Technical ReportPDF Available

Abstract and Figures

Denna slutrapport presenterar resultaten av projektet Betydelsen av en optimerad synergonomi för ett hållbart kontrollrumsarbete. Projektet har genomförts under tre år mellan 2017 och 2020. Synergonomi handlar om samspelet mellan vår syn, ljuset och objektet vi tittar på. Dator- och bildskärmsarbete som ställer höga krav på syn och koncentration ökar. God synergonomi på arbetsplatsen är därför betydelsefullt för både medarbetarens hälsa och för hur väl arbetet kan utföras. Syftet med detta forskningsprojekt var att kartlägga synergonomin i olika typer av kontrollrum och baserat på synergonomiska riktlinjer utforma praktiska råd och rekommendationer för hur synergonomiska risker vid kontrollrumsarbete kan minskas. En kartläggning har genomförts i 20 kontrollrum vid nio företag. Fem företag är sysselsatta med trafikledning och fyra är olika typer av processindustrier. Totalt deltog 56 kontrollrumsoperatörer (19 kvinnor och 37 män). Bland annat har belysningsnivå, luminans, risk för bländning, växlingar i synavstånd, betraktnings-vinklar, samt bildskärmars synbarhet utvärderats. Operatörerna har också besvarat frågor om upplevd syn- och arbetsbelastning. Resultaten visar att operatörerna upplever högre synkrav och något högre grad av ögonbesvär i kontrollrum där det förekommer kontrastbländning, upprepade förändringar av fokuseringsavstånd och låg kontrast mellan tecken och bakgrund på skärmen. Arbetsuppgifterna i kontrollrummen upplevs främst som mentalt belastande. En jämförelse mellan de två branscherna pekar på att operatörer i processindustrin hade färre möjligheter till anpassning av sina arbetsplatser och hade fler uppåtriktade blickriktningar jämfört med operatörer i trafikledning. Operatörerna inom process-industrin rapporterar också något högre grad av ögonbesvär. Resultaten stöder tidigare forskning om vikten av att arbetsplatser och arbets-uppgifter anpassas efter människors förmågor och begränsningar. Långvarigt höga synkrav leder till ökad ögontrötthet och onödigt hög mental belastning. För ett hållbart arbetsliv med allt fler som arbetar högre upp i ålder behöver anpassningen även omfatta åldersrelaterade synnedsättningar.
Content may be subject to copyright.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete
Slutrapport AFA Försäkring
Dnr 160255
Susanne Glimne
Cecilia Österman
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 1
Förord
Denna slutrapport presenterar resultaten av projektet Betydelsen av en optimerad
synergonomi för ett hållbart kontrollrumsarbete. Projektet har genomförts under tre år
mellan 2017 och 2020.
Projektet har syftat till att kartlägga synergonomiska förhållanden i kontrollrum,
jämföra resultaten med riktlinjer och lagkrav, samt utforma rekommendationer för att
minska risken för synrelaterade besvär och belastningsbesvär som orsakas av
onödigt höga synkrav.
Först och främst vill vi framföra vårt tack till AFA Försäkring som finansierat
forskningsprojektet som presenteras i denna rapport (Dnr 160255).
Tack till statistiker Eva Hagel, Karolinska Institutet som bidragit till att sammanställa
och analysera vår insamlade data. Tack även till Mari Forsell Design Åre AB
(www.mariforsell.se) för fina illustrationer.
Slutligen vill vi tacka alla företag och personer som tålmodigt svarat på våra frågor,
låtit oss hänga på dem utrustning och stått ut med att vi snurrat omkring och gjort
mätningar samtidigt som de försöker uträtta sitt arbete.
Vi har fått ett mycket gott mottagande av chefer, skyddsombud, medarbetare och
företagens egna arbetsmiljöexperter. Utan er hade projektet inte varit möjligt att
genomföra.
Stockholm januari 2021
Susanne Glimne Cecilia Österman
Med Dr. Projektledare Tekn. Dr.
Upplaga: Finns endast som PDF-fil för egen utskrift
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 2
Sammanfattning
Synergonomi handlar om samspelet mellan vår syn, ljuset och objektet vi tittar på.
Dator- och bildskärmsarbete som ställer höga krav på syn och koncentration ökar.
God synergonomi på arbetsplatsen är därför betydelsefullt för både medarbetarens
hälsa och för hur väl arbetet kan utföras.
Syftet med detta forskningsprojekt var att kartlägga synergonomin i olika typer av
kontrollrum och baserat på synergonomiska riktlinjer utforma praktiska råd och
rekommendationer för hur synergonomiska risker vid kontrollrumsarbete kan minskas.
En kartläggning har genomförts i 20 kontrollrum vid nio företag. Fem företag är
sysselsatta med trafikledning och fyra är olika typer av processindustrier.
Totalt deltog 56 kontrollrumsoperatörer (19 kvinnor och 37 män). Bland annat har
belysningsnivå, luminans, risk för bländning, växlingar i synavstånd, betraktnings-
vinklar, samt bildskärmars synbarhet utvärderats. Operatörerna har också besvarat
frågor om upplevd syn- och arbetsbelastning.
Resultaten visar att operatörerna upplever högre synkrav och något högre grad av
ögonbesvär i kontrollrum där det förekommer kontrastbländning, upprepade
förändringar av fokuseringsavstånd och låg kontrast mellan tecken och bakgrund
skärmen. Arbetsuppgifterna i kontrollrummen upplevs främst som mentalt belastande.
En jämförelse mellan de två branscherna pekar på att operatörer i processindustrin
hade färre möjligheter till anpassning av sina arbetsplatser och hade fler uppåtriktade
blickriktningar jämfört med operatörer i trafikledning. Operatörerna inom process-
industrin rapporterar också något högre grad av ögonbesvär.
Resultaten stöder tidigare forskning om vikten av att arbetsplatser och arbets-
uppgifter anpassas efter människors förmågor och begränsningar. Långvarigt höga
synkrav leder till ökad ögontrötthet och onödigt hög mental belastning. För ett hållbart
arbetsliv med allt fler som arbetar högre upp i ålder behöver anpassningen även
omfatta åldersrelaterade synnedsättningar.
Nyckelord
Digital arbetsmiljö, arbetsbelastning, bildskärmsarbete, bländning, eyetracker,
kontrast, kontrollrum, ljusnivå, synergonomi, ögontrötthet.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 3
Summary
Visual ergonomics is the interaction between our vision, the light, and the object we
are looking at. Computer and monitor work that places high demands on vision and
concentration is increasing. Hence, good visual ergonomics in the workplace is
important for both employee health and systems performance.
The purpose of this research project was to map visual ergonomics factors in
different types of control rooms and, based on standards and guidelines, develop
practical recommendations for how risks related to visual demands during control
room work can be reduced.
An investigation was performed in 20 control rooms at nine companies. Five
companies are mainly employed with traffic management, the other four are different
types of process industries.
A total of 56 control room operators participated (19 women and 37 men). The
evaluation encompassed lighting levels, luminance, glare, changes in viewing
distances, viewing angles, and visibility of monitors. In addition, the operators
answered questions about their perceived visual experiences and workload.
The results show that the operators experience higher vision requirements and a
somewhat higher degree of eye related problems in control rooms where there is
contrast glare, repeated changes in focusing distance, and low contrast between
characters and background on the screen. The tasks in the control rooms are mainly
associated with a mental workload.
A comparison between the two industries indicates that operators in the process
industries had fewer opportunities to adapt their workplaces, and were subjected to
more upward gaze, compared with operators in traffic management. The operators in
the process industry also report a slightly higher degree of eye problems.
The results support previous research on the importance of adapting workplaces and
tasks to people's abilities and limitations. Prolonged high vision requirements lead to
increased visual fatigue and an unnecessarily high mental load. For a sustainable
working life where more people work later in life, the adaptation also needs to include
age-related visual impairments.
Keywords
Digital work environment, CVS, workload, computer work, glare, eyetracker, contrast,
control room, light level, visual ergonomics, eye fatigue.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 4
Innehållsförteckning
Förord ......................................................................................................................... 1
Sammanfattning ......................................................................................................... 2
Summary .................................................................................................................... 3
Innehållsförteckning .................................................................................................... 4
Ordlista ....................................................................................................................... 5
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete .............................................................. 6
Projektets bakgrund och syfte .................................................................................... 7
Projektets genomförande ............................................................................................ 9
Synergonomi ............................................................................................................ 16
Resultat .................................................................................................................... 25
Diskussion ................................................................................................................ 34
Praktiska råd och rekommendationer ....................................................................... 37
Slutsatser .................................................................................................................. 39
Kommunikation och kunskapsförmedling ................................................................. 40
Referenser ................................................................................................................ 42
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 5
Ordlista
I denna lista redogör vi för några begrepp och termer som förekommer i rapporten
och som kanske inte är helt självklara för den inte är så insatt bekant med
synergonomi i teori och praktik.
Ackommodation
Ändring av linsens brytkraft för att se skarpt på nära håll.
CVS
Computer Vision Syndrome. Ibland kallad digital ögonansträngning.
En typ av syntrötthet kopplad till bildskärmsarbete orsakad av
långvarig datoranvändning.
Eyetracker
Sensorteknologi för att kunna följa vad en person tittar på. I detta
projekt har eyetracker-glasögon använts.
Fixationer
Där ögat stannar till för att få tydlig bild.
Kontrastbländning
En form av bländning som uppstår när olika ljuskällor skapar stora
skillnader i luminans (”ljushet”) inom synfältet.
Konvergens
Ögonens samsyn eller samarbete; att ögonen rör sig inåt och utåt
tillsammans. Ögonen vrids mot varandra vid seende på nära håll.
logMAR-diagram
Logarithm of the Minimum Angle of Resolution. Ett diagram
bestående av rader med bokstäver som används på en syntavla för
att undersöka synskärpan.
Luminans
Storhet för ”ljushet” – det ljus som strålar ut från en viss yta.
Förkortas L och mäts i enheten candela per kvadratmeter (cd/m2).
Lux
Enhet för belysningsstyrka. Mäts i lumen per kvadratmeter (lx).
Näthinnan
Tunt lager i ögonbotten där exempelvis receptorer för ljus finns.
Presbyopi
Åldersrelaterad förändring i ögat som påverkar närseendet.
Snellen
Decimalskala för synskärpa.
Synergonomi
Samspelet mellan syn, ljus, objektet vi tittar på samt påverkan från
andra faktorer i rummet eller omgivningen.
UGR
Beräknat tal för graden av obehagsbländning.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 6
Synergonomi för hållbart
kontrollrumsarbete
I korthet handlar synergonomi om samspelet mellan vår syn, ljuset, objektet vi tittar
på samt påverkan från andra faktorer i rummet eller omgivningen.
God synergonomi på arbetsplatsen är av betydelse för både den enskilde
medarbetarens hälsa och välbefinnande och för hur väl arbetet kan utföras.
Vi blir allt fler som arbetar med bildskärmar i kontrollrum. Det ställer höga krav på syn
och koncentration. Vi blir också fler som jobbar längre upp i åldrarna.
Ett hållbart och inkluderande arbetsliv innebär att arbetsplatser i så stor utsträckning
som möjligt behöver utformas och arbeten planeras för att fungera även för
medarbetare med olika sensoriska, fysiologiska och kognitiva funktionsvariationer.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 7
Projektets bakgrund och syfte
Bakgrund
Den ständiga utvecklingen och användningen av informations- och kommunikations-
teknologi har lett till att fler anställda nu arbetar i olika typer av kontrollrumsmiljöer
med övervakning och kontroll av ett stort antal olika processer. Kontrollrumsarbete
finns bland annat inom industriell process- och tillverkningsindustri, inom transport-
sektorn med exempelvis trafikledning och drift av tåg, flyg och fartyg, samt i
mediabranschen med exempelvis Tv-produktion och bildbearbetning.
