Content uploaded by Stefan Lindstrom
Author content
All content in this area was uploaded by Stefan Lindstrom on May 18, 2021
Content may be subject to copyright.
#2 2020
FÖRETAG
Småföretagarskolan
Hemma-
jobbaren
Här är några av
de bästa råden
4
härliga
initiativ i
coronatider
Sjuksköterskan
som blev aärsängel
När man vågat ta steget att starta eget
Så kommer
corona att förändra
vårt beteende
Kjell A Nordström
2UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 3
Ledare | Innehåll
UPDATE FÖRETAG NR 1 2020
Så kommer corona att förändra
vårt beteende från grunden
När man vågat
ta steget att
starta eget.
Småföretagarskolan
16
4 Vem är du som företagare?
Kan du svara på den frågan ökar det dina chanser att
leda ditt företag.
6 Bästa råden till hemma-jobbaren
Hemma-jobbandet ger nya utmaningar. Svenskarna
överöses med goda råd om hur man bäst löser
problemen. Här är några av de bästa råden.
8 Småföretagarskolan
Funderar du på att starta eget? Vi går bland annat
igenom olika bolagsformer. Hur du läser rapporter
samt smarta tips.
14 Företagshjältar föds i krisens skugga
I kriser frodas en desperat kreativitet som river murar
och skapar innovation.
18 4 härliga initiativ i coronatider
Ingen kunde föreställa sig vilken handlingskraft
coronakrisen skulle leda till. Här är fyra goda
exempel.
22 Rekonstruktion - ett alternativ
till konkurs
I coronatider riskerar många konkurs. Men i vissa fall
kan rekonstruktion innebära en andra chans. Läs om
skillnaderna mellan konkurs och rekonstruktion.
24 Inställda jobb vändes till succé
När corona lamslog Sverige i mars stod fotografen
Andreas Hillergren helt utan jobb. Men han hade ett
ess i bakckan.
26 Sjuksköterskan som blev
aärsängel
Ann-Charlotte Beckman gick från IVA till att bli
aärsängel inom sitt eget kompetensområde: Vården.
28 Så kommer corona att förändra vårt
beteende från grunden
Coronakrisen kommer att förändra människors
beteende i grunden. Framförallt blir det skillnad på
funktionellt och socialt. Det tror föreläsaren,
författaren och ekonomen Kjell A Nordström.
30 Så blir du en bra chef på distans
När alla medarbetare arbetar hemifrån kan chefer
ställas inför nya utmaningar. Hur blir man en bra
ledare via video?
Det kommer en tid
efter corona
Innehåll Nr 2 2020
Välkommen till ett extra matigt nummer av
Update Företag. Här har vi samlat massor
av intressanta och aktuella artiklar för
dig som redan i dag driver eget, och för dig som i
dessa tider funderar på att starta ett nytt företag.
För den som inte är insatt kan det verka
stolligt att starta en verksamhet i i coronakrisen.
Andra ser möjligheterna: Fungerar det nu,
kommer det att bli succé om några månader. Men
även de som har varit med länge kan nu plötsligt
benna sig i ett läge där allt måste omvärderas.
Och fattar du rätt beslut, kan det mycket väl
hända att ditt företag kommer ut starkare än det
var tidigare.
Följ därför med på vår företagarskola i tre
delar, alla nns samlade här. Läs också om hur
företagare låtit sig inspireras av krisen och ställt
om sin verksamhet, om hur chefer gör för att leda
sina medarbetare när alla jobbar på distans, och
hur företagare har tagit CSR (Corporate Social
Responsibility eller hållbart företagande) till
en helt ny nivå. Kreativitet och innovation är
ledstjärnor när företagare ställer om på grund
av krisen och tar ett större samhällsansvar på
kuppen.
Det kommer en tid efter corona,
var så säker. Men hur ser samhället och
företagandet ut då? Många bedömare tror att
vissa företeelser har kommit för att
stanna. Hemmajobbandet kan bli en
del av det nya normala, åtminstone
delvis. Videomötena kommer
att ersätta en del av resandet.
På samhällsnivå väntas stora
förändringar, bland annat
när det gäller vad man ska
tillverka och var. Vi har bett
ekonomen Kjell A Nordström
titta i kristallkulan. Som
vanligt ser han bortom det
uppenbara.
Trevlig läsning!
” Många
bedömare
tror att
vissa företeelser
har kommit för
att stanna. ”
Update utges av Svea Ekon omi, Evenemangsgatan 31, 169 81 Solna Telefon 08 735 9 0 00 Ansvarig utgivare och chefredaktör Ulf Callerström
E-post ulf.callerstrom@svea.com Tex ter Editor Media, Spoon , Svea Ekonomi Layout Jörgen Melin Foto Svea Ekono mi, Bingo Rimér (Kjell A Nordström framsida) m
Illustrationer Anna Windborne Tr yck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper Webbsida svea.com
8-14
24-25
28-29 Lennart Ågren
Vd, Svea Ekonomi
4
härliga initiativ i
coronatider
18-21
Frilansaren
Andreas
Hillergren
ställde om i
krisen.
Krisen blev ett lyft för fotografen
Från f lyg-
värdinna
på SAS till
vårdare på
äldreboende
Företagshjältar
föds i krisens
skugga
14-17
Sjuksköterskan
som blev aärsängel
26-27
54 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Vem är du som företagare?
Kan du svara på frågan i rubriken ökar det dina chanser att leda ditt företag
genom svårigheter och till lönsamhet.
kallas ibland entreprenolog och har
tillsammans med legitimerade psyko-
logen Hans-Olle Frummerin utvecklat
ett beteendeprolstest speciellt för
företagare.
EPT är baserat på studier och
forskning
Testet, förkortat EPT, är baserat på
studier och forskning som Stefan Lind-
ström genomfört vid Boston University
i Massachusetts. Det lanserades från
Det handlar om självinsikt. Den
som har det har större chans att
tackla många typer av hän-
delser i livet, inklusive hålla liv i sina
relationer. Det nns många olika per-
sonlighetsprolstester som avslöjar
hur du är; disc, disa, TMS, Myers-Briggs
och några till. Gemensamt för dem är
att de bygger på den schweiziska psy-
kiatern Carl Jungs arketyper. En annan
gemensam punkt är att svenske Stefan
Lindström är utbildad i dem. Han
början under beteckningen Entrepre-
nörsprolstest i tidningen Entreprenör
i oktober 2010. Sedan dess har cirka
24 000 tester genomförts.
Det var ingen enkel sak att utveck-
la testet. Stefan Lindström och Hans
Olle Frummerin mötte många hinder
på vägen. Exempelvis gick det inte
att använda de mer kända person-
lighetsprolstesterna som underlag.
Anledningen är att de parametrar
man mäter där, exempelvis introvert/
extrovert, inte är särskilt relevanta för
företagare. Man kan vara vilket som,
det är varken framgångsfaktor eller
hinder.
Genom att svara på en rad frågor
där man i era led väljer bland ett
antal ord som man anser beskriver en
själv, får man dels veta vilken av de
sex arketyperna man tillhör, dels en
personlig analys.
– Viktigt att veta är att testet inte
mäter om du passar som entreprenör
eller inte. Det ger dig bild av vilken el-
ler vilka av de sex entreprenörsarkety-
perna som ligger närmast dig. Och det
mäter din självinsikt, alltså hur väl du
känner till dina styrkor och svagheter.
Ju bättre självinsikt, desto större chans
att nå dina mål med företagandet –
vilka de än är.
Den som är anställd i ett stort företag
får ofta möjligheten att delta i person-
lighetprolstester och därigenom få
professionell hjälp att nå självinsikt.
Men företagare ägnar sig sällan åt så-
dana aktiviteter, trots att även de skul-
le behöva, förklarar Stefan Lindström.
Det är helt naturligt, företagare tycker
alltid att de har annat att göra. Men:
– Vill man utveckla ett stort före-
tag ska man utveckla dess personal.
Vill man utveckla ett entreprenörs-
drivet företag ska man utveckla dess
entreprenör. Annars drar de inte igång
de olika processer och program som
behövs.
Vilka är de sex arketyperna?
Startaren. Motiveras av sin kreativi-
tet och sin intuition. Har större chans
att lyckas om de startar företag
tillsammans med en kompanjon.
Den professionella. Analytisk, lång-
siktig, uthållig, ofta högutbildad.
Serieentreprenören. Både analytisk
och intuitiv, exibel. Vill gärna gå
vidare till nytt projekt inom fem-tio
år. Ofta äldst i sin syskonskara, eller
enda barnet.
Innovatören. Hoppar av sin anställ-
ning på grund av frustration. Startar
gärna eget i en grupp med andra. De
som lyckas har i snitt est anställda
efter fem år av alla arketyper.
Livsstilsentreprenören. Tycker det är
viktigt att tjäna pengar och efter-
strävar en viss livsstil. Inte road av
att anställa. Många är enda barnet.
Arbetsstilsentreprenören. Gör sitt
stora intresse till sitt jobb. Få anställ-
da. Den här arketypen satsar inte på
de högsta utbildningarna – få har
en master eller doktorstitel. Deras
expertkunskap är fullt tillräcklig.
Har då entreprenörer någonting
alls gemensamt?
Visst, svarar Stefan Lindström. De drivs
av känslan av de vill åstadkomma nå-
got. Andra drivs oftare av känslan att
de vill undvika något. Ett exempel kan
vara att entreprenörer hellre startar
företag för att bli rika, än för att undvi-
ka fattigdom.
– Men det viktigaste gemensamma
draget är att företagare är nykna, vill
veta hur det ska gå. De är också goda
iakttagare, är bra på att vara här och
nu och se vilka varor och tjänster som
behövs, säger han.
Inom kort nylanseras Entrepre-
nörsProlsTestet (EPT) på engelska
för att kunna användas av er än bara
svenskar. Sedan 2017 inkluderar testet
även intraprenörsarketyper.
Vill du prova så hittar du testet på
StefanLindstrom.com/tester
”Vill man utveckla ett
stort företag ska man
utveckla dess
personal”
Stefan Lindström
Olika företagartyper
Hur väl känner du
dina styrkor och
svagheter?
76 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Bästa råden till hemma-jobbaren
Hemma-jobbandet ger nya utmaningar. Experterna i tv-soor, tidningar
och på nätet överöser svenskarna med goda råd om hur man bäst löser
problemen. Här är några av de bästa råden.
Hej då höj- och sänkbara skrivbord, korrekt arbets-
belysning och småprat om ditt och datt. Hej soor,
köksbord, tillfälliga hemmakontorslösningar och
irriterande familjemedlemmar som också är hemma och
stör det viktiga jobbmötet via länk.
