ResearchPDF Available

En fråga om tillgång, kvalité och arbetsvillkor. Mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska lokaltidningar

Authors:

Abstract and Figures

Analys av fyra svenska lokaltidningar och hur de bevakar äldreomsorgen. Resultaten visar att bevakningen följer ett antal mönster som är kända sedan tidigare med en upptagenhet vid (i vid bemärkelse) politiska aktörer, några få sakfrågeområden och med en svag negativ tendens.
Content may be subject to copyright.
JOURNALISTIK, MEDIER
OCH KOMMUNIKATION
EN FRÅGA OM TILLGÅNG, KVALITÉ
OCH ARBETSVILLKOR
Mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska
lokaltidningar
Magnus Fredriksson
Christian Mossberg
(4)
2
(4)
3
Arbetsrapport nr 81
EN FRÅGA OM TILLGÅNG, KVALITÉ OCH
ARBETSVILLKOR
Mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska lokaltidningar
Magnus Fredriksson
Christian Mossberg
ISSN 1101-4679
2020-02-05
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Göteborgs universitet
www.jmg.gu.se
(4)
4
1
Förord
Den här rapporten är skriven inom ramen för två verksamheter. Den ena är
forskningsprojektet Medialisering av, i och mellan organisationer förekomst,
dynamiker och konsekvenser i den privata, den offentliga och den ideella sektorn vars
övergripande syfte är att studera styrning och ledning av äldreomsorgen i allmänhet och
mediers betydelse för detta i synnerhet. Projektet finansieras av Jan Wallanders och
Tom Hedelius Stiftelse och Tore Browaldhs Stiftelse och leds av professor Josef Pallas
vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Den andra är AgeDEM, en forskargrupp som studerar äldre med särskilt fokus på
jämlikhet, demokrati och medier och som leds av Maria Edström (JMG). Gruppen ingår
i AgeCap, ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet som samlar forskare från 25
discipliner som alla studerar åldrande och hälsa utifrån olika utgångspunkter.
Vill vi rikta ett särskilt tack till Annika Bergström (JMG) för kloka kommentarer.
Göteborg, februari 2020
Magnus Fredriksson
Christian Mossberg
2
3
Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................................................ 1
Inledning ........................................................................................................................................ 5
Mediebilden ................................................................................................................................... 5
Scenen ........................................................................................................................................... 6
Sakområden ................................................................................................................................ 10
Aktörer ......................................................................................................................................... 11
Värdeomdömen ........................................................................................................................... 12
Den samlade mediebilden av äldreomsorgen .............................................................................. 16
Slutsatser ..................................................................................................................................... 18
Referenser ................................................................................................................................... 19
Metodbilaga ................................................................................................................................. 21
Tabell och figurförteckning
Figur 1: Antal artiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och 2018
fördelat över år och månad (antal) ............................................................................................... 11
Figur 2: Antal artiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar
fördelat över typ av artikel (antal) ................................................................................................. 12
Tabell 1: Andelen nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och 2018
som publicerats på första sidan, refererar till äldreomsorgen i rubrik, är bildsatt, har äldreomsorg
som huvudämne och/eller har ett lokalt fokus (andel artiklar i respektive kategori). .................... 13
Tabell 2: Förekomsten av olika sakområden i nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala
morgontidningar 2015 och 2018 (procent) ................................................................................... 13
Tabell 3: Förekomsten av olika aktörer i nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala
morgontidningar 2015 och 2018 (procent) ................................................................................... 14
Tabell 4: Förekomsten av offentliga, privata, ideella och ospecificerade aktörer
i nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och 2018 (procent) ......... 15
Figur 3: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ tendens,
är neutrala, har en positiv tendens eller är uttalat positiva
i fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent) ................................................................. 17
Figur 4: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ tendens,
är neutralt, har en positiv tendens eller är uttalat positiva i förhållande till sakområde
i fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent) ................................................................. 18
Figur 5: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ tendens,
är neutral, har en positiv tendens eller är uttalat positiv i förhållande till aktörer
i fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent) ................................................................. 19
4
Figur 6: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ tendens,
är neutral, har en positiv tendens eller är uttalat positiv i förhållande till utförare
i fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent) ................................................................. 20
Figur 7: Den samlade mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska dagstidningar
(synlighet och AB-index) .............................................................................................................. 21
5
Inledning
Lokal nyhetsjournalistik är en central del av det svenska nyhetsflödet. Även om
förutsättningarna för många redaktioner är kärva och även om de vita fläckarna på den
svenska mediekartan växer, är lokaljournalistik förmedlad i tidningar, i radio, i TV, på
internet och delad i sociala medier fortfarande en viktig del av svenskarnas
nyhetskonsumtion (Bergström, kommande; Nygren, 2019;). Det innebär bland annat att
lokaljournalistiken har betydelse för hur människor uppfattar och värderar verksamheter
i den egna kommunen. Journalistiken har en direkt betydelse för människors
omvärldsuppfattning särskilt om de saknar egna direkta erfarenheter av en verksamhet
eller om de inte känner någon som har sådana erfarenheter. För människor som har egna
erfarenheter fungerar journalistiken snarare förstärkande utifrån att journalistiken ofta
förstärker upplevelsen av de egna erfarenheterna (Johansson, 1998).
Kommunala verksamheter utgör också en central del av människors vardagsliv. I
Sverige är det kommunerna, snarare än regioner och nationella myndigheter, som har
huvudansvaret för de tjänster som det offentliga erbjuder. Det är inte med nödvändighet
så att det är kommunen som producerar tjänsterna, i allt större utsträckning fungerar
kommunen som beställare, men det är kommunerna som bär ansvaret för att
medborgarna har tillgång till omsorg, utbildning och annan samhällsservice.