Kontrollrumsarbete innebär ofta att operatörerna har uppsikt över flera bildskärmar
samtidigt. Beroende på typ av process som övervakas, görs olika visuella
bedömningar som styr vilka aktiviteter som behöver göras. Om en arbetsuppgift
ställer höga synkrav under en längre period orsakas en generell synstress med
eventuellt ögonrelaterade besvär som följd (Schiøtz Thorud m.fl., 2012). Det kan leda
till torra, ömma och röda ögon. Särskilt om operatören behöver blicka uppåt. Tidigare
forskning har också påvisat att en ökad grad av ögonbesvär kan innebära högre risk
för belastningsbesvär (Hemphälä och Eklund, 2012; Teo m.fl., 2019). Andra faktorer i
arbetsmiljön som också påverkar risken för ögonrelaterade besvär är arbetsplatsens
belysning, flimrande ljus, bländning, reflexer på ytor, bildskärmens ljusintensitet och
läsbarhet, samt kort läsavstånd (Blehm m.fl., 2005; Gowrisankaran och Sheedy,
2015; Sheedy m.fl., 2003).
Den demografiska utvecklingen innebär att allt fler människor behöver arbeta längre
upp i åldrarna. Eftersom det med stigande ålder sker en naturlig nedsättning av
synförmåga och färgseende (Nylén m.fl., 2014) och en ökad risk av besvär med torra
ögon (Stapleton m.fl., 2015) finns skäl till att säkerställa goda synergonomiska
förhållanden i samband med arbetsuppgift där höga synkrav finns.
Utifrån den demografiska utvecklingen är det därför särskilt viktigt för äldre operatörer
att ha optimerade synförhållanden i arbetsmiljön för att kunna ge förutsättningar till ett
hållbart arbetsliv där det är möjligt för fler att jobba längre.
Trots att forskning under många år har ägnats åt effekter av synförsvårande arbete i
digitaliserad kontorsmiljö (Long och Helland, 2012) finns det få studier som
undersöker synförsvårande arbetssituationer i kontrollrumsmiljö. Då arbete i
kontrollrumsmiljöer ökar och dessutom kan förväntas utföras av allt äldre
arbetstagare, är det viktigt att arbetsplatser, arbetsutrustning och arbetsuppgifter
anpassas efter människans individuella förmågor och därigenom skapa goda
synförhållanden i arbetsmiljön för att kunna ge förutsättningar till ett hållbart arbetsliv
och minska onödiga risker för ohälsa och att olycksfall uppstår.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 8
Syfte och mål
Syftet med detta projekt som presenteras i denna rapport har därför varit att:
på ett systematiskt sätt undersöka och kartlägga de synergonomiska
förhållandena i kontrollrumsmiljöer för olika slags arbetsuppgifter;
relatera dessa arbetsförhållanden till relevanta synergonomiska riktlinjer och
svenska lagkrav, samt
utforma praktiska råd och rekommendationer för att minska risken för syn- och
belastningsergonomiska besvär i kontrollrum.
Målet har varit att projektets resultat ska kunna tillämpas för olika typer av kontrollrum
och vara till nytta i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Projektets resultat bidrar till kunskapsutvecklingen inom svensk arbetsmiljöforskning
genom att belysa de synergonomiska utmaningar och dess effekter som följer av
arbetsuppgifter som består av informations- och mediateknik i kontrollrum i
förhållande till utformningen av arbetsmiljön i övrigt.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 9
Projektets genomförande
Projektet inleddes den 1 september 2017 och pågick i tre år. Arbetet har genomförts i
tre faser: i) teoriöversikt; ii) insamling och analys av data, samt iii) utformning av
praktiska råd och rekommendationer. Det inledande arbetet med teoriöversikten
utgjorde grunden för projektets utformning och val av metoder för insamling och
analys av data. Projektets andra fas omfattade arbetsplatsbesök för datainsamling,
samt efterföljande analys och utvärdering. Parallellt med datainsamlingen påbörjades
den avslutade fasen med utformning av råd och rekommendationer.
Kontrollrum och deltagare
Som framgår av Tabell 1 har totalt 20 kontrollrum vid nio olika företag undersökts och
utvärderats. Kontakt togs med företag i olika branscher och som i sin verksamhet har
någon slags kontrollrum. I rekryteringsarbetet har vi haft stor hjälp av vårt
professionella nätverk av ergonomi- och arbetsmiljöspecialister. Efter att ha fått
klartecken från respektive företagsledning har planeringen av arbetsplatsbesöket
skett tillsammans med en kontaktperson som rekryterat och informerat deltagande
kontrollrumsoperatörer.
Fem av företagen är huvudsakligen sysselsatta med trafikledning för buss, tåg
respektive flyg. De andra fyra företagen representerar olika typer av
processindustrier inom pappers- och stålindustrin.
Tabell 1. Översikt över kontrollrum och deltagare.
Företag
Industri
Kontrollrum
(antal)
Deltagare
Totalt (kvinnor, män)
1
Pappersbruk
5
9 (2 kvinnor, 7 män)
2
Stålindustri
4
9 (2 kvinnor, 7 män)
3
Trafikledning buss
1
4 (1 kvinna, 3 män)
4
Stålindustri
3
8 (3 kvinnor, 5 män)
5
Stålindustri
3
8 (4 kvinnor, 4 män)
6
Trafikledning flyg
1
3 (1 kvinna, 2 män)
7
Trafikledning flyg
1
5 (3 kvinnor, 2 män)
8
Trafikledning tåg
1
4 (4 män)
9
Trafikledning tåg
1
6 (3 kvinnor, 3 män)
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 10
Sammanlagt deltog 56 kontrollrumsoperatörer, 19 kvinnor och 37 män, i ålder 2164
år i undersökningarna. Uppdelat på de två olika branscherna var det 11 kvinnor och
23 män som deltog från processindustrin samt 8 kvinnor och 14 män från trafik-
övervakning. Anställningstid hos deltagarna var i medeltal 12 år.
Vi har aktivt strävat efter en god spridning på arbetsplatser och en så jämn fördelning
som möjligt av kvinnliga och manliga arbetstagare. Den övervägande majoriteten
män speglar den alltjämt segregerade arbetsmarknaden i Sverige (SCB, 2020) och
att de typer av verksamheter vi besökt fortfarande är mansdominerade.
Kontroll av synstatus
Operatörernas synstatus (synskärpa) kontrollerades
med en visustavla LogMAR ETDRS (Figur 1) på fyra
meters avstånd.
Kontrollen gjordes med och utan eventuell egen optisk
korrigering anpassade för de arbetsuppgifter som
utförs. Antingen enstyrkeglas, egna multifokala
(progressiva) glas eller speciellt designade
arbetsprogressiva glas.
Samtliga operatörer hade synskärpa 0,00 logMAR
(Snellen decimal 1,00) eller mer, förutom fyra
operatörer med synskärpa 0,10 logMAR (0,8), samt
en operatör med synskärpa 0,3 logMAR (0,5).
Mätstrategi och utrustning
Synergonomisk utvärdering
De visuella kraven kartlades genom mätningar av belysningsstyrka, luminans,
kontrast- och reflektionsbländning, växlingar i synavstånd, beskrivning av ljuskällors
placering, synavstånd till bildskärmar och andra relevanta synobjekt, betraktnings-
vinklar samt en bedömning av bildskärmars synbarhet.
Tabell 2 redogör för den utrustning och de instrument som användes för
kartläggningen.
Kartläggning av belysning, luminans och bländning
Belysningsstyrka (lx) och luminansnivåer (cd/m2) uppmättes för varje operatör i det
område som betraktas som inom synfältet (se avsnittet ”Ögat och synen”). Synfältet
bestämdes utifrån det synområde och de synavstånd som ingick i respektive
operatörs arbetsuppgifter.
Figur 1. Visustavla LogMAR ETDRS.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 11
Tabell 2. Förteckning över utrustning som användes för utvärderingen av arbetsplatserna.
Utrustning
Användning
Hagner ScreenMaster
Mätområde 0,1200 000 lx, vinkel 36°
Belysningsstyrka, lux (lx)
Hagner Universal Photometer S2
Mätområde 1º 0,01200 000 cd/m² och 0,01200 000 lx
Belysningsstyrka (lx) och luminans
(cd/m2)
AB Kontrollmetod Minigloss 101N
Mätområde 0100, vinkel 60°
Glansvärden på ytor
LMK 239 Digital luminanskamera
LMK Glare Analysis AddOn. Programvara för analys.
Luminans (cd/m2)
Eyetracker Tobii Glasses 2
Tobii Pro Lab. Programvara för analys.
Ögonrörelser, fokuseringsavstånd
Måttband och talmeter, linjal
Synavstånd, storlek på skrivbord,
bildskärmar, teckenstorlek med
mera
Visustavla, LogMAR, 4m, ETDRS 190
Deltagande operatörers synstatus
Figur 2. Instrument för synergonomisk kartläggning, från vänster till höger: Hagner Universal
Photometer S2, LMK 239 digital luminanskamera, Hagner ScreenMaster och Minigloss 101N.
Figur 2 illustrerar de instrument som användes för kartläggningen. De beskrivs här
från vänster till höger i figuren. Mätningarna av luminans utfördes med en portabel
Hagner Universal Photometer S2 och belysningsstyrkan med en Hagner
ScreenMaster.
För en kvantitativ återgivning av luminans på kritiska ytor som skrivbord, bildskärmar
och den omgivande miljön i kontrollrummen användes en LMK 239 digital luminans-
kamera. Arbetsplatserna fotograferades med ett så kallat fisheye-objektiv.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 12
Bilderna analyserades sedan med den tillhörande programvaran LMK Glare Analysis,
AddOn. Syftet med analysen var en detaljerad kartläggning av arbetsplatsernas
luminansvärden samt identifiera eventuella skillnader i luminans inom synfältet och
andra synobjekt. Särskilt i de fall arbetsuppgifterna innebar att operatörerna behövde
växla mellan olika bildskärmar med förändringar i fokusering av blicken och fixationer
(där ögat stannar till).
Arbetsytornas reflekterande egenskaper (glansighet) uppmättes med en glansmätare
Minigloss 101N med en infallsvinkel på 60° och mätområde 0100.
Dessutom kartlades bildskärmarnas synbarhet, genom att mäta storlek på tecken och
symboler, samt en bedömning av bildskärmens konstraster mellan tecken och
bakgrund.
Analys av ögonrörelser
För att kartlägga vilka synkrav som arbetsuppgiften ställer användes Tobii Glasses 2
Eyetracker (Figur 3). Dessa eyetracker-glasögon är utrustade med särskilda sensorer
som följer ögonrörelserna så att det är möjligt att följa vad en person tittar på och
under hur lång tid (Tobii, 2020). Inspelningar av ögonrörelserna gjordes under cirka
1015 minuter med en samplingsfrekvens på 50 Hz i samband med att operatörerna
utförde sina vanliga arbetsuppgifter. Innan varje inspelning påbörjades kalibrerades
eyetrackern enligt tillverkarens instruktioner r att anpassas till den enskilda
operatören.
Tillverkarens programvara för analys, Tobii Pro Lab, användes sedan för analys av
inspelningarna. Särskilt analyserades arbetsmoment med övervakning av flera
bildskärmar som innebar frekventa fixationer med olika synavstånd.
Figur 3. Tobii Glasses 2 Eyetracker för inspelning av ögonrörelser. Illustration från Tobii (2020).
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 13
Enkätundersökning
Operatörernas egna upplevelser av sina syn- och arbetsförhållanden utvärderades
med en inledande kort intervju följt av enkätfrågor som besvarades på plats med en
läsplatta. I intervjun ställdes frågor om ålder, arbetsuppgifter anställningsform,
anställningsår och arbetstider.