Det kan vara en utmaning att hålla fokus på arbetet
fast man är hemma, och det kan även vara utmanande för
kroppen att inte ha naturliga tillfällen till vardagsmotion.
Plötsligt har matbordet blivit ett skrivbord och köksstolen
en icke-ergonomisk kontorsstol. Promenaderna till och från
jobbet har blivit mycket korta – från sängen till köket.
Det vimlar av tips om hur situationen kan förbättras. Fler
pauser, både kortare och längre än på kontoret, är ett gott
råd. Annars kan stela axlar och onda ryggar snabbt bli värre.
Ta minst en halvtimmes promenad på lunchen (för du äter
väl lunch även när du jobbar hemma?).
Jobba hemifrån
Fotnot:
Pomodorometoden uppfanns
av italienaren Francesco Ciril-
lo som namngav den efter sin
äggklocka, som hade formen
av en tomat ( pomodoro be tyder
tomat på italienska). En av till-
skyndarna är föreläsaren Mat-
tias Ribbing, erfal dig vinnare
av SM i minne, som menar att
detta är det optimala sättet att
bibehålla ow och energi.
Här är några av
experternas tips,
både mentala och
kroppsliga
STRUKTURERA DIN DAG. Vad
ska du göra på förmiddagen och
på eftermiddagen? Skriv en lista.
ANVÄND POMODORO-METO-
DEN: Ställ en klocka på 25 minu-
ter och jobba koncentrerat tills
klockan ringer. Låt ingenting
avbryta dig – vare sig e-post,
mail eller telefon. Ta därefter
en paus på 3-5 minuter då du
kan svara på mail eller ringa ett
snabbt samtal. Påbörja sedan
ett nytt 25-minuterspass.
SLÄPP TVÄTT, DISK OCH
STÄDNING UNDER ARBETSTID.
Risken är annars att du a) släp-
per fokus på jobbet och/eller
b) låter dig stressas av ogjort
hushållsarbete.
SKAPA EN TYDLIG ARBETS-
PLATS . Måste du använda köks-
bordet? Försök hitta en avskild
hörna om det går. Röj gästrum-
met om du har något.
PROMENADJOBBA: Ta en sväng
i kvarteret under morgonmötet.
Använd telefon och hörlurar.
Man behöver inte alltid se
varandra.
SMÅPRATA OCH TA EN FIKA
med dina kolleger i era digitala
mötesplatser. Allt handlar inte
om jobb.
KÖP HÖRSELKÅPOR så slipper
du bli störd av hemmavarande
familjemedlemmar.
FÖLJ GÄRNA NÅGON TREVLIG
PT DAGLIGEN, exempelvis SV T:s
Soa i Morgonstudion. 10 mi-
nuters träning av kondition och
muskler lär räcka.
Några enkla rörelser kan göra underverk
Dra upp axlarna och släpp långsamt ned dem. Rulla axlarna
framåt och bakåt. Vrid på huvudet från sida till sida. Upprepa varje
rörelse några gånger. Få igång blodcirkulationen genom att gå på
stället, dansa till en glad dänga en stund, eller jogga på stället.
Växla mellan att sitta och stå. Även utan ditt höj- och sänkbara
skrivbord går det att jobba stående. Palla upp några böcker, ta en
läskback eller en kartong och ställ datorn ovanpå – voilà! När du
sitter ner, låt underarmarna vila på bordet – är köksstolen för låg
får du sätta dig på en kudde.
Tänk på att bekvämt också kan vara ergonomiskt. Om du upp-
täcker att det är skönt att sitta i soan med datorn, gör det. När
det blir obekvämt, byt plats.
Alla är kanske inte
lika glada för att du
jobbar hemma?
98 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Småföretagarskolan
Funderar du på att starta eget? Här är del 1 i vår
Småföretagarskola. Vi går bland annat igenom
olika bolagsformer, hur du ska tänka kring före-
tagsnamnet och vad F-skattsedel innebär.
När man vågat ta
steget att starta eget.
Småföretagarskolan del 1
Du har fattat ett av de viktigaste
besluten i ditt liv, du tänker star-
ta eget. Nu är det svåraste gjort.
Men för att företaget ska bli verklig-
het, nns det en del att göra. Listan
som följer kan verka mastig, men det
mesta behöver du bara göra en gång
och tar inte lång tid. Viktigast att veta:
Det är inte företagsformalia som är
det viktigaste, utan att du har kunder.
Namnet
Vad ska ditt bolag heta? Du kanske
sedan länge har kommit på ett smart
bolagsnamn. Eller så sitter du just nu
med pannan i djupa veck. Företags-
namn kan vara naturliga som ”Ba-
garmossens bageri”, fantasifulla som
”Happy days”, akronymer som ”Ikea”
eller roliga som ”Rumpan bar & kök”.
Mycket vanliga är företag som bygger
på efternamn: ”Andersson och Petters-
son Konsult AB”.
Verksamt.se och Bolagsverket.se
har god vägledning när det gäller att
registrera namnet, vilket kostar 900
kronor för ett enskilt företag och
1 300 kronor för ett aktiebolag. Det är
inte där skon klämmer. Det knepiga
med företagsnamn är att tänka på
framtiden. Vad händer den dag du vill
sälja företaget eller ta in er deläg-
are? Av förslagen bredvid kan man se
att Bagarmossens bageri blir lätt att
sälja. Det är ju bara för den nya ägaren
att dra nytta av att namnet är känt och
fortsätta baka goda bullar. Men
Andersson och Pettersson Konsult?
Om köparen heter Svensson? Ännu
svårare blir det ju om namnet
innehåller både för- och efternamn
samt är ovanligt. Då kanske du som
säljare tvekar att låta namnet gå med i
köpet, vilket i så fall kan sänka priset.
Fundera också på hur långt du vill
gå för att skydda namnet. För aktiebo-
lag skyddas det i hela landet, medan
namn på enskilda företag skyddas län
för län.
Bolagsformer
På pappret nns fem bolagsformer i
Sverige;
Enskilt företag
Aktiebolag
Handelsbolag
Kommanditbolag
Ekonomisk förening
I praktiken är de två första helt domi-
nerande. Här håller vi oss därför till en-
skilt företag (EF) och aktiebolag (AB).
Innan du kan registrera namnet
måste du ha bestämt dig för vilken bo-
lagsform du vill ha. Det är stora skillna-
der mellan dem. Ett gott råd kan vara
att starta som enskilt företag och dra
igång aktiebolag efter ett par år, när
man ser att aärsidén bär. Verksamt.se
har en utmärkt översikt över vad som
skiljer företagsformerna åt.
Innan du grottar ned dig i översikten,
är det bra att veta några saker:
Enskilt företag
I enskilt företag är det du som är fö-
retaget. Ditt personnummer fungerar
som organisationsnummer. Du är
personligen ansvarig för avtal, skulder
och allt annat som rör företaget. Behö-
ver du en lokal, är det du personligen
som är hyresgäst – inte företaget. Du
är bokföringsskyldig, men företagets
pengar är dina. Det kan kännas rörigt,
eftersom du inte tar ut lön som om du
var anställd, utan en del av pengarna
du får in kan du använda för egen del,
och en del måste du spara till sociala
avgifter (heter egenavgifter för den
som har enskilt företag) och skatt. De
sociala avgifterna är cirka 2,5 pro-
centenheter lägre i enskilt företag än i
aktiebolag.
Det som blir över sedan utgifterna
är betalda kallas överskott. Det är på
basis av överskottet som egenavgifter-
na beräknas, och de är avdragsgilla i
deklarationen. Du ska betala skatt på
överskottet, som betalas preliminärt
varje månad och stäms av i deklara-
tionen. För att kunna räkna ut hur stor
preliminärskatten blir måste du kunna
göra ett överslag av hur mycket du
kommer att tjäna på ditt företag under
året. Här gäller det att veta hur många
kunder du har och för hur mycket de
kan tänkas beställa på ett år. Det kan
vara svårt, men om dina beräkningar
verkar slå fel åt något håll går det att
ändra preliminärskatten när som helst.
Glöm inte att göra det.
Det kan kännas osäkert att veta
hur mycket av inkomsterna man kan
använda löpande för egen del, och hur
mycket som måste sparas till egenav-
gifter. En tumregel säger: Använd
hälften av allt du får in och sätt av
hälften på ett konto med så hög ränta
som möjligt. Undvik att exempelvis
fondspara med tanke på risken att
fonderna sjunker i värde.
Du anmäler ditt enskilda företag
hos Bolagsverket, det kostar 1 100
kronor.
Fördelar med enskilt företag
Billigare att starta, 900 kr i stället
för 1 300 för ett aktiebolag
Du och företaget är en och sam-
ma, vilket innebär att pengarna på
kontot är dina. Du måste spara till
skatter och avgifter, men du bestäm-
mer själv över dem
Normalt räcker det att du upprät-
tar ett så kallat förenklat bokslut,
du behöver alltså inte lämna in en
årsredovisning
Du behöver ingen revisor
F-skattsedel och moms
”F:et” i F-skattsedel står för företag.
”A:et” i A-skatt står för anställd. Alla
som har verksamhet där de betalar
företagsskatt och måste betala eller
har rätt att få tillbaka moms måste re-
gistrera sig för F-skattsedel och moms.
Avdrag
Ett hett ord för många, både företags-
ägare och andra. Som företagare
får man ju ”göra avdrag” heter det i
folkmun, som om företagare vore något
slags skattefrälse. Det är så långt från
sanningen man kan komma. För det
första – man måste ha intäkter och be-
tala skatt, någonting att göra avdragen
från. För det andra – möjligheterna till
avdrag är begränsade när det gäller
enskilt företag. Men vissa avdrag får du
göra, exempelvis för lokal utbildning
och vissa resor. Däremot inte för löne-
förmåner som gymkort och gåvor.
Banken eller finansinstitutet
Eftersom du och rman är ett, behöver
du inget särskilt företagskonto. Men
det är bra att ha en löpande kontakt
med en bank eller ett nansinstitut för
eventuella lån framöver, när företaget
växer, och för råd om det skulle krisa.
Aktiebolag
Väljer du aktiebolag särskiljer du
din egen ekonomi från bolagets. Du
blir formellt anställd och samtidigt
aktieägare. Det ställs krav på att du
1110 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Småföretagarskolan
Småföretagarskolan del 2
Vi har kommit till del 2 i vår Småföretagarskola. Här
vänder vi oss till dig som startat, eller tänker starta,
ett aktiebolag. Det kan ju vara lite knepigt att veta
hur det går för företaget, resultat- och balansrap-
porterna framstår som rena grekiskan för många.
