Content uploaded by Marcin Stelmarczyk
Author content
All content in this area was uploaded by Marcin Stelmarczyk on Sep 06, 2021
Content may be subject to copyright.
Förekommer emissioner
i golvsystem med modern
tät betong?
September 2021
Förekommer emissioner i golvsystem... 1
Förekommer emissioner i golvsystem med
modern tät betong?
Det beror på var man mäter! Mätt på ytskiktens ovansida fungerar modern
tät betong utmärkt så länge den kombineras med ett lager av väl uttorkad
avjämning. På undersidan samlas det med tiden rikligt med emissioner,
trots ett klart godkänt fukttillstånd i golvet. Det finns anledning att
misstänka att det även tidigare bildades emissioner vid godkända
fukttillstånd men att de fördelade sig annorlunda i golvsystemet och att en
striktare syn på fukt inte kommer att eliminera dessa. Det är dags att på
allvar ställa sig frågan om vad som är en golvskada, då höga emissioner
under ytskikt inte alls behöver bero på en fuktskada, samt hur emissioner
under ytskikt skall hanteras, så länge de inte kommer ut i större omfattning i
omgivningen.
Ger torr avjämning under limmade ytskikt ett emissionsfritt
golv?
Inom ramen för SBUF 13560 Framtidens golvsystem med modern, tät betong har
undersökts huruvida modern tät betong kombinerad med porös avjämning kan
snabba på byggprocessen och möjliggöra tidigare mattläggning utan att skapa
fuktproblem. I den tidigare publicerade rapporten Stelmarczyk m.fl. 2021 ges det en
fullständig bakgrund till undersökningen inkl. syfte, upplägg samt resultat avseende
fukttillstånd i de undersökta konstruktionerna. Där konstaterades det att konceptet
fungerar fuktmässigt i de allra flesta fall. Ett beroende till betongens uppnådda täthet
vid avjämning och mattläggning observerades i enlighet med tidigare misstanke. Två
av de undersökta betongplattorna med yngre betong med högre vattenbindemedelstal
(vbt) låg på gränsen för kritisk RF i avjämningen eller överskred den något efter
avjämning och mattläggning. Samtliga av de övriga betongplattorna konstaterades
fungera fuktmässigt då de hade en god till mycket god marginal till det ställda kravet.
Detta bekräftar tidigare slutsatser baserade på simuleringar inom SBUF 13354. Där
påvisade beräkningsresultaten att den låga transportförmågan för fukt i modern tät
betong i princip sätter den klassiska omfördelningen av fukten i betongen ur spel. Då
denna rapport skall ses som en fortsättning på Stelmarczyk m.fl. 2021, förutsätts att
läsaren har kännedom om innehållet i publikationen i fråga.
Förekommer emissioner i golvsystem... 2
Att kravställda fuktnivåer är uppnådda påvisar inte om golvet är problemfritt eller ej.
För hög fuktnivå möjliggör en transport av hydroxidjoner från betong och/eller
avjämning till limmet och ytskiktet. Detta i sin tur förorsakar alkalisk hydrolys av
bindemedel i limmet samt mjukgörare i ytskiktet och resulterar i emissioner av flyktiga
ämnen som kan påverka människor negativt. Förebyggande av för höga fuktnivåer i
betong som leder till emissioner sker genom en metodik som togs fram under 1990-
talet och början av 2000-talet baserat på dåtidens betong och dess egenskaper, se
huvudsakligen Wengholt Johnsson 1995. Det är dessa arbeten som ligger till grunden
för dagens innehåll avseende fuktmätning och kritiska gränsvärden i RBK:s
fuktmätningsmanual samt AMA Hus. Då betongen idag är annorlunda utfördes även
emissionsmätningar inom SBUF 13560 som komplettering till fuktmätningar. Avsikten
med mätningarna var att få en mer komplett bild av vad som sker i de undersökta
betongplattorna. Syftet var att kontrollera om underskridande av kritiskt RF i
avjämningen ger en emissionsbild som motsvarar den accepterade emissionsbilden i
Wengholt Johnsson 1995.
Hur mättes emissioner?
De primära mätobjekten, dvs. betongplattorna gjutna med modern tät betong med
ovanpåliggande avjämning samt pålimmat ytskikt, beskrivs i detalj i den tidigare
rapporten Stelmarczyk m. fl. 2021. För att säkerställa en rimlig jämförelse av resultaten
med Wengholt Johnsson 1995 togs även två referensobjekt fram. Dessa plattor bestod
av 110 mm betong utan ovanpåliggande avjämning. Som bindemedel i betongen valdes
Velox Slite från Cementa, dvs. Ordinarie Portlandcement (OPC) utan tillsatser av slagg
eller flygaska. Cementet hade en specifik yta på 375 m²/kg. Detta cement motsvarade
bäst cementet som användes i den tidigare undersökningen. En skillnad föreligger
dock. Velox Slite har en inblandning av ca 4% kalkstensfiller, vilket inte var brukligt
1995. Detta misstänks ge en tätare betong i enlighet med resonemang i Stelmarczyk
m.fl. 2020a samt resultat i Linderoth & Johansson 2019. Vbt för betongen valdes till
samma som i den tidigare undersökningen, dvs 0,66. Ett utav referensobjekten
uttorkades till 85% RF på ekvivalent djup innan mattläggning och kallas
fortsättningsvis den torra referensen. För det andra objektet utfördes mattläggning en
månad efter gjutning, då objektet fått hydratisera i förseglat tillstånd. RF på ekvivalent
djup vid mattläggning var ca 94%. Det objektet kallas vidare för den blöta referensen.
Som lim användes samma produkt som för de övriga mätobjekten, dvs. CascoProff
Extra LE. När det gäller ytskikt användes en matta från Tarkett, IQ-Optima. Denna
matta har ett ångmotstånd motsvarande den i den tidigare undersökningen fast
innehåller en annan mjukgörare. Observera att RF redovisas utan påslag för
mätosäkerhet, på samma sätt som i Wengholt Johnsson 1995. För mätosäkerheter i
resp. mätning samt andra detaljer se bilagor för resp. betongplatta.
Emissionsmätning för jämförelse mot den tidigare utredningen utfördes på ovansidan
av mätobjekten, mot ytskiktets yta enligt FLEC, se Figur 1. Mätningen av emissioner
utfördes av Polygon | AK och vidare analys av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. För
detaljer kring FLEC se bilaga 1 och för analysen se bilaga 3. Som komplettering
utfördes även kammarmätning på uttaget prov under ytskikten. För samtliga
Förekommer emissioner i golvsystem... 3
betongplattor utom referenserna bestod provet av avjämning, ca 30–40 g. För
referensobjekten bestod provet av betong närmast lim och ytskikt, ca 60 g.
Provtagningen utfördes av Polygon | AK, kammarmätning av Chemik Lab AB och
analys av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. För detaljer kring kammarmätningen se
bilaga 2 och för analysen se bilaga 3. Kompletterande mätningar av
bakgrundsemissioner, egenemissioner samt emissioner från delobjekt och
specialbehandlade objekt har också utförts i projektet. Bakgrunds- och
egenemissionerna visade inte några anmärkningsvärda resultat och redovisas inte i
denna rapport. Emissioner från vissa delobjekt samt specialbehandlade objekt
redovisas då de tillför värde i analysen av resultaten. För samtliga resultat hänvisas
läsaren till den kommande slutrapporten för SBUF 13560, del 2.
Figur 1. Mätning av emissioner ovanpå ett ytskikt med FLEC. Foto: Polygon | AK.
Förväntade nedbrytningsprodukter
Som tidigare konstaterat i Stelmarczyk m.fl. 2020b (slutrapport SBUF 13560 del 1)
är det av vikt att förbereda tolkningen av de uppmätta emissionerna genom att
analysera möjliga nedbrytningsprocesser och fastställa vilka slutprodukter man
förväntar sig från alkalisk hydrolys. För detta krävs kunskap om ingående delmaterial i
golvsystemet, inkl. bindemedel, lösningsmedel samt mjukgörare i lim och ytskikt. För
ytskikten är detta relativt lätt då mjukgörare framgår av byggvarudeklarationen. I detta
fall handlar det om DINCH, med nonanoler, respektive DOTP, med 2-etylhexanol, som
förväntade emissioner. Limmen brukar vara polymerdispersioner, där de ingående
monomererna vanligen domineras av butylakrylat. Byggvarudeklarationen för limmen
brukar tyvärr inte specificera ingående monomerer i tillräcklig detalj för att dra säkra
slutsatser om förväntade emissioner. Här ger en kammarmätning av egenemissioner en
bra fingervisning om förväntade nedbrytningsresultat då samma ämnen ingår som
lösningsmedel. De förväntade ämnena i detta fall sammanfattas i tabellen nedan.
Förekommer emissioner i golvsystem... 4
Material
Mjukgörare
Förväntade emissioner
n-butanol
2-etylhexanol
nonanoler
CascoProff Extra LE
-
Ja*
(Ja)*
Nej
Tarkett iQ Granit
DINCH
Nej
Nej
Ja
Tarkett iQ Optima
DINCH
Nej
Nej
Ja
Forbo Sphera
DOTP
Nej
Ja
Nej
Tabell 1. Förväntade emissioner från alkalisk hydrolys av lim resp. ytskikt. *Observera
att n-butanol förväntas som huvudemission från nedbrytning av lim och 2-etylhexanol
endast som sidoemission, dvs. i märkbart mindre omfattning än n-butanol.