En central del av kommuners ansvar är omvårdnaden av äldre. Sett till landet i sin
helhet utgör äldreomsorgen ungefär 20% av den kommunala verksamheten. Vilket gör
den till lika stor som grundskolan, de två verksamheter som otvetydigt är de två största
sett till kommunernas utgifter (SKR, 2019).
Med detta som utgångspunkt finns det all anledning att ställa sig frågan hur
äldreomsorgen bevakas i den lokala nyhetsjournalistiken. Dels därför att
nyhetsjournalistiken är av stor betydelse när människor skapar sig en uppfattning om
kommunala verksamheter dels därför att äldreomsorgen utgör en ansenlig del av
kommunernas verksamheter.
För att kunna besvara frågan har vi studerat nyhetsjournalistiken i fyra lokala
morgontidningar som vi har valt att kalla Allehanda, Dagbladet, Kuriren och Posten
Undersökningen omfattar två år 2015 och 2018 och den är begränsad till artiklar som
fokuserar på äldreomsorgen. Totalt har vi kodat 1078 artiklar. För detaljerad
information om urval, kodning och varför de är anonyma se metodbilagan sist i
rapporten.
Mediebilden
Vad vi analyserar i vår studie är tidningarnas rapportering om äldreomsorgen. Något vi
skulle kunna beskriva som äldreomsorgens mediebild. Det är inte självklart att använda
sig av metaforen ”bild” för att beskriva det vi ser och hör i våra nyhetsflöden. Att
beskriva något som en bild innebär lätt att vi förleds att tro att det som publiceras är
och/eller ska vara en spegling av faktiska förhållanden. Journalistik är inte speglingar av
verkligheten. Journalistik är i allra högsta grad tillrättalagda (re)presentationer av
händelser och människor som kommer ut av ett flertal olika val som journalister,
redaktörer och redaktioner har gjort. Dessa val sker inom ramen för en uppsättning
normer och föreställningar för vad som är ”god journalistik”, för vad man tror att
6
läsarna vill ha eller för vad som säljer. I många fall är det sannolikt en kombination av
flera olika principer som vägleder enskilda publiceringsbeslut (Strömbäck, 2019).
Det är alltså inte verkligheten som är referensramen när vi analyserar mediebilden av
äldreomsorgen. Inte heller är det enskilda händelser vi intresserar oss för. Många gånger
är det just dessa som det refereras till i den allmänna debatten när mediernas
rapportering diskuteras. När bevakningen av äldreomsorgen kommer på tal är det till
exempel många som fortfarande refererar till Dagens Nyheters rapportering 2011/2012
om missförhållanden på Koppargården och det som sedan blev den s.k.
Caremaskandalen. Men de artiklarna fick osedvanligt mycket uppmärksamhet och från
andra områden vet vi att den löpande bevakningen många gånger skiljer sig från det
extraordinära (Falasca, 2014).
När vi refererar till mediebilden är det alltså mediernas generella gestaltning av
händelser, skeenden och sakförhållanden som står i fokus. Mer specifikt är det tre saker
som vi intresserar oss för - sakområden, aktörer och hur de värderas (Asp, 1986). Med
sakområden menar vi de problem, lösningar och sakfrågor som aktualiseras när medier
rapporterar om äldreomsorgen. Till exempel resursfördelning, kvalité och bemanning.
Med aktörer menar vi personer men också organisationer som på olika sätt knyts till
äldreomsorgen i nyhetsbevakningen. Till exempel politiker, personal och boende. Med
värderingar menar vi om beskrivningen av sakområden och aktörer är neutral, positiv
eller negativ och om värderingen är uttalad eller framträder som en tendens i artiklarna.
Scenen
Ett första steg i att beskriva mediebilden av äldreomsorgen är att skapa sig en
uppfattning om hur pass omfattande den är. I praktiken handlar det helt enkelt om hur
ofta det förekommer artiklar, krönikor, ledarstick och/eller insändare som helt eller
delvis fokuserar på det som händer i eller runtomkring äldreomsorgen. Totalt omfattar
materialet 1078 artiklar fördelade på fyra tidningar och två år. I Allehanda förekommer
det 312 artiklar, i Dagbladet 287 artiklar i Kuriren 222 artiklar och i Posten 211 artiklar.
I praktiken innebär det att bevakningen av äldreomsorgen omfattar ungefär en artikel
varannan utgivningsdag i någon av de fyra tidningarna (figur 1).
7
Figur 1: Antal artiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och 2018
fördelat över år och månad (antal)
Kommentar: i underlaget ingår alla typer av artiklar inklusive nyhetsartiklar, ledare, krönikor, debattartiklar/
insändare och övriga artikeltyper.
Skillnaderna mellan tidningarna är på det hela taget försumbara men materialet i sin
helhet visar att det finns skillnader mellan olika perioder. Störst är den om vi jämför
december 2015 (25 artiklar) med oktober samma år (70 artiklar). Förklaringen till det
senare, den stora mängden artiklar i oktober 2015, är en ovanligt stor mängd insändare i
två av tidningarna. I Dagbladet rör det sig om ett stort antal insändare som fokuserar på
anställdas arbetsvillkor, arbetsinsatser och relationen anställda/anhöriga. I Posten är det
istället neddragningar i den kommunala budgeten och med det nedläggning av ett
äldreboende som engagerar.
En närmare granskning av underlaget (ej i figur) visar att variationen i mängden artiklar
över perioden på det hela taget är resultat av en varierande mängd debattartiklar/
insändare. Skillnaderna i antalet nyhetsartiklar är mycket små. Värt att notera i samband
med detta är att valrörelsen 2018 inte skiljer sig nämnvärt från bevakningen i övrigt.
Antalet nyhetsartiklar i var och en av de fyra tidningarna under augusti och september
2018 är på det hela taget desamma som under andra perioder.