Här får du veta hur du läser dem.
måste gå in med minst 25 000 kronor i
aktiekapital, men beroende på vilken
verksamhet du ska bedriva kan det
vara lämpligt med mycket mer. Ju mer
pengar som passerar genom företaget,
desto större blir fakturorna vilket kan
påverka hur stort aktiekapital du ska
välja. Läs mer om det i artikeln Sänkt
kapitalkrav ingen höjdare på svea.com.
Eftersom bolaget är en egen
juridisk person måste det ha ett eget
aärskonto och ett eget uttagskort.
Det är visserligen ditt namn som står
på kortet, men pengarna i företaget är
inte dina. Det är förbjudet att låna av
dem. Uttag får bara göras för företa-
gets räkning.
Vinsten i ett aktiebolag räknas ut
efter att alla intäkter, utgifter, löner
och skatter har betalats, och vinsten
beskattas för närvarande med 21,4
procent. Som aktieägare har du rätt att
ta ut utdelning till låg skatt, 20 procent.
Men för att du ska kunna ta ut utdelning
måste det nnas tillräckligt med så
kallat fritt eget kapital, samt pengar i
kassan. Läs mer om det i Småföretagar-
skolan, del 3.
Fördelar med aktiebolag
Lätt att skilja på egen och företagets
ekonomi
Du riskerar endast aktiekapitalet om
företaget går omkull*
Möjlighet till lågbeskattad utdelning
Bra för den som vill expandera och
anställa
Bra för den som efter pensionering
tar ut utdelning och lön
Fler möjligheter till löneförmåner
Gymkort och minnesgåvor godtas
endast i aktiebolag
Om din egen kärnkompetens inte
ligger inom det ekonomiska
fältet kan det vara smart att
anlita en redovisningskonsult, som
sköter din bokföring och gör redovis-
ning och bokslut. Särskilt smart är det
om du själv kan ta ut en högre timpen-
ning från dina kunder än vad du måste
betala redovisningskonsulten.
Redovisningskonsulten kommer att
skicka dig resultat- och balansrappor-
ter varje månad eller kvartal, beroen-
de på vad ni har kommit överens om.
Men vad säger rapporterna igentligen?
Oavsett vilket dataprogram din
redovisningskonsult använder, är rap-
porterna uppställda på samma sätt.
I resultatrapporten redovisas först
företagets intäkter, och där har de
olika kontona nummer som börjar på
siran 3. Därefter kommer rörelsens
kostnader, som har kontonummer som
börjar på 4. Det här är inte alla kost-
nader, utan endast de som har direkt
med verksamheten att göra. Om du till
exempel är blomsterhandlare ligger
inköp av blommor här. Skillnaden mel-
lan intäkter och kostnader på den här
nivån kallas bruttovinst. Den vinsten
ska nu räcka till alla övriga kostnader
som följer.
Vilka konton ska man ha i en
rapport?
När det gäller konton i rapporten kan
du själv bestämma hur många du vill
ha, och vilket namn de ska ha. Det är
viktigt att göra det, eftersom det ger
dig en bättre bild av vilka intäkter och
kostnader som ökar eller minskar. Ju
er konton och ju exaktare kontonamn,
desto lättare blir det att jämföra månad
för månad. Du kan snabbare upptäcka
om en viss intäkt minskar eller en viss
kostnad ökar, och vidta åtgärder.
Säg att du till exempel säljer en
viss komponent till industrin. Om du
har ett särskilt konto för den kompo-
nenten och det visar att den sålde för x
kronor under perioden januari till maj
år 1, och försäljningen dyker under
samma period år 2 – då är det en stark
signal om att den komponenten inte
behövs längre. Om du har många olika
varor som redovisas på samma konto,
kanske minskningen för helheten blir
så pass liten att du inte märker att just
den här komponenten är på väg att
fasas ut.
Tillbaka till resultatrapporten. Nu
följer resten av kostnaderna. De är:
Övriga externa kostnader, med
kontonummer som börjar på 5 och 6.
Dessa kostnader ligger längre ifrån
själva verksamheten. Som lokalhyra,
plasthandskar, kontorsmaterial, taxire-
sor, ygbiljetter, annonsering etc.
Först därefter följer personalkost-
naderna, trots att dessa för de allra
esta företag är de viktigaste för
verksamheten. Kontonumren börjar på
7 och här ligger löner, pensioner, häl-
so- och sjukvårdskostnader, löneskatt
med mera.
Sist kommer övriga externa
kostnader och nansiella poster med
kontonummer 7 och 8. Här ligger
exempelvis räntekostnader för lån
och avskrivningar på inventarier. Det
här påverkar ofta resultatet hårt,
exempelvis för en tillverkningsindustri
som tar lån för att göra investeringar
som ska skrivas av. Då kan det se ut
som om företaget går dåligt, fast det
egentligen går bra och det nns gott
om pengar i kassan. Frustrerande för
många företagare i den situationen.
Sista raden
Sen kommer bolagsskatten – om du
har gjort en vinst. Och på sista raden
(det är härifrån uttrycket kommer) står
det ”beräknat resultat” – vilket ger
dig en ögonblicksbild av hur det går
för ditt företag. Om du exempelvis får
den här redovisningen i april och ditt
beräknade resultat är 100 000 kronor,
är det så mycket vinst du har gjort i
Resultat- och balansrapporterna
kan vara knepiga att förstå sig
på om man inte är ekonom.
*När det gäller den andra punkten,
”Du riskerar endast aktiekapitalet om
företaget går omkull” är det på sin
plats med en ordentlig brasklapp. För
att du som företrädare för ett aktie-
bolag (huvudägare, styrelsemedlem,
vd) ska slippa bli personligt betal-
ningsansvarig för skatter och avgifter
som företaget är skyldigt när det
går omkull, måste en rad åtgärder
ha blivit vidtagna i tid. Exempelvis
måste en kontrollbalansräkning ha
upprättats när aktiekapitalet sjunkit
till hälften, och företaget måste ha
begärts i konkurs senast den dag
skatten skulle ha betalats. Dessutom
har många företagare gått i person-
lig borgen för företagets lån. Läs mer
om det i artikeln Sänkt kapitalkrav
ingen höjdare på svea.com.
1312 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Småföretagarskolan
april. Beräknat resultat är alltså ingen
prognos för helåret som en del tror.
Normalt innehåller din
resultatrapport tre kolumner:
Den månad som avses, till exempel
april
Samma månad året innan. Om det
har gått bättre i april i år än förra
året, kan det exempelvis bero på hur
påsken ligger.
”Ackumulerat”, det vill säga inne-
varande år fram till och med april.
Om resultatrapporten ger en ögon-
blicksbild, så ger balansrapporten
en bild av stabiliteten över åren. Är
du nystartad säger balansrapporten
därför inte så mycket, men efter några
år säger den mer. Här ser man vilka
tillgångar och skulder som nns och
hur stora kundfordringarna och leve-
rantörsskulderna är. Den viktigaste
uppgiften för aktiebolag handlar dock
om det egna kapitalet.
Under eget kapital redovisas aktie-
kapitalet och tidigare års vinster och
förluster. Numera behöver aktiekapi-
talet vara 25 000 kronor, men kan vara
hur högt som helst. Det är de pengar
som aktieägarna gick in med när
företaget startades – och som i princip
inte får röras så länge det är igång.
Sirorna i eget kapital ska alltid ha
ett minustecken framför sig, eftersom
summorna där utgör en skuld från
företaget till ägarna.
Om företaget går bra och vinsterna
ligger kvar i företaget, samlas de här
under eget kapital. Då uppstår en
buert, som kan täcka förluster i
sämre tider, och/eller delas ut till
aktieägarna. Finns ingen sådan buert
kan en förlust slå så att det egna
kapitalet minskar. Detta är viktigt
att hålla reda på månad för månad,
för minskar det egna kapitalet till
hälften av vad det var från början,
måste man enligt lag göra en
kontrollbalansräkning.
Även balansrapporten har
normalt tre kolumner:
Ingående balans – vad företaget går
in med från förra perioden eller året
Period – till exempel april. Då avses
årets alla månader fram till och med
april
Utgående balans – vad företaget har
med sig till nästa period eller år.
Först när räkenskapsåret är slut och
bokslutet är klart, kommer det att stå
”Årets resultat” på sista raden i resulta-
trapporten, och det står klart om det
blev vinst eller förlust.
Eget kapital
I balansrapporten nns nu en mycket
intressant sira under ”Eget kapital”, i
kolumnen ”utgående balans”: Det som
överstiger aktiekapitalet kan aktie-
ägarna i princip ta ut som utdelning
till låg skatt – förutsatt att det nns
tillräckligt dels att föra över till nästa
år så att det uppstår en buert, dels
att det nns pengar i kassan att betala
ut pengarna. En annan förutsättning
är att bolagsstämman fattar beslut om
utdelning. Här ligger en stor skillnad
mot enskild rma – där nns inget
aktiekapital att ta hänsyn till, utan du
förfogar fritt över pengarna.
Coronapandemin har med all
önskvärd tydlighet visat att före-
tagets ekonomi kan var omöjlig
att förutse. Ändå är det exakt det man
försöker göra, när man som företagare
sätter sig på senhösten och gör en
budget för kommande år. Arbetet kan
Småföretagarskolan del 3
Strunta i budget och planera smart i stället. Då kan du tjäna mer pengar. Inte
minst i tider då oväntade händelser ändå ställer årets budget på ända.
ta månader i anspråk, och måste oftast
ändå göras om framåt vårkanten –
oavsett vad som händer. Det är alltså
ofta ett helt onödigt jobb.
Det menar ekonomen och mana-
gementkonsulten Knut Fahlén. Han
arbetar på Ekan Management, är dok-
tor i företagsekonomi och har själv en
bakgrund som egenföretagare inom
it. Han har skrivit två böcker om att
skippa budgeten: ”Beyond Budgeting
i praktiken” 2016 och nu senast Dyna-
mic Management Strategy 2018.
– I dessa tider är det galet att hålla
Fokus på smart
planering är
ofta bättre än
att djupdyka i
en budget.
1514 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Småföretagarskolan CSR när den är som bäst
på med budget. Det betyder inte att
man inte ska styra sitt företag. Men
kontrollen blir bättre om man övergår
till att vara dynamisk och exibel,
säger han.
Vad är då egentligen en budget?
Meningen är att man ska försöka för-
utse hur stora intäkter och kostnader
man kommer att ha nästa år, samt hur
mycket pengar som ska avsättas för
olika ändamål, som marknadsföring,
försäljningsinsatser, resor och så vida-
re. Det låter ju bra.
– Problemet är att man som före-
tagare tenderar att lägga för mycket
tid på småsaker som ”har vi råd med
gardiner nästa år” när man hellre
borde ägna sig åt strategiska frågor.
