Det gä ller samma n-
sänin gen i både verkstä llande ledni ngsgruppe r och
styrelser. Studien v isar också på högre ambitionsni-
vå för hållbarhetsarbete då yngre personer innehar
toppositioner i företagen. Vi ser även a icke-till-
verkande företag verkar ha högre ambitionsnivå än
tillverkande företag. Enkäten innehåller också en
fråga om hur företagsledarna upplever revisorernas
engagemang gällande företagens hållbarhetsredo-
visni ng. Engagema nget upplevdes vara högre än vad
vi hade för väntas oss utif rån nuvarande regelve rk.
Ambitionsnivåer
För a avgöra företagens (eller närmare bestämt fö-
retagsledarnas) ambitionsnivå har vi ställt en fråga
om hur de uppfaar a hållbarhet definieras i deras
företag. De svar som inkommit har vi ställt mot kri-
terier för a inordnas under sex kategorier baserade
på tidiga re forskning (van Mar rewijk & Werre, 2003).
De sex kategorierna är: tvingande hållbarhetsstra-
tegi (Law-abinding), tillmötesgående (Compilance),
vinstdriven (Profit driven), engagerad (Caring), syn-
ergistisk (Synergistic) och holistisk (Holistic). Dessa
kategorier har sin grund i e hierarkiskt grund-
läggande värdesystem som återger och förklarar
mänsklighetens natur (värden, föreställningar och
beteenden).³ Systemet kan användas för att t.ex.
förklara hur människor och organisationer gene-
rellt reagerar på och hanterar utmaningar och hot
från omgivningen. De sex kategorierna som tilläm-
pas i den här studien framgår i Figur 1 och förklaras
26. BALA NS FÖRDJUPNING 4.2021
FÖRDJUPNING NR 4 2021
kortfaat nedan inklusive de kriterier som gällt för
varje kategori. Vi börjar med de kategorier som kan
anses spegla en låg ambitionsnivå och avslutar med
kategorier na med hög ambitionsniv å.
Tvingande
I den ”tvin gande” kategorin ha r företagen ing en egen
idé gällande hållbarhetsfrågor. E kriterium för a
placeras i den här kategorin är a företagen engage-
rar sig i sådana spörsmål endast om det är nödvän-
digt, exempelvis på grund av regleringar eller publi-
ka påtryckningar. Typiska enkätsvar som vi bedömt
som tillhörande denna kategori är: ”I våra fabriker
och kontor skall lagstiftning hållas” och ”Företaget
har inte vidtagit några åtgärder för hållbarhet utan
förlitar sig till åtgärder vidtagna av tillverkare/leve-
rantörer”. De företag som placeras i denna kategori
kan förväntas ha e tämligen okänsligt beteende i
hållbarhetssammanhang om de inte kontrolleras
och följs upp av någon e xtern part e ller myndighet .
Tillmötesgående
Kategorin ”tillmötesgående” innefaar företag vars
ledare visar medvetenhet om existensen av håll-
barhetsfrågor, men de har en uppfaning om a
ansvar och hantering av sådant främst ligger hos
samhällets gemensamma sektor. E kriterium vi
använt är a svaranden lutat sig mot generella men
relativ t enkla defin itioner av hållbarhet, t ill exempel
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfreds-
ställer dagens behov utan a äventyra kommande
generationers möjligheter a tillfredsställa sina be-
hov” eller mer konkreta beskrivningar som indike-
rar en miniminivå för miljötänkande: ”tillverka och
sälja produkter med så lite negativ miljöpåverkan
som är möjligt till en för företaget rimlig kostnad”.
Den här kategorin speglar alltså en något högre nivå
av anpassn ing än a bara genom föra åtgärder som är
av lagstiftaren framtvingat, men vi ser inte a håll-
barhetsfrågor särskilt aktivt och konkret påverkar
företagens verksamhet.
Vinstdriven
I kategorin ”vinstdriven” innehåller företagsledare
som vi bedömer ser sin chans och hanterar hållbar-
hetsfrågor med ambition om a de ska resultera i en
ökad lönsamhet för företaget. De kriterier vi lutat
oss mot är alltså a intäkter förväntas öka eller a
kostnader förväntas minska genom hållbarhetsar-
betet. Det kan till exempel gälla de produkter som
säljs eller genom a exempelvis återvinning kan
innebära besparingar för företaget. E typiskt citat
från enkätsvaren är: ”hållbarhetsarbete skapar e
värde för vå ra intressenter”. Vidare be skrivs hållba r-
het som ”en vik tig komponent av vå r verksamhet och
en föruts äning för våra t jänster” samt ”vi v ill skapa
produkter t ill våra ku nder där vi hjälpe r dem a utfö-
ra e hållb art användande”. Företag i den na kategori
anpassa r således sin aff ärsstrateg i efter hållb arhets-
frågor men g år inte längre ä n a dea arbete ska leda
till hög re vinst eller lön samhet.