Förhållandet mellan nyhetsartiklar och andra typer av artiklar följer också på det hela
taget samma mönster i alla fyra tidningarna. Debattartiklar/insändare den näst vanligaste
8
typen av artikel i underlaget näst efter nyhetsartiklarna. Övriga typer förekommer
betydligt mer sällan (figur 2).
Figur 2: Antal artiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och 2018
fördelat över typ av artikel (antal)
Undantaget från det generella mönstret är det förhållandevis stora antalet
debattartiklar/insändare i Posten. Här är antalet nyhetsartiklar (97) och antalet
debattartiklar/insändare (96) på det hela taget detsamma. Avvikelsen kan förklaras med
debatten i samband med neddragningarna i budgeten som nämndes ovan. Under den
aktuella perioden publicerade Posten mer än en debattartikel/ insändare om dagen. Med
en i övrigt begränsad bevakning av äldreomsorgen får en sådan ökning ett tydligt
genomslag i materialet. I övrigt kan vi notera att antalet krönikor, ledarstick och andra
typer av artiklar på det hela taget är försumbara i samtliga tidningar.
Den totala mängden artiklar ger oss en fingervisning om bevakningens omfång men det
är på många sätt ett oprecist mått på vilken betydelse äldreomsorgen tillskrivs i
lokaljournalistiken. Dels därför att debattartiklar och insändare inte är journalistik dels
därför att variationen mellan nyhetsartiklar är stor om vi ser till synlighet. Förutom valet
att (inte) publicera en artikel gör redaktionerna en mängd andra val som på olika sätt
bidrar till mediebilden. I tabell 1 redovisas några indikatorer som på olika sätt kan
hjälpa oss att bättre förstå vilken betydelse äldreomsorgen får i de fyra tidningarnas
bevakning.
0
50
100
150
200
250
300
Nyhet Krönika Ledare Debatt/ insändare Annat
Allehanda Dagbladet Kuriren Posten
9
Tabell 1: Andelen nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och
2018 som publicerats på första sidan, refererar till äldreomsorgen i rubrik, är bildsatt, har
äldreomsorg som huvudämne och/eller har ett lokalt fokus (andel artiklar i resp. kategori).
Allehanda
Dagbladet
Kuriren
Posten
Alla
Förstasida
7
15
12
16
12
Ref. till äldreomsorg i rubrik
76
71
74
78
74
Bild
57
78
72
95
72
Äldreomsorg som huvudområde
77
68
69
71
72
Lokalt fokus
88
86
95
91
89
Antal
358
199
163
97
817
Kommentar: resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i materialet. Siffrorna anger
hur stor andel av artiklarna som uppfyller respektive kriterium.
Ungefär var nionde artikel som ingår i undersökningen finns på någon av de fyra
tidningarnas förstasidor. Skillnaderna mellan de olika tidningarna är små men det kan
vara värt att notera att andelen bara är hälften i Dagbladet jämfört med de övriga tre.
Dagbladet utmärker sig också i att andelen artiklar som är bildsatta är avsevärt färre än
för de övriga tre. Posten å andra sidan har bildsatt i det närmaste alla artiklar som
fokuserar på äldreomsorgen. Också värt att notera är att nio av tio artiklar i vårt material
fokuserar på lokala förhållanden och att det ser likadant ut i samtliga tidningar. Det vill
säga att det är den egna kommunens verksamheter som bevakas snarare än nationella
företeelser.
10
Sakområden
Utrymmet och artiklarnas synlighet skulle kunna betraktas som mediebildens konturer.
Vad dessa konturer är fyllda med utgörs i sin tur av ett flertal komponenter varav
sakinnehållet är en (tabell 2).
Tabell 2: Förekomsten av olika sakområden i nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala
morgontidningar 2015 och 2018 (procent)
Allehanda
Dagbladet
Kuriren
Posten
Alla
Org. och strukturering
6
10
3
5
6
Tillgång
24
21
11
43
22
Ekonomi
11
8
10
4
9
Rekrytering och kompetensförsörjning
6
9
12
11
9
Arbetsvillkor
8
10
14
8
10
Kvalité och boendemiljö
28
17
23
9
22
Ledning och organisering
8
9
5
7
8
Aktiviteter för äldre
5
8
15
8
8
Övrigt
4
7
7
5
6
Summa
100
100
100
100
100
Antal
2693
1844
1793
883
7213
Kommentar: Resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i undersökningen. Vi har
kodat varje stycke i artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande sakområden i alla stycken.
Det totala antalet sakområden är därför större än antalet artiklar.
Det är två sakområden som dominerar rapporteringen om äldreomsorgen i de fyra
tidningarna - dels tillgången på platser dels kvalité och boendemiljö. Artiklar om det
tidigare fokuserar i huvudsak på förekomsten av äldreboenden, kötider, i vilken mån det
(inte) finns platser, huruvida kommunen arbetar för att utöka antalet platser eller hamnar
i situationer där de väljer att dra ner och/ eller skrivningar som pekar mot att det blir
fler/färre äldre i kommunen. I artiklarna om boendemiljö och kvalité sätts de boendes
trygghet i centrum, i vilken utsträckning det förekommer olyckor, vilken mat som
erbjuds och annat som berör vardagslivet för de äldre.
Dessa två kategorier utgör i det närmaste hälften av alla artiklar och värt att notera är att
alla tidningar på det hela taget gör samma prioriteringar även om det finns några
avvikelser från det generella mönstret. En sådan är Posten som ger frågan om tillgång
till platser betydligt större utrymme platser än övriga tidningar. Vilket är ett resultat av
kommunens förslag på neddragningar som också renderade det stora antalet
debattartiklar/insändare som vi kunde notera tidigare. En prioritering som i första hand
innebär att andelen artiklar om kvalité och boendemiljö minskar. En annan avvikelse är
bevakningen i Kuriren som mer fokuserar på aktiviteter för de äldre, vad som händer på
boendena i kommunen, olika typer av kulturaktiviteter, resor och annat som (inte) görs.