Samtidigt behöver man titta på hur
företaget går just nu och snabbt agera
om det behövs. Det är lätt att slå sig
till ro när ett uppsatt säljmål är nått,
eller att man köper saker som inte
behövs i december bara för att man
har budget för det.
Titta inte bara på kostnaderna
Det kan också vara hämmande att
stirra sig blind på kostnaderna totalt,
på ett visst konto eller på vem som
har ansvaret. Det viktiga är att se vilka
kostnader som är fasta och vilka som
är rörliga. Det är bara de senare som
du kan sänka snabbt. Kontraktsläng-
der är också viktiga. Du vill ha långa
kontrakt med kunderna för att få
stabila intäkter, men korta kontrakt på
leverantörssidan, och ibland också på
personalsidan för att ha möjlighet att
snabbt dra ner på personalkostnader.
– Många kan inte välja mellan fas-
ta och rörliga kostnader, men försök
att inte låsa in resurser på årsbasis
så att alla kostnader blir fasta när
de egentligen inte är det, säger Knut
Fahlén.
Han menar att det är bättre att
följa sirorna på rullande årsbasis och
se vad som behöver göras. Öka för-
säljningen? Minska på kostnader och
i så fall exakt vilka? Anställa någon
eftersom efterfrågan har ökat? Det
viktiga är att reagera när som helst på
året och att följa kassaödet noga.
Hur får man då koll på
kassaflödet?
Här kommer resultatrapporterna in i
bilden (se Småföretagarskolan del 2).
I stället för att jämföra en månad med
samma månad förra året, kan det vara
bättre att ha sin redovisning i rullande
tolvmånadersperioder. Alltså: acku-
mulerade sior för tolv perioder, till
exempel april 2019-mars 2020, maj
2019-april 2020 och så vidare. Då störs
inte bilden om semestrar tas ut vid oli-
ka tidpunkter olika år, eller om påsken
ligger tidigt eller sent. Du får också
med åtaganden som pensioner och
eventuella säsongsvariationer. Ta inte
med det som står under ”nansiella
poster” som avskrivningar, internfak-
turering och andra bokföringsmässiga
företeelser som inte påverkar presta-
tionen.
Och till slut:
– Tänk på att kostnader är bra. Utan
dem blir det inga intäkter, säger Knut
Fahlén.
”Det är lätt att slå sig
till ro när ett uppsatt
säljmål är nått.”
Knut Fahlén
”Vi ringde över hundra
samtal under de första
två-tre dygnen.”
Oscar Stege Unger
Företagshjältar föds i krisens skugga
I kriser frodas en despe-
rat kreativitet som river
murar och skapar inno-
vation. Det här är berät-
telsen om hur Sveriges
företag tagit CSR till en
ny nivå – på rekordtid.
Det är antagligen svenskt rekord
i lite snack och mycket verk-
stad. Kvällen den 15:e mars satt
Oscar Stege Unger tillsammans med
kollegan Michael Treschow på Wallen-
berg Foundations AB och ”tänkte lite
högt”. 17 timmar tidigare hade Rickard
Gustafsson, vd på SAS, haft presskon-
ferens och meddelat att de behöver
permittera 90 procent av medarbetar-
na på grund av coronakrisen. Tankarna
och samtalet kretsade kring hur de
snabbt skulle kunna omskola SAS
medarbetare till att jobba i vården.
– Idén var inte unik. Den var rätt
självklar och många tänkte nog på
den. Jag hade ju dessutom följt SAS
från insidan och hunnit fundera redan
innan beslutet. Initiativet var inte det
första i coronakrisen, men det ck ett
väldigt genomslag, berättar han.
Innovation är inte att ha idéer
utan att genomföra dem
Det unika var snarare vad som hände
när Oscar Stege Unger tänkt färdigt.
Hur snabbt ett gemensamt mål kan
riva byråkratiska barriärer. För innova-
tion handlar inte om att ha idéer – den
handlar om att lyckas genomföra dem.
Han ringde Karin Nyman, kommunika-
tionsdirektör på SAS som ”hade samma
tanke”. Sedan ringde han Fredrik
Hillelson, vd på utbildningsföretaget
Novare, som tyckte det var en briljant
idé. Hillelson ringde i sin tur Johanna
Adami, rektor på Sophiahemmet Hög-
skola, som efter en timmes betänketid
tackade ja till att skapa en intensivut-
bildning för den permitterade persona-
len. Resten är historia. Nästan.
– Fredrik och jag ringde över
hundra samtal under de första två-tre
dygnen. Från fackordförande till mi-
nistrar och företagsledare. Förtroende,
relationer och nätverk fanns på plats
sedan tidigare, och där jag inte hade
rätt kontakter spred sig förtroendet
via mellanhänder. När Fredrik, till
exempel, pratade med Eva Nordmark
(arbetsmarknadsminister reds. anm)
svarade hon ”jättebra, men ring Kom-
munals ordförande” också.
SAS skickade mejl till alla kabin-
anställda. De ck ett hundratal svar
redan samma kväll. På ett par dagar
hade 300 medarbetare anmält intresse
för att gå utbildningen.
Hur kan jag hjälpa till?
– Det visar vilken kraft det blir med en
Många har snabbutbildat
sig för att kunna göra en
insats inom vården.
gemensam målsättning. Alla ställde
sig frågan ”hur kan jag hjälpa till?”
och alla hade samma behov att agera
snabbt. Jag kunde därför vara väldigt
rak på sak.
– Men det coolaste i det här är alla
de 488 medarbetare som hittills gått
någon av snabbutbildningarna inom
Beredskapslyftet. De jobbade som
vanligt på till exempel SAS, och så
plötsligt två veckor senare var ute och
hjälpte till på ett äldreboende. Hatten
av till dem.
Råttans år 2020 har förvandlat oss
till just labbråttor, men det många
glömmer är att råttan är ett smart
och innovativt djur. Inte långt efter att
Oscar Stege Unger avslutade sitt sista
telefonsamtal började initiativen fyl-
las på i snabb takt. American Express
upplät allt sitt annonsutrymme till
Sveriges restauranger i kampanjen
16 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 17UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
CSR när den är som bäst
Backa krogen, där krögare kunde spe-
la in korta reklamlmer om sig själva
som American Express sedan spred.
Sprittillverkare styrde om produktion
till handsprit, Norrsken Foundation
och Dagens Industri startade Action
against Corona och det årliga Hack for
Sweden förvandlades till det bredare
digitala initiativet Hack the crisis.
Rekordet på 420 deltagare från 2019
pulveriserades och ersattes av över
7 000 bidrag. ”Det är helt otroligt hur
Sverige sluter upp på så kort tid – ut-
vecklare, företag och andra. Det nns
så mycket kompetens och det är nt
att se hur villigt man delar både tek-
nisk och annan spetskompetens med
varandra”, säger Carolina Emanuelson,
partneransvarig på Hack for Sweden,
till Computer Sweden.
84 procent av alla amerikaner
anser att CSR är viktigt
Enligt undersökningsföretaget Ace
Metrix anser 84 procent av amerika-
nerna att företag har ett ansvar att
hjälpa samhället under coronakrisen.
CSR har gått från en långsam och
långsiktig strategi till att ske i direkt-
sändning. Tur är väl då att kriser ska-
par kreativitet. Som den 15:e augusti
1949, när Wagner Dodge sprang för sitt
liv uppför en brant sluttning i Mann
Gulch, en djup dalgång som mynnar i
Missourioden i USA . Bakom närmade
sig en tsunami av eld som färdades
200 meter per minut. Dodge var en så
kallad smoke jumper, en brandman
som släpptes med fallskärm för att
bekämpa skogsbränder. Tillsammans
med fjorton andra smoke jumpers
hade han hamnat i en dödsfälla när
vinden och elden krockat med varan-
dra och vänt. När allt var över var bara
tre brandmän kvar i livet.
Wagner Dodge var en av dem, och
det intressanta med den här histori-
en är inte den tragedi som drabbade
dessa människor, utan den akuta
insikt, den desperata kreativitet som
räddade livet på Dodge. Med elden
180 meter bakom var hoppet i stort
sett ute. Då slog det honom att den
enda chans som fanns kvar var att ta
bort eldens bränsle. Han stannade,
fuktade en trasa, knöt den runt ansik-
tet och tände eld på gräset bakom.
Han dök sedan ner i askan och över-
levde när skogsbranden passerade
runtom honom. De två andra överle-
vande har efteråt sagt att de ”trodde
han blivit knäpp”.
Berättelsen kommer från psyko-
logen Gary Kleins bok ”Seeing what
others don’t. The remarkable ways we
gain insights”. Det är ett exempel på
vad han kallar kreativ desperation,
den typ av insikt som är resultatet av
ett problem man är fast i, som man
måste lösa. Wagner Dodge hade de
egenskaper som behövs för kreativitet
och problemlösning, men det krävs
mer än så för att skapa insikter och
innovation. Framförallt för stora orga-
nisationer och företag som i de esta
fall (enligt Klein) omedvetet struktu-
rerar bort möjligheten till nya insikter.
Detta eftersom de ofta fokuserar på
att minimera misstag. De värderar
förutsägbarhet, perfektion och tycker
illa om överraskningar.
Det är förståeligt, för överrask-
ningar kan ställa till stora problem
(framförallt för sjukhus, kärnkraftverk
och liknande) men de esta företag
faller i en fälla. Rädslan för att begå
misstag ökar risken att begå misstag.
Den blockerar avvikande insikter om
vad som egentligen händer i en viss
situation.
Hur kan ett företag uppmana
till innovation utan att tappa
kontrollen?
Så hur ska företag behålla rätt mängd
kontroll samtidigt som de skapar en
miljö som odlar insikter och innova-
tion? En miljö där någon som Oscar
Stege Unger och Fredrik Hillelson kan
börja ringa runt till hundratals ovetan-
de människor.
Det är inte enkelt, menar Gary
Klein. Det nns ett skäl till att det ser
ut som det gör. Men en början är sluta
bygga för mycket av verksamheten
på saker som antal kontrollinstan-
ser, dokumentering, checklistor och
procedurer och bara behålla de mest
nödvändiga. För tunga processer som
dessa passiviserar människor. Enligt
Klein är det viktigt att försöka struktu-
rera bort felaktiga allmänna uppfatt-
ningar, för lite erfarenhet, passivitet
och cementerade tankesätt. Motsatsen
till dessa är nämligen det som skapar
insikter och innovation, det vill säga en
lekfull, utforskande och nyken men-
talitet. Den mentalitet som räddade
brandmannen Wagner Dodge från att
dö i skogsbranden.