Figur 1: Kategorisering av ambitionsnivåer (Källa: Marrewijk & Werre, 2003).
Tvingande Engagerad
Tillmötesgående
Lägre ambitionsnivå Högre ambitionsnivå
Synergistisk
Vinstdriven Holistisk
26. BALA NS FÖRDJUPNING 4.2021 27. BAL ANS FÖRDJU PNING 4.2021
FÖRDJUPNING NR 4 2021
Engagerad
De som ingår i kategorin ”engagerad” bedöms ha
kommit något längre i hållbarhetsarbetet än vad
som motiveras av legala krav och vinstsyfte. Något
vi särsk ilt tiat efter i det här fallet är om de svara n-
de försöker etablera en dialog med intressenter och
samhället i stort. Vanliga citat som vi klassificerat i
denna kateg ori är: ”Vi verk ar för a vårt loka lsamhäl-
le ska vara levande” och ”Vi ska bidra till en hållbar
framtid på e ansvarsfullt sä, minimera avfall och
minska utsläpp, ta e socialt ansvar, vara kostnads-
och resur smedvetna”. Vi bedömer a ledni ngen i den
här kategor in mer uryckli gt stödjer och ba lanserar
företagens aktiviteter i förhållande till effekter på
omgiv ningen jämf ört med föregående k ategorier.
Synergistisk
De företag som vi klassat som ”synergistiska” tar e
steg längre än de tidigare kategorierna. De har e än
tydligare intressentperspektiv genom a till exem-
pel involvera och integrera de närmaste intressen-
terna i beslutsfaandet rörande hållbarhetsfrågor.
Exempel på typiska enkätsvar är: ”Utifrån en in-
tressentanalys fastställs de övergripande hållbar-
hetsmålen” eller ”Vi bjuder in alla våra intressenter
i vår mission [avseende hållbarhet] – våra anställda,
leverantörer, partners och kunder”. Vi uppfaar a
det finns mycket engagemang för hållbarhetsfrågor
i de här företagen. De har till exempel uppfaat en
”win-together” situation i a tillsammans med när-
ligg ande intressenter arbet a med hållbarhetsf rågor.
Holistisk
E vikt igt kriter ium för a klassas som ” holistisk ” är
a företags ledarna inte bara s er till företage ts (e gna)
ekonomiska intressenterna utan höjer ambitions-
nivån a också gälla samhället i en bredare bemär-
kelse. I den hä r studien gäller det f ramförallt företag
som i grunden har andra avsikter än a generera
vinster utan vars verksamhet egentligen syftar till
exempelvis estetisk verksamhet, utbildningsverk-
samhet, politisk eller religiös påverkan. Vi har upp-
faat få exempel inom denna kategori i vår enkät.
När vi granskar enkätsvaren har vi funnit följande
citat som vi bedömer kan ingå i denna kategori: ”[Vi
ska bli] Sveri ges friskaste lä n 2025 och för a komma
dit måste vi i alla verksamheter arbeta långsiktigt
och strategiskt med a främja varje persons rä till
god hälsa, kultur och utbildning och för a förebyg-
ga sjukdom oc h ohälsa” samt ”Som föret ag har vi stor
möjlighet a p åverka. Design med l ång livslän gd tror
jag är mi viktigaste bidrag till en grönare och skö-
nare värld”.
Kategoriseringens resultat
i våra tolkade enkätsvar
Den klassificering som ovan beskrivits består av
tolkningar av inkomna enkätsvar. Dessa tolkningar
är inte allt id självklara, ut an vi har gr undligt få t än-
ka till gentemot kriterierna och göra överväganden
för a slutligen placera varje svar i respektive kate-
gori.
Utfallet av klassificeringen framgår av Figur 2.
Vi noterar vi a kategorin ”engagerad” är mest van-
ligt förekommande med 31 procent. Även kategorin
”vinstdriven” har hög andel med 22 procent. Vi har
dock funnit relativt få företag som kunnat kategori-
seras som ”synergistisk” (5 procent) och ”holistisk”
(1 procent). Ur hållbarhetssynpunkt är det en besvä-
rande stor ande l företag som utif rån enkätsv aren ka-
tegoriseras som ”tvingande” eller ”tillmötesgående”.
Totalt bedöms alltså 41 procent av det totala antalet
företag ha en förhållandevis primit iv ambitionsnivå
i hållba rhetsfrågor.