En prioritering som i första hand görs på bekostnad av bevakningen av tillgången.
11
Aktörer
Den andra komponenten i mediebilden är aktörerna. I tabell 3 redovisas fördelningen
mellan tolv olika kategorier av aktörer som på ett eller annat vis är relevanta i
sammanhanget.
Tabell 3: Förekomsten av olika aktörer i nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala
morgontidningar 2015 och 2018 (procent)
Allehanda
Dagbladet
Kuriren
Posten
Alla
Politiker
13
16
14
24
15
Förvaltning
15
13
12
13
13
Koncern
3
2
3
1
3
Myndighet
3
5
2
2
3
Chefer
3
2
5
2
3
Anställda
11
13
14
10
12
Boende
16
13
14
8
14
Anhöriga
4
2
2
2
3
Utförare
18
16
17
16
17
Äldre i allmänhet
3
3
2
4
3
Intresseorg.
2
2
2
6
2
Övriga
9
13
13
13
11
Summa
100
100
100
100
100
Antal
4266
2613
2911
1463
11253
Kommentar: resultaten omfattar alla nyhetsartiklar som ingår i undersökningen. Vi har kodat varje stycke i
artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande aktörer i alla stycken. Det totala antalet aktörer är
därför större än antalet artiklar.
I linje med tidigare kan vi snabbt konstatera att det råder påtaglig konsensus bland de
fyra tidningarna om vilka aktörer som är viktiga och vilka som är mindre viktiga när
äldreomsorgen ska bevakas. Om vi med viktiga menar vilka aktörer som förekommer
oftast i nyhetsartiklarna. Det är på det hela taget fem grupper som förekommer oftare än
andra. I första hand är det utförare dvs. de organisationer som tillhandahåller
äldreomsorg, därefter är det organisationernas uppdragsgivare, dvs. politikerna, i tredje
hand är det de boende därefter kommer förvaltningen och avslutningsvis anställda.
Skillnaderna mellan dessa fem grupper är små och den avgörande skillnaden är snarare
den mellan dessa fem och övriga. Den enda avvikelsen från det generella mönstret värd
att notera är att kategorin ”politiker” förekommer betydligt mer frekvent i Posten än i
övriga tidningar och att det i första hand sker på bekostnad av ”boende”. Och än en
gång är det kommunens budgetförslag som får genomslag i bevakningen.
Indelningen av aktörer ovan är på många sätt intuitiv utifrån att det tar utgångspunkt i
enskilda aktörers uppdrag/relation till äldreomsorgen. Det betyder i och för sig inte att
det är den enda möjliga indelningen. Tar vi utgångspunkt i senare tids reformer och att
äldreomsorgen har öppnats upp för andra utförare än kommunerna själva är det till
12
exempel rimligt att dela in aktörerna i förhållande till driftsform. Det vill säga om det är
aktörer som knyts till offentliga, privata eller ideella utförare (tabell 4).
Tabell 4: Förekomsten av offentliga, privata, ideella och ospecificerade aktörer i
nyhetsartiklar om äldreomsorgen i fyra lokala morgontidningar 2015 och 2018 (procent)
Allehanda
Dagbladet
Kuriren
Posten
Alla
Offentlig
45
50
61
48
51
Privat
26
16
15
11
19
Ideell
4
2
8
11
5
Ospecificerad
25
32
17
29
25
Summa
100
100
101
99
100
Antal
2209
1205
1498
559
5471
Kommentar: resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i undersökningen. Vi har kodat
varje stycke i artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande aktörer i alla stycken. Det totala
antalet aktörer är därför större än antalet artiklar.
Offentliga aktörer förekommer betydligt oftare än privata och ideella i bevakningen av
äldreomsorgen. Sett till helheten är varannan aktör i medierna knuten till offentliga
verksamheter på ett eller annat sätt och det är kategorin ”ospecificerade”, dvs. aktörer
som inte tillskrivs någon tillhörighet i artiklarna, som är den näst vanligaste.
Även här gör tidningarna likande värderingar men det är värt att notera att Kuriren
avviker. Där är sex av tio aktörer offentliga och det är ett resultat av att tidningen oftare
skriver aktörernas sektorstillhörighet. Det vill säga - kategorin ”ospecificerade” är
mindre än för övriga tidningar.
Värdeomdömen
Mediebildens tredje komponent är hur sakfrågor och aktörer värderas dvs. om det
förekommer värdeomdömen eller andra skrivningar som innebär att artikeln kan
betraktas som ”positiv” eller ”negativ”. Här finns det givetvis utrymme för
godtycklighet och i det enskilda fallet kommer sannolikt olika aktörer värdera en och
samma artikel på olika sätt. För att reducera risken för att resultaten ska bli allt
slumpmässiga har vi kodat två olika typer av värdeomdömen ”uttalade” och ”tendens”.
Att ett värdeomdöme är uttalat innebär att det förekommer uttalade lovord eller kritik av
en aktör eller att ett sakområde beskrivs i explicita ordalag som bra eller dåligt. Ett
exempel på ett uttalat positivt värdeomdöme skulle kunna vara ”Efter ledningens
satsning på fortbildning har antalet fallolyckor på äldreboendet minskat med hälften”.
Här knyts en handling till ett resultat vilket gör att det positiva ordalaget kan anses vara
uttalat. Tendens innebär att det förekommer skrivningar som i allmänhet sätter ett
sakområde eller en aktör inom äldreomsorgen i positivt eller negativ dager men där det
saknas orsakssamband eller liknande. Ett exempel på negativ tendens skulle kunna vara
13
”Fortfarande lång väntan för att få plats på äldreboende”. Här finns det ingen som har
gjort något dåligt men vi kan betrakta artikeln som ”negativ” utifrån att den fokuserar på
något som beskrivs som ett problem.
