ArticlePDF Available

Språkpolitik bortom svenska och engelska

Authors:

Abstract

Ur Lingua 2/2021, Språklärarnas riksförbunds medlemstidning http://spraklararna.se/lingua/
LINGUA 2/2021 10
KATHERINA DODOU
Lektor i engelska och
docent i engelsk litter-
atur med inriktning mot
litteraturdidaktik. Hon är
verksam vid Högskolan
Dalarna. Hon är medlem
i styrgruppen för Lit tera-
turdidaktiskt Nätverk
och representerar
Högskolan Dalarna i
tankesmedjan Humtank.
Humtank är en svensk tankesmedja för hu-
manioras sak. Vi ser på språkkunskaper
    
för både samhällen och deras individer.
Därmed är vi förstås välvilligt inställda till
alla som praktiskt förvaltar den språkliga
mångfalden i Sverige, eftersom sådan
mångfald är en tillgång i en allt mer global-

diskussion om detta, som förs inte minst i
Lingua (t.ex. 4-2019, 3-2020). Vi vill här
bidra till den diskussionen genom att erbju-
da några sociolingvistiska eller språkso-

Sverige och i världen. Vi vill också koppla
detta till den verksamhet som kallas språk-
politik, både som eget politikområde och
som uppbundet med andra politikområden.
Målet med detta är att skapa en förståelse
för hur det svenska språksamhället kan
styras men också slå ett slag för hur det bör
styras i vissa bemärkelser.
 -
språkigt land. Man vet inte exakt hur många
Tan kesmedjan Humtank diskuterar hur en ambi-
-



Språkpolitik bortom
svenska och engelska


till ett tvåhundratal. I världen talas drygt 7

en nypa salt, för gränser mellan språk och
mellan språk och dialekter handlar lika
mycket om politik som om lingvistiska
kriterier. Enligt ett utnött men välfunnet
talesätt i språkvetarkretsar är ett språk en
     
klassas exempelvis som en dialekt i Sverige,
men skiljer sig rent språkligt mer från stan-
dardsvenska än vad exempelvis norska gör.
I ett globalt perspektiv kan man också på-
peka att svenska, sett till antalet talare, är
ett tämligen stort språk – bara ett 90-tal
språk är större – enligt språkatlasen Eth-
nologue. Noterbart är att denna källa klas-
sar just älvdalska som ett språk …
Oavsett om man talar om språklig mång-
fald i världen eller i Sverige är en sak säker:
villkoren för språken och deras talare skil-
jer sig dramatiskt. Man kan se det som att
     
LINUS SALÖ

verksam vid Stockholms
universitet och Kungliga
Tekniska högskolan.
Hans forskning handlar


Stockholms universitets
representant i tanke-
smedjan Humtank.
Allmänt
LINGUA 2/2021 11
marknad, där de tilldelas olika typer av värden. Skol-

de av föreställningar om språkens nytta, användning,
värde. Språkkunskaper kan ses som allt från spel-
marker med ekonomiskt inbytesvärde till kulturella
bildningsmarkörer. Människors motivation för att in-
vestera i språk kan likaledes spänna från det intresse-
anstrukna till det nyttodrivna. Den ene vill kunna
zooma med släkt i Malaysia, den andre förkovra sig i
älvdalskans autentiska grammatik. Med spanska i ba-
gaget kan man backpacka genom Sydamerika, med
franska kan man läsa Le Deuxième Sexe i original.
Den som söker förutse språkens växelkurser på sikt kan
se kinesiska som entrébiljett till techbolagen i Shenzhen.
Språkkunskaper är kapitalarter vars värde förändras
över tid och rum.
SPRÅKPOLITIK
Men så skiljer sig som sagt villkoren åt. Olika språk
backas upp av samhället sätt som speglar och
skapar föreställningar om vardera språks värde. I
svenskt skolväsende drillas barnen i första hand i
svenska, i andra i engelska och i tredje i något av de
       
franska, nu främst spanska (se Krigh 2019 för en nylig
avhandling om detta, samt Samuelsson 2021 för en
kommentar om den). Skolsystemet är med andra ord
en viktig språkpolitisk aktör när det gäller att befästa
eller förändra språkens växelkurser. Att så är fallet har
 
geopolitiska gränser har skapats eller återupprättats
med skolans språkpolitik som redskap. Ett för oss på-
       -
     
