Kan täthet ersätta uttorkning i produktion av betongbaserade golvsystem?

Abstract

Ja, det är möjligt! Det går att avjämna och lägga ytskikt med vattenbaserat
lim på modern, tät betong innan uttorkningskravet på ekvivalent mätdjup är
uppfyllt. Betongen måste dock vara tillräckligt tät, vilket ställer krav på
ålder och vattencementtal för en relevant bindemedelssammansättning.
I denna rapport redovisas ett antal försök där en RF-nivå på 85% i
avjämningen under lim och ytskikt inte överskreds trots att RF i betongen på
ekvivalent djup var högre än 85% vid mattläggningstillfället.

Full text

Kan täthet ersätta uttorkning
i produktion av betong -
baserade golvsystem?
Mars 2021

Kan täthet ersätta uttorkning... 1
Kan täthet ersätta uttorkning i produktion
av betongbaserade golvsystem?
Ja, det är möjligt! Det går att avjämna och lägga ytskikt med vattenbaserat
lim på modern, tät betong innan uttorkningskravet på ekvivalent mätdjup är
uppfyllt. Betongen måste dock vara tillräckligt tät, vilket ställer krav på
ålder och vattencementtal för en relevant bindemedelssammansättning.
I denna rapport redovisas ett antal försök där en RF-nivå på 85% i
avjämningen under lim och ytskikt inte överskreds trots att RF i betongen på
ekvivalent djup var högre än 85% vid mattläggningstillfället.
Ett betongbaserat golvsystem utan fuktproblem
Snabb och tillförlitlig produktion av betongbaserade golvsystem utan efterföljande
fuktproblem, se exempel i Figur 1, kan betraktas som varje byggares dröm. För att
möjliggöra detta krävs kunskap om betongens uttorkningsegenskaper samt tillförlitliga
mätmetoder för att bestämma aktuellt fuktinnehåll. En metodik för att förebygga
skadliga fuktnivåer orsakade av betongen togs fram under 1990-talet och början av
2000-talet baserat på dåtidens betong och dess egenskaper. Det är dessa arbeten som
ligger till grunden för dagens innehåll avseende fuktmätning och kritiska gränsvärden i
RBK:s fuktmätningsmanual samt AMA Hus. Sedan dess har cementens
sammansättning förändrats. Med huvudsyfte att minska koldioxidbelastningen har de
primära bindemedlen i Ordinarie Portlandcement (OPC) spätts ut med t.ex.
kalkstenfiller, flygaska och slagg. Naturballast ersätts i allt större omfattning med kross
och nya tillsatsmedel har tagits i bruk. Detta har påverkat betongens egenskaper och
vidare medfört att betonggolven fukttekniskt inte uppför sig som förr. Olika
indikationer på problem med uttorkning har framkommit (se Svensson Tengberg
2018). Även mätmetoder för relativ fuktighet har fått justeras för att säkerställa
tillförlitliga mätningar resulterande i revidering av Manual fuktmätning i betong från
version 5 till version 6.

Kan täthet ersätta uttorkning... 2
Figur 1. Nedbrytning av lim genom alkalisk hydrolys som resulterat i förtvålning.
Olika inmätningar av betongens egenskaper (Stelmarczyk 2019b, Olsson m.fl. 2018,
Saeidpour & Wadsö 2016) har tydligt visat på ökad täthet i betongens porsystem samt
minskad förmåga till fukttransport, jämfört med tidigare (Hedenblad 1993). Detta har
föranlett en teoretisk undersökning av konsekvenserna för fuktsamverkan i betonggolv
redovisad i SBUF 13354. I projektet undersöktes huvudsakligen fuktförloppen i två
typer av golv: ytskikt limmat direkt på betong eller på betong med avjämning, se Figur
2.
Figur 2. Ytskikt limmat direkt på betong (vänster) och på avjämningsmassa på betong
(höger).
Simuleringar av både diffusionsuttorkning samt fuktsamverkan mellan betongen och de
omgivande materialen gav en djupare förståelse för vad som förändrats i golvets
fuktfunktion. En rad både negativa och positiva resultat konstaterades. Till de negativa
hör bl.a. en markant förlängning av tiden för diffusionsuttorkning. Förändringen är så
stor att uttorkningsåtgärder vidtagna några månader efter gjutning knappt har någon
verkan alls. Detta bekräftas av uttorkningsförsök (Carlswärd 2020) där uttorkning
avstannar då betongen nått tillräcklig nivå av täthet, som byggs upp successivt efter
gjutning. En annan negativ konsekvens uppstår vid direktlimning av ytskikt på betong