Hur de fyra tidningarna värderar äldreomsorgens aktörer och sakområden i allmänhet
framträder med tydlighet i figur 3.
Figur 3: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ
tendens, är neutrala, har en positiv tendens eller är uttalat positiva i fyra svenska
dagstidningar 2015 och 2018 (procent)
Kommentar: resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i materialet. Vi har kodat varje
stycke i artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande aktörer och sakområden i alla stycken.
Den löpande nyhetsbevakningen av äldreomsorgen i de fyra tidningarna är på det hela
taget neutral. Tre fjärdedelar av materialet saknar värdeomdömen. I de fall materialet
innehåller någon värdering är det i första hand med negativ tendens och i andra hand
med uttalad kritik. Den negativa bevakningen omfattar ungefär en femtedel eller
mindre. Den positiva bevakningen är följaktligen än mindre, ungefär fem procent har en
positiv tendens eller är uttalat positiva.
Skillnaderna mellan de fyra tidningarna är små även om Allehanda utmärker sig med en
större andel innehåll med, i första hand, negativ tendens. Noterbart är att tidningen
också publicerar mer innehåll som är uttalat negativt.
Om skillnaderna mellan de fyra tidningarna är små när det kommer till värdeomdömen i
allmänhet är skillnaderna mellan olika sakområden något större (figur 4)
010 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Allehanda
Dagbladet
Kuriren
Posten
Alla
Uttalad negativ Negativ tendens Neutral Positiv tendens Uttalad positiv
14
Figur 4: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ
tendens, är neutralt, har en positiv tendens eller är uttalat positiva i förhållande till
sakområde i fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent)
Kommentar: resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i materialet. Vi har kodat varje
stycke i artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande sakområden i alla stycken.
Bevakningen av äldreomsorgen är i huvudsak neutral även om vi tar utgångspunkt i
olika sakområden. I något fall är på det hela taget all rapportering neutral som för
”Organisering och strukturering”. I förhållande till positiva tendenser och att vara uttalat
positiv är skillnaderna försumbara så det är primärt förekomsten av negativa tendenser
eller uttalad kritik som är förekommande i de fall som journalistiken vilar på omdömen.
I första hand är det i förhållande till ”Arbetsvillkor” som andelen negativ journalistik är
mer omfattande. Här har mer än tre av tio förekomster en negativ tendens och mer än
var tionde förekomst innehåller en uttalad kritik. Många gånger är det hög
arbetsbelastning och personalens upplevelser av räcka till som står i fokus i
bevakningen. ”Kvalité och boendemiljö” är ett annat område som oftare förekommer i
negativa sammanhang och en återkommande inramning är anhöriga som på olika sätt
ställer sig kritiska till omsorgen de äldre får. Två ytterligare områden som i större
utsträckning får negativ uppmärksamhet är ”Ekonomiska förutsättningar och
”Rekrytering och kompetensförsörjning”.
Motsvarande mönster, att bevakningen på det hela taget är neutral, blir tydligt om vi
jämför olika aktörer (figur 5).
010 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Organisering och strukturering
Tillgång
Ekonomiska förutsättningar
Rekrytering och kompetensförsörjning
Arbetsvillkor
Kvalité och boendemiljö
Ledning och organisering av äldreboenden
Aktiviteter för äldre
Övrigt sakområde
Uttalad negativ Negativ tendens Neutral Positiv tendens Uttalad positiv
15
Figur 5: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ
tendens, är neutral, har en positiv tendens eller är uttalat positiv i förhållande till aktörer i
fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent)
Kommentar: resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i materialet. Vi har kodat varje
stycke i artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande aktörer i alla stycken.
I den mån det förekommer negativa tendenser eller uttalad kritik mot någon aktör så är
det i första hand ”Koncerner” som möter detta. Ungefär 10 procent av förekomsterna
har en negativ tendens och många gånger är det artiklar som knyter händelserna vid ett
enskilt boende till huvudmannen. Vilket i sin tur är förklaringen till varför ”Utförare” är
den kategori som får näst mest negativ uppmärksamhet. Noterbart är att kategorierna
”Intresseorganisation” ”Anhörig” och ”Boende” endast förekommer i ”Neutrala”
sammanhang.
Vi har också analyserat mediernas värdeomdömen med fokus på de fyra olika
huvudmännen och mönstret består. Bevakningen av äldreomsorgen är till stora delar
neutral även ur detta perspektiv. Andelen omdömen är på det hela taget marginell och i
de fall de förekommer är de oftast med negativ tendens. I de sammanhangen är andelen
010 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Politiker
Förvaltning
Koncern
Myndighet
Chefer
Anställda
Boende
Anhörig
Utförare
Äldre i allmänhet
Intresseorganisation
Övriga
Uttalad negativ Negativ tendens Neutral Positiv tendens Uttalad positiv
16
omdömen marginellt större för privata aktörer. Vilket å andra sidan också gäller för
andelen positiva omdömen (figur 6).
Figur 6: Andelen innehåll om äldreomsorgen som är uttalat negativt, har en negativ
tendens, är neutral, har en positiv tendens eller är uttalat positiv i förhållande till utförare i
fyra svenska dagstidningar 2015 och 2018 (procent)
Kommentar: resultaten baseras på innehållet i alla nyhetsartiklar som ingår i materialet. Vi har kodat varje
stycke i artiklarna var för sig och vi har kodat alla förekommande aktörer i alla stycken.