Hur gick det på ovansidan?
Emissioner på ovansidan av referensobjekten efterliknade väl försöken i Wengholt
Johnsson 1995. Ett exempel ges i Figur 2, där emissioner för n-butanol visas. Den
blöta referensen visar höga värden som toppar vid ca ett år för att sedan avta något.
Den torra referensen ligger väldigt lågt, nästan i nivå med bakgrundsemissioner. 2-
etylhexanolen liknar n-butanolen, men håller en lägre totalnivå för den blöta
referensen, vilket är förväntat då den kommer från limmet och inte från ytskiktet.
Emissioner av nonanoler från ytskiktet utvecklas för den blöta referensen något senare
i tid än limemissionerna. Den torra referensen har för 2-etylhexanol samt nonanoler
lika låg emissionsbild som i Figur 2. Observera att i sammanställningen nedan visas
endast vissa diagram, som åskådliggör huvudtrender i mätningen. För fullständiga
detaljer se bilaga för respektive betongplatta. Det bör även påpekas att den torra
referensen har i skrivande stund inte uppnått en ålder motsvarande 24 månader efter
mattläggning, varför motsvarande mätvärden saknas i diagrammen. Detta ger en god
överrensstämmelse med den tidigare undersökningen, trots vissa skillnader i de
ingående materialen.
Figur 2. Emissioner av n-butanol på ovansidan (FLEC) av referensobjekten med
Tarkett iQ Optima som ytskikt.
Förekommer emissioner i golvsystem... 5
När det kommer till mätobjekten med modern tät betong är emissionerna av n-butanol
sam 2-etylhexanol på ovansidan (FLEC) också mycket låga. Exempel på detta ges i
Figur 3 med n-butanol, som förväntas från limmets hydrolys, för samtliga betongplattor
med Forbo Sphera som ytskikt.
Figur 3. Emissioner av n-butanol på ovansidan (FLEC) av mätobjekt med modern tät
betong och Forbo Sphera som ytskikt.
Emissioner av nonanoler från ytskikt med DINCH som mjukgörare, se Figur 4, är
också under laboratoriets praktiska gräns för anmärkning, se bilaga 3 för detaljer om
gränser. Här finns dock en möjlig växande tendens (då det endast finns resultat vid två
tidpunkter får man vara något försiktig avseende slutsatser om tendens).
Figur 4. Emissioner av nonanoler på ovansidan (FLEC) av mätobjekt med modern tät
betong och Tarkett iQ Granit som ytskikt.
Förekommer emissioner i golvsystem... 6
Då det tidigare konstaterats att det över lag inte föreligger fuktproblem i mätobjekten
med modern tät betong, dvs RF överstiger inte kritiskt gränsvärde, i anslutning till lim
och ytskikt ser totalbilden av emissioner på ovansidan av betongplattorna rimlig ut.
Hur gick det på undersidan?
Bilden av emissionerna under ytskikten är mycket mer komplex än den på
ovansidan. Den går inte heller att jämföra med Wengholt Johnsson 1995 då sådana
mätningar inte utfördes i den undersökningen. Emissionerna av n-butanol i
referensplattorna är i princip enligt förväntning, se Figur 5.
Figur 5. Emissioner av n-butanol under ytskiktet (kammarmätning) för
referensobjekten med Tarkett iQ Optima som ytskikt.
För den blöta referensen erhålls mycket höga värden samtidigt som den torra ligger på
en mycket mer acceptabel nivå. Här bör observeras att den tidiga toppen för den torra
referensen (ca 1200 µg/m³) rimligen bör vara kopplad till primär hydrolys p.g.a.
limfukten. Dessa emissioner tycks avta sedan med tiden. Observera dock att värdet för
24 månader i den torra referensen saknas i analysen då det inte hunnit mätas upp i
skrivande stund. En liknande bild erhålls för 2-etylhexanolen, som för referensplattorna
härstammar från limmen.
Emissionerna från ytskiktet i form av nonanoler för referensplattorna visas i Figur 6.
Här är skillnaden mellan den blöta och den torra plattan inte särskilt tydlig. Detta
samtidigt som nivåerna är klart över gränsen för när laboratoriet normalt anmärker för
enskilda ämnen i en kammarmätning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 7
Figur 6. Emissioner av nonanoler under ytskiktet (kammarmätning) för
referensobjekten med Tarkett iQ Optima som ytskikt.
För betongplattorna med den moderna täta betongen är emissionsbilden inte lika enkel
att tolka. När det gäller emissioner från lim ges i Figur 7 en bild av n-butanol. Det finns
en initial uppgång, antagligen kopplad till limfukten, därefter en minskning för att
slutligen övergå i en långsiktig höjning av värden. Nivån är jämförbar med emissioner
av n-butanol från limfukten i den torra referensplattan.
Figur 7. Emissioner av n-butanol under ytskiktet (kammarmätning) för plattor med
modern tät betong och Tarkett iQ Granit som ytskikt.
Emissioner från ytskikt för modern tät betong sammanställs i Figur 8 samt Figur 9.
Emissionerna av 2-etylhexanol från Forbo Sphera kommer ungefär samtidigt
tidsmässigt som de för n-butanol. Det som skiljer är överraskande höga värden efter två
år. Emissioner av nonanoler från Tarkett iQ Granit ser ut att växa successivt över tid,
med tvåårsvärden oproportionerligt höga jämfört med år ett, dock inte i samma extrema
nivå som för 2-etylhexanol.
Förekommer emissioner i golvsystem... 8
Figur 8. Emissioner av 2-etylhexanol under ytskiktet (kammarmätning) för plattor med
modern tät betong och Forbo Sphera som ytskikt.
Figur 9. Emissioner av nonanoler under ytskiktet (kammarmätning) för plattor med
modern tät betong och Tarkett iQ Granit som ytskikt.
Som jämförelse med emissionsnivåer ovan redovisas även värden för ytterligare två
typer av objekt. Det första är ett delobjekt där avjämning (ca 17 mm tjock) lades ut på
metallfolie, uttorkades till en nivå av 62,8 +/- 1,8 % RF och därefter limmades ytskikt
(Forbo Sphera) på avjämningen. Objektet innehåller således inte någon betong, som
potentiell källa till hydroxidjoner eller fukt. För detta objekt redovisas emissioner från
kammarmätning. De andra två värdena är FLEC-mätningar ovanpå plattor med modern
tät betong med höga emissionsvärden under ytskiktet där en punktering av ytskiktet
initierats med hjälp av ett ca 2 cm långt hugg med ett stämjärn.
Förekommer emissioner i golvsystem... 9
Objekt / mätning
Ålder
(m)
Emissioner
n-butanol
2-extylhexanol
nonanoler
Avjämning på metallfolie
med lim och Forbo
Sphera, mitten /
kammarmätning
27,5
990 µg/m³
14000 µg/m³
0 µg/m³
Avjämning på metallfolie
med lim och Forbo
Sphera, kant /
kammarmätning
27,5
810 µg/m³
14000 µg/m³
0 µg/m³
3 månaders Velox + slagg
vct 0,55 med Forbo
Sphera, snittad / FLEC
27,5
26 µg/hm²
41 µg/hm²
0 µg/hm²
3 månaders Bascement
vct 0,40 med Tarkett iQ
Granit, snittad / FLEC
27,5
18 µg/hm²
3 µg/hm²
22 µg/hm²
Tabell 2. Emissioner från enstaka mätningar på specialobjekt. Observera att de
översta två raderna är kammarmätning och redovisas som koncentration, till skillnad
från de två nedersta som är en FLEC-mätning och redovisas som emissionsfaktor.
Här bör noteras att emissionsnivån för 2-etylhexanol från objektet utan betong är i
samma höga storleksordning som emissionerna i Figur 8. När det gäller de punkterade
ytskikten med höga emissionsvärden under, framgår en omedelbar höjning av
emissioner på ovansidan för n-butanol och 2-etylhexanol men inte för nonanoler, där
sådana förväntas.
Vad händer egentligen under ytskikten?
Emissionsbilden ovanför ytskikten är förväntad och samstämmig med resultaten av
fuktmätningarna i betongplattorna. Referenserna uppför sig som i Wengholt
Johnsson 1995 och den nya moderna betongen, som inte uttorkats till 85% på
ekvivalent djup, tillsammans med väl uttorkad avjämning fungerar som koncept. Detta
motsvarar väl underlaget på vilket dagens krav på 85% RF på ekvivalent djup är
framtaget.
Tittar man under ytskikten blir bilden mycket mer komplex och svårtolkad. Någon
hjälp i jämförelse och tolkning från Wengholt Johnsson 1995 eller andra
undersökningar från den tiden fås inte då man inte mätte systematiskt under ytskikten.
Tolkningen av dessa resultat underlättas av en teoretisk analys av vad som kan hända i
golvsystemet. Den schematiska bilden i Figur 10. visar förutsättningar för alkalisk
hydrolys i lim och ytskikt.