Frågeformuläret baserades på två tidigare omarbetade och validerade enkäter: CISS
om synupplevelse (Rouse m.fl., 2004), samt NASA Raw TLX om arbetsbelastning
(Hart, 2006).
Frågorna om synupplevelse i samband med arbete i kontrollrummet (Tabell 3)
besvarades med en femgradig skala från 04 där svaren motsvarar:
(0) aldrig; (1) sällan; (2) ibland; (3) ofta; (4) alltid.
Tabell 3. Enkätfrågor om synupplevelse.
I samband med ditt arbete i kontrollrummet, hur ofta:
känns dina ögon trötta?
känner du obehag i ögonen?
upplever du huvudvärk?
känner du dig sömnig?
tappar du koncentrationen?
upplever du att det är svårt att komma ihåg vad du läser?
ser du dubbelt?
upplever du att det du tittar på rör på sig (hoppar, glider, flyter runt)?
känns det som att du läser långsammare än vanligt?
gör det ont i ögonen?
känns dina ögon ömma?
upplever du att det 'drar' i ögonen?
upplever du att det du tittar på är suddigt eller varierande i fokus?
upplever du att du tappar bort dig i det du tittar på?
upplever du att du läser om samma rad när du läser, exempelvis på en bildskärm?
Frågorna om upplevd arbetsbelastning (Tabell 4) besvarades i en 10-gradig visuell
analog skala (VAS) där 0 motsvarar låg och 10 hög belastning. Enkäten är
konstruerad så att kombinationer av dessa sex dimensioner representerar den totala
arbetsbelastning som operatören upplever under sitt arbete.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 14
I den modifierade versionen som används här, NASA Raw TLX, har viktnings-
processen för individuell analys av delskalorna och den totala belastningen
eliminerats.
Tabell 4. Enkätfrågor om upplevd arbetsbelastning.
I samband med ditt arbete i kontrollrummet,
hur hög upplever du din mentala belastning, till exempel för att välja, beräkna, komma ihåg,
söka, besluta?
hur mycket fysisk aktivitet krävs, till exempel trycka, dra, vända, kontrollera, aktivera, flytta
blicken och fokusera om?
hur mycket tidspress känner du i förhållande till tempot eller hastigheten som dina
arbetsuppgifter utförs i?
hur väl tycker du att du lyckas uppfylla målet med arbetsuppgifterna?
hur hög upplever du din mentala och fysiska ansträngning?
hur upplever du din frustrationsnivå? Exempelvis känsla av osäker, nedslagen, irriterad,
stressad eller förargad, i motsats till säker, tillfredsställd, nöjd?
Statistiska analysmetoder
I denna rapport redovisas beskrivande data med median och standardavvikelse (SD).
För samtliga statistiska analyser användes ”R version 4.0.3” (R Core Team, 2020).
Korrelationsanalyserna är beräknade parvis. Det innebär att antalet som visas har
ingen inverkan på varje parvis estimerad korrektion.
Korrelationerna är beräknade med Spearman’s Rho (icke-parametrisk korrelation).
Korrelationen varierar mellan -1 (perfekt negativ korrelation) och +1 (perfekt positiv
korrelation). Korrektionen mäter styrkan på sambandet mellan just de två variablerna.
Korrelation över +/- 0,7 brukar anses vara hög korrelation.
Gränsen för en statistisk signifikant interaktionseffekt har enligt praxis satts vid
p<0,05.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 15
Etiska förhållningssätt
Studien har genomförts i enlighet med principerna i Helsingforsdeklarationen. I
samband med arbetsplatsbesöken har skriftligt, informerat samtycke erhållits från alla
deltagare i studien.
Data från eyetracker-glasögonen och luminanskameran och annan skyddsvärd
information som berör företag och forskningspersoner har lagrats på lokal hårddisk.
Avidentifierade data har lagrats i en gemensam mapp i KI Box, en molntjänst med
hög säkerhetsfunktionalitet.
I enlighet med Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer har arbetet med
detta forskningsprojekt strävat efter en rimlig balans mellan grundläggande intressen.
Det berör å ena sidan kunskapsintresset, som syftar till att bidra till samhällets och
enskilda individers utveckling. Det kan å andra sidan ställas mot människors och
organisationers rätt till integritet och skydd mot olika former av skada som
utvecklandet av kunskap skulle kunna medföra.
I vår roll som forskare och kunskapare har vi därför strävat efter tydlighet gentemot
alla inblandade deltagare. Innan varje besök har vi lämnat skriftlig och muntlig
information om projektets syfte, genomförande och avrapportering, samt hur vi
behandlar insamlade data. På plats har sedan varje deltagare fått samma information
igen med möjlighet att ställa eventuella frågor. Sedan har skriftligt samtycke
inhämtats.
Det är vidare vår förhoppning att vi genom denna rapport visar på transparens vad
gäller genomförande, metoder för datainsamling och analys, samt en redogörelse av
projektets teoretiska utgångspunkter.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 16
Synergonomi
Det här kapitlet redogör för projektets teoretiska utgångspunkter. Det inleds med en
redogörelse av vår syn på området synergonomi, följt av en övergripande beskrivning
av ögat och vår synfunktion och vad som är viktigt att tänka på vad gäller ljus och
belysning. Det fortsätter med ett stycke om bildskärmsarbete och samspelet mellan
vår syn, belysningen, det arbete som utförs och i vilken arbetsmiljö. Kapitlet avslutas
med en översikt över regler och riktlinjer som berör synergonomi.
I korthet handlar synergonomi om samspelet mellan vår syn, ljuset, objektet vi tittar
på samt påverkan från andra faktorer i rummet eller omgivningen. Den internationella
ideella ergonomiorganisationen IEA (International Ergonomics Association) definierar
synergonomi som:
"en multidisciplinär vetenskap som berör förståelsen av människans
synprocesser och samspelet mellan människan och andra delar i ett
system. Synergonomi använder teorier, kunskaper och metoder för att
utforma och utvärdera system i syfte att optimera både människans
välbefinnande och systemets totala prestanda. Synergonomins områden
omfattar bland annat synmiljön såsom belysning, synkrävande arbete,
synfunktion, synkomfort och säkerhet, optisk korrektion och andra
synstödjande åtgärder" (IEA, 2021).
God synergonomi arbetsplatsen är av betydelse för den enskilde medarbetarens
hälsa och välbefinnande men påverkar också hur väl arbetet kan utföras. När vi
arbetar med synkrävande arbetsuppgifter i belysning som är för svag eller för stark,
med bländning från armaturer eller solljus, eller med dålig kontrast på bildskärmar
och liknande, så tvingas vi ofta kompensera med vårt synsystem och vår arbets-
ställning. Det gör vi exempelvis genom att kisa, fokusera under en längre tid, titta från
en annan vinkel, eller skjuta fram huvudet. Även om vi löser uppgiften genom att
kompensera så innebär det en ökad risk för såväl ögonbesvär som för belastnings-
besvär. Bristande synergonomi kan också medföra att arbetsuppgifterna tar längre tid
att utföra eller att vi gör fel. Det kan i sin tur skapa onödig irritation, att vi får göra om
arbetet och i värsta fall leda till olyckor.
Ögat och synen
Figur 4 illustrerar ögats huvudsakliga strukturer. Senhinnan, åderhinnan och nät-
hinnan bildar en fast vägg i ögongloben. Åderhinnan består av blodkärl som försörjer
näthinnan. Näthinnans struktur innehåller en mängd synceller, bland annat tappar
och stavar de nervceller som är ljuskänsliga fotoreceptorer. Tapparna finns i det
område som står för det skarpaste seendet, detaljseendet (”gula fläcken”). Stavarna
står främst för det perifera seendet.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 17
I ögats främre segment övergår senhinnan i den genomskinliga hornhinnan. Mellan
hornhinnan och regnbågshinnan finns ett hålrum, den främre kammaren. Centralt i
den färgade regnbågshinnan finns pupillen. Denna struktur har muskler som kan
reglera storleken på öppningen beroende på hur mycket ljus som kommer in i ögat.
Bakom regnbågshinnan och pupillen ligger ögonlinsen. Linsen är bikonvex och kan
förändras i sin form genom att en ringmuskel drar sig samman. Det gör linsen
kupigare vilket ökar dess optiska brytkraft. På så vis kan ögat ackommodera för att
kunna se på närmare håll utan synhjälpmedel.
Figur 4. Ögats huvudsakliga strukturer. Illustration av Mari Forsell.
Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Ungefär 90 procent av informationen till
hjärnans sinnescentrum hämtas från omgivande miljö och bearbetas av synsystemet.
Det visuella systemet består av tre egenskaper: Den första är sensorisk och kopplat
till receptorer och dess nervsystem. När en bild projiceras på näthinnan efter att ljus
passerar genom varje del av ögat, omvandlas den till neural information. Den andra
är perception. Det mänskliga visuella bearbetningsområdet (synfältet) är mer än 180°
horisontellt och 130° vertikalt. Den tredje är kognition. Visuell information, såsom
form, färg eller rörelse bearbetas i hjärnans syncortex (Anshel, 2005).
Ögats anpassning till ljus och mörker benämns ljus- och mörkeradaptation. En
kraftigare pupillsammandragning sker för att minska överexponering av näthinnan
och minska risken för bländning. Synen fungerar normalt utmärkt såväl i mycket höga
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 18
luminanser (vad ögat uppfattar för ”ljushet”) som fullt solljus men den kan även
uppfatta mycket svaga luminanser, ned till 10-6 cd/m². Adaptation till mörka
omgivningar kan ta upp till en halvtimme och anpassning till total mörkeradaptation
kan ta upp till 60 minuter (Tunnacliffe, 1997). Däremot går anpassningen från mörka
till ljusare miljöer sekundsnabbt på upp till maximalt någon minut.
Ögat har god kapacitet att adaptera effektivt till olika luminansnivåer inom ett intervall
på ca 10 000 cd/m² (Tunnacliffe, 1997). Näthinnan anpassar sig till luminansens
medelvärde men även till de olika kontraster i ljusintensitet som finns (Demb, 2002).
Vid alltför stora luminansskillnader i synfältet, alltså att ögat uppfattar olika grad
av ”ljushet”, försämras synskärpan då ögat inte är fullt adapterat till alla rådande
luminanser (Sheedy m.fl., 2005).
Vid seende på närmare håll måste ögonen ackommodera och konvergera (röra sig
inåt). En tydlig bild på det man tittar på (synobjektet) ska då projiceras på näthinnan.
Antingen genom att ögonen ändrar fokus (ökad brytkraft) eller med hjälp av
synhjälpmedel som exempelvis glasögon eller kontaktlinser.
Ackommodationsprocessen involverar en samordnad aktivitet av de sex extraokulära
musklerna i ögonen för att justera ögonposition och en justering av muskeln för att
ändra brytkraften. När vi ser en längre tid på nära håll måste synsystemet anpassas
för att bibehålla en enkel och tydlig syn. Denna synkroniserade aktivitet av
ackommodation, konvergens och pupillsammandragning för att få en tydlig bild på
näthinnan när vi ser på nära håll kallas närtriaden (Fincham, 1951). Konvergensen
fungerar bäst när närtriaden har en nedåtriktad blick på 2030 grader. Vid
blickriktning uppåt med mer än 15 grader finns en påvisbar negativ påverkan på
systemet (Govender m.fl., 2009).
Med stigande ålder sker en naturlig nedsättning av synförmågan (Nylén m.fl., 2014)
och ögats kapacitet att ställa in sig till nära avsnd avtar efter 40 års ålder.