Den samlade mediebilden av äldreomsorgen
Så långt har vi beaktat mediebildens olika komponenter var och en för sig. På så vis har
vi fått en överskådlig bild av omfattningen, vilka sakområden och aktörer som är mer
eller mindre synliga och i vilken utsträckning bevakningen är positiv, negativ eller
neutral. Nästa steg innebär att vi tar hänsyn till samtliga aspekter för att på så vis få
möjlighet att uttala oss om den samlade mediebilden av äldreomsorgen. För att kunna
göra detta behöver vi ta hänsyn till aktörers och sakområdens synlighet dvs. mängden
material, materialets placering, om det är bildsatt, om sakområdet/aktören förekommer i
rubriken etc. Vi behöver också ta hänsyn till hur aktörer och sakområden behandlas dvs.
förhållandet mellan positiva och negativa värdeomdömen och förhållandet mellan
material med och utan värdeomdömen. Resultatet av detta presenteras i figur 7.
010 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Offentlig aktör
Privat aktör
Ideell aktör
Ospecificerad aktör
Uttalad negativ Negativ tendens Neutral Positiv tendens Uttalad positiv
17
Figur 7: Den samlade mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska dagstidningar
(synlighet och AB-index)
Kommentar: Synlighet motsvarar antal stycken som nämner respektive aktör/sakområde. Till det kommer
att varje gång en aktör/ sakområde återfinns på första sidan, i rubriken, i en artikel som har äldreomsorg
som huvudområde, på bild i eller bildtext, i en billboard eller i en faktaruta så har vi adderat ytterligare en
förekomst.
AB-index är ett sätt att mäta behandlingen av aktörer och sakmområden. Värdet har beräknats genom att
vi har adderat alla positiva förekomster och subtraherat med antalet negativa. Differensen har sedan
dividerats med det totala antalet förekomster. På samma sätt som för synlighet har vi beaktat både antalet
faktiska förekomster och dessutom tagit hänsyn till om aktören/sakområdet återfinns på första sidan, i
Utförare ideell
Fackförening
Övriga
Chef, offentligt
Myndighet
Chef, privat
Politisk opposition
Utförare ospecificerad
Chef, ospecificerat
Förvaltning
Lokal politisk
församling
Utförare offentlig
Politisk ledning
Anwställd,
ospecificerat
Utförare privat
Koncern
Chef, ideellt
Organisering och
strukturering
Tillgång
Ekonomiska
förutsättningar
Rekrytering och
kompetensförsörjning
Arbetsvillkor
Kvalité och
boendemiljö
Ledning och
organisering
Aktiviteter för äldre
Övrigt
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
-50 -40 -30 -20 -10 010
Synlighet
AB-index
18
rubriken, i en artikel som har äldreomsorg som huvudområde, på bild i eller bildtext, i en billboard eller i en
faktaruta. Kategorin löper från -100 till +100.
För att göra figuren mer överskådlig har vi exkluderat alla kategorier som har ett AB-index på 0 vilket är
Boende, offentligt (1530), Anställd, offentlig (1453), Boende ospecificerat (1056), Äldre i allmänhet (671),
Anställd privat (483), Boende privat (460), Anhörig offentligt (356), Intresseorganisation (249), Anhörig
ospecificerat (182), Boende ideell (155), Anhörig privat (154), Anställd, ideellt (113), Arbetsgivar-
branschorganisation (79), Anhörig ideellt (18), Siffran i parentes anger synlighetsvärdet.
Den mediebild som blir tydlig i figur 8 är på inget vis överraskande utifrån vetskapen
om de enskilda komponenterna. Det är snarare så att det vi redan vet ytterligare
förstärks. På det hela taget kan vi konstatera att 1) Mediebilden domineras av beställare
och utförare. I första hand är det politiker och förvaltningen (beställare) och de som
levererar äldreomsorg (utförare, chefer och anställda) som uppmärksammas i
nyhetsjournalistiken. Övriga aktörer, de som brukar omsorgen och de som på annat sätt
berörs för en många gånger undanskymd tillvaro. 2) Bevakningen av äldreomsorgen är i
huvudsak neutral men har en negativ tendens. Rapporteringen om äldreomsorgen
innehåller sällan värdeomdömen men i det fall det förekommer är de i huvudsak
negativa vilket innebär att den får en negativ tendens sett till helheten. 3)I första hand
är det sakområden, snarare än aktörer, som uppmärksammas negativt. I första hand är
det två sakområden som ställs inför detta ”Arbetsvillkor” och ”Kvalité och
boendemiljö”. På det hela taget är det bara en aktörskategori som sticker ut i
sammanhanget och det är ”Chefer i ideell verksamhet”. En kategori som å andra sidan
får ytterst lite uppmärksamhet. 4) Med ökande synlighet minskar värderingen
Sambandet mellan synlighet och värdering är negativt. Det vill säga ju mer synlighet
en aktör eller ett sakområde ges ju mer neutral är bevakningen. I praktiken är det ett
resultat av att vissa aktörer och sakområden lever i medieskugga och att de bara
uppmärksammas när det händer något oväntat eller tillspetsat vilket renderar negativa
värdeomdömen.
Slutsatser
Mediebilden av äldreomsorgen är på många sätt tydlig och med det också förutsägbar.
Bevakningen i de fyra tidningarna följer ett etablerat mönster som liknar det som gäller
för mycket annat inom lokaljournalistikens bevakningsområden. Det är vad man skulle
kunna beskriva som en redovisande journalistik som primärt fokuserar på enstaka
händelser som binds samman av det faktum att de fokuserar på samma verksamhet,
snarare än en journalistisk idé. I materialet vi har analyserat förekommer inga
genomgripande försök till granskningar, problematiseringar eller analyser och det
journalistiska angreppssättet är på det hela taget bestående oberoende av händelse.
Med det går det också att beskriva mediebilden som händelsestyrd. Det är när det
händer något i verksamheterna eller när aktörer tar initiativ som äldreomsorgen
uppmärksammas. Det är sällan som bevakningen avviker från det normala och vid de få
tillfällen som det förekommer är det ofta efter initiativ från aktörer som har intressen
och som driver sakfrågor. Det vill säga, mediebilden är många gånger ett resultat av
avvikande händelser i verksamheten, politiska strider och utspel där medierna primärt
fungerar som en arena för områdets huvudaktörer.