Förekommer emissioner i golvsystem... 10
Figur 10. Alkalisk hydrolys i lim och ytskikt i golvsystem och tillhörande transport av
hydroxidjoner från underliggande delar av golvsystemet.
Vad som alltid kommer att inträffa då vattenbaserat lim används på cementbaserat
underlag är en s.k. primär hydrolys. Det stora fuktmängden från limmet kommer
initialt att mätta porsystemet i det översta skiktet av underlaget (betong eller
avjämning). Detta öppnar upp transportvägar för hydroxidjoner som vandrar från
underlaget in i limmet och möjligen vidare in i ytskiktet. Limfukten kvarstannar inte i
hög koncentration i den översta delen av underlaget utan fördelas vidare in i golvet.
Efter en tid har den spritts ut och fuktigheten har återgått till lägre nivåer där
transporten av hydroxidjoner inte är lika hög och den primära hydrolysen avtar i
intensitet. Detta förlopp påverkas av det underliggande materialet:
• hur mycket fukt som kan lagras in i det
• hur torrt/blött det är innan limning
• dess transportförmåga för fukt
• dess pH
Man kan genom användning av porös avjämning mellan betong och lim samt god
uttorkning av avjämningen inför limning förkorta perioden av primär hydrolys och
möjligen begränsa dess intensitet. Det är däremot svårt att eliminera den helt och hållet.
När vågen av limfukt är omfördelad kvarstår det alltid fukt i golvet under limmet och
avjämningen. Transporten av hydroxidjoner är beroende av tillgång på kondenserat
vatten som medium. Hur mycket av fukten i betongen och avjämningen som finns i
form av kondenserat vatten beror dels på RF och dels på materialets
sorptionsegenskaper. Tyvärr är det inte rimligt att innan mattläggning torka ut dessa
material så att allt kondenserat vatten i respektive porsystem elimineras. Detta skulle
kräva uttorkning till RF-nivåer långt under dagens krav och kan inte betraktas som
praktiskt genomförbart. Som resultat av detta måsta man acceptera att det alltid
kommer att finnas helt vätskefyllda vägar i porsystemen hos betong och avjämning där
transport av hydroxidjoner äger rum. Detta innebär att sekundär hydrolys, alltså den
som är kopplad till fukt från den underliggande golvkonstruktionen och inte från
Förekommer emissioner i golvsystem... 11
limmet, i princip alltid kommer att uppstå. Ju torrare golvet är desto lägre intensitet
kommer denna process att ha men det är inte rimligt att förvänta sig att denna intensitet
är noll även i ett golv som uppfyller dagens uttorkningskrav. Till detta tillkommer det
faktum att lim och ytskikt är behäftade med egenemissioner, åtminstone initialt. Det är
alltså klart att eliminering av emissioner från alkalisk hydrolys inte är praktiskt möjligt
genom uttorkning och fuktsäkerhetstänk för betong och avjämning i golvsystemet. Vad
händer då med dessa emissioner och när blir de till ett problem?
Det kommer alltid att bildas emissioner under ytskiktet
Som framgår av Figur 11 finns det tre saker som kan hända med emissioner från
alkalisk hydrolys i lim och/eller ytskikt:
• Ut genom ytskiktet – emissionerna kan penetrera ytskiktet och ta sig ut i
luften ovanför golvet. Det är den delen av emissionerna som mäts med hjälp
av FLEC.
• Ner i/genom golvet – emissionerna kan transporteras ner i
avjämningen/betongen under limmet och fördelas inom golvet och/eller
komma ut på andra sidan. Flera kammarmätningar på varierande djup kan ge
en bild av denna process.
• Ackumulering/inlagring i avjämningen – om betongen under är mycket tät
och inte transporterar emissioner särskilt väl kommer de att ackumuleras i
anslutning till var de bildas. Då porös avjämning normalt sett kombineras med
tät betong för att få bukt med limfukten kommer emissionerna att ackumuleras
just där. Kammarmätning av avjämningen ger en bild av detta.
I denna undersökning kan konstateras att utflöde av emissioner genom ytskiktet inte är
särskilt högt baserat på de låga emissionsnivåerna som erhölls vid FLEC-mätningarna,
utom för den blöta referensen. Då mätningarna av RF i underlaget, se Stelmarczyk
m.fl.2021, inte heller gav resultat som visar på att fuktproblem förekommer, utom för
den blöta referensen är denna bild logisk och samstämmig med Wengholt Johnsson
1995.
Eftersom samtliga betongplattor med avjämning är gjutna med modern tät betong är
det rimligt att förvänta sig en försämrad transportförmåga hos betongen jämfört med
gammaldags betong. Detta gäller inte bara för fukt utan även för andra, särskilt större
molekyler. Detta bör innebära att transportförmågan för n-butanol, en kedja med fyra
kolatomer, bör vara reducerad i förhållande till gammaldags betong med ren OPC. För
2-etylhexanol, med åtta kolatomer, och nonanoler, med nio kolatomer, bör
transportförmågan vara ännu mer reducerad. Detta leder till misstanken att
emissionerna i princip inte transporteras in i betongen utan ackumuleras i avjämningen.
Förekommer emissioner i golvsystem... 12
Figur 11. Schematisk bild över vad som kan hända med emissioner i golvsystem
Varför syns n-butanolen före de andra emissionerna? N-butanol är den primära
emissionen från nedbrytning av lim. När hydroxidjoner transporteras från underlaget
når de lim innan de når ytskiktet. Transportvägen tillbaka för n-butanolen är också
kortare från lim än från ytskiktet till underliggande material. Vidare är n-butanol en
mindre molekyl än de som bildas vid de två andra emissionerna, vilket bör föranleda en
lättare/snabbare transport.
Varför blir tvåårsvärden för 2-etylhexanol och nonanoler så oproportionerligt
stora jämfört med vid ett år? Den mest sannolika förklaringen till detta är mättnad i
avjämningens porsystem avseende dessa molekyler. När väggarna av porsystemet är
mättade med adsorberade molekyler kommer mer emissioner endast lagras in i luften i
porsystemet. Detta kommer att resultera i mycket högre koncentrationer avlästa genom
en kammarmätning. För detaljer kring detta fenomen se bilaga 2.
Varför blir tvåårsvärden för n-butanol inte lika extrema som vid mätning av de
andra emissionerna? N-butanolen är till viss del vattenlöslig, vilket de andra ämnena
inte är. Detta möjliggör en annan inlagring av n-butanol i avjämningen och lägre
koncentrationsvärden vid kammarmätning. För detaljer kring detta fenomen se bilaga
2. Detta fenomen misstänks även kunna bidra till andra störande effekter vid mätning
av emissioner, se Grantén & Granlund 2020. Vidare är n-butanolen mindre som
molekyl, vilket borde kunna bidra till att den fördelas lättare till resten av golvet.
Kan man vara säker på att detta inte beror på omfattande sekundär hydrolys?
Att hävda detta med fullständig säkerhet baserat på befintligt mätunderlag bedöms inte
som möjligt. Fukttillståndet i underlaget är inte så högt att det borde orsaka en
omfattande sekundär hydrolys. Samtidigt är det tyngsta argumentet mot omfattande
sekundär hydrolys resultatet från emissionsmätningen i avjämning på metallfolie med
limmad matta. Resultatet från mätningen av 2-etylhexanolen vid 27,5 månader är i
samma storleksordning som tvåårsvärdena för betongplattorna med samma ytskikt.
Detta gäller alltså för ett underlag som inte innehåller den största källan till
Förekommer emissioner i golvsystem... 13
hydroxidjoner och annan möjlig byggfukt, dvs. betongen. Dessutom för en avjämning
som innan mattläggning uttorkats till ca 63% RF. De gemensamma egenskaperna
mellan detta objekt och en avjämning på underliggande betongplatta är dock tätheten
under avjämningen, vilket stöder tolkningen avseende ackumulering av emissioner
samt mättnad i avjämningen.
Har mattor och lim fått högre egenemissioner och/eller blivit känsligare avseende
alkalisk hydrolys? Denna fråga går inte att besvara baserat på resultaten i detta
projekt. Syftet med mätningarna var att undersöka betongens och avjämningens
inverkan på resultatet. De undersökta ytskikten är homogena mattor, valda för att
representera genomsnittliga volymprodukter på marknaden. Inte heller limvalet medger
en jämförelse. Olika ytskikt och lim kommer att ge olika inverkan på emissionsbilden,
vilket redovisas i Grantén & Granlund 2020. För att ovanstående fråga skall kunna
besvaras krävs ytterligare undersökning.
Kan man jämföra dessa resultat med andra studier? Möjligheterna är tyvärr rätt
begränsade. Den huvudsakliga jämförelsen med Wengholt Johnsson 1995, som
redovisas ovan, täcker endast FLEC-mätningar på ovansidan då kammarmätning inte
utfördes i den tidigare undersökningen. Andra systematiska undersökningar av större
omfattning från den tiden, t.ex. Sjöberg 2001, Alexandersson 2000 eller 2004,
använder också FLEC som huvudsaklig metod. Det förekommer undantag, t.ex.