Gör till exempel som Jim Donald
gjorde 2012. Som ny vd på rikstäckande
hotellkedjan Extended Stay America
var oron på företaget påtaglig. Under
nanskrisen hade företaget återvänt
från ruinens brant. I stället för att friskt
våga höll alla krampartat fast vid det
lilla de hade kvar. ”De stod och vän-
tade på att bli tillsagda vad de skulle
göra. De vågade inte fatta några egna
beslut”, minns Jim Donald i en intervju
med The Wall Street Journal.
”Du slipper ut ur fängelse”
Han kom att tänka på sällskapsspelet
Monopol. Framför allt kom han att
tänka på ”Du slipper ut ur fängelset”-
kortet. I brädspelet var frikortet en
trygghet som hade en psykologisk
eekt på spelarna och ck dem att
våga mer och ta större risker. Jim
Donald tryckte upp 9 000 ”Du slipper
ut ur fängelset”-kort och började dela
ut dem till sina anställda. Inte som ett
inspirationskort utan som ett faktiskt
frikort. De som löste in sitt kort ck lov
att göra något galet utan att riskera en
utskällning av chefen.
Vad som till en början lät som
en ploj blev efter ett tag en del av
kulturen. Atmosfären förändrade sig
och successivt löstes ängslan upp. Med
frikorten ck de anställda en chans att
ta en risk, misslyckas, och komma un-
dan med det. Plötsligt började korten
trilla in. De anställda började ta egna
initiativ. En ringde upp ett lmbolag
som skulle spela in en lm i närområ-
det. Samtalet resulterade i en bokning
på 250 000 dollar.
Jim Donald förstod att det enda
sättet för företaget att växa ut ur krisen
var genom att tillåta snedsteg. Med
sina frikort lärde sig medarbetarna
nya, nurliga sätt att arbeta. De lärde
sig vad som krävdes för att lyckas, och
genom sina misslyckanden lärde de
sig vilka fällor de skulle undvika för
att nå hela vägen fram. Och så lärde
de sig den viktigaste läxan av alla: Om
du lyckas med allt du gör, så gör du
antagligen fel.
”Vi är teknikpositiva
och duktiga på att
samverka.”
Darja Isaksson
Sverige rankas idag som världens
tredje mest innovativa land i Global
Innovation Index. I EU rankas vi som
nummer ett. Darja Isaksson är general-
direktör på Vinnova:
– Vi är teknikpositiva, vi är duktiga
på samverkan, vi har låga hierarkier så
vi kan nå varandra, vi har företag som
menar allvar, som vill leda utveckling-
en och som förstår att lösa komplexa
samhällsutmaningar som grund för de-
ras framtida konkurrenskraft. Otroliga
fördelar.
– Men betyder det, givet den utma-
ning vi står inför, att vi är tillräckligt
bra på att använda dessa styrkor? Att
vi har den innovationsförmågan och
de arbetssätt i samverkan som gör att
vi får det genomslag vi kan ha? Inte
självklart. Det kräver ju ledarskap på
alla nivåer.
– Omvärlden har höga tankar om
Sverige och vi har möjligheter som få
andra länder har. Jag hoppas vi tar
vara på dem.
Illus tration: A nna Windb orne
Från f lygvärdinna
på SAS till vårdare
på äldreboende
Initiativ i coronatider
19UPDATE FÖRETAG NR 2 202018 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020
4
härliga initiativ i coronakrisen
Många företag drabbas hårt av coronakrisen. Det vet vi. Vad ingen
däremot kunnat föreställa sig var den handlingskraft det skulle
leda till. Här är fyra goda exempel.
Det kom in beställningar utan
att de ens hunnit lansera. ”Det
känns hur bra som helst.”
Initiativtagarna på Swedish Tonic
och Mackmyra såg att de hade kunska-
perna som krävdes för att kunna bidra
i krisen. Tillsammans har de nu dragit
igång projektet Handhjälpen.
– När vården hade svårt att få tag
i handsprit var det många som hörde
av sig till oss. En oentlig upphandling
är knappast anpassat för pandemier,
så vi tog ett snabbt beslut. Vi hade
ju förutsättningarna och ett stort
kundregister, berättar Anton Öberg på
whiskyföretaget Mackmyra i Gävle.
Gensvaret kom snabbt från både
företag och privatpersoner. När de ck
upp sin hemsida handhjalpen.se kom
det in beställningar för 100 000 kro-
nor, utan att initiativtagarna ens
hade hunnit lansera projektet.
– Nu kommer det att
vara en lång rad kända
personer som puar för
det här. Ambitionen är
att det ska bli stor-
skaligt, säger Anton.
Handhjälpen är
ett projekt som går
ut på att vem som
helst kan donera
ett bidrag, som är
anpassat efter ett
literpris på 38 kronor för 75-procentig
handsprit. När desinfektionsmedlet är
producerat levereras det till dem som
gått in på hemsidan och gjort beställ-
ningar. Stora tankar om vardera 1 000
liter ska transporteras till platser i hela
landet, där man i sin tur skaar fram
förpackningar som fylls på och sedan
levereras vidare där behoven nns.
– Det är bra om kommunerna kan
hjälpa till med administrationen.
Tanken är nu att skala upp pro-
duktionen så att det från destilleriet
kan levereras 150 000 liter handsprit i
veckan.
– Det känns hur bra som helst att
kunna lösa en situation som innebär att
inköparna runt om i landet kan ägna sig
åt annat än att tänka på det här.
”Ambitionen är att det
ska bli storskaligt”
Anton Öberg
Det har blivit 3 000 hittills. ”De
säger att vi räddar liv”.
– Det började med att jag såg
på Facebook att kommunen vädjade
om skyddsutrustning, berättar Ylva
Hansson. Paret Ylva Hansson och
Kurre Nilsson i Tyresö insåg att de hade
både tid och kunskap för att hjälpa till
där det behövs. Ylva är arbetslös efter
att ha jobbat i it-branschen och Kurre,
som tidigare arbetat som snickare, var
i sluttampen av sin rehabilitering efter
en axeloperation.
– Själv sydde jag ganska mycket
kläder i min ungdom. Så våra kompe-
tenser klaade bra, säger Ylva.
Paret provade sig fram och rådfrå-
gade bekanta inom vården. Kurre skar
bitar ur en masonitskiva som blev till
en mall för plagget. Resultatet är ett
skyddsförkläde av plast som täcker
hela armarna, hela framsidan och
delar av ryggen, precis vad Tyresö
kommun efterfrågat för sina anställda
inom omsorgen.
– Det gick snabbt att få igång pro-
duktionen. Nu kommer vaktmästaren
på kommunen och levererar material
och hämtar färdiga förkläden allt
eftersom vi blir färdiga.
Ylva frågade runt bland sina vän-
ner om hjälp. Nu ck hon användning
för sina it-kunskaper genom att hon
skapade instruktioner för tillverkning-
en i både lm och text på sin hemsida
villasommarbo.se. Så nu kunde ännu
er lära sig att producera plaggen.
Projektet spred sig snabbt och involve-
rar nu allt från grannar via skolperso-
nal och scouter till en advokatbyrå. På
tre veckor har de lyckats engagera ett
50-tal personer och hittills producerat
3 000 förkläden.
– Responsen och tacksamheten
När krisen sprider sig genom vårt land är det lätt
att bli uppgiven. Men när behoven blir akuta
nns det många goda exempel på vad företag,
anställda och arbetslösa kan bidra med utifrån sina
förutsättningar.
Alla goda initiativ inspirerar även oss på Svea
att bidra på det sätt vi kan. Ett sätt är att hyra
hotellrum på patienthotellet på Danderyds sjukhus
för den personal som jobbar hårda och långa dagar
på intensivvårdsavdelningen.
Ett annat är att sprida de goda idéerna vidare.
Det nns förstås många, men vi har samlat fyra av dem.
1 Paret som producerar skyddskläder
från kommunen har varit överväldi-
gande. De säger att vi räddar liv. Det
känns skönt att höra.
2 Sprittillverkare fyller
behovet av handsprit
Ylva Hansson och Kurre
Nilsson, snickare och
skyddsklädsproducenter
Initiativ i coronakrisen
21UPDATE FÖRETAG NR 2 202020 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020
De ska utbilda 2 500 personer.
”Nu får vi vara med och bidra.”
Nora Bavey, grundare av
företaget Unitech, hade äntligen nått
ett genombrott för sin it-baserade
utbildningsplattform tillsammans med
amerikanska investerare. Det var då
coronakrisen slog till. Planerna nns
kvar, men när den svenska hotell- och
restaurangbranschen hamnade i sin
djupa kris bestämde sig Nora för att
ytta fokus för en tid och i stället satsa
på att omskola personal som varslats
eller permitterats här hemma.
– Det nns en jättestor potential i
att vidareutbilda dessa individer som
förlorat sina jobb, säger hon.
Nora Bavey, som förra året utsågs
till Sveriges Supertalang av tidningen
Veckans Aärer, startade 2019 företa-
get Unitech för att framför allt ge kvin-
nor med utländsk bakgrund en chans
att utvecklas inom techbranschen.
Därigenom startade Unitech en
teknisk plattform med förhoppningen
om att hitta svenska investerare, utan
att få napp. Då gick det desto bättre i
Silicon Valley.
Nu sitter hon i Stockholm och har
dragit igång kurser i enkel program-
mering och digital marknadsföring för
personal från hotell- och restaurang-
näringen.
– Vi försöker vara så personierade
som möjligt och göra en utvärdering
av individernas kompetenser, för att se
vilka luckor som nns, säger Nora som
vill att deltagarna ska få möjlighet att
komma tillbaka till sina gamla arbets-
givare med nya kunskaper när krisen
väl är över.
Genom ett samarbete med två
partners är tanken att Unitech ska
utbilda drygt 2 500 personer i nästa
skede. Och kurserna hålls på distans,
via videobaserat innehåll. Det är
en utbildningsform som företaget
förespråkat även tidigare, men som
är mer aktuell än någonsin i tider av
smittspridning.
– Vi har hela tiden sagt att remote
som utbildning är vägen framåt. Helt
plötsligt rimmar det väldigt väl med
hur det ser ut för oss alla just nu.
– Och nu får vi vara med och bidra.
4 Unitech ger varslad
personal en ny chans
”Det finns en jättestor
potential i att
vidareutbilda de som
förlorat sina jobb.”
Nora Bavey
”Det har varit en
ynnest att se det
gensvar som vi fått”
Stefan Jonasson
3 Fotbollsklubb med
matlådor som mål
Det ska bli minst 10 000 måltider
levererade.