19
En tredje egenskap är mediebildens fokusering på ett relativt litet antal sakfrågor och
aktörer. När det kommer till sakområden är det primärt platstillgång och boendemiljö
som är de återkommande och dominerande. Mönstret går igen när det kommer till
aktörer. Även här är det primärt två kategorier som ges utrymme. Dels förvaltningen
dels offentliga utförare. Andra sakområden och andra aktörer för en tillvaro mer i
skymundan och i vissa fall är de i stort sett frånvarande. Till exempel aktörer knutna till
ideella boenden.
I linje med mycket annan journalistik tenderar äldreomsorgens mediebild vara negativ.
Det är få sakområden och/eller aktörer som har en bild som är samlat positiv. Det
betyder i och för sig inte negativismen är stark, det handlar snarare om att innehållet
tenderar att fokusera på saker som inte fungerar som de ska och att det med det kommer
ett ansvarsutkrävande. Ett påtagligt undantag finns dock och det är frågan om de
anställdas arbetsvillkor. Här är både förekomsten av negativa händelser och uttalad
kritik starkare än i något annat sammanhang. Att arbeta i äldreomsorgen är förenat med
en tuff arbetsmiljö så som det beskrivs i nyhetsbevakningen. Personalens situation
måste i sin tur ses i ljuset av verksamhetens förutsättningar i stort vilket innebär att
frågor om boendemiljö och kvalité också renderar förhållandevis mer negativ
uppmärksamhet.
Avslutningsvis kan vi konstatera att mediebilden av äldreomsorgen i fyra svenska
dagstidningar inte genererar några större överraskningar. Bevakningen följer ett antal
mönster som är kända sedan tidigare med en upptagenhet vid (i vid bemärkelse)
politiska aktörer, några få sakfrågeområden och med en negativ tendens. Huruvida den
bilden är rimlig råder det säkert delade meningar om men det finns anledning att peka
på att journalistikens uppmärksamhet är begränsad. När journalistiken blir
händelsestyrd och primärt fokuserar på enstaka händelser kommer mediebilden att
präglas av en mindre uppsättning aktörer. Det innebär dels att vissa frågor sällan, eller
aldrig, aktualiseras dels att visa aktörer sällan får möjlighet att beskriva sina
erfarenheter eller för den sakens skull möta granskning. Om vi då beaktar att
lokaljournalistiken många gånger är en central informationskälla och att äldreomsorgen
är en stor post i den kommunala verksamheten finns det ändå anledning att reflektera
över resultatet I första hand utifrån läsarnas möjligheter att skapa sig en rimlig bild av
äldreomsorgens olika verksamheter.
Referenser
Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier. Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm:
Akademilitteratur.
Bergström, A. (2020, kommande). Local news repertoires in a transforming Swedish
media landscape. I A. Gulyas & D. Baines (red) The Routledge Companion to Local
Media and Journalism. London: Routledge.
Falasca, K. (2014). Political news journalism: Mediatization across three news reporting
contexts. European Journal of Communication, 29(5), 583-597.
Johansson, B. (1998). Nyheter mitt ibland oss. Kommunala nyheter, personlig
erfarenhet och lokal opinionsbildning. Göteborg: Institutionen för journalistik och
masskommunikation.
Nygren, G. (2019). Journalistiken i det lokala samhället. I M. Karlsson & J. Strömbäck
(red), Handbok i journalistikforskning (pp. 171-186). Lund: Studentlitteratur.
20
SKR, Sveriges kommuner och regioner. (2019a). Sektorn i siffror. Nedladdad från
https://skr.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/sektornisiffror/diagramforkommunern
a.1882.html
SKR, Sveriges kommuner och regioner. (2019b). Kommungruppsindelning 2017.
https://skr.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsi
ndelning.2051.html
Strömbäck, J. (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I M. Karlsson
& J. Strömbäck (red), Handbok i journalistikforskning (pp. 171-186). Lund:
Studentlitteratur.
21
Metodbilaga
I undersökningen ingår fyra lokala morgontidningar. Urvalet baseras delvis på urvalet i
projektet Medialisering av, i och mellan organisationer förekomst, dynamiker och
konsekvenser i den privata, den offentliga och den ideella sektorn. Där studeras två
kommuner som dels har det gemensamt att det finns äldreboenden som drivs av
kommunen, privata företag eller ideella organisationer dels skiljer sig åt såtillvida att
den ena kommunen har flera lokala nyhetsredaktioner på orten inklusive radio- och TV-
redaktioner. I den andra kommunen ligger redaktionen för den lokala morgontidningen i
grannkommunen.
För att få ett större material och på så vis öka våra möjligheter att uttala oss i generella
termer valde vi att inkludera ytterligare två tidningar i vårt material. Urvalsprincipen var
att det skulle finnas äldreboenden med kommunen, företag och ideella organisationer
som huvudmän. Vidare skulle det vara tidningar som finns i kommuner som påminner
om de två första utifrån SKR:s klassificering av kommuner (SKR, 2019b).
Inom ramen för projektet har vi också gjort intervjuer med kollektivanställda och chefer
på äldreboenden, tjänstepersoner i den kommunala förvaltningen och politiker. I
samtliga fall har vi utlovat anonymitet för enskilda respondenter. För att minska risken
för att den röjs har vi valt att inte redovisa namnen på vare sig kommunerna eller
tidningarna i den här rapporten.
Underökningen omfattar två år 2015 och 2018. Det senare för att det var då som vi
gjorde intervjuerna i de båda kommunerna det tidigare för att det inte var ett valår. Från
tidigare vet vi att bevakningen av politik skiljer sig beroende på om det är valår eller
inte (Falasca, 2014) och vi ville undvika en sådan snedvridning i vår studie.