Sjöberg som använder kammarmätning på olika djup för att uppskatta betongens
transportförmåga för emissioner, men de är av för liten omfattning för att möjliggöra
en jämförelse. När det gäller mer moderna studier är naturligtvis Grantén & Granlund
2020 av intresse. Där används kammarmätning på ett systematiskt sätt och även
avjämning utan betong under förekommer som underlag till limning av ytskikt. Det
som däremot begränsar jämförelsen mellan undersökningarna är att Grantén &
Granlund 2020 endast mäter emissioner t.o.m. sex månader efter mattläggning. Dessa
mätningar gav resultat avseende emissioner under ytskiktet i samma storleksordning
som mätresultaten i denna undersökning upp till ett år efter mattläggning. Jämförelsen
kan dock inte säga någonting om vidare ackumulering och mättnadsfenomenet då sex
månader inte räcker för att kunna observera detta.
Den sannolika bilden är att det alltid finns emissioner under ytskikten, även om få har
mätt dem tidigare på ett systematiskt sätt. Vidare är det mycket sannolikt att den
förändrade tätheten i dagens betong medför en annan spridning och inlagring av
emissioner i ett golvsystem. Om den relativa fuktigheten i golvet är för hög blir
hydrolysen så intensiv att emissionerna går igenom ytskiktet och kan mätas med FLEC
på ovansidan. Vid godkända fuktförhållanden finns det också sekundär hydrolys men i
mycket mindre omfattning. Huruvida en kammarmätning föranleder en anmärkning
från analyslaboratoriet verkar idag vara kopplat till inlagringen, dvs. golvets
konstruktion samt materialegenskaperna och inte bara till förekomsten av sekundär
hydrolys. Observeras bör att gränser som tillämpas av laboratorier vid bedömning av
emissioner i kammarmätning bygger på tidigare statistik och inte är absoluta. Då
material och konstruktion utvecklas, t.ex. betongen blir tätare och avjämning används
oftare än tidigare, kommer de statistiska gränserna under en period att vara baserade på
Förekommer emissioner i golvsystem... 14
material och konstruktion som inte motsvarar verkligheten. Detta problem är tyvärr
oundviklig med statistiskt betingade gränser.
Ytterligare en begränsning i denna undersökning är att testerna har fokuserat på
endimensionellt flöde av fukt och emissioner genom golvsystemet, dvs. längs med
golvets djupdimension. Provkropparna har tillverkats och hanterats så att inverkan av
kanteffekter minimerats. I verkligheten tillkommer naturligtvis inverkan av spridning
av både fukt och emissioner i tre dimensioner beroenden på hur golvkonstruktionen
ansluter till väggar och hörn.
Är detta ett problem eller…?
En möjlig åsikt är att det som finns under ytskiktet inte är relevant utan att det
endast är emissionerna som kommer ut i luften ovan golvet som räknas.
Resonemanget är rimligt så till vida att så länge emissionerna inte finns i luften i
lokalen kan de inte påverka människor som vistas där. I enlighet med detta är det
endast resultat av mätning ovan golvet med FLEC som är intressanta och det är denna
typ av emissionsevaluering som uttorkningsgränsen på ekvivalent djup på 85% RF
bygger på. Samtliga FLEC-mätningar är inom av labbet tillämpade praktiska
gränsvärden. Den samlade bilden av fuktförhållanden i golven med modern tät betong
understiger 85% RF under limmet och ytskikten, utom för ett eller två av de minst täta
objekten. Detta ger ett klart godkännande till det undersökta konceptet där täthet i
betongen utnyttjas för att slippa invänta uppfyllt uttorkningskrav på ekvivalent djup
innan avjämning och limning av matta. Samtidigt får man inte glömma att det
förekommer kritik mot ovanstående där det menas att en FLEC-mätning inte alltid ger
hela bilden. Analysen av emissioner från mätning omfattar endast s.k. indikatorämnen
och inte allt som påverkar människor. Det finns redovisade exempel då människor har
mått illa i utrymmen där FLEC inte visat förekomsten av emissioner, se Bornehag
1994. Detta har bidragit till att man allt oftare mäter under ytskikten med t.ex.
kammarmätning för att utröna om en golvskada föreligger eller ej.
Hur man än ställer sig till mätningarna på ovansidan av betongplattorna bör
mätresultaten från undersidan föranleda en vidare analys. Det finns tre potentiella
problemställningar baserat på de uppmätta emissionerna under ytskikten:
• Allt högre koncentration - Tidsutvecklingen av mätvärdena under ytskikten
tyder på fortsatt ackumulering även efter två år. Detta kan med tiden ge allt
högre koncentrationer av emissionerna under ytskikten. Då transport av dessa
genom ytskiktet ut i luften ovan drivs av skillnader i just koncentration, kan
även transporten öka med tiden. Risken finns att detta efter ytterligare en tid
blir mätbart även med FLEC på ovansidan av ytskikten.
• Skadat ytskikt - Även om transporten genom ett obrutet ytskikt inte blir ett
problem, finns det risk att emissionerna läcker ut vid eventuell skada, t.ex.
punktering av ytskikt med vasst föremål,. Ett enkelt test avseende detta har
utförts i projektet med blandat resultat. För två av ämnena erhölls en klar
ökning av emissionerna på ovansidan av ytskiktet, för det tredje observerades
Förekommer emissioner i golvsystem... 15
ingen större skillnad. I vilket mån detta verkligen blir ett problem återstår att
se då effekten av enstaka skador på ytskikten kommer att spädas ut i
rumsluften över hela golvet och emissionsfaktorer uppmätta över snittat
ytskikt inte kan jämställas med genomsnittlig emissionsfaktor för hela golvet.
• Byte av ytskikt - Ytterligare en problemställning kopplad till ackumulerade
emissioner i avjämningen är underhåll av lokalen i fråga. Förr eller senare blir
ytskiktet slitet och man kommer att vilja byta ut det. I samband med
borttagning av det gamla ytskiktet kommer de tidigare ackumulerade
emissionerna att frisläppas över tid från golvet. Är detta ett skadat golv? Skall
man bara ventilera ut och limma på ett nytt ytskikt? Skall man även byta
avjämning?
Vad kan man göra åt detta?
Möjligheter att undvika hela denna problemställning tycks spontant vara något
begränsade. En sak som är enkel att konstatera är att uttorkning till en lägre RF än
85% inte kommer att lösa problemet med emissioner under ytskiktet. Beviset på detta
är emissionsmätningen under ytskiktet limmat på väl uttorkad avjämning med endast
en metallfolie som underlag, alltså utan betong med dess höga pH och ev. byggfukt.
Den begränsade spridningen av emissioner inom golvet är tillräcklig för att skapa
ackumulering av emissioner i avjämningen även vid mycket fördelaktiga
fuktförhållanden. Vad kan man annars göra:
• Återgången till mer porös och öppen betong ser inte ut som ett praktiskt
tänkbart alternativ, åtminstone för tillfället. Under trycket från miljökraven lär
varken kalkstensfiller eller puzzolana/halvpuzzolana tillsatser kunna tas bort
från betongrecepten. Den moderna täta betongen är att betrakta som något man
får lov att leva med.
• Man skulle kunna lägga tjockare avjämning för att sprida ut emissionerna.
Detta kommer att reducera koncentrationen av dem men då det fortfarande
kommer att finnas tät betong under, kommer emissionerna ändå att stanna i
avjämningen. Detta kan vara ett sätt att reducera problemets omfattning men
det kommer inte att ta bort det. Kvar blir frågan om vad som skall ske med
avjämningen vid byte av matta.
• Kan en löslagd matta var ett alternativ? Frånvaro av limfukt och mindre
kontakt mellan ytskikt och det potentiellt alkaliska underlaget kan reducera
den låga intensiteten hos den sekundära hydrolysen ytterligare. Huruvida en
sådan reduktion är tillräcklig för att få bort de höga emissionsnivåerna under
ytskiktet och inga andra förändringar i golvsystemet bidrar i motsatt riktning
återstår dock att visa genom en praktisk undersökning som bör omfatta ett
tillräckligt långt tidsspann för att kunna jämföras med resultaten från detta
projekt.
• Man kan också bestämma sig för att leva med problemställningen. I ett sådant
fall bör man planera för hur inlagring av emissioner i avjämning skall hanteras
i samband med byte av matta.
Förekommer emissioner i golvsystem... 16
Hur man än ser på dessa alternativ är det hög tid för en diskussion om vad som skall
betraktas som en golvskada. Mätningarna i projektet visar tydligt på svårigheten att
tolka resultat av kammarmätningar. Höga värden är inte nödvändigtvis ett bevis på
pågående hydrolys, då de kan vara ackumulerade från den primära hydrolysen p.g.a.
limfukten. Även mycket höga värden kan mätas upp utan att underlaget innehåller fukt
som överskrider gängse gränsvärden. Att likställa förhöjda emissioner under mattan
med ett fuktskadat golv är alltså direkt fel. Dessa kan bero på en fuktskada, men de kan
även förekomma utan problem med fukt.