Kan täthet ersätta uttorkning... 3
med vattenbaserat lim. Detta har tidigare endast setts som ett problem för betong med
mycket låga vattencementtal (Wengholt Johnsson 1995). Idag kan även betong med
högre vct bli så tät att limfukten inte kan fördelas ner i betongen utan stängs inne
mellan betongen och ytskiktet. Detta resulterar i fuktmättnad i betongens övre skikt,
med transport av hydroxidjoner till lim och ytskikt och alkalisk hydrolys som följd.
Nytt synsätt på fukt i betongbaserade golvsystem nödvändigt
Den mest intressanta frågan som ställdes under SBUF 13354 gällde dock inte
problemen utan möjligheterna med den nya betongen. Finns det sätt att utnyttja
tätheten konstruktivt under produktionen av golvsystem? Simuleringarna bekräftade att
detta bör vara möjligt men förutsätter ett reviderat sätt att se på fukten i betongbaserade
golvsystem.
Dagens sätt, på vilket vi arbetar med betongfukt i golv, är nära kopplat till en specifik
typ av risk. Scenariot bygger på en betong med relativt god förmåga till fukttransport
och ett relativt tätt ytskikt. När betongen torkar innan läggning av ytskiktet erhålls en
typisk uttorkningsprofil, se Figur 3. När ytskiktet appliceras fungerar det som ett lock.
En mindre fukttransport kommer att ske genom ytskiktet samtidigt som en mycket
snabbare omfördelning av den kvarvarande fukten kommer att ske i betongen.
Betongytan under ytskiktet kommer alltså att fuktas upp även utan inverkan av limfukt.
Detta kan medföra en direkt risk för ytskiktet och limmet då hög fuktnivå i betongen
möjliggör alkalitransport och kan resultera i hydrolys av bindemedel i limmet och/eller
mjukgörare i ytskiktet och där tillhörande emissioner.
Figur 3. En typisk fuktprofil, relativ fuktighet för olika djup, efter ensidig uttorkning av
0.1m tjock betongplatta med relativt god fukttransportförmåga.
För att få kontroll över denna omfördelning och slutnivån för fukten i kontakt med
ytskiktet används begreppet ekvivalent djup, som kravställer var man mäter relativ

Kan täthet ersätta uttorkning... 4
fuktighet i betongen (RBK 2017). Det ekvivalenta djupet är valt så att vid en klassisk
uttorkningsprofil, skall den större mängden fukt under det ekvivalenta djupet och den
mindre mängden fukt ovanför jämnas ut och resultera i en konstant RF över hela
tvärsnittet som överensstämmer med ursprunglig RF på ekvivalent djup. Detta uppnås
först efter en total omfördelning av fukten. I Figur 3 blir det ekvivalenta djupet 4 cm
från betongens övre yta, höjdkoordinaten 0.06m.
Detta resonemang bygger på faktum att ytskiktet är så mycket tätare än betongen så att
det blir flaskhalsen i fukttransporten i hela golvet. Så var också fallet i gammaldags
betong med Ordinarie Portlandcement som enda bindemedlet utan några mineraliska
tillsatser. Nu har den moderna, täta betongen, med tidigare nämnda förändringarna i
bindemedel, ballast mm., övertagit rollen som det funktionellt tätaste materialet i
golvet. Jämförande simuleringar visas i Figur 4.
Figur 4. Visualisering av principen för omfördelning i betong med gammaldags OPC
till vänster samt Bascement CEM II/A-V (gamla) till höger. Fuktomfördelning efter
limning av ytskikt motsvarande Tarkett iQ Optima med icke vattenbaserat lim på
betong, fuktprofiler vid olika tidpunkter efter limning. Vänster – betong med OPC vct
0,40 ensidigt uttorkad i till 85% RF på ekvivalent djup. Höger – betong med
Bascement vct 0,55 ensidigt uttorkad i 20 dygn i 60% RF från antagen
självuttorkningsnivå på 90% RF.
För betong med ren OPC ser vi inga nyheter precis. Där sker en typisk omfördelning
och eftersom den relativa fuktigheten på ekvivalent djup, i detta fall 40 mm under ytan,
var 85% vid mattläggning leder omfördelningen inte till ett RF högre än 85% under
ytskiktet. Tittar vi på exemplet med betong med Bascementet CEM II/A-V blir det
plötsligt mer intressant. För det första framgår av figuren att en omfördelning
(fuktprofilerna skär varandra) äger endast rum i de översta millimetrarna av
konstruktionen. För övrigt ser betongen ut att torka långsamt. För det andra ser vi att
RF under ytskiktet inte överstigen 85% trots att betongen var dåligt uttorkad och hade
90% på ekvivalent djup vid mattläggning.
60 65 70 75 80 85 90
RH [%]
0
0.02
0.04
0.06
0.08
0.1
0.12
Höjdkoordinat i golvet [m]
OPC vct 0,40
t=0.5 d
t=13.0 d
t=180 d
t=365 d
t=730 d
85% RF
60 65 70 75 80 85 90 95
RH [%]
0
0.02
0.04
0.06
0.08
0.1
0.12
Höjdkoordinat i golvet [m]
Bascement vct 0,55
t=19 d
t=30 d
t=180 d
t=365 d
t=730 d
85% RF