Kapaciteten är cirka två dioptrier vid 52 års ålder (Duane, 1922), att jämföra med en
10-årings kapacitet som är ungefär 13,5 dioptrier. De flesta människor över 60 år har
små grumlingar i linsen som tecken på en begynnande katarakt (grå starr), även om
det inte stör synen i högre grad (Ygge, 2011). Det kan dock ge ökade problem med
bländning. Med åldern försämras också vårt färgseende och risken för torra ögon
ökar (Stapleton m.fl., 2015).
Ljus och belysning
Nylén (2012) beskriver god belysningskvalitet utifrån sju basfaktorer som är
avgörande för en god synkvalitet (Figur 5). Olika ljuskällor, inklusive dagsljus, har
olika egenskaper såsom ljus- och spektralfördelning och färgtemperatur. Vissa egen-
skaper hos ljus kan mätas; andra egenskaper kan endast bedömas subjektivt.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 19
För kontor, offentliga utrymmen och industriella inställningar är de mest använda ljus-
källorna för närvarande fluorescerande kompaktlysrör och fluorescerande lampor,
medan andelen ljusdioder (LED) ökar stadigt.
Forskning om dagljustillgång har visat att den dagliga rytmiciteten, växlingen mellan
dag och natt, förbättrar välbefinnandet och kanske även prestationer på lång sikt. Så
långt som möjligt bär därför arbetsmiljön utformas så att den ger möjlighet till dagsljus
och utblick (Favero m.fl., 2012).
Figur 5. Sju basfaktorer av god belysningskvalitet. Illustration av Susanne Glimne, efter Nylén (2012).
Bländning
Belysningsstyrka är den totala mängden ljusflöde som faller på en yta. Den mäts i
lumen per kvadratmeter (lm/m2) från alla håll i en halv sfär och uttrycks i lux (lx).
Bländning orsakas av att ögonen utsätts för ett starkare ljus än vad de är inställda för.
Ljuset kan komma från artificiell belysning, solsken eller dagsljus genom fönster, eller
som reflexer från ytor med högt glanstal (blank yta med hög reflektionsgrad).
Bländning kan delas in i två huvudgrupper; obehagsbländning (psykologisk) och
synnedsättande bländning (fysiologisk).
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 20
ReflektansBelysning
=L
Det går att uppskatta graden av obehagsbländning men den är svår att beräkna i
detalj den beror på så många inverkande faktorer. Bland annat bländande ytors
storlek och antal, luminans och läge i synfält och bakgrundens luminans.
Synnedsättande bländning orsakas av ljusspridning i ögat och ger en slöjbländning
över näthinnan vilket försämrar synskärpan.
Båda bländningssituationerna kan uppkomma av direkt ljus eller indirekt reflekterat
ljus. Obehagsbländning är mer vanlig i samband med den ljuskänslighet som orsakas
av ljusskillnader i synfältet.
Bländningen kan inte bara direkt försvåra seendet utan också medföra en ökad
psykisk påfrestning (Garzia, 1996). Upplevelsen av bländning är tidsberoende.
Kortvarigt kan man klara en starkare bländning men under längre tid kan även en
lägre grad av bländning vara mycket besvärande (Franzell, 2013).
Luminans
Luminansen (L) är ett uttryck av uppmätt ljusstyrka hos en ljuskälla eller upplyst yta.
Den mäts i candela per kvadratmeter (cd/m2) och är beroende av ytans reflektions-
egenskaper (anges i glanstal 0100) och kan beräknas enligt formeln:
Då ljus reflekteras i en blank yta, som exempelvis en spegel, sker en så kallad
spekulär reflektion. I en matt yta sker en diffus reflektion. I allmänhet sker ett
mellanting av spekulära och diffusa reflektioner (Figur 6).
Figur 6. Från vänster till höger visas hur ljuset speglas med spekulär reflektion, diffus reflektion, samt
en kombination av de två. Illustration av Susanne Glimne.
Det visuella systemet dämpar skillnader i luminans (cd/m2). Även om det visuella
systemet kan anpassa sig till ett stort antal medelvärden för luminansvärden, tar
delar av anpassningsprocessen tid (Boyce, 2014).
När det blir extrema luminansskillnader, exempelvis när dagsljus faller in genom ett
fönster bredvid en mörkare bildskärm eller en ljus bildskärm i ett mörkt rum har
ögonen svårt att anpassa sig. Den stora skillnaden i luminans utgör en syn-
försvårande situation som kan orsaka obehag.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 21
Enligt Ottosson och Wibom (1997) ger en luminans omkring 500 cd/m2 bländning
inom synfältet och 1 000 cd/m2 ger bländning utanför synfältet. Hög luminans inom
synfältet kan orsaka ögonbesvär som ökad ljuskänslighet, sveda, klåda, gruskänsla,
ögonvärk, rödögdhet, torrhet och tårögdhet. Besvären ökar markant vid 500 cd/m2.
Det mest uttalade ögonbesväret är ljuskänslighet (Ottosson och Wibom, 1997).
Dator- och bildskärmsarbete
I likhet med många arbetsplatser av idag använder de kontrollrum vi besökt olika
typer av bildskärmar. Framför allt datorskärmar men även bildskärmar för kamera-
övervakning.
Kontrollrumsoperatörernas visuella komfort är beroende av en mängd olika design-
och miljöfaktorer. I samband med bildskärmsarbete är det viktigt att ta hänsyn till
exempelvis storlek på teckensnitt, avstånd mellan tecken, linjeavstånd, kontrast
mellan tecken och bakgrund, samt val av färger och färgkombinationer på tecken och
bakgrund.
Även belysningen i omgivande miljö i kontrollrummet och på arbetsstationen, höjden
och placeringen av skärmar, som påverkar blickvinkeln och betraktningsavståndet, är
viktiga (Long och Helland, 2012; Long m.fl., 2014).
Tidigare studier visar att när skärmens luminans är inställd på strax under 15 cd/m2
föredrar en datoranvändare att inte ha högre än 400 cd/m2 i övrig miljö inom synfältet.
Studien påtalar även att visuellt obehag tilltar när datoranvändare utsätts för kontrast-
bländning eller för hög luminans inom synfältet mer än 11,5 timme i sträck
(Osterhaus och Bailey, 1992). Enligt Sheedy m.fl. (2005) föredrar datoranvändare en
luminans mellan 6085 cd/m2 inom synfältet.
Digital ögonansträngning Computer Vision Syndrome (CVS)
Vid bildskärmsarbete saknar ögonen centralt placerade tre-dimensionella (3D) stimuli
i synfältet vilket ökar exponeringen för bländning. Den binokulära kontrollen (ögonens
samsyn) reduceras ytterligare genom att fixationen blir instabil det blir svårt för
ögonen att hålla stadig fixation på en punkt (Glimne m.fl., 2013; Jainta m.fl., 2011).
Detta påverkar även operatörens beteende vid läsning (Glimne, 2015) och ökar
risken för synrelaterade besvär i samband bildskärmsarbete, så kallad Computer
Vision Syndrome (CVS).
När arbetsuppgifter kräver maximal belastning på synsystemet under en längre
period orsakas en generell synstress. Synkrävande uppgifter som innebär stor
koncentration medför i allmänhet en lägre blinkfrekvens som kan påverka tårfilmen
(Helland m.fl., 2008). Blinkfrekvensen reduceras särskilt när arbetet kräver en uppåt-
riktad blickriktning. Det kan leda till flera typer av ögonrelaterade besvär, exempelvis
torrhetskänsla, sveda och rödögdhet.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 22
Tidigare forskning har påvisat orsakssamband mellan ögonrelaterade besvär och ett
flertal arbetsplatsfaktorer: belysning på arbetsplatsen, bländning, ljusintensitet på
skärm, läsbarhet, kort läsavstånd, flimrande ljus, uppåtriktad blick och reflexer på ytor
i arbetsmiljön (se exempelvis Berman m.fl., 1991; Gowrisankaran och Sheedy, 2015;
Rosenfield, 2011; Sheedy m.fl., 2005)
De som har mer ögonbesvär rapporterar också en högre grad av belastningsbesvär
(Hemphälä och Eklund, 2012; Teo m.fl., 2019). När ögat måste anstränga sig för att
ställa in skärpan ökar muskelaktiviteten i trapeziusmuskeln, den så kallade kapp-
muskeln i ryggens övre del (Mork m.fl., 2020; Richter m.fl., 2011). Mer eller mindre
omedvetet tenderar vi att kompensera för synergonomiska brister i arbetsplatsens
utformning genom att anpassa vår arbetsställning eller kroppshållning. Bristande
organisatoriska och sociala arbetsmiljöförhållanden kan leda till stressrelaterade
besvär, en upplevd tidspress och alltför långa stunder av stillasittande. Långvarigt låg
fysisk aktivitet kan medföra problem med muskler, leder och hjärt-kärlsystemet
(Same m.fl., 2015).
Regler och riktlinjer för synergonomi
Det finns ett antal regler och riktlinjer som berör arbetsplatsens synergonomi. De
utgår från kunskap om människans förmågor och begränsningar och syftar till att
arbetsuppgifter och arbetsmiljöer ska planeras för att ge goda förutsättningar för ett
hållbart arbetsliv.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)
Arbetsmiljölagen ställer allmänna krav på att arbetsmiljön ska anpassas efter
människors olika fysiska och mentala förutsättningar (Arbetsmiljölagen, 2 kap. 1§).
Dator- och bildskärmsarbete regleras mer i detalj genom Arbetsmiljöverkets
reskrifter (AFS 1998:5) om bildskärmsarbete som berör bland annat utformning av
bildskärmsarbetsplatser, bildskärmar och tangentbord.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning, §§ 135
137, berörs vidare ljusmiljöns planering, utförande och underhåll. Reglerna ställer
krav på att belysningen på en arbetsplats ska vara anpassad till verksamheten och
av god kvalitet med avseende på belysningsstyrka, färgåtergivning flimmer,
bländning, ljusfördelning och kontraster.
Dessa föreskrifter hänvisar till europeiska standarder om ljus och belysning för
exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och begränsning av bländning för
arbetsplatser inomhus (SS-EN 124641:2011) och för arbetsplatser utomhus (SS-EN
124642:2014).
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 23
Riktlinjer för digitala arbetsmiljöer
I tillägg till europeiska standarder för ljus och belysning finns rekommendationer även
i standarder som ges ut av det internationella sällskapet Illuminating Engineering
Society. Dessa finns samlade i deras Lighting LibraryTM (IES, 2020).
Att skapa en balanserad belysning är den viktigaste faktorn för att designa en god
belysningsmiljö. På en datorarbetsplats är den rekommenderade belysningsstyrkan
500 lx i arbetsområdet (oftast skrivbordet) och 300 lx på området kring skrivbordet
och en halvmeter ut (CEN, 2011). Arbetsytan ska också belysas så jämnt som möjligt.
En tumregel som brukar anges är att luminansförhållandena bör vara cirka 5:3:1
mellan synobjekt, närmaste omgivning och yttre synfält. Vid omvänt förhållande när
det är högre belysningsstyrka i det perifera synfältet och lägre i det centrala synfältet,
försvåras seendet.
Genom att placera armaturen antingen hängande, ytmonterad eller försänkt i taket
ovanför skrivbordets närmaste kant störs inte operatören av armaturen i synfältet,
och inte heller av ljus som reflekteras i skärmens yta och som kan uppfattas som
bländning. Minsta avskärmningsvinklar mot bländning anges i standarden till:
15° för luminanser från 20 till ˂50 cd/m2
20° för luminanser från 50 till ˂500 cd/m2
30° för luminanser ≥500 cd/m2
När belysningen på en datorarbetsplats ska utvärderas är det viktigt att mäta upp
luminans på både bildskärmen, de allmänna ljusnivåerna i rummet och hos de källor
som kan orsaka bländning, som exempelvis dagsljus, armaturer och reflektioner.