AIK-supportrarna Lucas
Berglund och Caesar Gezelius ville
hjälpa dem som drabbats mest av
coronakrisens eekter. Men hur skulle
det gå till? Allting föll på plats när de
kontaktade AIK Fotboll, som kunde slå
tre ugor i en smäll.
– Vi har en restaurangnäring som
är i kris, vi har en sjukvårdspersonal –
hjältarna – som sliter dag och natt, och
vi har människor därute som tillhör
riskgrupperna. Genom att hjälpa alla
tre delar kunde vi tillfälligt lösa en
del problem, och det känns fantastiskt
att vi som fotbollsklubb kan göra det,
säger Stefan Jonasson, kommersiell
chef på AIK Fotboll.
När det här skrivs har föreningens
supportrar, sponsorer och andra före-
tag bidragit med pengar som motsva-
rar 7 000 matlådor. Målsättningen är
att kunna leverera minst 10 000
matlådor. Efter att pengarna satts in
beställs matlådorna direkt från en
handfull restauranger i Stockholm som
ingår i initiativet.
– För restaurangerna har det här
varit direkt avgörande. Varje matlåda
kostar 100 kronor som går oavkor-
tat till dem. Sedan kör restaurangen
Mealprep ut maten med sin kylbil till
vårdinrättningar och lämnar den till
personalen, berättar Stefan. Matlå-
dorna levereras tre dagar i veckan och
mottagarna är återkommande, men
förhoppningen är att utdelningen kan
ske er dagar i veckan och att ännu
er människor kan ta del av maten.
Stefan Jonasson berättar att kon-
kurrensen mellan Stockholms fotbolls-
lag nu får stå åt sidan till förmån för
ett gemensamt mål. Till exempel har
Hammarbysupportrar, vars egen klubb
också samlar in pengar för samma
ändamål, hört av sig och uttryckt sin
tacksamhet till AIK.
– Oavsett om man köper en eller 100
stycken matlådor så är det den mänsk-
liga värmen och kärleken som betyder
något. Det har varit en ynnest att se
det gensvar som vi fått, säger Stefan
Jonasson.
2322 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Rekonstruktion eller konkurs
Så här i corona-tider tvingas många företagare hantera helt oväntade kriser.
Många riskerar konkurs, vilket kan vara den enda utvägen. Men i vissa fall kan
rekonstruktion innebära en andra chans. Här är skillnaderna mellan konkurs
och rekonstruktion.
Hans Ödén är jurist på Ackords-
centralen i Stockholm och age-
rar som konkursförvaltare och
rekonstruktör beroende på vad som
behövs. Just nu är det många oroliga
företagare som hör av sig.
– Om ett företag har en bärande
aärsidé och betalande kunder, men
tillfälligt drabbas av coronakrisen,
rekommenderar vi att försöka med
rekonstruktion innan man försätter
bolaget i konkurs, säger han.
Skillnaden mellan konkurs och rekon-
struktion är att företag som försätts i
konkurs försvinner för gott. Om en re-
konstruktion lyckas kommer företaget
att leva vidare.
– Men det nns också en chans att
återuppliva företaget efter en konkurs.
Det är om ägaren eller någon an-
nan intressent köper ut inkråmet av
konkurs förvaltaren och börjar om.
Men självklart är det alltid bättre att
undvika konkurs, säger Hans Ödén.
Detta är konkurs
När ett företag inte kan betala sina
räkningar – skatter och sociala av-
gifter samt leverantörs fakturor och
löner – kan det begäras i konkurs. Det
är antingen företagaren själv, en an-
ställd, banken eller någon leverantör
som inte fått betalt som gör det hos
tingsrätten.
Om tingsrätten fattar beslut om
konkurs utses en konkurs förvaltare
som reder ut vilka tillgångar och skul-
der som nns. Sedan nns en prio-
riterings ordning för vem som ska få
betalt först. Alla tillgångar används för
att betala skulder, så långt pengarna
räcker.
Under tiden som konkursen pågår
och under de anställdas uppsägnings-
tid träder den statliga lönegarantin
in för samtliga arbetstagare, även
visstids anställda och vikarier, och den
gäller i max åtta månader. Men den
har ett tak – den högsta ersättningen
är 189 200 kronor per anställd. Det är
Länsstyrelsen som sköter utbetalning-
arna av lönegarantin.
Detta är rekonstruktion
Om företaget har betalande kunder
och svårigheterna beror på en tillfällig
likviditetskris – exempelvis för att
en eller era storkunder inte beta-
lar i tid – kan en konkurs undvikas
genom en så kallad rekonstruktion.
Regelverket är hårt, och man be-
höver en rekonstruktör. Hen gör en
bedömning av läget, sedan skickar
bolaget en ansökan till tingsrätten.
Beviljas rekonstruktionen innebär det
att företagaren inte behöver betala
några skulder som härrör från före
tingsrättens beslut. Ingångna avtal
med kunder och leverantörer gäller,
men alla fakturor som kommer in efter
rekonstruktions beslutet måste betalas
kontant (alltså inte med kredit) och
bolaget får inte dra på sig några nya
skulder. Alla bolagets konton fryses
och inkommande betalningar styrs om
till ett klientmedels konto hos rekon-
struktören.
Tingsrätten beviljar en rekonstruk-
tions tid på tre månader i taget, upp till
ett år. Inom en vecka ska rekonstruk-
tören meddela samtliga fordringsäga-
re om att en rekonstruktion är på gång,
och efter tre veckor kallar tingsrätten
till ett borgenärsmöte. Borgenär
är detsamma som fordringsägare,
alltså någon som har en fordran på fö-
retaget. På mötet får fordringsägarna
möjlighet att yttra sig och rätten fattar
därefter beslut om rekonstruktionen
ska fortsätta. Senare sker en ackords-
förhandling med förslag på hur stor
del av fordringsägarnas fodringar som
bolaget kan betala. Genom omröst-
ning bestämmer fordringsägarna om
de går med på uppgörelsen.
En rekonstruktion kräver alltså
att det nns nog med pengar att driva
företaget vidare under den här tiden.
Finns inte det, blir det konkurs. Liksom
vid en konkurs gäller lönegarantin för
de anställda.
Kontrollbalansräkning
I båda fallen är det viktigt att före-
tagaren har koll på ekonomin och
upprättar en kontrollbalans räkning så
snart halva aktiekapitalet är förbrukat.
Kontrollbalans räkningen ska sparas
för att kunna visas upp senare vid en
eventuell konkurs. Räkna ut skillnaden
mellan tillgångar och skulder för att
se om dierensen når upp till häften
av aktiekapitalet. Finns en revisor, ska
hen granska kontrollbalans räkningen.
Därefter har man åtta månader på sig
att återställa aktie kapitalet.
Om problemen fortsätter, är det
viktigt att senast på förfallodagen för
skatteinbetalningen ha begärt företa-
get i konkurs eller en rekonstruktion.
Annars riskerar företagaren och alla
styrelse ledamöter att få betala förfall-
na skatter privat, från redan skattade
pengar. Detta kallas företrädar ansvar.
Normalt är de här reglerna mycket
stränga, men så här i corona tider har
Skatteverket lättat något på dem.
Verket har bestämt att inte utnyttja
företrädar ansvaret för företag som
under corona krisen fått ett tillfälligt
anstånd med skatte inbetalningarna
beviljat. Men för den som inte har valt
det dyra anstånds alternativet gäller
det ”hårda” företrädar ansvaret.
Rekonstruktion - en andra
chans för företag i kris.
Rekonstruktion - det okända alternativet till konkurs
24 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 25UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Inställda jobb vändes till succé
Krisen blev ett lyft för fotografen
När corona lamslog Sverige i mars
stod fotografen Andreas Hillergren
helt utan jobb. Men han hade ett ess i
bakckan. I era år hade han
successivt investerat i utrustning för
livestreaming. Nu var det bara att
trycka på knappen och en ny marknad
öppnade sig.
Andreas Hillergren håller på att ytta till Vellinge, är i
grunden nyhets- och sportfotograf och har arbetat på
frilansbasis för en rad tidningar under många år. Bland
annat sköter han all sportbevakning i Skåne för TT:s räkning
och han gör en hel del nyhetsjobb för Aftonbladet. I mars
hade han allt klart för att åka till OS i Tokyo.
– Först när alla började prata om corona, tänkte jag att
det är lugnt för min del. Sen – smock – ställdes OS in. Två
veckor senare sköts starten av fotbollsallsvenskan upp vilket
innebar att bevakningen av Helsingborgs IF och Malmö FF
försvann, och dessutom pausades gruppspelen i Europa
League och Champions League. Jag var i princip arbetslös,
berättar han.
Andreas blev tvungen att ställa om
Det var en situation Andreas Hillergren aldrig hade räknat
med att hamna i. Som nyhets- och sportfotograf har han all-
tid haft jobb. När han nu blev sysslolös blev det naturligt att
ta tag i ett projekt han haft pågående under era år. Aärs-
idén handlar om att videosända föreläsningar, konferenser
och event för kunder inom näringslivet, akademin, men även
för tidningar.
– För att hålla den kvalitet jag ville ha behövde jag lära
mig att sända med era kameror samtidigt. Det har krävt
en investering i utrustning och jag har varit tvungen att lära
mig hantverket. Det har jag sysslat med så fort jag har hun-
nit sedan 2015, säger han.
Den första live-sändningen gjorde han i Danmark i sam-
band med bärgningen av den morddömde Peter Madsens
ubåt. Den sändningen pågick non stop i 26 timmar.
– Mitt mål var att ha ett stort livejobb i månaden, och det
fungerade. I fjol höjde jag ribban till fyra event i månaden
2020-2021.
Men så kom pandemin. Och påsken. Då hörde dom-
kyrkan i Lund av sig och ville ha livesändning av tre guds-
tjänster. Det blev det dittills största eventet för Andreas
Hillergren. Han använde fem kameror och anlitade en
ljudtekniker och två fotografer som underleverantörer. I
kyrkan satt 50 personer – men sänd-
ningen nådde över 1 200 personer via
YouTube
– Efter det har det rullat på. Nu har
jag reviderat mitt långsiktiga mål till
mellan sex och tolv event i månaden.
Jag har börjat livesända föreläsningar
som annars hade fått avbokas helt och
hållet, och har börjat spela in före-
drag också, så att de kan ses senare.
Det hade jag funderat på ett tag, men
nu gick det snabbt från ritbord till
handling.
Andreas Hillergren har knappt
hunnit marknadsföra sina nya tjänster,
uppdragen kommer ändå. Men en sak
har han varit noga med: Att berätta på
LinkedIn vilka uppdrag han får och vad
han gör. Det var också ett mål tidigare
– att öka sin närvaro på LinkedIn. Med
kniven på strupen gick det fort att
förverkliga.