Kan täthet ersätta uttorkning... 5
Hoppfulla simuleringsresultat
För att komma vidare med den nya betongen kan vi alltså bortse från vad som
händer på ekvivalent djup, då det inte kommer att påverka det som händer på ytan
nämnvärt, dvs. i närheten av ytskiktet. Det gamla kravet på 85% RF på ekvivalent djup
syftade till att det inte skulle bli mer än 85% under limmet/ytskiktet efter
omfördelning. Vad SBUF 13354 gjorde vidare var att simulera fuktförloppet i hela
golvet med huvudfokus på om kravet på RF uppfylls i direkt anslutning till ytskiktet.
Ett exempel på detta ges i Figur 5. Ett 10 cm tjockt betonggolv med en antagen grad av
självuttorkning till 95% uttorkas ensidigt under kort tid, endast för att initiera en
fuktgradient i de två översta centimetrarna. Därefter avjämnas betongen med 10 mm
golvavjämning som får torka i två veckor vilket resulterar i en fuktnivå understigandes
70 % RF (se mörkblå linje i diagrammet). Slutligen limmas ett ytskikt (Tarkett iQ
Optima) med vattenbaserat lim (CascoProof Universal) på avjämningen.
Figur 5. Fuktprofiler i konstruktionen för olika tidpunkter under fuktomfördelning.
Betong med Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,40, RF vid start (t=0d) är 95%,
därefter uttorkning mot luft med RF 60%, samt avjämning (t=20d) och vattenbaserad
limning av ytskikt (t=34d).
Fuktprofilerna i diagrammet visar att en typisk omfördelning inte äger rum och att RF i
avjämningen inte överstigen 80%. Detta innebär att ytskiktet och limmet aldrig
kommer i kontakt med ett cementbaserat underlag i närheten av den kritiska RF. För
mer detaljer kring dessa simuleringar se gärna Stelmarczyk m.fl. 2018 och/eller
Stelmarczyk m.fl. 2019a.
60 65 70 75 80 85 90 95 100
Relativ fuktighet [%]
0
0.02
0.04
0.06
0.08
0.1
0.12
Höjdkoordinat i golvet [m]
Bascement vct 0,40
t=33 d
t=41 d
t=180 d
t=365 d
t=730 d
Gräns avj.-lim
Gräns btg.-avj.
85% RF

Kan täthet ersätta uttorkning... 6
Hur testade vi konceptet?
Då det i SBUF 13354 endast utfördes en teoretisk studie av hur den nya, täta
betongen fungerar ihop med resten av golvsystemet, startades ett nytt projekt,
SBUF 13560, med uppgift att bl.a. verifiera det nya fuktkonceptet praktiskt. Upplägget
gick i princip ut på att upprepa det som simulerades i SBUF 13354 fast denna gång i
verkligt utförande med skarpa provkroppar. Bilder från tillverkningen av
provkropparna visas i Figur 6. 110 mm tjocka betongplattor med olika betongrecept
gjöts på pallar med krage. Efter en tid av självuttorkning i förseglat tillstånd utsattes
toppytorna för en veckas diffusionsuttorkning. Därefter avjämnades plattorna med ca
15–19 mm Weberfloor 140 Nova. Efter ca 3 veckors uttorkning av avjämningen
limmades mattorna.
Figur 6. Tillverkning av provkroppar till undersökningen: gjutning (vänster), lagring
inkl. själv- eller diffusionsuttorkning (mitten) samt avjämning (höger)
Vi valde att testa tre olika sammansättningar av bindemedel:
• Cementa Bascement CEM II/A-V, ca 15% flygaska, (det gamla bascementet)
• CEMEX Miljö, ca 42,5% slagg
• Cementa Velox Slite (OPC) + 30% slagg
Vi valde att testa två vattencementtal för varje bindemedelssammansättning: 0,40 samt
0,55. Då vi inte visste hur fort tätheten etableras i den hårdnande betongen valde vi att
låta plattorna hydratisera i förseglat tillstånd i 3 respektive 6 månader innan de
avjämnades.