Slutsatser
Emissionsmätningar, utförda i enlighet med hur dagens uttorkningskrav är
framtagna (FLEC), bekräftar att den moderna täta betongens låga transportförmåga
kan utnyttjas för framtagning av fuktsäkra golvsystem utan att uttorkningskrav på
ekvivalent djup i betongen uppfyllts. Konceptet, där detta utnyttjas i kombination med
väl uttorkad avjämning, föreslogs ursprungligen baserat på simuleringar av
fuktförhållanden i SBUF 13354, se Stelmarczyk m.fl. 2019. Nu, inom SBUF 13560,
har konceptet undersökts i praktiken och resultaten bekräftas av både fuktmätningar
och emissionsmätningar på ovansidan av de undersökta golvsystemen.
Samtidigt har det inom SBUF 13560 utförts omfattande mätningar av emissioner under
ytskikten. Resultaten, även om de inte bedöms vara direkt fuktrelaterade, ger anledning
till oro och bör föranleda vidare arbete inom branschen. Initialt kan konstateras att
utvärdering av resultat från kammarmätning av emissioner under ytskikten kan vara
svår att utföra även med god kunskap om de förväntade emissionerna från alkalisk
nedbrytning av lim och ytskikt. Detta beror på att mätmetodens resultat är beroende av
många faktorer, vilket kan göra att två olika mätningar i princip är ojämförbara. Det
krävs god kunskap om både metodens beroenden samt golvkonstruktionen och de
ingående materialen i kombination med flera mätningar för att kunna förstå vad som
pågår i golvet. En kammarmätning med förhöjd eller t.o.m. mycket förhöjda
emissioner bevisar inte en fuktskada. Ett exempel på detta är projektets
kammarmätning med mycket höga resultat ca 27 månader efter mattläggning i ett
stycke avjämning på metallfolie, uttorkat till ca 63% RF innan mattläggning.
Vidare visar kammarmätningarna att en ackumulation av emissioner sker över tid i
avjämningen. Detta gäller främst de större molekylerna, dvs. 2-etylhexanol samt
nonanoler. Mellan ett och två års tid efter mattläggning observeras en skarp höjning av
nivåerna, vilket tyder på mättnad av avjämningens adsorptionsförmåga för ämnen i
fråga. Den höga inlagringen av emissionerna under ytskikten ser inte ut att påverka
emissionerna ovanför ytskikten under samma tidsperiod. Detta kan dock vara en
potentiellt problem över tid eftersom:
• Möjlig växande koncentration under mattan med tiden kommer att medföra
ökad transport genom mattan ut i luften ovan.
• Eventuell skada på mattan kan öppna upp en mer direkt väg för de lagrade
emissionerna att komma ut.
Förekommer emissioner i golvsystem... 17
• Byte av matta kan resultera i frisläppande av stora emissionsmängder.
Detta potentiella problem är inte fuktrelaterat. Det är mycket sannolikt att det förvärras
av fuktproblem i golvet men det kommer att finnas där även vid god fuktsäkerhet.
Beviset för detta är ovan nämnda emissionsmätning under matta limmat på väl uttorkad
avjämning på metallfolie i stället för på betong. Om en nivå av uttorkning i
avjämningen på 63% RF, utan närvaro av betong som extra källa till
hydroxidjoner och ev. byggfukt, inte räcker till för att förhindra en ansamling av
emissioner under matta så kommer detta problem definitivt inte att lösas med
åtgärder gällande fukt i golvet.
Den moderna täta betongen fungerar fuktsäkerhetsmässigt väl i kombination med väl
uttorkad avjämning. Detta förhindrar dock inte att tätheten på annat sätt bidrar med
utmaningar för hantering av emissioner från alkalisk nedbrytning av lim och ytskikt i
golvsystem. Den successiva ackumuleringen av emissioner från så väl primär som
lågintensiv sekundär hydrolys samt materialens egenemissioner bygger upp en
ansamling i avjämningen som redan idag överskrider labbens praktiska gränser för
anmärkning med mer än en tiopotens. Detta kan även medföra fler problem på sikt. Det
är av vikt att branschen i närtid adresserar två öppna frågeställningar, som gjorts
gällande genom undersökningen i SBUF 13560:
• Hur skall det potentiella problemet med ackumulerade emissioner i golvet
under ytskiktet hanteras? Skall man försöka förhindra att de uppstår och
i så fall hur? Uttorkning och fuktsäkerhet löser inte detta problem. Eller
skall man planera för att leva med emissionerna? I så fall på vilket sätt
och på vems bekostnad?
• Vad är en golvskada och när föranleder den reparationsansvar från
entreprenören? En kammarmätning under mattan i ett golv utan
fuktproblem kan ändå ge höga emissionsvärden. Detta är inte nog bevis
för en golvskada med påföljande skadeansvar från utförarens sida.
Det är hög tid att sluta fokusera enbart på specifika uttorkningskrav på
ekvivalent djup i betongen, t.ex. 85% RF. Som visas inom SBUF 13560 går det att
uppnå god fuktsäkerhet med moderna material utan att uppfylla dessa. Samtidigt
räcker inte ett uppfyllande för att förhindra bildning och ansamling av emissioner
i golvsystemet. Uttorkningskravet på ekvivalent djup har spelat ut sin roll och bör
ersättas av andra metoder, då begränsning av emissioner från alkalisk hydrolys
samt god fuktsäkerhet fortfarande är viktiga för ett sunt byggande.
Referenser
Alexanderson 2000 – J. Alexanderson, Secondary emissions from alkali attack on
adhesives and PVC floorings, AMA-nytt 1/2000
Alexanderson 2004 – J. Alexanderson, Emissioner vid nedbrytning av limmade
golvbeläggningar, Lund 2004
Förekommer emissioner i golvsystem... 18
Bornehag 1994 – C.-G. Bornehag, Mönsteranalys av inomhusluft, R23:1994
Byggforskningsrådet
Grantén & Granlund 2020 – J. Grantén, D. Granlund, Minimera kemiska golvskador,
Slutrapport SBUF 13599 samt 13752, 2020 SBUF
Linderoth & Johansson 2019 – Linderoth O, Johansson P., Fuktegenskaper hos
cementbundet material med flygaskainblandning, Bygg & Teknik nr 7, 2019
Sjöberg 2001 – A. Sjöberg, Sekundära emissioner från betonggolv med limmade
golvmaterial, Chalmers Tekniska Högskola 2001
Stelmarczyk m.fl. 2019 – M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, Utredning av
funktionell uttorkningsnivå hos betong med mineraliska tillsatsmaterial, SBUF 13354
Slutrapport, 2019
Stelmarczyk m.fl. 2020a – M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, Teknisk granskning
av ”Utredning kring PPBs uttorkningsmodul – Slutrapport 2020-02-06”,
www.sbuf.se/ppb 2020, numera www.byggforetagen.se/ppb
Stelmarczyk m.fl. 2020b – M. Stelmarczyk, T. Rapp, Framtidens golvsystem med
modern, tät betong, Slutrapport del 1, långsiktig del: en gedigen grund för framtiden,
SBUF 13560, 2020
Stelmarczyk m.fl. 2021 – M. Stelmarczyk, T. Rapp, H. Hedlund, S. Carlström, Kan
täthet ersätta uttorkning i produktion av betongbaserade golvsystem?, Byggföretagen
2021, www.byggforetagen.se/ppb
Wengholt Johnsson 1995 – H. Wengholt Johnsson, Kemisk emission från golvsystem
– effekt av olika betongkvalitet och fuktbelastning, Chalmers Tekniska Högskola 1995,
Erkännanden
Författarna vill rikta ett stort tack till följande personer för deras bidrag till
projektresultaten i allmänhet och tolkningen av dessa i synnerhet:
Ingrid Johansson, Polygon | AK
Jan Kristensson, Chemik Lab AB
Liselott Egelrud, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Författare
Civ.ing. Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic
Civ.ing. Ted Rapp, Byggföretagen, Tekniskt sakkunnig RBK
Dr., Adj. Prof. Hans Hedlund, Skanska Sverige AB
Dr. Fredrik Gränne, NCC Sverige AB
Staffan Carlström, Swerock AB
Förekommer emissioner i golvsystem... 19
Bilaga 1, Mätmetod FLEC
Beskrivning
Emissionsmätning mot ytor har utförts enligt Nordtests fältapplikation för FLEC-
mätning (NT Build 484) med några modifieringar, vilka listas nedan. Uppmätta halter
vid FLEC-mätning anges som emissionsfaktor, EF, vilket är emissionshastighet per yt-
och tidsenhet med enheten µg/m²/h.
FLEC är en mätcell i rostfritt stål som möjliggör riktad mätning av kemiska ämnen
som emitteras från en materialyta genom att filtrerad luft tillförs mätcellen via en spalt
längs dess perimeter och evakueras via den centralt belägna utgången genom en
adsorbent, vilken sedan analyseras. Mätningen inväntar alltså inte jämviktsförhållanden
mellan mätobjekt och den analyserade luften utan bygger på ett specifikt mätförfarande
som upprepas på samma sätt vid varje mätning.