Samtidigt måste Andreas fortsätta
att lära sig mer och mer om tekniken
och förna den. Det handlar inte bara
om bild, som är hans kompetensom-
råde.
– Utan bra ljud blir det ingen kvali-
tet på sändningen, säger han.
De nya webblösningarna har kommit för att
stanna
Nu har Andreas Hillergren fullt upp och är spänd på vad som
kommer att hända när pandemin släpper. Han tycker sig ha
märkt att vissa kunder inser att webblösningar har kommit
för att stanna. Onekligen är det nya livet enklare för Andreas,
som har två söner. Nyheter och sport sker ofta på kvällar
och helger, medan föreläsningar och event sker på dagtid.
Nu är Andreas Hillergren uppbokad fram till november
och räknar ändå med att ha tid för allsvenskan i sommar.
Möjligen tar han något steg tillbaka när det gäller stillbilds-
fotograferandet i framtiden. Och han är glad att han höll
fast vid sin idé och fortsatte med sina stötvisa investeringar i
utrustning och egen kompetens. Annars hade han stått utan
jobb nu.
Frilansaren
Andreas Hillergren
ställde om i krisen.
Foto: Ca roline Tenge
2726 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Aärsängeln
Sjuksköterskan som blev aärsängel
Hon är sjuksköterskan som gick från IVA till att lansera Viagra i Sverige.
Sen blev hon ägare till Netdoktor. I dag är Ann-Charlotte Beckman
aärsängel inom sitt eget kompetensområde: Vården.
Själv säger Ann-Charlotte Beck-
man inte ”vården”, utan ”life
science”, eftersom det är så bran-
schen benämns i investerarkretsar.
Men utan sin bakgrund som sjukskö-
terska, ett yrke hon valde eftersom
hennes mamma jobbade i vården,
hade hon inte kunnat bli investerare
i den här sektorn. Kunskapen om hur
man kommunicerar med patienter
och vårdpersonal och hur hela vården
fungerar i Sverige är ovärderlig för
henne.
– Jag brinner för sjukvården, att
hjälpa andra. Det gör det så roligt,
säger hon.
Jobbet i landstinget var tungrott
Ändå tröttnade hon efter några år på
att jobba i landstinget som hon tyckte
var tungrott och inte medarbetarvän-
ligt. I stället gick hon över till läkeme-
delsindustrin, läste in en marknadseko-
nomexamen och genom en sinkadus
hamnade hon mitt i läkemedelsbolaget
Pzers lansering av potensmedlet
”Personerna i ledningen
måste vara trovärdiga
och affärsidén måste
stämma med behov och
trender.”
Ann-Charlotte Beckman
– Inte heller så enkelt. Den italienska
läkemedelsmyndigheten leddes av en
nunna!
Enkelt eller inte – det var i alla fall
lärorikt. När det var dags att gå vidare
sökte hon jobb hos då nystartade
danska nättjänsten Netdoktor, som
gav medicinsk information till patien-
ter. Den skulle lanseras i Sverige och
Ann-Charlotte Beckman inte bara ck
jobbet, utan blev också chef.
Problemet var att Netdoktor inte
tjänade några pengar. När riskkapita-
let var slut hamnade företaget i rekon-
struktion. Till Ann-Charlotte Beckmans
förvåning ck hon frågan om hon ville
ta över den svenska verksamheten för
en låg summa.
– Jag visste inte vad jag skulle
svara, så jag vände mig till en gammal
bekant, som är både apotekare och
entreprenör. Han hade även kontakt
med en aärsängel. Tillsammans köp-
te vi loss alla rättigheter och utveck-
lade Netdoktor även mot sjukvårds-
personal, Netdoktor Pro. Än i dag är
tjänsten ledande inom sitt område.
Hon gjorde en ”Exit” – många
entreprenörers dröm
Efter 14 år kom Bonnier med ett bud
på Netdoktor, och Ann-Charlotte
Beckman kunde göra en så kallad exit
– det som nästan alla entreprenörer
drömmer om. Hon ck loss en summa
pengar, men blev kvar på Netdoktor i
ytterligare två och ett halvt år. Under
den tiden byggde hon upp Bonnier
Healthcare, som idag är verksamt i nio
länder.
För ett år sedan, knappt, lämnade
Ann-Charlotte Beckman Bonniers med
sin köpeskilling på ckan och startade
ett helt eget företag: Make Science.
Aärsidén är att verka som aärs-
ängel och bidra med ”smarta pengar”
till företag inom vårdsektorn. Det vill
säga både riskkapital och kunskap.
Nu är hon aktiv som styrelseledamot
och rådgivare i sju bolag, och bland
annat delägare i ett för tillfället hett
företag: Visiba Care, som ligger bakom
stora delar av den digitaliseringsvåg
som just nu sveper över sjukvården.
Det handlar mycket om primärvården,
men också om sjukhusvården och inte
minst kommunikation mellan kommu-
nala och regionala vårdgivare.
– Nu i coronatider har utvecklingen
verkligen tagit fart. Det som förr kunde
ta år, görs nu på en vecka. I krisen har
det visat sig att även vården kan tänka
nytt, säger Ann-Charlotte Beckman.
Hennes engagemang i Visiba Care
började egentligen innan hon slutade
på Bonniers när hon blev headhuntad
till styrelsen.
– När jag först träade grundarna
och styrelseordföranden inför uppdra-
get ck jag gåshud. Jag imponerades
av ambitionerna, grundarna ville från
början göra skillnad i vården och skapa
ett bolag som skulle gå att skala upp
internationellt. Aärsidén var så rätt
och teamet verkade perfekt. Där fanns
ledarskap, säljkompetens och it-kun-
nande. Mina erfarenheter och känne-
dom om life science passade perfekt.
Det var först efter att ha verkat där
ett tag som hon bestämde sig för att
satsa en del av pengarna från försälj-
ningen av Netdoktor.
– Det blev min första investering.
Det är viktigt att få tillbaka
pengarna för att kunna
återinvestera
Sedan dess har Ann-Charlotte Beck-
man investerat i er bolag och även
träat många som hon har sagt nej
till. Personerna som sitter i ledningen
i företaget måste vara trovärdiga och
aärsidén måste stämma med beho-
ven och trenderna.
– Det är viktigt att få tillbaka peng-
arna när man investerar. Inte för min
egen skull utan för att kunna återin-
vestera i nya bolag som behöver hjälp.
Sitt senaste bolag, Life Science
Invest, är ett investmentbolag som
Ann-Charlotte Beckman har startat
med Magnus Klaesson, samma person
som hon vände sig till för att ta över
Netdoktor. Investeringsbesluten
grundar sig på att bolaget är i rätt fas,
det vill säga har en färdigutvecklad
produkt eller tjänst som har visat sig
gå att sälja. Ett annat krav är att grun-
darna måste vara villiga att ta emot
dem som strategiska rådgivare.
– Många entreprenörer vill helst
göra allt själva, och då har ju vi ingen
roll, säger hon.
Ann-Charlotte Beckman har kom-
mit långt sen hon vårdade patienter på
IVA. Numera ser hon sig som aärs-
ängel i viss mån, men ännu mer som
entreprenör. Så har hon blivit en kom-
bination av sin mor som jobbade inom
vården, och sin far som drev egen gård
i Västergötland, jobbade i skogen och
utförde allehanda lantsysslor där de
behövdes. Entreprenörskap på riktigt
innan ordet ens fanns.
Viagra i Sverige. Kommunikationsmäs-
sigt var det inte lätt. Efterfrågan var
visserligen enorm, men enligt lag får
receptbelagda läkemedel inte mark-
nadsföras till allmänheten. Samtidigt
behövde mycket klargöras om läke-
medlet. Som att det inte får användas
av personer med kärlkramp, och att
det enbart ökar förmågan – inte lusten.
Trickig pedagogik som Ann-Charlotte
Beckman lyckades så bra med att hon
ck vara med och leda den europeiska
marknadsföringen.
Ann-Charlottes
gedigna
kunskap om
hur vården
fungerar i
Sverige har
varit ovärderlig.
2928 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Så kommer corona att förändra vårt
beteende från grunden
Coronakrisen kommer
att förändra människors
beteende i grunden.
Framförallt blir det
skillnad på funktionellt
och socialt. Det tror
föreläsaren, författaren
och ekonomen Kjell A
Nordström.
Kjell A Nordström är ekonomen
som forskat på den globala
marknaden och gav oss uttrycket
”glocal”, som en blandning av global
och local. Nu har globaliseringen slag-
its tillbaka av coronaviruset – kanske
tillfälligt. Då nns det anledning att
fråga Kjell A Nordström hur han ser
på framtidens aärer och arbete. Vad
händer när krisen är över? Kommer er
fortsätta att jobba hemma? Hur blir
det med shoppingen och uteätandet?
– Nuvarande globalisering startade
så sent som 1982 när Kina öppnade
sina gränser. I mitten av 90-talet kom
lågprisyget, och 1995 började vi kopp-
la ihop oss via internet. Världen blev
ett jättestort knytkalas där alla bidrog
med det de var bra på. Sverige med
Livet efter corona
pappersmassa, USA med lm och Kina
med produktionskapacitet, säger han.
Det blev tvärstopp
Alla handlade med alla. Sen blev det
tvärstopp. Anledningen till att Scania
stängde sina fabriker var inte att de
inte kunde sälja lastbilar – utan att det
inte kom in komponenter att bygga
lastbilar av.
– Vi har haft jätteroligt sedan
80-talet. Men nu har musiken tystnat
och vi står och stirrar på varandra.
Vad händer nu? Svaret är att det blir
en återgång till nationaltänkandet. Vi
kommer att vara rädda ett tag.
Alla länder kommer att reektera
över det rimliga i att ha pytteliten
egen tillverkning och importera nästan
allt man behöver. I Sverige nns tunga
industrier, men för liten livsmedelspro-
duktion, ingen tillverkning av skor och
kläder, inte heller av munskydd.
– Alla kommer att komma fram
till att man måste ha en egen grund-
tillverkning av det nödvändiga, inte
minst för att ha grundkunskapen kvar
om hur det går till. Det här har listiga
multinationella företag alltid vetat,
även om också de till slut drogs med i
globaliseringen och blev beroende av
Långt-bort-i-stan-produktion.
Men sen?
Så småningom kommer rädslan att
minska och allt börja om igen. Så blev
det efter spanska sjukan 1917. Innan
dess pågick en omfattande globali-
sering, berättar Kjell A Nordström.
Järnvägar byggdes och folk reste hit
och dit med tåg och båt. Gränserna
var öppna, passet inte uppfunnet och
det fanns inga tullar. Sen kom dubbel-
smällen med både virus och krig.