Kan täthet ersätta uttorkning... 7
Uppmätta fuktnivåer i SBUF 13560
Fukt kontrollerades i provobjekten på olika sätt under projektets gång. RF i betong
mättes på ekvivalent djup i enlighet med RBK 2017 med givare monterad i
betongen se Figur 7 vänster. RF i avjämning mättes i enlighet med GBR 2017 med
uttaget prov. Utöver detta monterades resistiva elektriska givare i avjämningen, se
Figur 7 höger, som avlästes på kontinuerlig basis. Då dessa värden inte kalibrerades
mot kända RF-nivåer skall de endast ses som en indikering på hur fuktnivån rör sig i
avjämningen och inte tolkas ensamma utan jämförelse med RF uppmätt i uttaget prov.
Figur 7. Givare för avläsning av fuktnivå, Vaisala HMP40S för RF i betong (vänster)
samt resistiv givare som gjöts in i avjämningen för fuktnivåindikation (höger).
Det bör noteras att samtliga fuktnivåer i denna rapport redovisas utan mätosäkerheten
pålagd som säkerhetsmarginal, dvs. inte som ett slutvärde enligt RBK. Detta för att
lättare jämföra mot tidigare forskningsresultat, t.ex. Wengholt Johnsson 1995, från
vilka det kritiska värdet av 85% baserar sig på. I nedanstående fall var
mätosäkerheterna 2,0 % RF för betong och 1,7–1,8 % RF för avjämning. Den som
önskar jämföra mätningarna nedan med slutvärden bör själv lägga på respektive
mätosäkerhet. Den resistiva indikationen uppvisade en hög känslighet med avseende på
omgivande temperatur. Då temperaturen varierade något i förvaringsutrymmet bör den
långsiktiga trenden i indikationen beaktas och inte mindre variationer.
Hur gick det då? En typisk bild av förloppet i en av plattorna visas i Figur 8. Vi ser att
det initialt sker en ökning av RF i avjämningen. Detta är förväntat då fukten från
limmet måste ta vägen någonstans och tränger då ner i avjämningen. Sedan ser vi att
RF stabiliseras under 80% för att därefter övergå i väldigt långsam uttorkning genom
det täta ytskiktet. Detta är exakt som predikterat av simuleringarna i SBUF 13354!