Provytan avgränsas mot omgivningen genom att mätcellens egen tyngd pressar ner
tätningsringen av silikon, som löper längs ytterkant på mätcellens undersida, tätt mot
underlaget. För att säkerställa att mätning görs på luft som passerat över provytan utan
okontrollerade bidrag från omgivningen skapas ett övertryck i mätcellen genom att
tilluftsflödet, som filtreras genom en koladsorbent, överstiger provtagningsflödet.
Restflödet leds ut genom en av kopplingarna vid utgången.
En mätserie består av att systemet monteras mot den aktuella provytan som ventileras
med filtrerad luft under 60 minuter varefter provtagning utförs. I detta projekt har
provtagning utförts på tenaxadsorbent (Tenax TA) under 30 minuter med ett
tilluftsflöde på 110 ml/min och ett provtagningsflöde på 80 ml/min.
Mätningarna har utförts med två FLEC-utrustningar. Bakgrundsmätning mot en plåt av
rostfritt stål har utförts med aktuell utrustning vid varje mättillfälle. Provytan torkades
av med torrt papper innan systemet monterades. Mellan mätningarna torkades
FLEC:ens undersida av med torrt papper. Efter provtagning har tenaxadsorbenterna
lämnats till IVL för VOC-analys.
Följande modifieringar av metoden har gjorts vid mätning:
• vid provtagning har adsorbenten monterats på den mittre av de 3 kopplingarna
på utgång med restflödet kopplat till en av de andra, istället för tvärtom
• restflödets storlek har inte bestämts under mätning, däremot har det
kontinuerligt verifierats under varje mätning att restflöde, och därmed
övertryck i mätkammaren, föreligger
• vid mätning mot skrovliga ytor, såsom ren betong- respektive avjämningsyta,
uppnåddes inte övertryck i mätcellen med stabilt restflöde med tätningsringen
av silikon varför tätning istället utfördes med latex-slang vid de inledande
mättillfällena – i dessa fall utfördes även bakgrundsmätningen på samma sätt
Förekommer emissioner i golvsystem... 20
• några mätningar med tilluftsflöde 115 ml/min, i syfte att åstadkomma ett
övertryck i mätcellen
Referenser
NT Build 484– BUILDING MATERIALS:EMISSION OF VOLATILE COMPOUNDS -
On-site measurements with Field and Laboratory Emission Cell (FLEC), NT Build
484, Approved 1998-11, ISSN 0283-7153, NORDTEST
Förekommer emissioner i golvsystem... 21
Bilaga 2, Mätmetod kammarmätning med
uttaget prov av avjämning eller betong
Beskrivning
Kammarmätning är en form av s.k. Static Headspace-Gas Chromatography (HS-GC),
för detaljer se Kolb & Ettre 2006. I kammarmätningen inväntar man inte jämvikt vid
utbyte av emissionerna mellan provet och den omgivande luften. Man baserar
mätningens jämförbarhet på att processen utförs likadant varje gång. Mätningen utförs
på prover av avjämning och/eller betong under golvbeläggningen, vilka tas ut med
kärnborr. För exempel på mätuppställning se Figur 12. Mätningar utförs enlig följande
procedur:
• Provbitar på ca 30–60 gram lades vid provtagningen i flera lager
aluminiumfolie samt plastpåse för transport till labbet.
• Materialprov i aluminiumfolie och påse temperaturkonditioneras i
laboratorielokalen under minst 1 dygn.
• Därefter placerades provet i en mätkammare vid ca 23°C i 3 timmar, innan ett
luftprov tas ur kammaren. Provet placeras på ett ”hyllplan” mitt i kammaren.
Botten förses med 100ml destillerat vatten för att skapa en RF på 100% i
kammaren under mätningen.
• Kammaren tillförs renad luft med 100ml/min och luftprovet fångas på en
adsorbent, Tenax TA, med ett flöde av 100ml/min i 30 min.
• Adsorbenten sänds till IVL för gaskromatografisk analys med identifiering av
ämnen och haltbestämning med masspektrometer.
Figur 12. Mätuppställning för kammarmätning. Foto: J. Grantén.
Förekommer emissioner i golvsystem... 22
Känslighet i tillämpning och jämförelse av mätresultat
Kammarmätning ger inte ett kvantitativt resultat som är ett direkt mått på hur mycket
av det uppmätta ämnet som finns inlagrat i provkroppen. Mätvärdet är inte
proportionerligt mot innehållet av emissionen i fråga i provkroppen. Mätningen ger
endast ett semikvantitativt resultat som under specifika förutsättningar kan jämföras
med andra kammarmätningar. Detta är delvis kopplat till grundutförande hos HS-GC
och dels till att metoden i kammarmätningen inte tillåts uppnå jämvikt mellan
provkroppen och luften i kammaren. Kammarmätningen fungerar alltså annorlunda än
FLEC som ger ett mer direkt mått på hur mycket som emitteras genom en viss yta
under en viss tid.
I sitt grundutförande inväntar HS-GC jämvikt mellan provkroppen och luften i
kammaren avseende koncentrationen av emissionerna som man mäter. Då detta kan
vara en mycket tidsödande procedur när emissioner skall mätas i betong eller
avjämning utförs kammarmätningen på ett snabbare sätt där jämvikt inte inväntas. För
att förstå vad en mätning verkligen mäter och vad den påverkas av är det lämpligt att ta
en närmare titt på bägge varianter av metoden. Redan den jämviktsbaserade HS-GC
påverkas av hur ämnen vars koncentration man mäter lagras in i provkroppen i fråga.
För porösa material som betong och avjämning sker inlagringen av emissionerna i
porsystemet. Det finns huvudsakligen tre sätt för inlagring:
• I luften i den icke vätskefyllda delen av porsystemet
• Adsorberat till porväggar i den icke vätskefyllda delen av porsystemet
• Om ämnet är vattenlösligt, som t.ex. butanol, löst i vatten eller andra
lösningsmedel i det vätskefyllda delen av porsystemet
I kammarmätningen mäter man koncentration av emissionerna i en del av luften i
kammaren. Man uppskattar att förfarandet ovan låter ca 70% av kammarens
ursprungliga luftvolym på 3 liter passera Tenax-adsorbenten. Den ursprungliga
mängden av emissioner, inlagrade på olika sätt i provkroppen kommer vid
mätögonblicket att fördela sig mellan luften i kammaren och provkroppen med sina
respektive inlagringssätt. Man tömmer alltså inte provkroppen på alla emissioner utan
snarare en del av dem – hur stor del beror på bl.a. hur inlagringen sker, hur mycket som
finns i provkroppen, hur porsystemet ser ut och hur mycket av porsystemet som är
vätskefyllt. Detta kan ge upphov till en rad problem vid jämförelse av mätvärden:
• Om mätvärdet för olika ämnen i ett och samma prov är lika behöver det inte
innebära att det finns lika mycket av dessa ämnen i provet. Detta beror på att
olika molekyler lagras in i materialet på olika sätt. För kvantifiering av
innehållet av de mätta ämnena behövs sorptionsamband mellan dessa och
porsystemen i materialet och dessa är inte kända.
• Om prov från golv A ger ett mätvärde dubbelt så stort, för ett specifik ämne,
som prov från golv B behöver det inte innebära att golv A innehåller dubbelt
så mycket av ämnet som golv B. Detta beror snarare på att golven inte består
av samma material. Proven från de två golvsystemen har olika porsystem
Förekommer emissioner i golvsystem... 23
vilket ger skilda inlagringsegenskaper för samma emissioner som i sin tur
påverkar mätningen.
• Om prov X ger ett mätvärde dubbelt så stort som prov Y från samma material,
t.ex. samma golv vid senare tidpunkt, behöver det inte innebära att prov X
innehåller dubbelt så mycket av ämnet som prov Y. En anledning till detta kan
vara skillnaden i hur vätskefyllt porsystemet är i respektive prov. Om golvet
torkat eller blivit uppfuktat under tiden mellan att proverna tagits uppstår
skillnad i hur stor del av porsystemet som är tillgänglig för inlagring i luft och
adsorption av ämnet i fråga samt hur mycket vatten som finns för inlagring om
ämnet är vattenlösligt.
• Om prov X ger ett mätvärde dubbelt så stort som prov Y från samma material
med samma vatteninnehåll i porsystemet, behöver det inte innebära att prov X
innehåller dubbelt så mycket av ämnet som prov Y. En anledning till detta kan
vara att inlagring genom, t.ex. adsorption på porväggar, inte kan fortgå på
grund av att prov X har blivit mättat. I ett sådant fall sker fortsatt inlagring
endast i luften i porsystemet, vilket påverkar sorptionsegenskaperna och
resultatet av mätningen.
• Temperaturen har också inverkan på utbytet av ämnen mellan provet och
luften i kammaren. Samtliga mätningar har utförts vid konstant
temperatur,23°C, vilket eliminerar denna effekt.
• Även RF i luften i kammaren påverkar utbytet vilket har hanterats genom
närvaro av vatten i kammaren, som skapar 100% RF i den omgivande luften.