– Det tog 70 år innan världen var
lika öppen igen som 1917. Hur lång tid
det tar den här gången vet ju ingen.
Det kan vara 10, 15 eller 20.
Vad händer på företags- och
individnivå?
Resandet minskar så klart. Svenskar
kommer inte att kasta sig på yget
till Bali i år. Men andra företeelser
kommer att ta fart, förutspår Kjell A
Nordström. Saker som han och andra
bedömare har väntat på i 20 år eller
mer, det händer nu. Som videomöten,
distansarbete och e-handel i stor
omfattning.
– Vi som trodde att videomöten
skulle bli ”the shit” och påverka
yget har väntat och väntat. Men nu
sitter maktfolket på zoom-möten de
skulle ha sagt blankt nej till i höstas.
Tekniken för videomöten kommer att
utvecklas i rask takt. Nu är den mug-
gig, men vänta bara.
Det kommer att visa sig att de es-
ta event som nu ställs in inte behövs
över huvud taget. Restaurangbran-
schen förvandlas från stora matsalar
med undanskymda kök till stora kök
omgivna av några sittplatser – ef-
tersom den mesta maten som köket
producerar levereras ut på stan.
Distansarbete äntligen
verklighet
Arbetet genomgår kanske den största
förändringen. Kontorskomplexen kom-
mer att minska, eftersom distansarbe-
tet – äntligen – blir verklighet.
– Många som jobbar hemma under
coronan upptäcker att det går mycket
snabbare att få jobbet gjort där än på
kontoret. Den eektiva arbetstiden är
inte åtta timmar utan kanske två eller
fyra. Sociologerna får rätt: Det vi kall-
ar ”jobba” är egentligen ”leka jobb”.
Distansarbetet har redan tvingat
arbetsgivarna att precisera arbetets
innehåll, och det arbetstagarna gör
och inte gör läggs i dagen, menar Kjell
A Nordström. Det kan förändra arbets-
givarnas syn på hur många de behöver
anställa.
Det sociala, då?
Umgänget med arbetskamrater,
småsnacket vid kaemaskinen. Behövs
inte det? Jovisst, säger Kjell A Nord-
ström, men nu lär sig folk att skilja på
vad som är funktionellt och vad som
är socialt.
– Vi lär oss lägga saker i två högar.
Ta Bokmässan som exempel. Det är
trevligt, många fester och ett sätt att
få dricka vin skattefritt. Men kom-
mersiellt spelar mässan ingen roll för
branschen.
Nu kommer man att analysera:
Vad är nödvändigt för att få aärer
att fungera? Och vad är bara roligt?
Arbetsgivarna kommer att ordna trev-
liga tillfällen att träas. Men för att
dricka vin tillsammans räcker det med
att ses en dag. En hel vecka i Almeda-
len behövs inte.
Tempot är mest omvälvande –
det går fort
Det som är mest omvälvande är att
det går så fort, påpekar Kjell A Nord-
ström. Många tvingas ändra beteende
när det gäller jobb, shopping, barn,
familj, kontor inom några veckor.
– Nu bryts våra vanor med våld.
Men vi ska ha roligt ändå, rman ska
gå bra ändå. Vi människor har en lus-
tig förmåga att vara påhittiga. Jag är
övertygad om att det nya har kommit
för att stanna. Coronakrisen kommer
att pågå under tillräckligt lång tid för
att de nya rutinerna ska förvandlas
till vanor. Sen blir det lika svårt att
komma ut ur dem.
”Man måste ha en egen
grundtillverkning av
det nödvändiga.”
Kjell A Nordström
Fotograf : Bingo Rimér
Kjell A Nordström;
föreläsare, författare och ekonom.
3130 UPDATE F ÖRE TAG NR 2 2020 UPDATE FÖRETAG NR 2 2020
Leda på distans
”När medarbetarna
jobbar på distans är det
extra viktigt att vara
konkret.”
Lena Ahlström
Illus tration: A nna Windb orne
När alla medarbetare arbetar hemifrån kan chefer ställas inför nya utmaningar.
Hur blir man en bra ledare via video? Ledarskapsexperten Lena Ahlström ger
sina bästa råd.
Lena Ahlström driver sedan många
år sitt eget företag Ledarstudion.
Aärsidén är att utveckla chefer
till att leda andra. De lär sig att bygga
intelligenta team och hur man väcker
andras kreativitet.
Som ledarskapsexpert får nu Lena
Ahlström många frågor om hur man
kan utvecklas som chef när alla med-
arbetare jobbar hemifrån. Hon håller
med om att utmaningarna är många,
även om det nns fördelar.
– Om jag börjar med fördelarna,
ser jag att folk arbetar mer fokuserat
och eektivt när de inte behöver resa
till jobbet. Under mötena är alla noga
med att uttrycka sig mer koncist, det
blir inget onödigt prat. Många upple-
ver också en större frihet, säger hon.
Men nackdelarna är stora. Bortsett
från att många känner sig isolerade
och saknar spontanmötena vid kae-
maskinen, ser Lena Ahlström stora
svårigheter med att leda videomöten.
– Det allra svåraste för chefen är
att man inte vet hur det man säger lan-
dar. Du kan inte läsa av ansiktsuttryck.
En del deltagare kanske inte säger
något under hela mötet, då får du
ingen feedback alls. Du vet inte vilken
stämning det är på mötet.
Hennes egen arbetsplats är drab-
bad just av detta. De 18 medarbetarna
arbetar på distans. Därför har Lena
Ahlström utarbetat rutiner som lätt
kan kopieras av andra.
Tips på rutiner
Incheckning varje morgon klockan 9.
Då börjar videomötet med samtliga
18 anställda. Alla ska då vara
redo att börja jobba. En it-konsult
anlitades för att se till att alla har bra
uppkoppling, belysning och så vidare.
Så blir du en bra chef på distans
– Dagliga möten är viktiga för alla
organisationer. Det som pågår
nu är ju inte social distans – utan
fysisk. Den sociala delen av
arbetet behöver upprätthållas för
att man ska kunna hålla liv i en
lärande organisation. Prata med
alla, och skapa en plattform där
medarbetarna kan meddela sig med
varandra, skriva rapporter, chatta,
säger Lena Ahlström.
Alla får konkreta arbetsuppgifter,
till exempel att ringa upp ett antal
kunder för att höra hur de har det,
fråga om Ledarstudion kan hjälpa
till med något, försöka skjuta upp
inbokade uppdrag och skapa nya
aärer. Det är viktigt att uppgifterna
är konkreta och går att följa upp.
– Är du chef över medarbetare som
har vaga arbetsuppgifter är det nu
viktigt att konkretisera. Annars kan
du inte styra verksamheten. Utan
konkreta uppgifter kan du inte heller
följa upp och ge feedback, vilket är
ännu viktigare nu.
Alla för in noteringar om vilka
kunder de har talat med i ett
dokument som ligger på den
gemensamma plattformen Teams.
Målet är fem kundsamtal per dag.
– Det är viktigt att den här
plattformen inte enbart används
för att rapportera. Ha en ik för
rapporter, en ik för personlig
utveckling - att tala om vad man
har lärt sig, och en social l där
man kan dela med sig av tankar och
idéer. Se till att det nns plats för
spontanmöten.
Under arbetets gång är Lena
Ahlström själv och två andra
ledare alltid tillgängliga via video,
telefon eller chatt. Behöver någon
medarbetare hjälp, får den det.
Ingen fråga är för liten.
När man som medarbetare är klar
för dagen, säger man tydligt ”hej då”
på chatten. Då vet ledningen alltid
vilka som jobbar.
Alla medarbetare får noggrann
information om hur det går för
hela företaget under krisen. Den
som jobbar ensam hemma riskerar
annars att få en känsla av att jobba
i blindo.
Det är också viktigt för den som är led-
are att försöka fånga upp medarbetare
som mår dåligt av att jobba hemma.
Några tycker det är toppen, framför
allt de som hämtar sin energi inifrån,
de som i dagligt tal kallas introverta.
Men för extroverta, som får den mesta
av sin energi från samspelet med
andra, kan hemmajobbet kännas som
isolering. Oavsett läggning nns risken
att man känner sig osedd av sin chef
och sitt företag. Den som exempelvis
har alkoholproblem kanske har svårt
att stå emot begäret när ingen nns i
närheten. Men med frekventa möten
kan man fånga upp medarbetare som
mår dåligt.
Vad gör man då som chef på
distans?
– Då gäller samma tillvägagångssätt
som annars. Som chef måste du be om
ett enskilt samtal och berätta konkret
vad du har lagt märke till och därefter
vidta de åtgärder som nns i företa-
gets plan för denna situation. Inför
samtalet måste du vara beredd på att
personen reagerar starkt. Jag rekom-
menderar att inte genomföra samtalet
digitalt, utan träa personen om det
går. Man kan alltid hålla ett fysiskt
avstånd, säger Lena Ahlström.
Hennes egen ledarstil bygger
på att skapa rätt stämning i mötena
och i företaget som helhet. Det kan
man göra på olika sätt. Här är hennes
förslag:
– Jag ville tidigt försöka skapa en
stämning inför våra egna morgonmöte.
Då ck en av mina medarbetare idén
att skicka ut ett nyckelord dagen före
som medarbetarna får losofera kring
och skicka in sina tankar om. Dessa
tankar inleder nu varje morgonmöte.
Det har varit väldigt lyckat, säger Lena
Ahlström.
Exempel på ord som har använts
är förhoppning, mod, utveckling och
tydlighet. Men det som genererade
est tankar var inte ord, utan en sira:
2025.
– Det blev som en vision som väck-
te både tankar och känslor. Genom
mötena tror jag att vi har skapat en ny
och starkare samhörighet efter den
här krisen, säger Lena Ahlström.
Välkommen
till våra kurser och
seminarier där du kan
fylla på med kunskap,
bli inspirerad och knyta
värdefulla kontakter.
Kurser och kostnadsfria
seminarier 2020
Se våra kurser och seminarier på svea.com/utbildning
svea.com
Solna
SE-169 81 Sol na
Sverige
Evenemangsgatan 31
Tel: + 46 8 735 90 00
Fax: +46 8 735 42 0 9
Göteborg
Box 2149
SE-4 03 13 Götebor g
Sverige
Otterhällegatan 12 B
Tel: + 46 31 17 25 45
Fax: +46 31 71 1 18 16
Åseda
Box 116
SE-364 2 1 Åseda
Sverige
Sveavägen 1
Tel: + 46 8 735 90 00
Fax: +46 474 716 6 8
Svea Ekonomi AB (publ)
svea.com
info@svea.com
Org. nr : 556489-2 924
Säte: S tockholm
Följ oss i sociala media