Kan täthet ersätta uttorkning... 8
Figur 8. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Velox (OPC)+30% slagg, vct
0,40, självuttorkad i 3 månader före avjämning.
Verkar alla kombinationer fungera? Nej. I projektet valdes medvetet att testa att
avjämna efter två olika åldrar på betong med två olika vct. Då bägge parametrarna
påverkar tätheten i betongen förväntades man kunna se någon av de tidiga objekten
med höga vattencementtalen erhålla högre RF i avjämningen. Så var också fallet för
objektet vars förlopp visas i Figur 9.
Figur 9. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med CEMEX Miljö, vct 0,55,
självuttorkad i 3 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 9
Här verkar kombinationen av fuktinnehåll i betongen och dess täthet inte fungera för
att RF i avjämningen inte ska stiga. En viss omfördelning sker och det resulterar i att
RF i avjämningen överstiger kritisk RF på 85% en aningen för att sedan övergå i
långsam uttorkning. Då betongen fortfarande är tätare än motsvarande betongmed
gammaldags OPC med samma vct, erhålls ingen omfördelning av större vikt. Men den
lilla ökning som sker kan fortfarande vara för mycket för att undvika alkalisk hydrolys.
Man bör också komma ihåg att de redovisade RF-nivåerna inte innehåller några
säkerhetsmarginaler.
En sammanfattning av de uppmätta nyckelvärdena för de berörda provobjekten ges i
Tabell 1. För en detaljerad bild av fuktutvecklingen för samtliga betongplattor se bilaga
i slutet av denna rapport.
Tabell 1. Jämförelse av uppmätt RF i betong och avjämning samt maximal RF i
avjämning uppskattat ifrån både mätning av RF samt jämförelse med resistiv
indikation för fuktutvecklingen. Om ingen uppskattad RF anges, anses den vara
samma som den uppmätta.
De olika objekten hade inte endast skillnader i transportförmåga för fukt. De blev
självuttorkade till olika nivåer. Det bör noteras att om mätosäkerheten adderas till
redovisade resultat för RF i betongen så uppfyller ingen av plattorna kravet på 85% RF
på ekvivalent djup vid tidpunkten för mattläggning
En av plattorna, 3 månaders CEMEX Miljö vct 0,55, har spräck kravet på max 85% RF
i avjämningen och ytterligare en, 3 månaders Bascement CEM II/A-V vct 0,55,
misstänks ligga i farozonen. Detta är inte förvånansvärt då bägge tillhör de blötare
plattorna med högst förväntad transportförmåga avseende fukt. Detta är en indikation
på att det finns en gräns avseende täthet för när konceptet inte fungerar.
För de övriga plattorna har kravet på kritiskt RF i avjämningen uppnåtts med upp till
10 % RF som marginal även med pålagt mätosäkerhet för att därefter övergå i långsam
uttorkning. Detta trots att ingen av plattorna uppfyllde dagens krav på uttorkning inför
mattläggning. Försöken bekräftar simuleringsresultaten från SBUF 13354. Det går
Ålder (mån.) Bindemedel Vct (-) Start RF (%)
vid avjämning betong Uppmätt Uppskattad
3Bascement CEM II-A/V 0, 40 86,3 79,2 83
3Bascement CEM II-A/V 0, 55 88,5 80,7 85
3CEMEX Mil jö 0,40 86, 8 78,6 80
3CEMEX Mil jö 0,55 90, 1 85,6 -
3Ve lox + 30% sl agg 0,40 84,8 76,8 78
3Ve lox + 30% sl agg 0,55 88,2 79,4 81
6Bascement CEM II-A/V 0, 40 85,5 73,2 -
6Bascement CEM II-A/V 0, 55 86,8 76,4 -
6CEMEX Mil jö 0,40 86, 2 73,4 -
6CEMEX Mil jö 0,55 88, 7 80,1 -
6Ve lox + 30% sl agg 0,40 84,8 74,2 -
6Ve lox + 30% sl agg 0,55 86,4 75,8 -
Max RF (%) avjämning

Kan täthet ersätta uttorkning... 10
alltså att utnyttja den nya betongens täthet i kombination med väl uttorkad avjämning
för att undvika att en RF på 85% uppkommer i lim och ytskikt. Detta trots att
betongens RF överskrider 85% på ekvivalent djup vid tillfället för mattlimning!
Blir det några emissioner?
Oönskade emissioner, som följd av alkalisk hydrolys av limmets bindemedel
och/eller ytskiktets mjukgörare, har också undersökts för ovanstående betongplattor
under SBUF 13560. Ytterligare två plattor har använts i dessa mätningar som
referensobjekt. Dessa har gjutits med Velox Slite vct 0,66. Bindemedlet är Ordinarie
Portlandcement utan inblandning av puzzolaner eller halvpuzzolaner som flygaska eller
slagg. Betongen i dessa plattor får anses vara det närmaste vi kommer idag till den
gamla betongen som användes i t.ex. Wengholt Johnsson 1995. Undersökningen
omfattar en jämförelse av mätningar både ovan ytskiktet och under. Resultaten därav
kommer att presenteras i nästa rapport.
Slutsatser
Skarpa försök visar att den låga förmågan till fukttransport i den moderna,
täta betongen kan utnyttjas tillsammans med avjämning för att undvika att
kritisk RF uppnås i anslutning till lim och ytskikt. Detta trots att betongen inte är
uttorkad till kritisk RF på ekvivalent djup innan ett ytskikt appliceras. Denna
effekt är beroende av betongens täthet, vilket i sin tur ställer vissa krav på
betongens ålder och sammansättning. Tillvägagångssättet skulle kunna användas
med syfte att förkorta tiden som behövs för betonguttorkning inför limning av
ytskikt med vattenbaserat lim utan att dessa utsätts för högre RF än tillåtet.
Samtidigt skall man ha klar för sig att dessa resultat endast skall ses som
validering av ett koncept. Vad vi visat med testerna i SBUF 13560 är att konceptet
mycket väl kan ge det önskade resultatet. Detta är dock inte att jämställa med en
färdigutvecklad och kvalitetssäkrad arbetsmetodik som hjälper utföraren att
undvika eventuella risker. En sådan återstår att utveckla. När kravet som ställs
på betongen skiftar från uttorkning till täthet, bör detta på något sätt kunna
valideras under produktion av golvkonstruktioner i skarpa projekt.
Referenser
Carlswärd 2020 – J. Carlswärd, Uttorkningsegenskaper hos klimatförbättrad betong,
Bygg & Teknik Nr 6 2020
Hedenblad 1993 – G. Hedenblad, Moisture Permeability of Mature Concrete, Cement
Mortar and Cement Paste, TVBM-1014, Lund Institute of Technology 1993
GBR 2017 – Bestämning av relativ fuktighet, RF i golvavjämning, Utgåva 2:2017,
GBR