En bedömning av risken för obehagsbländning från ljusarmaturerna på arbetsplatsen
kan göras genom att använda CIE:s tabulerade UGR-metod (Unified Glare Rating)
(CIE, 2002). UGR-värdet påverkas av rummets takhöjd, storlek samt ytfärgernas och
materialens förmåga att reflektera ljus (gloss unit).
I SS-EN 124641:2011 finns UGR-krav för olika synuppgifter baserat på uppgifternas
svårighetsgrad. Rekommenderade bländtal för UGR anges i tabeller i steg om tre
utifrån arbetsuppgift. Det första steget blir knappt märkbart medan tre steg upplevs
som en klar förändring av bländningen. Det är svårighetsgraden i synuppgiften som
avgör arbetsplatsens UGR-krav. Ju högre synkrav, desto lägre UGR-värde.
Tabell 5 visar ett exempel på en förenklad rekommendationstabell baserad på
standarden.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 24
Tabell 5. Utdrag från SS-EN 124641:2011, sid 24, 2.15.5, UGR-krav och synuppgift.
Ref. nr.
Typ av interiör, arbetsuppgift
eller aktivitet
Em
(lx)
UGRL
Ra
Anmärkningar
2.15.5
Kontrollrum
500
16
80
Kontrollpaneler är ofta vertikala.
Ljusstyrning kan krävas.
För bildskärmsarbete se 4.11
Även utformningen av de gränssnitt som används vid datorarbeten är av stor
betydelse för en god synergonomi. Beroende på applikation och användning bör
dessa vara utformade i enlighet med de rekommendationer som anges i exempelvis
standarden ISO 9241 som innehåller flera olika delar relaterade till ergonomi vid
människasysteminteraktion och användbarhet.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 25
Resultat
Projektet har genererat en stor mängd data. I den här rapporten fokuserar och
presenterar vi främst på kartläggningarna av kontrollrummens belysningsstyrka (lx)
och luminans (cd/m2) inom synfältet i samband med arbetsuppgift, luminans-
fördelning (kontrastbländning), synavstånd och förändringar mellan dessa avstånd
samt den arbetsbelastning och de synrelaterade besvären som upplevs i samband
med kontrollrumsarbete.
Inledningsvis presenteras en sammanställning av kartläggningen, följt av en
resultaten från enkätstudierna om upplevd arbetsbelastning och synrelaterade
besvär. Avslutningsvis presenteras en jämförelse mellan de två olika typerna av
kontrollrumsarbete inom processindustrin, respektive trafikledning.
Kartläggning av synergonomiska förhållanden i kontrollrumsmiljöer
Kartläggningen av de synergonomiska syftade till att utvärdera:
Belysning och dagsljusinsläpp i rummet och vid arbetsplatsen.
Kontrastbländning orsakad av skillnader i luminans mellan omgivningen
och dess material, reflekterande egenskaper och färgsättning.
Synavstånd, fokusering och fixationsändringar.
Bildskärmars synbarhet, exempelvis kontrast mellan tecken och bakgrund
och teckenstorlek.
Belysning i rummet och vid arbetsplatsen
Sammanställningen av de uppmätta ljusnivåerna visar att belysningsstyrkorna i
allmänhet är låg i kontrollrummen (median 100 lx). I de flesta kontrollrum var det dock
möjligt för operatörerna att själva justera belysningen. Den låga belysningsstyrkan
var därför många gånger självvald för att operatörerna upplevde att de fick en bättre
överblick när de även övervakade utrustning och processer genom kontrollrums-
fönster.
Ett fåtal kontrollrum hade dagsljusinsläpp genom fönster. I dessa arbetsmiljöer
uppmättes högre belysningsnivåer (från 5001 250 lx).
Kontrastbländning och luminansskillnader
Luminansvärden förekom mellan 52 970 cd/m2 (median 250 cd/m2). De uppmätta
luminansnivåerna inom synfältet visar att de flesta kontrollrum inte besvärades av
ytor med höga glansvärden på inom synfältet. Däremot förekom bakgrundsytor,
exempelvis väggar, med något högre luminans jämfört med bildskärmarnas ljusnivå.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 26
LMK kamerans analysprogram gav möjlighet att analysera luminansnivåerna i detalj.
För att bedöma om det förekom kontrastbländning inom synfältet togs UGR-värden
fram (skillnad i ljusintensitet inom synfältet).
En sammanställning av UGR-värdena visar att tre av de 56 arbetsplatserna hade
högre UGR-värde än 16. Ytterligare fem arbetsplatser hade UGR-värden mellan 15
och 16. Övriga arbetsplatser hade inga höga värden.
Figur 7 illustrerar luminansskillnader i två olika kontrollrum med olika förutsättningar.
Ju mörkare färg i bilden, desto lägre luminans. Ju vitare färg, desto högre luminans.
I exemplet till höger har väggen bakom bildskärmarna en hög luminans.
Figur 7. Exempel på luminansbilder från två av de utvärderade kontrollrummen.
Synavstånd, fokusering och fixationsändringar
De uppmätta ögonrörelserna presenteras enligt förändringar i fokus och synavstånd.
Analysen av ögonrörelserna visar att för 17 av 56 operatörer registrerades mer än
100 fixationsändringar under en minut. Sammanställningen av samtliga inspelningar
visade att medianen för en minuts analys varierade mellan 10177 (median 85).
Figur 8 illustrerar ett exempel från resultaten av eyetracker-mätningarna. Figuren
visar en så kallad gaze plot” där varje cirkel representerar en fixation. Analysen av
denna specifika inspelning visar totalt 90 fixationsändringar under en minut mellan de
olika synobjekten som operatörerna tittade på under sitt arbete.
Analysen visar även att det var nästan 20 större fixationsändringar under denna
minut mellan de större synavstånden. Avståndsskillnaden i det här exemplet var 1,2
meter mellan skärmarna som stod på arbetsbordet till de andra skärmarna som satt
monterade på en vägg bakom arbetsbordet.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 27
Figur 8. Exempel på analys av fixationsändringar (gaze plot) under en minut. Varje cirkel
representerar en fixation.
I Figur 9 visas ytterligare ett exempel på en arbetsuppgift som innebar ett stort antal
fixationsändringar. I denna figur illustreras fixationsändringarna i en så kallad ”heat
map”. Fler återkommande fixationer i samma område presenteras med röd färg.
r det uppmättes större synavstånd (från 0,41,2 meter) i samband med upprepade
fokuseringsväxlingar mellan olika synavstånd har operatörerna i högre grad
rapporterat synrelaterade problem
Figur 9. Illustration av fixationsändringar (heat map) under en minut i samband med kontrollrums-
arbete.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 28
Bildskärmars synbarhet
Med LMK kamerans analysprogram gavs också möjlighet att i detalj utvärdera
kontrasten mellan tecken och bakgrund på bildskärmarna. Resultaten visar att i de
fall där det förekommer försämrad kontrast mellan tecken och bakgrund har
operatörerna också uppgett en viss grad av synrelaterade problem.
Figur 10 visar ett exempel på en bildskärm där kontrasten mellan tecken och
bakgrund har analyserats. Uppmätta luminansvärden varierade mellan 410 cd/m2
för tecken och mellan 1931 cd/m2. Den lägst uppmätta kontrasten var 2:1 och den
högsta (den mörkaste/ljusaste) var 6,2: 1.
Figur 10. Exempel på analys av kontrast mellan tecken och bakgrund på en bildskärm.
Upplevd arbetsbelastning och synrelaterade besvär.
I detta avsnitt redovisas resultaten av deltagarnas skattning av sin arbetsbelastning
(NASA Raw TLX), synupplevelse (CISS), samt eventuella samband med
synergonomiska aspekter på arbetsplatsen.
Arbetsbelastning (NASA Raw TLX)
Figur 11 presenterar en visuell sammanställning av den upplevda arbetsbelastningen
i samband med kontrollrumsarbete för samtliga 56 deltagande operatörer.
De brunaktiga staplarna till vänster representerar graden av upplevd belastning
mellan 05 och de grönaktiga staplarna till höger representerar graden av belastning
mellan 610 i den 10-gradiga visuellt analoga skalan (VAS) där 0 motsvarar låg och
10 hög belastning.
Som framgår av figuren rapporteras inte någon hög arbetsbelastning inom något
område. Den mentala belastningen är den som skattas högst av de olika typerna av
arbetsbelastning men inte heller den är uppseendeväckande hög.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 29
Figur 11. Visuell sammanställning av de totala enkätsvaren från NASA Raw TLX.
Figur 12. Korrelationsmatris där samtliga enkätfrågor om arbetsbelastning ställs mot varandra.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 30
I korrelationsmatrisen i Figur 12 ställs samtliga enkätfrågor om arbetsbelastning
(NASA Raw TLX) mot varandra. Vi ser att mental arbetsbelastning, tidspress och
upplevd ansträngning har hög positiv korrelation (0,70,82). Det innebär att dessa
besvär uppkommer samtidigt.
Synrelaterade besvär (CISS)
Figur 13 och Figur 14 presenterar en visuell sammanställning av upplevda
synrelaterade besvär i samband med kontrollrumsarbete för samtliga operatörer.
De brunaktiga staplarna till vänster representerar graden av upplevda ögonbesvär
från (0) aldrig till (1) sällan. Den grå stapeln i mitten motsvarar (2) ibland. De
grönaktiga staplarna till höger representerar graden (3) ofta och (4) alltid.
Som framgår av Figur 13 och 14 rapporterar operatörerna främst ögontrötthet och en
känsla av sömnighet. I övrigt är det tämligen låga nivåer av besvär.
I korrelationsmatrisen i Figur 15 ställs alla enkätfrågor om synrelaterade besvär mot
varandra (CISS). De synrelaterade besvär som korrelerar är ögontrötthet, obehag i
ögonen, ont i ögonen, ömma ögon, suddighet, upplevelse att synobjekt rör på sig
samt svårt att komma ihåg. Korrelationen sinsemellan är positiv och mellan 0,67
0,81 vilket innebär att upplevda synbesvär uppkommer samtidigt.
Figur 13. Visuell sammanställning av samtliga enkätsvar CISS fråga 17.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 31
Figur 14. Visuell sammanställning av samtliga enkätsvar CISS fråga 815.
Figur 15. Korrelationsmatris som ställer alla enkätfrågor om synrelaterade besvär mot varandra.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 32
Samband mellan arbetsbelastning och synrelaterade besvär
En korrelationsanalys av samband mellan upplevd arbetsbelastning och syn-
relaterade besvär utifrån enkätfrågorna visar en lägre grad av korrelation. Högst
positiv korrelation (0,560,63) ses mellan frustrationsnivå och besvär som rör
konvergensproblem; svårt att komma ihåg, tappar koncentration, läser långsammare
och tappar bort sig i det som observeras. Det innebär att de operatör som skattat
frustrationsnivån som hög i viss utsträckning även har skattat dessa problem något
högre.
Jämförelse mellan två typer av kontrollrumsarbete
Som framgår av Tabell 6 hade kontrollrum i kategorin trafikledning en signifikant
större skillnad i luminans uppmätt inom synfältet i samband med att arbetsuppgift
utfördes (p=˂0,001).
Tabell 6. Skillnader i synergonomiska variabler mellan kontrollrumstyperna.