Företagens ledning, storlek och
branschtillhörighet
Utfallet i F igur 2 har vi jämfört i förhållande till fle-
ra variabler som bland annat inkluderar ledning-
ens sammansäning liksom företagens storlek och
branschtillhörighet. Dessa data har vi erhållit från
database n Retriever Business s om innehåller publi k
inform ation om svenska ak tiebolag.
Tvingande 22 %
Tillmötesgående 19 %
Vinstdriven 22 %
Engagerad 31 %
Synergistisk 5 %
Holistisk 1 %
Ambitionsnivå Andel rankade
Figur 2: Utfall bedömd ambitionsnivå.
28. BALANS FÖR DJUPNING 4.2021
FÖRDJUPNING NR 4 2021
Ledningens sammansättning
Vi har utifrån flera aspekter studerat ledningens
samm ansäning f ör a avläsa mönster i förhå llande
till företagens ambitionsnivå gällande hållbarhets-
frågor. De aspekter vi studerat är köns- och ålders-
fördelning samt om företagsledningarna inkluderar
externa personer i ledningsgrupperna.
Företag som har med mer spridning (gällande kön
och ålder) i både led ningsgr upp och styrel se har i vår
studie högre ambitionsnivå i hållbarhetsf rågor jäm-
fört med företag som har en mer homogen ledning.
Den beskr ivna ambitionsnivån är sä rskilt hög i före-
tag som har en kvi nnlig VD men också om kvi nnliga
ledamöter ingår i företagens styrelser. När vi ställer
ambitionsnivån mot ålder uppfaar vi a de företag
som har en y ngre VD tendera r a ha högre beskrive n
ambitionsn ivå än de företag som led s av ä ldre perso-
ner.
Gällande a företagen inkluderar externa perso-
ner i sina ledningsgrupper och styrelser kan vi inte
se e samband gentemot beskriven ambitionsnivå
inom hållbarhetsfrågor, såsom andra studier gjort
(t.ex. Liao, et a l., 2015). Det kan givet vis inte uteslutas
a denna va riabel har b etydelse, men d å under andra
förutsä ningar än de som gä ller för vår analy s.
Branschtillhörighet, storlek och verksamhets-
ålder
Den beskrivna ambitionsnivån har också ställts
mot företagens branschtillhörighet, storlek⁴ och
verksamhetsålder. I den här studien har icke-till-
verkande företag högre beskriven ambitionsnivå än
tillverkande företag, medan företagens storlek och
verksamhetsålder generellt inte ger signifikant på-
verkan på beskriven ambitionsnivå. Utifrån denna
bild kan det vara värt a särskilt vända sig till till-
verkande industri med riktade insatser för a höja
ambitionsnivåer. Vanligen anses denna sektor ha
jämförelsevis större utmaningar när det gäller håll-
barhetsfrågor.
Uppfattning om revisorernas
engagemang
I enkäten h ar vi också f rågat aktuel la lednings perso-
ner om deras uppfaning om den externa revisorns
engagemang gällande hållbarhetsredovisningen
jämfört med den finansiella redovisningen. Svaren
kunde ges på en tregradig skala med alternativen: a)
lika mycket, b) mer engagerad eller c) mindre enga-
gerad (jäm fört med den finans iella redovisni ngen).
73 procent av de s varande anger a de ras revisorer
är mindre engagerade i hållbarhetsredovisningen
jämfört med den finansiella redovisningen. 22 pro-
cent svarar a revisorerna är lika mycket engage-
rade i hållbarhetsredovisningen medan 5 procent
menar a revisorerna engagerar sig mer i hållbar-
hetsredov isningen. I d en här fråga n ser vi inga sig ni-
fikanta mönster relaterade till företagens bedömda
ambitionsnivå liksom i fråga om andra studerade
variabler.
Det är givetvis inte förvånande a nära tre fjär-
dedelar av företagsledarna uppfaar revisorernas
engagemang för hållbarhetsredovisning som lägre
än för den finansiella redovisningen. Siffran borde
kanske rent av v ara lite högre se ti ll hur årsredovi s-
ningslagen i dag är formulerad. Företagsledningar-
nas upplevelse av revisorns engagemang i fråga om
hållba rhetsredovisn ing bör riml igen öka i framt iden
genom nya reg leringar, bland ann at när CSRD får ge-
nomslag i lagstif tningen. Det blir intressant a följa
upp den här aspekten då den kan få stor betydelse
inte bara för företagen utan också för samhället i
vidare bemärkelse. Vi uppfaar a en mer genom-
gripande trepartgranskning ökar transparens, in-
citament och krav vilket även kan smia av sig på
företagsledarnas ambitionsnivåer när det gäller
hållbarhet.