Kan täthet ersätta uttorkning... 11
Olsson m.fl. 2018 – N. Olsson, L.-O. Nilsson, M. Åhs, V. Baroghel-Bouny, Moisture
transport and sorption in cement based materials containing slag or silica fume,
Cement and Concrete Research, 2018.
RBK 2017 – RBK, Manual – Fuktmätning i betong, version 6, kap 2.3
Saeidpour & Wadsö 2016 – M. Saeidpour, L. Wadsö, Moisture diffusion coefficients
of mortars in absorption and desorption, Cement and Concrete Research, 2016
Stelmarczyk m.fl. 2018 – M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, F. Gränne, M.
Gunnarsson, Finns det någon fördel med modern, tät betong?, www.sbuf.se/ppb 2017,
numera www.byggforetagen.se/ppb
Stelmarczyk m.fl. 2019a – M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, Utredning av
funktionell uttorkningsnivå hos betong med mineraliska tillsatsmaterial, SBUF 13354
Slutrapport, 2019
Stelmarczyk m.fl. 2019b – M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, S. Carlström,
Utveckling av beräkning av uttorkning i programmet Produktionsplanering Betong
samt Inmätning av Bascement för uttorkningsberäkning i Produktionsplanering
Betong, SBUF 13197 & 13198 Slutrapport, 2019
Svensson Tengberg 2018 – C. Svensson Tengberg, Inventering av uttorkning av
betonggolv, Betong med mineraliska tillsatsmaterial, SBUF 13358 Slutrapport, 2018
Wengholt Johnsson 1995 – H. Wengholt Johnsson, Kemisk emission från golvsystem
– effekt av olika betongkvalitet och fuktbelastning, Chalmers Tekniska Högskola 1995,
Författare
Civ.ing. Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic
Civ.ing. Ted Rapp, Byggföretagen, Tekniskt sakkunnig RBK
Dr., Adj. Prof. Hans Hedlund, Skanska Sverige AB
Dr. Fredrik Gränne, NCC Sverige AB
Staffan Carlström, Swerock AB

Kan täthet ersätta uttorkning... 12
Bilaga Mätresultat
Figur 10. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Bascement CEM II/A-V (gamla),
vct 0,40, självuttorkad i 3 månader före avjämning.
Figur 11. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Bascement CEM II/A-V (gamla),
vct 0,55, självuttorkad i 3 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 13
Figur 12. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Velox(OPC)+30% slagg, vct
0,40, självuttorkad i 3 månader före avjämning.
Figur 13. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Velox(OPC)+30% slagg, vct
0,55, självuttorkad i 3 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 14
Figur 14. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med CEMEX Miljö, vct 0,40,
självuttorkad i 3 månader före avjämning.
Figur 15. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med CEMEX Miljö, vct 0,55,
självuttorkad i 3 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 15
Figur 16. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Bascement CEM II/A-V (gamla),
vct 0,40, självuttorkad i 6 månader före avjämning.
Figur 17. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Bascement CEM II/A-V (gamla),
vct 0,55, självuttorkad i 6 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 16
Figur 18. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Velox(OPC)+30% slagg, vct
0,40, självuttorkad i 6 månader före avjämning.
Figur 19. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med Velox(OPC)+30% slagg, vct
0,55, självuttorkad i 6 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 17
Figur 20. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med CEMEX Miljö, vct 0,40,
självuttorkad i 6 månader före avjämning.
Figur 21. Relativ fuktighet i betong, avjämning samt resistiv fuktindikation i avjämning
som funktion av tid efter mattläggning för betong med CEMEX Miljö, vct 0,55,
självuttorkad i 6 månader före avjämning.

Kan täthet ersätta uttorkning... 18
www.byggforetagen.se/ppb
Kontakt
Ted Rapp 08-698 58 66