Processindustri
Trafikledning
p-värde
Totalt
n
34
22
56
Skillnad i luminans
(median [IQR])
216,00
[120,00; 255,00]
449,00
[249,50; 450,50]
<0,001
248,00
[146,62; 450,50]
UGR (M (SD))
8,77 (4,25)
11,02 (5,52)
0,091
9,65 (4,87)
Skillnad i synavstånd
(median [IQR])
1,20
[1,00; 2,05]
0,45
[0.30, 1.20]
0,020
1,10
[0,40; 1,30]
Blickriktning uppåt i
arbetsuppgift (%) ˂15°
4 (11,80)
13 (59,10)
0,001
17 (30,40)
Blickriktning uppåt i
arbetsuppgift (%) >15°
30 (88,20)
9 (40,90)
39 (69,60)
Antal fixationer under 1
minut (M (SD))
83,19 (33,25)
94,55 (38,36)
0,252
87,81 (35,52)
Antal förändringar i
synavstånd >0,4 meter
under 1 minut
(M (SD))
28,97 (11,33)
17,27 (12,66)
0,001
24,20 (13,12)
Utvärderingen visar att operatörerna som arbetar med trafikledning har en signifikant
större andel blickriktningar uppåt som inte överstiger 15 grader (från horisontallinjen)
jämfört med processoperatörerna (p=0,001). Analysen visar även att process-
industrins operatörer har signifikant fler fixationsändringar mellan olika synavstånd
(>0,4 meter) under en minut.
När det gäller operatörernas upplevelse av sin arbetsbelastning ser vi att
operatörerna som arbetar med trafikövervakning generellt rapporterar högre
belastning än operatörerna i processindustrin (Figur 16).
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 33
Statistiskt signifikanta skillnaderna ser vi vad gäller trafikledarnas skattning av
ansträngning (p=0,001), mental arbetsbelastning (p=0,005) och tidspress (p=0,001).
I figuren representerar de brunaktiga staplarna till vänster graden av upplevd
belastning mellan 05. De grönaktiga staplarna till höger representerar graden av
belastning mellan 610 i den 10-gradiga visuellt analoga skalan (VAS) där 0
motsvarar låg och 10 hög belastning.
Figur 16. Jämförelse av upplevd arbetsbelastning mellan operatörer i processindustri och
trafikövervakning (trafikledning).
När det gäller upplevelsen av synrelaterade besvär visar analysen däremot att
processindustrins operatörer skattar besvär som ögontrötthet, obehag i ögonen,
suddighet, känsla av sömnighet, läser långsammare och att det är svårt att komma
ihåg, som något högre än operatörerna som arbetar med trafikövervakning. Denna
skillnad är dock inte statistiskt signifikant.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 34
Diskussion
Syftet med detta forskningsprojekt var att kartlägga synergonomin i olika typer av
kontrollrum och baserat på regler och riktlinjer utforma praktiska råd för att minska
risken för syn- och belastningsergonomiska besvär vid kontrollrumsarbete.
De kontrollrum som har utvärderats i projektet har sett olika ut och har inretts och
utformats under olika tidsperioder med varierande grad av automations- och
informationsteknologi. Som en naturlig följd av denna variation har de 56 operatörer
som deltagit utfört ett brett spektrum av uppgifter.
Generellt har kontrollrummen haft en något låg belysningsstyrka jämfört med den
rekommenderade belysningsstyrkan om 500 lx för kontorsarbete (CEN, 2011). Detta
har ofta varit ett medvetet val från operatörerna som oftast har kunnat justera
belysningen i kontrollrummet själva. Anledningen har i några fall varit behov av att
kunna se ut över andra processer eller annan utrustning utanför kontrollrummet. Med
en högre belysningsstyrka blev det störande reflektioner i fönster som gjorde det
svårt att se utanför. De kontrollrum som hade dagsljusinsläpp hade också bättre
rutsättningar för att skapa gynnsamma ljusförhållanden.
När bildskärmarnas luminans är högre än omgivningen orsakar det en ogynnsam
kontrastbländning. Om detta kompenseras genom att sänka skärmarnas luminans
blir kontrasten mellan tecken och bakgrund för låg. Generellt rekommenderas att
förhållandet på kontrasten mellan tecken och skärmens bakgrund är 3:1 som lägsta
värde. För bästa synbarhet bör kontrasten vara 10:1 (Snyder, 1988).
I de kontrollrum där vi kunnat konstatera en högre grad av kontrastbländning och låg
kontrast mellan tecken och bakgrund i bildskärmen, där har också operatörerna i
högre grad rapporterat att de upplever synrelaterade problem. Med höga luminans-
skillnader i kontrollrummet är det rimligt att anta att operatörernas ögon haft svårt att
adaptera, vilket ökar risken för synförsvårande bländning och synrelaterade besvär
(Osterhaus m.fl., 2015). Det bör därför eftersträvas en jämn luminansfördelning. Inom
en arbetsyta bör jämnheten i belysningsstyrkan (skillnaden mellan högsta och lägsta
belysningsstyrka) inte vara lägre än ≥ 0,7 (CEN, 2011).
Tidigare studier som undersökt belysningsförhållanden i kontrollrum har visat att
förbättrad belysning har haft positiv inverkan på operatörernas kognitiva prestanda,
bland annat beslutsfattande, arbetsminne och uppmärksamhet (Kazemi m.fl., 2016;
Kretschmer m.fl., 2013).
Resultaten av enkätstudierna visar att mental arbetsbelastning, tidspress och
upplevd ansträngning var de mest framträdande. Korrelationsanalysen visar att
samtliga av de ovan nämnda arbetsrelaterade belastningarna upplevs samtidigt.
Operatörerna rapporterade dock inga särskilt höga nivåer på någon form av
arbetsbelastning.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 35
I enkäten om synrelaterade besvär rapporterade operatörerna främst ögontrötthet
och en känsla av sömnighet. Känslan av trötthet kan ha ett samband med de låga
nivåerna av belysningsstyrka (Kazemi m.fl., 2016), eventuellt också i kombination
med skiftarbete (Kretschmer m.fl., 2013).
En jämförande analys visar att operatörer i trafikledningen totalt sett har fler fixationer
per minut än operatörerna i processindustrin. Men dessa fixationer är framför allt på
korta avstånd från varandra. I processindustrin har operatörerna fler fixationer mellan
större avstånd. De behöver hålla uppsikt över skärmar som är placerade dels på
arbetsbordet inom ett kortare synavstånd, dels på skärmar som är placerade längre
bort och högre upp. Detta innebär att operatörerna behöver ha en högre blickriktning
över långa synavstånd jämfört med de som arbetar med trafikledning.
Operatörerna inom processindustrin har också angett att de upplever mer
ögonrelaterade besvär. Tidigare forskning visar att arbetsförhållanden som innebär
en upprepad uppåtriktad blickriktning med mer än 15 grader ökar risken för
ögonbesvär (Govender m.fl., 2009; Stapleton m.fl., 2015). Denna risk ökar med
stigande ålder.
Resultaten i det här projektet har inte påvisat några statistiskt säkerställda ålders-
relaterade skillnader vad gäller förekomst av synbesvär eller hur arbetsbelastningen
upplevs. Men vi vet från tidigare forskning att synen förändras med stigande ålder
(Nylén m.fl., 2014). Bland annat försämras synskärpa, kontrastkänslighet, mörker-
seende, vi får en ökad bländningskänslighet och förändringar i samsynens funktion
vid olika synavstånd (Grosvenor, 2007). Dessutom sker en naturlig försämring av
såväl sensoriska, fysiologiska som kognitiva funktioner (Glisky, 2007).
Resultaten från den här studien visar inga skillnader mellan kvinnors och mäns
synergonomiska förhållanden i kontrollrumsmiljöer. Tidigare studier har inte påvisat
några betydande skillnader mellan könen vad gäller känslighet för bländning (Pierson
m.fl., 2017). Däremot är det vanligare att kvinnor besväras av torra ögon (Rosenfield,
2011). Däremot har vi noterat att flera av kontrollrummen i processindustrin haft fasta
pulpeter, bord och skärmar har inte varit justerbara i höjdled. Då kvinnor i allmänhet
är mindre än män skulle detta kunna innebära en större belastning för kvinnor.
För att säkerställa ett hållbart arbetsliv där människor har möjlighet att arbeta ett helt
arbetsliv, behöver arbetsplatser och arbetsuppgifter vara utformade så det är möjligt
att fortsätta jobba utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det innebär ett behov av att
kunna göra individuella anpassningar av arbetsplatsens inredning och kontroll-
rummens digitala arbetsmiljö.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 36
Reflektioner över projektets genomförande och val av metoder
Projektet har använt flera olika metoder för insamling och analys av data. Det har gett
oss rik och detaljerad information om de synergonomiska arbetsförhållandena i
kontrollrum, samt hur operatörerna uppfattar sin arbetsbelastning och synupplevelse.
Tillvägagångssättet har gjort det möjligt att kunna jämföra faktiska belysnings-
förhållanden i kontrollrummen med operatörernas ögonrörelser och deras subjektiva
skattning av sin arbetsmiljö. Tillsammans har de olika metoderna gett oss en
omfattande insikt i synergonomiska utmaningar i kontrollrumsarbete. Denna typ av
bred, kontextualiserad förståelse är en förutsättning för ett större utbud av lösningar
(Mingers och Brocklesby, 1997).
I samband med enkätundersökningar där deltagare ombeds svara på frågor om hur
de upplever sina arbetsförhållanden kan det finnas flera faktorer som påverkar
svaren. Deltagare kan vara mer eller mindre intresserade av ämnet och en del kan
uppfatta en undersökning som en möjlighet att uttala sig i hopp om att kunna påverka
sin arbetsmiljö (Rea och Parker, 2012).
När resultaten tolkas kan det också finnas andra faktorer att beakta. Exempelvis kan
operatörens fysiska och mentala hälsa, samt vanan att arbeta under vissa
arbetsförhållanden påverka uppfattningen vilket återspeglas i svaren (Pierson m.fl.,
2017).
Eftersom undersökningen har genomförts ute på arbetsplatserna har vi haft
begränsade möjligheter att utföra en fullständig synundersökning av operatörerna.
Men å andra sidan har operatörerna inte rapporterat någon högre grad av syn-
relaterade besvär, så det är oklart om det haft någon större betydelse att vi inte
kunnat bedöma om de haft optimal korrektion.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 37
Praktiska råd och rekommendationer
Baserat på resultaten från detta projekt ges följande rekommendationer för en god
synergonomi och ett hållbart kontrollrumsarbete. Syftet med rekommendationerna är
att minimera onödigt höga synkrav.
Individuell anpassning av arbetsplatser
Så långt det är rimligt bör det vara möjligt att individuellt anpassa och justera
arbetsbord, pulpeter, skärmar och tangentbord i både höjd- och djupled. Även
möjlighet att justera platsbelysningen efter individuella behov. Här behöver det vara
möjligt att ta hänsyn till ålder och funktionsvariationer.
Det rekommenderas också att såväl kontrollrummens utformning som hur arbetet är
organiserat ger möjlighet till ögonvila att operatören har möjlighet att fästa blicken
på något annat under en tid.
Minimera onödiga synavstånd och växlingar mellan olika synavstånd
När operatörer ska hålla uppsikt över fler skärmar är det viktigt att arbetsuppgifterna
inte innebär för stora synavstånd och många växlingar mellan olika synavstånd.
Skärmarna ska också placeras så att inte operatören behöver rikta blicken uppåt
under längre tider. Undvik skärmplaceringar som innebär blickriktning över 15°.
Mer dagsljus och mindre bländning
Vi mår bra av dagsljus men bländning gör det svårare att se och ger obehag i
ögonen. Se över källor i kontrollrummet som kan orsaka bländning. Både
synförsvårande och obehagsbländning. Det kan vara exempelvis dagsljusinfall,
armaturer, reflektioner från blanka ytor och liknande. Undvik stora luminansskillnader
inom synfältet. Så långt det är rimligt bör det finnas förutsättningar för utblick och
dagsljusinsläpp men det får inte orsaka bländning. Detta kan lösas genom att det går
skärma av fönster vid behov.