Sammanfattande reektioner
av studien
Sverige som nation har en lång historia av hållbar-
hetsfrå gor som är primär t rotad i kultur, normer och
humanitära grunder (se till exempel Gjølberg, 2010).
Vidare har svenska företag haft en relativt hög när-
varo i olik a globala hållba rhetsinitiativ oc h ranking -
ar jämfört med andra OECD-länder (ibid.). En sådan
kontext borde v ara idealisk och v i hade förväntat os s
en större andel företag med höga ambitioner (på den
högra sida n av Figur 1). Därför blev vi för vånade över
a så många företag hamnade på den vänstra sidan
som på sin höjd il lu strerar en vin stdriven ambition i
hållba rhetsfrågor. Vad som är mer ala rmerande är a
28. BALANS FÖR DJUPNING 4.2021 29. BA LANS FÖRDJ UPNING 4.2021
FÖRDJUPNING NR 4 2021
inte så mycket har hänt trots omfaande regeländ-
ringa r under nästan t vå decennier. En st udie av Hed-
berg & von Mal mborg (2003) fann a s venska företag
rapporterade h ållbarhet primär t i syfte a uppnå or-
ganisatorisk legitimitet, det vill säga hur företagen
uppfaas av andra intresse nter (till exempel image).
Dea uppfaar vi som tämligen låg ambitionsnivå
(och skulle ha placerats på den vänstra sidan av Fi-
gur 1).
Trots a de studerade ambitionsnivåerna var mer
basala än vi hade förväntat oss är vi ändå hoppfulla
inför framtiden. Om företagsledningarna och sty-
relserna blir mer heterogena se till kön och ålder
hoppas vi a det kan påverka ambitionsniv åerna för
hållbarhetsarbetet vilket vidare studier får belysa.
Vi ska också påminnas om a den här studiens
datainsamling är genomförd under våren 2021. Där-
efter har hållbarhetsfrågor, särskilt gällande klimat
och miljö ännu mer fokuserats bland annat efter
extremväder på många platser i världen. Samtidigt
med dessa verklighetens realiteter förstärks regle-
ringstexterna på nationell och internationell nivå.
Det finns därför skäl a tro a företagsledares enga-
gemang för hållbarhetsfrågor kommer a bli större
och a dea yerligare kan höja företagens ambi-
tionsnivå.
KLAS SUNDBERG,
fil.dr, verksam som lärare i före tagsekonomi vid Hög-
skolan Dala rna.
ASIF M. HUQ,
fil.lic, verksa m som lärare i företagsekonomi v id Hög -
skolan Dalarna och ve rksam vid Högskolan i Gävle.
Referenser
• Gjølberg, M., (2010). Varieties of corporate social
responsibility (CSR): CSR meets the “Nordic Model”.
Regul ation & Governa nce, Volume 4, pp. 203 -229.
• Hedberg, C.-J., & von Malmborg, F. (2003). The Global
Reporting Initiative and the corporate sustainability
report ing in Swedish c ompanies. Corpor ate Social Re-
sponsibi lity and Env ironmenta l Manageme nt, Volume
10, pp. 1 53-16 4.
• Liao, L., Luo, L., & Tang, Q. (2015). Gender diversity,
board independence, environmental commiee and
green house gas dis closure. The Br itish Accou nting Re-
view, Volume 47, pp. 409-4 24.
• van Mar rewijk, M., & Werre, M. (20 03). Multiple levels
of corporate s ustainabi lity. Journal of Bus iness Ethics ,
Volume 44, pp. 107-119.
Fotnoter
1) Vi vä nde oss till ak tiebolag med någ ot av villkoren
100-9 99 Mkr i neooms äning, 10 0-499 an ställda,
samt 100 -499 Mkr i b alansomslutn ing. Adres ser till
företag ens lednin gspersoner (V D, ekonomians varig och
miljöan svarig ) fick vi genom tjän sten Företagskont akt.
se. För den hä r analysen tog v i endast med de s var som
inkomm it från person er i företag som omf aas av
bestä mmelserna i Å rsredovis ningslag en 6:10 vilket ä r
något striktare än det totala ur valet.
2) Som be kant ska revi sorerna enl igt nuvara nde lag-
stif tning y ra sig om huruv ida en hållba rhetsrapport
har uppräat s eller inte, men kr aven på trepar tsgrans k-
ning för väntas öka bl and annat genom för eslagna änd-
ringa r i det som nu benäm ns Corporate Sust ainabilit y
Report ing Direc tive (CSRD).
3) Syst emet utveckl ades under 1950 -60 – talen av C lare
W. Graves, profess or i psykologi.
4) Företa gens storlek har b estämts utif rån nivån av
totala tillgångar.