Vid kammarmätningen inväntas inte jämvikt vid utbytet av emissionerna mellan provet
och luften. Mätningen bygger på att man ger hela uppställningen lika mycket tid för
utbyte varje gång man mäter. Detta gör att metodens resultat blir beroende av faktorer
som påverkar hastigheten för utbytet i fråga. Transportegenskaper för emissionerna i
provet är en sådan faktor. Provets storlek och fördelning är en annan. Här försöker man
hålla de olika provernas vikt någorlunda konstant, men detta påverkar inte hur vikten är
fördelad. Ett prov kan bestå en av en stor bit samtidigt som ett annat kan vara fördelat i
flera mindre bitar. Denna fördelning påverkar hur stor yta hos provet som exponeras
mot luften i kammaren, vilket i sin tur påverkar hastigheten för utbyte av emissioner
mellan provet och luften i kammaren. Man skulle kunna krossa varje prov till små bitar
av ungefär samma storlek för att eliminera stora skillnader i transporten mellan prov
och luft, men då krossandet tillför värme till själva provkroppen och skulle påverka
provets temperatur har man valt att inte påverka provkropparna mekaniskt.
Ytterligare en källa som kan påverka en jämförelse mellan kammarmätningar är
möjliga skillnader i golvkonstruktioner och egenskaper hos de olika materialen.
Emissionerna som bildas kan transporteras ut från, eller lagras in i golvet, se
schematisk bild i Figur 13. Vad som sker beror på skillnader i materialens
transportegenskaper för emissioner. Mattans täthet påverkar hur mycket som
transporteras ut i luften ovanför golvet. Betongens täthet påverkar hur mycket som
transporteras in i golvet och ut på andra sidan av konstruktionen. Kombinationen av tät
Förekommer emissioner i golvsystem... 24
matta och tät betong kan t.ex. resultera att emissioner ackumuleras i avjämningen och
väldigt liten del av den lämnar golvet. Detta kan t.ex. resultera i höga mätvärden vid
kammarmätning även vid väldigt låg intensitet på alkalisk hydrolys om man låtit
emissionerna ackumuleras i avjämningen under en längre tid. I ett golv med öppnare
betong och/eller matta kan höga mätvärden mycket väl vara en klar indikation på
högintensiv pågående alkalisk hydrolys.
Figur 13. Schematisk bild över vad som kan hända med emissioner i golvsystem
Avslutningsvis bör understrykas att ovanstående svårigheter vid jämförelse och
tolkning av resultat från kammarmätningar inte bör resultera i att metoden
diskvalificeras för mätningar av emissioner i golvsystem. Visserligen verkar
emissionsfaktorn, uppmätt med FLEC på ytskiktets ovansida, enklare i tolkning och
jämförelse, men denna metod bygger heller inte på jämviktsförhållanden och levererar
endast semi-kvantitativa resultat. Den uppmätta emissionshastigheten är inte heller ett
bra mått på kvaliteten i inomhusluften då emissionerna späds ut i rummet ovanför
ytskiktet och påverkas även av ventilation.
Kammarmätning på uttaget prov från golvsystem är idag den mätmetod som ger den
bästa bilden av vad som pågår emissionsmässigt under ytskikten. Utmaningarna ovan
bör resultera i att man anstränger sig för att eliminera störande effekter så långt som
möjligt. Slutsatser bör inte dras av enstaka resultat. Tolkning av kammarmätningar är
en krävande uppgift som förutsätter kunskap om golvsystemets konstruktion, de
ingående materialen samt dess tillstånd. En anmärkning/kommentar i protokollen från
ett analyslaboratorium, som baseras på statistiskt underlag, är inte ett absolut
konstaterande om en golvskada. Detta bör stället föranleda vidare undersökning och
analys innan en slutgiltig tolkning.
Referenser
Kolb & Ettre 2006 – B. Kolb, L. S. Ettre, Static Headspace-gas Chromatography,
John Wiley & Sons Inc.2006
Förekommer emissioner i golvsystem... 25
Bilaga 3, Analysmetod
Beskrivning
Prover från kammarmätning samt FLEC som insamlats på fast adsorbent, Tenax TA,
desorberas termiskt och genomgår gaskromatografisk analys. Med denna metod kan
man analysera ämnen med kokpunkter från ca. 50°C till ca. 300°C. Resultaten för varje
prov redovisas i form av tabell och kromatogram, se Figur 14.
Figur 14. Exempel på ett kromatogram med intensiteter uppmätta för ämnen med
olika retensionstider.
De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända
halter av det specifika ämnet som referens vid kalibrering. Uträkning av totalhalten
nonanoler för SBUF-projektet 13560 utförs på följande sätt:
• 1-nonanol är en av de fyra nonanolerna som ingår i totalhalt nonanoler.
• De övriga tre nonanolerna har retentionstider i kromatogrammet nära 1-
nonanol.
• 1-nonanol användes för att kvantifiera totalhalten nonanoler.
• Kalibreringskurva för 1-nonanol upprättades och faktor gentemot toluen
beräknades.
• Den sammanslagna halten av de fyra nonanolerna, som misstänks vara
nedbrytning från mjukgöraren DINCH, baseras på kalibreringen för 1-nonanol
och redovisas numeriskt i tabellform.
Totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, anges i toluenekvivalenter.
Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla flyktiga organiska ämnen var
enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens
Förekommer emissioner i golvsystem... 26
storlek. Observera att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som inte kan kopplas till
medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena.
Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov.
Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m³, vilket
motsvarar ca 102 µg/hm² för emissioner enligt FLEC. Gränserna gäller för icke-
industriell inomhusluft. För enskilda ämnen tillämpas gränsen 100 µg/m³, vilket
motsvarar ca 34 µg/hm² för emissioner enligt FLEC.
Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover från kammarmätning är
3000 - 5000 µg/m³. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för
bedömningen. För enskilda ämnen tillämpas gränsen 1000 µg/m³.
Den provtagnings- och analysmetod som används följer de anvisningar och förslag som
kommer från EU och WHO (World Health Organisation) (SIS ISO 16000 serien).
Analysen är utförd under IVL:s ackreditering, men inte provtagningen eftersom den
inte har utförts av IVL:s personal. Mer information om provtagningsmetoder och
bedömningar av provresultat finns på
IVL:s hemsida, www.ivl.se.
Förekommer emissioner i golvsystem... 27
Bilaga 4, Mätresultat Ref blöt, Velox vct
0,66
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, samt lim och matta enlig tabell
nedan:
Betongsammansättning
Velox Slite, vct 0,66
Uttorkning
1 månad förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
94,4 +/- 2,4 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Optima
Tabell 3, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 4, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 5, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
17400 4800 3300 200
612000 16000 2800 440
10,5 41000 50000 6300 1100
12 28000 46000 8700 440
21,5 17000 18000 3100 1500
24 31000 83000 8400 690
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
132 12 1 1
122 911
3142 156 17 1
6373 475 88 3
10,5 746 915 278 20
12 576 780 271 18
24 373 407 264 81
Förekommer emissioner i golvsystem... 28
Figur 15. Kammarmätning av emissioner i Ref blöt, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim)
samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning. OBSERVERA avvikande
skala från andra diagram.
Förekommer emissioner i golvsystem... 29
Figur 16. FLEC-mätning av emissioner i Ref blöt, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim)
samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning. OBSERVERA avvikande
skala från andra diagram.
Förekommer emissioner i golvsystem... 30
Bilaga 5, Mätresultat Ref torr, Velox vct
0,66
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong samt lim och matta enlig tabell
nedan:
Betongsammansättning
Velox Slite, vct 0,66
Uttorkning
Ensidig fram till 85% utan påslag för
mätosäkerhet på ekvivalent djup
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
84,6 +/- 2,0 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Optima
Tabell 6, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 7, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 8, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/ hm², övriga halter anges i µg/ hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
15500 1200 290 250
2,5 3100 380 230 190
63300 260 240 840
12 6400 370 230 1500
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
116 011
2,5 12 111
626 112
12 64 2 1 13
Förekommer emissioner i golvsystem... 31
Figur 17. Kammarmätning av emissioner i Ref torr, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim)
samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 32
Figur 18. FLEC-mätning av emissioner i Ref torr, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim)
samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 33
Bilaga 6, Mätresultat Bascement CEM II/A-
V (gamla) vct 0,40, 3 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Bascement CEM II/A-V (gamla), vct 0,40
Uttorkning
3 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag
för mätosäkerhet)
86,3 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före
mattläggning (utan påslag för
mätosäkerhet)
71,6 +/- 1,8 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Granit
Tabell 9, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 10, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 11, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/ hm², övriga halter anges i µg/ hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0250 18 3,8 0
34900 1100 310 83
66700 1100 460 280
12 4600 830 440 500
24 15000 1800 380 2400
24 17000 1700 480 2500
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
337 121
24 44 3 2 11
Förekommer emissioner i golvsystem... 34
Figur 19. Kammarmätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,40, 3
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 35
Figur 20. FLEC-mätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,40, 3
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 36
Bilaga 7, Mätresultat Bascement CEM II/A-
V (gamla) vct 0,55, 3 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Bascement CEM II/A-V (gamla), vct 0,55
Uttorkning
3 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
88,2 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
73,5 +/- 1,8 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Forbo Sphera
Tabell 12, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 13, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 14, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0260 11 2,5 < 1
35600 660 870 < 1
610000 49 2600 < 1
12 6800 760 2200 < 1
24 25000 860 22000 5
24 27000 990 22000 6
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
321 010
24 1000
Förekommer emissioner i golvsystem... 37
Figur 21. Kammarmätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,55, 3
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad).
Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 38
Figur 22. FLEC-mätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,55, 3
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad).
Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 39
Bilaga 8, Mätresultat Velox + 30% slagg vct
0,40, 3 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Velox + 30% slagg, vct 0,40
Uttorkning
3 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
84,8 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
71,7 +/- 1,8 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Granit
Tabell 15, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 16, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 17, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0610 12 9,3 0
34800 830 320 42
66000 990 350 110
12 4000 630 370 380
24 17000 1300 670 2500
24 15000 1400 610 2200
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
354 122
24 41 3 2 10
Förekommer emissioner i golvsystem... 40
Figur 23. Kammarmätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,40, 3 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 41
Figur 24. FLEC-mätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,40, 3 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 42
Bilaga 9, Mätresultat Velox + 30% slagg vct
0,55, 3 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Velox + 30% slagg, vct 0,55
Uttorkning
3 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
88,2 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
69,9 +/- 1,8 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Forbo Sphera
Tabell 18, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 19, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 20, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0230 11 3,3 0
36200 730 1000 0
68700 600 2000 0
12 7200 680 2000 0
24 28000 640 24000 78
24 26000 860 20000 77
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
324 210
24 9110
Förekommer emissioner i golvsystem... 43
Figur 25. Kammarmätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,55, 3 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 44
Figur 26. FLEC-mätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,55, 3 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 45
Bilaga 10, Mätresultat CEMEX Miljö vct
0,40, 3 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
CEMEX Miljö, vct 0,40
Uttorkning
3 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
86,5 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
69,7 +/- 1,8 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Forbo Sphera
Tabell 21, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 22, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 23, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0170 13 4 0
36100 860 890 0
612000 980 3200 0
12 5700 510 1600 0
24 27000 900 21000 96
24 23000 1300 15000 5
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
333 830
24 8110
Förekommer emissioner i golvsystem... 46
Figur 27. Kammarmätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,40, 3 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 47
Figur 28. FLEC-mätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,40, 3 månaders, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 48
Bilaga 11, Mätresultat CEMEX Miljö vct
0,55, 3 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
CEMEX Miljö, vct 0,55
Uttorkning
3 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
90,4 +/- 2,1 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
74,9 +/- 1,8 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Granit
Tabell 24, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 25, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 26, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0250 22 3,2 < 1
34300 510 340 91
66200 740 540 240
12 4700 580 780 460
24 13000 980 710 3000
24 14000 1300 690 3000
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
332 121
24 51 4 4 12
Förekommer emissioner i golvsystem... 49
Figur 29. Kammarmätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,55, 3 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 50
Figur 30. FLEC-mätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,55, 3 månaders, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 51
Bilaga 12, Mätresultat Bascement CEM
II/A-V (gamla) vct 0,40, 6 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Bascement CEM II/A-V (gamla), vct 0,40
Uttorkning
6 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
85,3 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
66,0 +/- 1,7 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Forbo Sphera
Tabell 27, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 28, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 29, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0520 43 46 0
38800 630 2000 0
69500 590 2200 0
12 7600 690 1300 3
24 21000 1700 10000 24
24 25000 1300 15000 34
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
310 110
24 9120
Förekommer emissioner i golvsystem... 52
Figur 31. Kammarmätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,40, 6
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad).
Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 53
Figur 32. FLEC-mätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,40, 6
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad).
Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 54
Bilaga 13, Mätresultat Bascement CEM
II/A-V (gamla) vct 0,55, 6 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Bascement CEM II/A-V (gamla), vct 0,55
Uttorkning
6 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
86,8 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
65,9 +/- 1,7 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Granit
Tabell 30, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 31, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 32, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0760 56 18 1
35200 690 450 37
65300 630 270 108
12 7100 840 440 900
24 9400 580 560 2700
24 11000 890 610 2200
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
337 230
24 32 3 2 18
Förekommer emissioner i golvsystem... 55
Figur 33. Kammarmätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,55, 6
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 56
Figur 34. FLEC-mätning av emissioner i Bascement CEM II/A-V (gamla) vct 0,55, 6
månaders, n-butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 57
Bilaga 14, Mätresultat Velox + 30% slagg
vct 0,40, 6 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Velox + 30% slagg, vct 0,40
Uttorkning
6 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
84,5 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
66,0 +/- 1,7 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Forbo Sphera
Tabell 33, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 34, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 35, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0440 42 13 1
38600 610 1500 < 1
69400 1200 1700 < 1
12 6900 570 1300 3
24 19000 590 12000 84
24 29000 1000 22000 67
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
319 100
24 11 120
Förekommer emissioner i golvsystem... 58
Figur 35. Kammarmätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,40, 6 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 59
Figur 36. FLEC-mätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,40, 6 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 60
Bilaga 15, Mätresultat Velox + 30% slagg
vct 0,55, 6 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
Velox + 30% slagg, vct 0,55
Uttorkning
6 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
86,4 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
64,6 +/- 1,7 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Granit
Tabell 36, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 37, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 38, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0450 47 9 1
34900 550 350 110
65100 570 230 140
12 5500 570 300 780
24 11000 900 560 3400
24 13000 1100 750 4000
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
347 231
24 31 3 2 22
Förekommer emissioner i golvsystem... 61
Figur 37. Kammarmätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,55, 6 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 62
Figur 38. FLEC-mätning av emissioner i Velox + 30% slagg vct 0,55, 6 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 63
Bilaga 16, Mätresultat CEMEX Miljö vct
0,40, 6 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
CEMEX Miljö, vct 0,40
Uttorkning
6 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
86,1 +/- 2,0 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
63,2 +/- 1,7 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Tarkett IQ Granit
Tabell 39, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 40, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 41, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
01500 420 260 42
35400 760 400 74
64400 360 270 110
12 5700 560 320 1100
24 12000 940 490 2900
24 14000 1700 620 2600
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
314 410
24 47 3 3 28
Förekommer emissioner i golvsystem... 64
Figur 39. Kammarmätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,40, 6 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 65
Figur 40. FLEC-mätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,40, 6 månaders, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 66
Bilaga 17, Mätresultat CEMEX Miljö vct
0,55, 6 månaders
Mätobjekt
Mätobjektet är en platta bestående av 110 mm betong, ca 15–19 mm avjämning, samt
lim och matta enlig tabell nedan:
Betongsammansättning
CEMEX Miljö, vct 0,55
Uttorkning
6 månader förseglad
RF ekvivalent djup (utan påslag för
mätosäkerhet)
88,7 +/- 2,1 % RF
Avjämning
Weberfloor 140 Nova
RF i avjämning före mattläggning
(utan påslag för mätosäkerhet)
69,6 +/- 1,7 % RF
Lim
CascoProff Extra LE
Ytskikt
Forbo Sphera
Tabell 42, Mätobjektegenskaper
Uppmätta emissioner
Tabell 43, Kammarmätning, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i
µg toluenekvivalenter/m³, övriga halter anges i µg/m³
Tabell 44, FLEC, ålder anges fr.o.m. mattläggning, *halt för TVOC anges i µg
toluenekvivalenter/hm², övriga halter anges i µg/hm²
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
0530 95 52 0
311000 800 2100 0
68600 540 2500 0
12 7500 390 1600 25
24 18000 570 12000 97
24 24000 1200 15000 76
Ålder (m) TVOC* n-butanol 2-etylhexanol nonanoler
316 110
24 20 120
Förekommer emissioner i golvsystem... 67
Figur 41. Kammarmätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,55, 6 månaders, n-
butanol (lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges
fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 68
Figur 42. FLEC-mätning av emissioner i CEMEX Miljö vct 0,55, 6 månaders, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 69
Bilaga 18 Sammanställning mätresultat för
plattor med Tarkett iQ Optima som ytskikt
Figur 43. Kammarmätning av emissioner i plattor med Tarkett iQ Optima, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 70
Figur 44. FLEC-mätning av emissioner i plattor med Tarkett iQ Optima, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 71
Bilaga 19 Sammanställning mätresultat för
plattor med Forbo Sphera som ytskikt
Figur 45. Kammarmätning av emissioner i plattor med Forbo Sphera, n-butanol (lim),
2-etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 72
Figur 46. FLEC-mätning av emissioner i plattor med Forbo Shera, n-butanol (lim), 2-
etylhexanol (lim och ytskikt) samt nonanol (ej förväntad). Ålder anges fr.o.m.
mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 73
Bilaga 20 Sammanställning mätresultat för
plattor med Tarkett iQ Granit som ytskikt
Figur 47. Kammarmätning av emissioner i plattor med Tarkett iQ Granit, n-butanol
(lim), 2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 74
Figur 48. FLEC-mätning av emissioner i plattor med Tarkett iQ Granit, n-butanol (lim),
2-etylhexanol (lim) samt nonanol (ytskikt). Ålder anges fr.o.m. mattläggning.
Förekommer emissioner i golvsystem... 75
www.byggforetagen.se/ppb
Kontakt
Ted Rapp 08-698 58 66