och samiska språk länge talats. r var etableringen
av svenskspråkiga skolor ett av försvenskningspolitik-
ens mest verkningsfulla instrument, riktat mot de
språkliga minoriteterna i enhetstankens namn.
detta vis kan vi börja ringa in vad språkpolitik är
och tjänar till. Allmänt är det är en verksamhet för att
åstadkomma något som rör språk mer eller mindre
medvetet, mer eller mindre bra (se t.ex. Josephson,
2018). Det kan vara att få till stånd språklig förändring
eller hålla sådan förändring stången. Språkpolitiken
rea liseras ofta inom andra politikområden, såsom skol
-
politik, forskningspolitik och invandrings- och integra-
tionspolitik. Alla områden har en språklig sida, för språk
skär genom alla samhällssfärer och inbegriper frågor
som inte i första hand är av språklig art. Samtidigt kan
språkpolitik ockses som ett eget område med egna
aktörer och expertmyndigheter. För svenskans del kan
nämnas Svenska Akademien och Språkrådet vid Insti-
tutet för språk och folkminnen. Här bevakas svenskans
position i Sverige men stundtals också i överstatliga
 
språkvård inte bara för svenskan utan också, vid
       
meänkieli och jiddisch. De fyra sista samt samiska är
nationella minoritetsspråk i Sverige. Språkpolitik han-
dlar dels om att vårda språksituationen i Sverige, dels
   
exempelvis barnlitteratur saknas på den romska vari-
eteten lovari eller att samhällsinformationen är brist-
fällig på nordsamiska – allt detta är språkpolitik så
som den ter sig i människors vardagliga liv.
I ett sådant ljus kan språkpolitik ses som en verksam-
het där man med olika styrmedel motverkar att de fria
marknadskrafterna r obehindrat spelrum. Sveriges

från 2009. Som landets huvudspråk har svenska r
en särställning. Också de nationella minoritetsspråken
samt svenskt teckenspråk har särskilt skydd. Men ta-
lare av alla språk ska ges möjligheten att använda och
vidareutveckla dessa. Denna lag är utfallet av en län-
gre diskussion om vilka språk som bör rnas i det
svenska samhället. Den hierarki som gäller i praktiken
      
svenska i toppen, men får i olika nseenden samsas
med engelskan. I många yrken och vardagssituationer
klarar man sig inte utan engelska. Språksituationen
vid universitet och högskolor utgör ett exempel: på
många utbildningar är merparten av kurslitteraturen
      -
parten av sina forskningstexter på engelska. Engel-
skans värde i Sverige är högt och därför omdebatterat
(se t.ex. Svenska språknämnden, 2004).
En förståndig språkpolitik tar fasta på möjligheten att
balansera, väga upp och värna det som kräver särskilt
värnande. Vi har nämnt att Sverige utmärks av ut-

utveckling som reducerar den, och som inte förmår
tillvarata den språkliga mångfald vi redan har inte
minst tack vare invandring. Vi bör också motverka en
situation där majoriteten svenskar bara talar två
språk, svenska och engelska, för att istället eftersträva
en större mångfald också i de breda befolkningsla-
gren. Det är en myt att alla i världen kan engelska. Inte
heller i Sverige kan alla engelska: här räcker det varken
med bara engelska eller bara svenska. Inom EU har
man insett detta – unionen har som språkpolitiskt mål
att alla ska kunna kommunicera på två språk utöver

merparten av kurslittera-


arter vars rde förändras
över tid och rum.
LINGUA 2/2021 12
        
främja unionens språk, inbegrips i Europarådets (2001)
     
    
      
lever upp till och bidrar till. Något sämre ställt är det
nog mer allmänt.
UPPVÄRDERING AV SPRÅKKUNSKAPER
Intressant nog har också näringslivet i Sverige förmått
se detta. Tidningen Dagens Industri har exempelvis re-
gelbundet lyft problematiken kring språkligt begränsat