God gränssnittsdesign på datorskärmar
När arbetsuppgifterna ställer höga synkrav är det ännu viktigare att gränssnittet är
utformat för god användbarhet. Det finns ett flertal väletablerade standarder och
riktlinjer som ger vägledning om lämplig teckenhöjd, kontrast mellan tecken och
bakgrund. Vid installation av bildskärmar är det viktigt att också ta hänsyn till hur
dessa ska användas, vid vilken synvinkel som skärmen ska kunna användas och
vilka synkrav som arbetet ställer. Det finns också anledning att reflektera över hur
mycket information som måste kunna visas på skärmarna så att det inte blir för
mycket eller onödig information.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 38
Synergonomi som en naturlig del av arbetsmiljöarbetet
Synergonomin på arbetsplatsen bör hanteras inom ramen för det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Det innebär att även faktorer relaterade till syn och belysning
regelbundet behöver undersökas, riskbedömas, åtgärdas och följas upp. Precis som
alla andra arbetsmiljöfaktorer. Även här är det viktigt att detta görs i samverkan och
tillsammans med de operatörer som är berörda. Tänk på att vissa lösningar kan
passa alla, medan andra lösningar eller anpassningar kan behöva göras för ett fåtal
eller enskild medarbetare. I vissa fall kan en enskild medarbetare behöva
arbetsglaskorrektion som är anpassad efter det arbete som görs.
Företagshälsan kan bistå med synergonomisk kompetens.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 39
Slutsatser
Utifrån resultaten av projektet kan vi dra följande slutsatser:
Generellt har kontrollrummen haft en låg allmänbelysning. I samtliga
kontrollrum har det dock varit möjligt att kunna justera belysningsstyrkan. Att
operatörerna valt en lägre nivå har berott på upplevda svårigheter att få bra
synbarhet på de processer och den utrustning som ska övervakas.
I ett flertal kontrollrum förekom onödigt stora luminansskillnader mellan
bakgrundsytor och bildskärmarnas ljusnivå som orsakar kontrastbländning
inom synfältet. Denna typ av bländning kan leda till ögontrötthet och en hög
mental belastning.
I kontrollrum där arbetsuppgifterna innebar upprepade fokuseringsväxlingar
mellan stora synavstånd rapporterar operatörerna i högre grad synrelaterade
problem. Detta samband är dock inte statistiskt signifikant.
Resultaten av enkätundersökningarna visar att operatörer rapporterar en
måttlig arbetsbelastning. Den mentala arbetsbelastningen är den som skattas
högst. Mental arbetsbelastning, tidspress och upplevd ansträngning har hög
positiv korrelation vilket innebär att dessa besvär uppkommer samtidigt.
När det gäller synrelaterade besvär rapporterar operatörernas något högre
grad av främst ögontrötthet och en känsla av sömnighet. I övrigt är det
tämligen låga nivåer av besvär
En jämförelse mellan kontrollrum i processindustri och trafikledning visar en
signifikant större skillnad i luminans uppmätt inom synfältet i kontrollrummen
för trafikledning.
Inom processindustrin var det en signifikant större andel operatörer som
arbetar med över 15 graders uppåtblick. Processindustrins operatörer har
också fler fixationsändringar mellan olika synavstånd under en minut.
Operatörerna som arbetar med trafikövervakning rapporterar en högre
arbetsbelastning än operatörerna i processindustrin. Signifikanta skillnaderna
ses för ansträngning, mental arbetsbelastning och tidspress.
Sammantaget är synergonomi som forskningsämne i sin linda. Det behövs mer
kunskap om effekter på människan av den digitala arbetsmiljön, särskilt där det finns
höga synkrav. Vidare finns behov av att utreda skärmars placering och dess
betydelse för samsynens funktion. Samsynens mekanism är mer utsatt i en position
då visuell avsyning utförs med uppåtblick. Särskilt utsatt är synsystemet när
skärmarna är placerade på kortare synavstånd i samband med en uppåtriktad
blickvinkel. Framtida forskning bör utvärdera bland annat fixationens stabilitet och
individens läsförmåga i samband med beskriven problematik.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 40
Kommunikation och kunskapsförmedling
Presentationer och annan spridning inom projektets ram
Projektets innehåll, mätstrategi och preliminära resultat presenterades vid världens
den största ergonomikonferens, IEA 2018 i Florens, Italien, som anordnades av
International Ergonomics Association under 2630 augusti 2018.
Vid konferensens presenterade projektledare Susanne Glimne artikeln med
titel: Visual ergonomics in control room environments: a case study from a Swedish
paper mill, som skrivits av Susanne Glimne, Rune Brautaset and Cecilia Österman.
Under denna session fick vi ett bra gensvar från åhörarna och tillsammans fick vi
tillfälle att diskutera mätstrategi, samt metoder för kartläggning av synförhållanden
och analys av enkätsvar. Bland åhörarna fanns bland annat praktiker som arbetat
med utformning av kontrollrumsmiljöer och andra forskare med erfarenhet av
mätningar och olika typer av enkätundersökningar.
Artikeln som presenterades vid IEA har senare utökats efter besök på en stålindustri
och bearbetats utifrån våra diskussioner med andra deltagare på IEA. Denna artikel
är publicerad i tidskriften Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation,
Special Session: Visual Ergonomics. Artikelns titel är Visual fatigue during control
room work in process industries och är skriven av Susanne Glimne, Rune Brautaset
och Cecilia Österman.
Vi har även presenterat ett bidrag vid Nordiska Ergonomikonferensen (NES 2019)
som ägde rum den 2628 augusti 2019 i Helsingör. Artikeln har titeln Multi-method
approach for evaluating visual conditions in control room environments och är
skriven av Cecilia Österman och Susanne Glimne. Den presenterades under
sessionen ”Special session: Visual ergonomics, Ergonomics work analysis &
Psychosocial work environment”. Aktiviteten var designad som ett seminarium med
efterföljande diskussioner med deltagarna.
Susanne Glimne har även presenterat projektet vid ett seminarium under maj 2019
arrangerat av Sankta Lucia Gille, ett nätverk som inkluderar optiker i Sverige och
övriga yrkeskategorier som samarbetar tillsammans med optiker inom
optikbranschen. Vid seminariet närvarade 20-talet personer som arbetar/har arbetat
inom optikbranschen. Det var ett stort intresse för projektet då den berör
synergonomiska dilemman som finns och som bland annat optiker kan komma i
kontakt med inom sina arbetsuppgifter.
Resultat från projektet presenterades vid NES webbinarium den 27 oktober 2020
som arrangerades av EHSS, Svenska Ergonomi och Human Factors Sällskapet.
Webbinariet samlade cirka 30 deltagare från de nordiska länderna.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 41
För att få ytterligare spridning av resultaten från projektet har vi skrivit en
populärvetenskaplig version av slutrapporten som finns fritt tillgänglig på KI:s och
EHSS hemsidor (www.ehss.se)
Ett abstract som summerar resultaten från projektet kommer också att presenteras
på IEA:s virtuella konferens som äger rum den 1318 juni 2021.
Publikationer
Glimne, S., Brautaset, R., & Osterman, C. (2020). Visual fatigue during control room
work in process industries. Work: A journal of Prevention, Assessment and
rehabilitation, 65(4), 903914. https://doi.org/10.3233/wor-203141
Österman, C., Glimne, S. (2019). Multi-method approach for evaluating visual
conditions in control room environments. Proceedings of the 50th Nordic
Ergonomics and Human Factors Society Conference. 184192.
Glimne, S., Brautaset, R., Österman, C. (2018). Visual Ergonomics in Control Room
Environments: A Case Study from a Swedish Paper Mill. Proceedings of the 20th
Congress of the International Ergonomics Association (IEA 2018). 180189.
Dessutom har deltagande företagen efter besöken fått varsin detaljerad rapport där
mätresultaten redovisas, tolkas och sätts i relation till befintliga lagkrav,
rekommendationer och den kunskap som finns om hur olika synförhållanden
påverkar hälsa och prestanda.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 42
Referenser
Anshel, J. (2005). Visual ergonomics handbook: CRC Press.
SFS 1977:1166 Arbetsmiljölagen.
Berman, S. M., Greenhouse, D. S., Bailey, I. L., Clear, R. D., & Raasch, T. W. (1991). Human
electroretinogram responses to video displays, fluorescent lighting, and other high frequency
sources. Optometry and vision science: official publication of the American Academy of
Optometry, 68(8), 645-662.
Blehm, C., Vishnu, S., Khattak, A., Mitra, S., & Yee, R. W. (2005). Computer Vision Syndrome: A
Review. Survey of ophthalmology, 50(3), 253-262.
Boyce, P. R. (2014). Human factors in lighting: CRC Press.
CEN. (2011). EN 12464-1:2011. Light and lighting - Lighting of work places - Part 1: Indoor work
places: European Committee for Standardization (CEN).
CIE. (2002). CIE Collection on Glare. In: International Commission on Illumination (CIE).
Demb, J. B. (2002). Multiple mechanisms for contrast adaptation in the retina. Neuron, 36(5), 781-783.
Duane, A. (1922). Studies in monocular and binocular accommodation with their clinical applications.
American journal of ophthalmology, 5(11), 865-877.
Favero, F., Glimme, S., Teär Fahnerhjelm, K., & Eklund, J. (2012). Kunskapsöversikt: Syn och
belysning för äldre i arbetslivet. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Fincham, E. F. (1951). The accommodation reflex and its stimulus. The British journal of
ophthalmology, 35(7), 381.
Franzell, M. (2013). Ljus & rum: planeringsguide för belysning inomhus: Ljuskultur.
Garzia, R. P. (1996). Vision and reading (Vol. 5): Mosby Incorporated.
Glimne, S. (2015). Effects of glare on binocular vision and reading behaviour performing computer
work. (Doctoral thesis). Karolinska Institutet, Sweden, Stockholm.
Glimne, S., Seimyr, G. Ö., Ygge, J., Nylén, P., & Brautaset, R. (2013). Measuring glare induced visual
fatigue by fixation disparity variation. Work, 45(4), 431-437.
Glisky, E. L. (2007). Changes in cognitive function in human aging. Brain aging: Models, methods, and
mechanisms, 1.
Govender, S., Rosengren, S. M., & Colebatch, J. G. (2009). The effect of gaze direction on the ocular
vestibular evoked myogenic potential produced by air-conducted sound. Clinical neurophysiology,
120(7), 1386-1391.
Gowrisankaran, S., & Sheedy, J. E. (2015). Computer vision syndrome: A review. Work, 52(2), 303-
314.
Grosvenor, T. P. (2007). Primary care optometry: Elsevier Health Sciences.
Hart, S. G. (2006). NASA-task load index (NASA-TLX); 20 years later. Paper presented at the
Proceedings of the human factors and ergonomics society annual meeting.
Helland, M., Horgen, G., Kvikstad, T. M., Garthus, T., Bruenech, J. R., & Aarås, A. (2008).
Musculoskeletal, visual and psychosocial stress in VDU operators after moving to an
ergonomically designed office landscape. Applied ergonomics, 39(3), 284-295.
Hemphälä, H., & Eklund, J. (2012). A visual ergonomics intervention in mail sorting facilities: effects on
eyes, muscles and productivity. Applied Ergonomics, 43(1), 217-229.
IEA. (2021). What is Visual Ergonomics? Retrieved from https://iea.cc/member/visual-ergonomics/
IES. (2020). The Lighting LibraryTM. Retrieved from https://www.ies.org/lighting-library/. from
Illuminating Engineering Society https://www.ies.org/lighting-library/
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 43
Jainta, S., Dehnert, A., Heinrich, S. P., & Jaschinski, W. (2011). Binocular coordination during reading
of blurred and nonblurred text. Investigative ophthalmology & visual science, 52(13), 9416-9424.
Kazemi, R., Haidarimoghadam, R., Motamedzadeh, M., Golmohamadi, R., Soltanian, A., &
Zoghipaydar, M. R. (2016). Effects of shift work on cognitive performance, sleep quality, and
sleepiness among petrochemical control room operators. Journal of circadian rhythms, 14.
