Content uploaded by Stefan Lindstrom
Author content
All content in this area was uploaded by Stefan Lindstrom on Mar 15, 2021
Content may be subject to copyright.
Ny bild av den
svenske
entreprenören
av Redaktionen i Nyheter 2020-06-15 08:38
1 kommentarer Tar 4 minuter att läsa Gilla
t.v. Hans-Olle Frummerin, t.h. Stefan Lindström
En ny undersökning visar bland annat att den traditionella bilden
av entreprenören inte riktigt stämmer längre. Ofta har man haft
en enklare bild av att entreprenörer, visserligen som initiativrika
och med stor vilja och motivation och som ägnar sig åt sin
verksamhet med stor ambition. Det har så varit och även är, men
nu framträder även en ny typ av ihållande entreprenörsbild.
Studien påvisar att andelen bland entreprenörerna som har en
universitetsutbildning är idag högre och den ökar konstant.
Rikssnittet pendlar idag runt 43% (andel av befolkningen som
läst vidare efter gymnasiet.)
Vid tidigare undersökningar av bland annat Stefan Lindstrom & Hans-Olle
Frummerin, specialist Entrepreneurial management respektive legitimerad psykolog,
till exempel för cirka 10 år sedan var rikssnittet för detta cirka 30% men bland
entreprenörer hela 55%. I vissa av undersökningar till och med över 55%.
Det fanns alltså en stor övervikt bland entreprenörer med akademisk utbildning. Och
detta verkar nu hålla i sig. – säger Stefan Lindstrom.
Vad kan detta bero på?
Enligt Lindstroms uppfattning så föreligger det multifaktoriella anledningar, eller flera
nya så kallade ”villkor” - för entreprenörskap. Kollegan Hans Olle Frummerin
instämmer.
– ”Talet om kunskapssamhället har nu utvecklats till en strategisk resurs, dessa
utvecklas många gånger baserade på entreprenöriella tankar”.
Resultatet visar också att en entreprenöriell verksamhet har blivit erkänd verksamhet
i den akademiska världen. Det har ju under 2000 talet förekommit kampanjer och
programverksamhet som hyllat entreprenörskap. Såsom ökat intresse av ämnet på
universitet och de ekonomiska fakulteterna. Sedan år 2000 har antalet högutbildade i
riket även ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag 2020 ser
vi en ökning från 16 procent år 2000. (Källa: OECD, Education at a Glance
2019 samt SCB 2020)
Den fortsatta utvecklingen i samhället ger också även nya förutsättningar för
grundmotiven bakom entreprenörskap. Vi rör oss uppåt i Behovstrappan och idag
handlar existensen mer sällan om mat på bordet. Detta ger nya förutsättningar för
självförverkligande och skapande. Lindstrom & Frummerins undersökning korrelerar
här även med den senaste i EU länder för All brain business sectors, jobs per 1 000
working age population där Sverige ligger 1a med 87,1 och Danmark 2a med 79,1 så
kallad brain jobs per 1000 invånare.
Ytterligare orsaker kan vara arbetslösheten med sin i stort sett strukturella nivå och
med detta att det finns sannolikt många ”äldre” med bra utbildning som inte får arbete
pga. av att de inte kommer in på vanliga arbeten. Sverige brottas ju som bekant med
så kallad åldersdiskriminering enligt en del experter. För många av dessa ”äldre” dvs
40+ blir då möjligheten till arbete tillgängligt genom att bli entreprenör – eller helt
enkelt starta eget. Tidigare undersökning visar nämligen på ett snitt på 45 år.
Sannolikt betraktas många av dessa arbetssökande som ”överkvalificerade”. Och då
blir entreprenörskap / starta eget en lämplig åtgärd, möjligen enda åtgärd eller utväg.
Migrationen och invandringen ger speciell belysning av förutsättningarna för
entreprenörskap. Många invandrare har svårt att komma in på ett ”ordinarie arbete”
och är hänvisade eller kanske per automatik blir hänvisande till att driva eget företag,
ofta under osäkra betingelser.
Om de universitetsutbildade är i majoritet så avspeglar detta också ytterligare en
trend, Flera universitets utbildade skulle säkert även kunna finna en annan
sysselsättning med tryggare förutsättningar men väljer likväl möjligheten i en
entreprenöriell värld. Utvecklingen i Sverige med en allt större andel
högskoleutbildade liknar i viktiga avseende den utveckling som skett i USA där
andelen högskoleutbildade är hög bland entreprenörerna.
Ett annat intressant resultat är att de som ägnar sig åt entreprenörskap är i många
fall förstfödd. Andra studier visar på liknande resultat ledare/chefer/politiker är ofta i
olika undersökningar förstfödda med syskon eller förstfödd utan syskon så kallade
endabarn.
Detta visar att det föreligger speciella förutsättningar för en entreprenöriell
orientering. Det är kanske betydelsefullt att man är själv och att man tidigt utvecklar
en självständighet, så kallad autonomi säger Stefan som är en van och erkänd
föreläsare i ämnet, ja eller oberoende i förhållande till syskon förtydligar Hans Olle.
Man har under tidigare år velat göra gällande nämligen att entreprenörer ofta är
småsyskon. Kreativa, (busiga) våghalsiga, påhittiga, idérika - ja listan kan göras
lång. Ja bland kreativa yrken kan man se detta – skådespelare, komiker med flera är
ett vanligt exempel bland de som hävdar detta. Nu visar enligt Lindstrom våra
senare rön mera att entreprenörer följer riket i stort 44% (33% äldsta + 11%
endabarn) -tittar man dessutom på senaste uppgifterna (källa SCB 2018) är andelen
nu än något högre, 47 procent förstfödda i Sverige avslutar Stefan.
Stefan Lindström är specialist inom Entrepreneurial management och Hans-Olle
Frummerin är legitimerad psykolog. Båda är verksamma managementkonsulter inom
personal & organisationsutveckling.
Forskning visar ny bild av den svenske entreprenören – Företagande.se (foretagande.se)