Sveriges konkurrenskraft. Synsättet kan tyckas blunda

inte näringslivet klandras för att knyta an till närings-
livets logik. Oavsett betraktelsesätt är föreställningen
om att svenska plus engelska räcker bekymmersam,
eftersom man gör oklokt i att satsa på två av jordens 7
000 språk i en allt mer globaliserad värld.
Som Humtank påpekar i en nyutgiven rapport (De-
-
gua tidigare poängterat – inte minst den före detta
ordföranden för Språklärarnas riksförbund – bidrar
dessvärre svensk skolpolitik till denna föreställning.
Visserligen är ambitionen att införliva Europarådets
policy kring främmandespråksundervisning inskriven
i Skolverkets läroplaner och kommentarmaterial. Men
samtidigt signalerar man på olika sätt att främmande
språk utöver engelska är mindre viktiga (se t.ex. Cabau,
2009; Hult, 2012; Hyltenstam, 2004). Exempelvis har
moderna språk inte varit ett obligatoriskt ämne i grund-
skolan, varför en tredjedel av niondeklassarna inte
läser ett annat främmande språk än engelska (Fahlén
& Viik, 2019). Att moderna språk nu tycks få samma
status som andra skolämnen är ett steg i rätt riktning.
Situationen vid universitet och högskolor är samman-
satt och svårbedömd, inte minst då renodlade språkut-
bildningar här samsas med utbildningar med vari-
erande grad av språkinslag. Bedömningen av trender i
studentunderlaget kompliceras av att hela det högre
utbildningssystemet expanderat över tid. Det innebär,
som Börjesson och Bertilsson (2010) visar, att även om
antalet studenter som läser språkutbildningar har ökat
sedan 1970-talet, har andelen ändå gått ner. Utveck-
lingen har också präglats av förskjutningar i styrke-
förhållandet mellan språken, där spanskan rent nu-
merärt är den stora vinnaren, och tyskan den stora

om någon allmän språkkris (Börjesson & Bertilsson,
2010; Krigh, 2019) – dock möjligen några orosmoln.
Statistik över registrerade studenter i just franska,
spanska och tyska för perioden 2010–2020 tyder på ett
relativt stabilt antal studenter nationellt i dessa ämnen
(Universitetskanslersämbetet, 2021). Organisatoriskt
har det emellertid skett en koncentration av språkunder-
visning till vissa lärosäten. I en sorts parallell
process
LINGUA 2/2021 13
har följaktligen akademiska språkämnen lagts ner vid
lärosäte efter lärosäte, inte minst franska, spanska och

Vad som allmänt krävs, menar vi, är en uppvärdering
av språkkunskaper i samhället, bortom svenska och
engelska. Det handlar både om att arbeta för ett slags
ökad språklig bildning i allmän mening och att till-

svenska och engelska behövs satsningar på stora skol-
språk som tyska, franska och spanska; stora
världsspråk som arabiska och kinesiska; gamla
bildningsspråk som latin och grekiska. För den be-
    -
visningen väl värd att försvara och vidareutveckla.
Härvidlag anar vi att vi predikar för de redan frälsta.
Så låt oss utmana er: Vad kan utbildningssystemet
göra utöver att utbilda i enskilda språk? Kan skolan ut-

och tillvarata språklig mångfald, också i språk som de
inte själva behärskar? Hur? Vi har inte svaren på dessa
frågor, men tror nog att Linguas läsare har goda idéer
och intressanta erfarenheter – sprid dessa, för man
vet aldrig vilka beslutsfattare som överhör diskus-
sionerna. I enlighet med samma förhoppning vill vi
avsluta med ett av Humtanks budskap:
Vad som därutöver krävs, menar vi, är kompensatorisk
språkpolitik i form av medvetna satsningar språk
som inte redan har uppbackning från skolsystemet
eller världsordningen mer allmänt. Med detta menar
vi att kunskaper i språk så som svenska och engelska
för all del är viktiga, men att detta heller sällan eller
aldrig ifrågasätts. Båda språken kommer på köpet i da-
gens Sverige. Andra språk har inte denna draghjälp,
vilket kan kompenseras för. Det bygger på antagandet
att språkmarknaden kan och bör regleras, styras eller
åtminstone stimuleras i olika riktningar. Humtank
har nyligen gjort ett inlägg om detta i relation till uni-
     
meningen ’mindre studerade språk’, så som serbiska,
hindi, och svenskt teckenspråk, men ock klassiska

dessa är vanligen inte desamma som för svenska eller
engelska. Universitetsbaserad språkutbildning ny-

att lära sig ett nytt instrument: utsikterna är dåliga för
den som ges övning en timme i veckan. Fallet exempli-
-
råden – i detta fall universitets- och högskolepolitik,
där universitetens resursfördelning sker. Humtank har
sedan tidigare lyft problematiken med den kallade
studentpengen – den osynliga pengapåse som svävar
över alla studenters huvuden, och som är betydligt mer
sparsmakad om studenten ifråga väljer att studera

      
Beslutsfattare kan tämligen enkelt dra i dessa ekono-
miska reglage, för att tillföra mer resurser till utbild-
      
det bygger att de inser fördelarna med satsningar
på humaniora. Humtank hoppas kunna vara en viktig
mäklare av en sådan förståelse, arm i arm med lärarna
i främmande språk.
REFERENSER
 


-





-

ämnenas plat s och villkor i den svenska gymnasiesko-




 











 







strategi
hos grundskoleelever och deras familjer.






-

ResearchGate has not been able to resolve any citations for this publication.
ResearchGate has not been able to resolve any references for this publication.