Kretschmer, V., Schmidt, K.-H., & Griefahn, B. (2013). Bright-light effects on cognitive performance in
elderly persons working simulated night shifts: psychological well-being as a mediator?
International archives of occupational and environmental health, 86(8), 901-914.
Long, J., & Helland, M. (2012). A multidisciplinary approach to solving computer related vision
problems. Ophthalmic and Physiological Optics, 32(5), 429-435.
Long, J., Rosenfield, M., Helland, M., & Anshel, J. (2014). Visual ergonomics standards for
contemporary office environments. Ergonomics Australia, 10(1), 7.
Mingers, J., & Brocklesby, J. (1997). Multimethodology: towards a framework for mixing
methodologies. Omega, 25(5), 489-509.
Mork, R., Falkenberg, H. K., Fostervold, K. I., & Thorud, H.-M. S. (2020). Discomfort glare and
psychological stress during computer work: subjective responses and associations between neck
pain and trapezius muscle blood flow. International archives of occupational and environmental
health, 93(1), 29-42.
Nylén, P. (2012). Syn och belysning i arbetslivet. Stockholm: Prevent.
Nylén, P., Favero, F., Glimne, S., Teär Fahnehjelm, K., & Eklund, J. (2014). Vision, light and aging: A
literature overview on older-age workers. Work, 47(3), 399-412.
Osterhaus, W., Hemphälä, H., & Nylén, P. (2015). Lighting at computer workstations. Work, 52(2),
315-328.
Osterhaus, W. K., & Bailey, I. L. (1992). Large area glare sources and their effect on visual discomfort
and visual performance at computer workstations. Paper presented at the Conference Record of
the 1992 IEEE Industry Applications Society Annual Meeting.
Ottosson, A., & Wibom, R. (1997). Belysning på kontor : Ljusa korridorer: NUTEKs
demonstrationsprojekt för god och energieffektiv belysning på kontor och i korridorer :
projektbeskrivning och resultat. Stockholm: Effektivare energianvändning, Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK).
Pierson, C., Wienold, J., & Bodart, M. (2017). Discomfort glare perception in daylighting: influencing
factors. Energy Procedia, 122, 331-336.
Rea, L. M., & Parker, R. A. (2012). Designing and conducting survey research: A comprehensive
guide: John Wiley & Sons.
Richter, H. O., Bänziger, T., & Forsman, M. (2011). Eye-lens accommodation load and static trapezius
muscle activity. European journal of applied physiology, 111(1), 29-36.
Rosenfield, M. (2011). Computer vision syndrome: a review of ocular causes and potential treatments.
Ophthalmic and Physiological Optics, 31(5), 502-515.
Rouse, M. W., Borsting, E. J., Lynn Mitchell, G., Scheiman, M., Cotter, S. A., Cooper, J., . . . Group, C.
I. T. T. (2004). Validity and reliability of the revised convergence insufficiency symptom survey in
adults. Ophthalmic and Physiological Optics, 24(5), 384-390.
Same, R. V., Feldman, D. I., Shah, N., Martin, S. S., Al Rifai, M., Blaha, M. J., . . . Ahmed, H. M.
(2015). Relationship Between Sedentary Behavior and Cardiovascular Risk. Current Cardiology
Reports, 18(1), 6.
SCB. (2020). tal om kvinnor och män 2020. Lathund om jämställdhet. Retrieved from Örebro:
Schiøtz Thorud, H.-M., Helland, M., Aarås, A., Kvikstad, T. M., Lindberg, L. G., & Horgen, G. (2012).
Eye-related pain induced by visually demanding computer work. Optometry and vision science,
89(4), E452-E464.
Synergonomi för hållbart kontrollrumsarbete 44
Sheedy, J. E., Hayes, J., & Engle, J. (2003). Is all Asthenopia the Same? Optometry and vision
science, 80(11), 732-739.
Sheedy, J. E., Smith, R., & Hayes, J. (2005). Visual effects of the luminance surrounding a computer
display. Ergonomics, 48(9), 1114-1128.
Snyder, H. L. (1988). Chapter 20 - Image Quality. In M. Helander (Ed.), Handbook of Human-
Computer Interaction (pp. 437-474). Amsterdam: North-Holland.
Stapleton, F., Garrett, Q., Chan, C., & Craig, J. P. (2015). The epidemiology of dry eye disease. In Dry
Eye (pp. 21-29): Springer.
Team, R. C. (2020). A language and environment for statistical computing. Retrieved from Vienna,
Austria:
Teo, C., Giffard, P., Johnston, V., & Treleaven, J. (2019). Computer vision symptoms in people with
and without neck pain. Applied ergonomics, 80, 50-56.
Tobii. (2020). User's manual Tobii Pro Glasses 2: Tobii AB.
Tunnacliffe, A. H. (1997). Introduction to Visual Optics (4 ed.). London: The Association of British
Dispensing Opticians.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ygge, J. (2011). Ögat och synen: Karolinska Institutet University Press.
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Telefon 08-524 800 00
ki.se
Karolinska Institutet
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Avdelningen för ögon och syn
Eye Center Of Excellence, Eugeniavägen 12 i Solna
https://ki.se/cns/om-avdelningen-for-ogon-och-syn
ResearchGate has not been able to resolve any citations for this publication.
Article
Full-text available
Purpose Exposure to additional environmental stress during computer work, such as visual and psychological demands, is associated with increased eye and neck discomfort, altered moods, and reduced well-being. The aim of this study is to elucidate further how subjective responses in healthy, young females with normal binocular vision are affected by glare and psychological stress during computer work, and to investigate possible associations between trapezius muscle blood flow and neck pain development. Methods 43 females participated in a laboratory experiment with a within-subject design. Four 10-min computer work conditions with exposure to different stressors were performed at an ergonomically optimal workstation, under the following series of conditions: no additional stress, visual stress (induced as direct glare from a large glare source), psychological stress, and combined visual and psychological stress. Before and immediately after each computer work condition, questionnaires regarding different visual and eye symptoms, neck and shoulder symptoms, positive and negative state moods, perceived task difficulty, and perceived ambient lighting were completed. Associations between neck pain and trapezius muscle blood flow were also investigated. Results Exposure to direct glare induced greater development of visual/eye symptoms and discomfort, while psychological stress exposure made participants feel more negative and stressed. The perception of work lighting during glare exposure was closely related to perceived stress, and associations between visual discomfort and eyestrain, and neck pain were observed in all conditions. Furthermore, participants with high trapezius muscle blood flow overall reported more neck pain, independent of exposure. Conclusions Exposure to visual and psychological stresses during computer work affects the development of symptoms and negative moods in healthy, young females with normal binocular vision, but in different ways. The results also demonstrate the complex interactions involved in symptom development and lighting appraisal during computer work. When optimizing computer workstations, the complexity of the field must be taken into account, and several factors, including visual conditions, must be considered carefully.
Article
Full-text available
Shift work is associated with both sleepiness and reduced performance. The aim of this study was to examine cognitive performance, sleepiness, and sleep quality among petrochemical control room shift workers. Sixty shift workers participated in this study. Cognitive performance was evaluated using a number of objective tests, including continuous performance test, n-back test, and simple reaction time test; sleepiness was measured using the subjective Karolinska Sleepiness Scale (KSS); and sleep quality was assessed using the Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI) questionnaire. ANCOVA, t-test, and repeated-measures ANOVA were applied for statistical analyses, and the significance level was set at p < 0.05. All variables related to cognitive performance, except for omission error, significantly decreased at the end of both day and night shifts (p < 0.0001). There were also significant differences between the day and night shifts in terms of the variables of omission error (p < 0.027) and commission error (p < 0.036). A significant difference was also observed between daily and nightly trends of sleepiness (p < 0.0001) so that sleepiness was higher for the night shift. Participants had low sleep quality on both day and night shifts, and there were significant differences between the day and night shifts in terms of subjective sleep quality and quantity (p < 0.01). Long working hours per shift result in fatigue, irregularities in the circadian rhythm and the cycle of sleep, induced cognitive performance decline at the end of both day and night shifts, and increased sleepiness in night shift. It, thus, seems necessary to take ergonomic measures such as planning for more appropriate shift work and reducing working hours.
Article
Full-text available
The majority of adults do not meet current guideline recommendations for moderate to vigorous physical activity. Recent research has linked a high amount of sedentary behavior with an increased risk of obesity, diabetes, the metabolic syndrome, cardiovascular disease, and death. This correlation with sedentary behavior even extends to individuals who meet recommended physical activity goals during the remainder of their day, which implies that sedentary behavior may represent a distinct cardiovascular risk factor that is independent of the overall amount of physical activity. During the past several years, there has been significant interest in identifying and understanding the mechanisms through which sedentary behavior affects cardiovascular health. In this review, we critically evaluate the literature pertaining to sedentary behavior and cardiovascular risk with an emphasis on studies published over the past year, and we suggest possible interventions that may help reduce sedentary behavior time.
Article
Background: Sixty-four to 90% of computer users experience symptoms of computer vision syndrome (CVS). People with CVS symptoms experience neck pain (NP), and people with NP can have visual symptoms. Objectives: (1) To examine differences in CVS symptoms in computer users with and without persistent NP. (2) To determine relationships between visual ergonomics, demographics, and CVS in those with and without persistent NP DESIGN: Comparative cross-sectional observational study METHOD: An online survey consisting of multiple questionnaires including the Computer Vision Syndrome Questionnaire (CVS-Q), Visual Symptoms Survey (VSS), and Convergence Insufficiency Symptoms Survey (CISS) was completed by 167 participants. Results: The persistent NP group had significantly higher CVS-Q, VSS, and CISS scores (p <0.01) compared to controls. No relationships were found between visual ergonomics, demographics, and visual symptoms in both groups. Conclusions: People with persitent NP are more likely to present with CVS than controls. Clinicians should consider assessing visual symptoms in people presenting with persisting NP.
Article
Background: Computer vision syndrome (CVS) is a collection of symptoms related to prolonged work at a computer display. Objective: This article reviews the current knowledge about the symptoms, related factors and treatment modalities for CVS. Methods: Relevant literature on CVS published during the past 65 years was analyzed. Results: Symptoms reported by computer users are classified into internal ocular symptoms (strain and ache), external ocular symptoms (dryness, irritation, burning), visual symptoms (blur, double vision) and musculoskeletal symptoms (neck and shoulder pain). The major factors associated with CVS are either environmental (improper lighting, display position and viewing distance) and/or dependent on the user's visual abilities (uncorrected refractive error, oculomotor disorders and tear film abnormalities). Conclusion: Although the factors associated with CVS have been identified the physiological mechanisms that underlie CVS are not completely understood. Additionally, advances in technology have led to the increased use of hand-held devices, which might impose somewhat different visual challenges compared to desktop displays. Further research is required to better understand the physiological mechanisms underlying CVS and symptoms associated with the use of hand-held and stereoscopic displays.
Article
Background: The visual conditions for computer work are complex and include several factors that need to be well controlled. These factors include the lighting system, thed esign of the computer and screen itself, the screens position and orientation within the room, the surface reflectances and colours of the room, and the visualability of the worker. Objective: The objective was to review the literature (including standards) on lighting for computer work in an accessible summary. This contribution focuses on lighting for computer work, but the reader is reminded of the fact that lighting continuously interacts with the other factors mentioned above. Results/conclusion: The combined visual conditions shall enable the worker to see and perform the work task without causing unnecessary strain for the eyes or the other parts of the body. The main lighting-related factors in the visual environment to evaluate are: illuminance, luminance, direction of light, glare, correlated colour temperature of the light source (CCT), colour rendering of the light source, and the non-visual effects (such as non-visual flicker). A visual ergonomics checklist is presented as a guide to analyse the visual environment.