Urval av artiklar
För att identifiera artiklar om äldreomsorgen i tidningarna har vi använt oss av
Mediearkivet och följande sökord: Äldreomsorg*, Äldrevård*, Äldreboende*,
Demensboende*, Demensvård*, Trygghetsboende*, Äldreförvaltning*, Seniorboende*,
Omsorgsboende*, Omvårdnadsboende*
Listan med sökord är validerad på så vis att vi inledningsvis använde en uppsättning
sökord som vi kompletterade efterhand som vi läste artiklarna. Därefter noterade vi
vilka ord som förekom i vilka artiklar och gjorde en bedömning om det aktuella
sökordet genererade unika sökträffar och om artiklarna var relevanta för studien.
För att anses vara relevant ska en artikel fokusera på äldreomsorgen. Om den bara
förekommer som ett exempel eller som en del av en uppräkning har artikeln
exkluderats. Detsamma gäller för personporträtt eller andra artiklar som i huvudsak
handlar om en person eller företeelse där äldreomsorgen bara nämns för att den är
knuten till personen eller företeelsen.
Kodning av artiklarnas karaktär
Alla artiklar kodades av en och samma person. Alla artiklar kodades på styckenivå. Det
innebär att varje artikeldel bedöms var och en för sig och huruvida den har relevans för
22
studien, dvs. fokuserar på äldreomsorg. Det är alltså fullt möjligt att bara tre stycken i
en artikel kodas om övriga handlar om andra saker.
Kodningen baserades i första hand på innehållet i den aktuella artikeldelen om det inte
är nödvändigt att ta hänsyn till andra delar för att få förståelse för innebörden. Behövdes
det mer information tog vi först och främst hänsyn till de delar som låg i direkt
anslutning till den del som kodades. Det var till exempel ingressen som var till stöd för
kodningen av rubrik och på samma sätt kodades bild och bildtext i första hand i
förhållande till varandra osv.
För alla artiklar kodade vi vilken typ av artikel det var. Vi skilde ut fem olika typer 1)
nyheter, 2) krönikor, 3) ledare, 4) debattartiklar/insändare och 5) ”annat”
Resterande variabler kodade vi bara om det var en nyhetsartikel
Förstasida - Om artikeln förekommer på första sidan av tidningen eller ej.
Huvudområde - om artikeln i huvudsak handlar om äldreomsorgen eller om
annat
Artikeldel om det var 1) rubrik; 2) ingress; 3) brödtext, 4) bild eller bildtext
eller 5) en faktaruta
Fokus - om artikeldelen fokuserar på lokala och/eller nationella förhållanden.
Kodning av artiklarnas innehåll
När vi kodade artiklarnas innehåll var det tre saker vi fokuserade på i enlighet med Asps
(1986) definition av mediebilden: sakområden, aktörer och värdeomdömen. För
samtliga gäller att vi i första hand kodade innehållet utifrån vad som står i den aktuella
artikeldelen om det inte är nödvändigt att ta hänsyn till andra delar för att få förståelse
för innehållet. I första hand tas i så fall hänsyn till de delar som ligger i direkt anslutning
till den del som kodas. Det är till exempel i första hand ingressen som ska vara till stöd
för kodningen av rubrik och på samma sätt kodas bild och bildtext i första hand i
förhållande till varandra osv.
När vi kodade sakområde tog vi fasta på vad artikeln handlar om och vi skilde ut nio
olika områden enligt följande:
Organisering och strukturering - Konkurrens, privatisering, huvudmannaskap
(vem som ska få driva, eller som driver äldreboenden) och annat som på ett
övergripande sätt, ställer frågan om äldreomsorgens organisering (som system) i
fokus.
Tillgång - Förekomst av äldreboenden, tillgång på platser, utökning/neddragning
av platser, skrivningar som pekar mot att det blir fler/färre äldre i kommunen
etc.
Ekonomiska förutsättningar - Resurstilldelning, kostnader för verksamheten,
produktivitet, effektivitet, ökade kostnader, minskade anslag.
Rekrytering och kompetensförsörjning - Behov av personal, vilka som väljer att
arbeta i äldreomsorgen, förekomsten av (o)utbildad personal,
kompetensutveckling.
Arbetsvillkor - Anställdas arbetsmiljö, schemaläggning och andra faktorer som
på olika sätt formar personalens arbetsvillkor.
23
Kvalité, boendemiljö - Trygghet, förekomst av olyckor skador etc. hos äldre,
mat etc.
Ledning och organisering av äldreboenden - Hur verksamheten är organiserad i
enskilda organisationer, teknisk utveckling och andra former av system för att
bedriva verksamheten. Här ryms också tekniska system och annat som används
för styra och/eller kontrollera verksamheten. Vidare ryms frågan om
boendeformer 55+, demensboende etc i denna variabel.
Aktiviteter för äldre - Vad som händer på boenden för de äldre, kulturaktiviteter,
resor och annat som (inte) görs.
Övrigt - Andra sakområden som lyfts fram i förhållande till äldreomsorgen men
som inte ryms i någon av ovanstående.
När vi kodade aktörer tog vi fasta på vem artikeln handlar om och vi skilde ut 16 olika
aktörer:
Politisk ledning - politiker eller parti i politisk ledning
Politisk opposition - politiker eller parti i politisk opposition
Lokal politisk församling - T.ex. när det skrivs ”kommunfullmäktige”, eller
”nämnden” och de lyfts fram som aktörer.
Förvaltning - Exempelvis administratör, kommunavdelning eller tjänstemän i
kommunen. När “Kommunen” nämns som aktör kodades även det i denna
kategori.
Koncern - Kodas för privata och/eller ideella vårdhem när en koncern eller
moderorganisation omnämns.
Myndighet - Myndighet eller representant för myndighet.
Chef boende
Personal boende
Boende inom äldrevård
Anhörig till boende
Utförare
Äldre - Används när det refereras till “äldre” personer över pensionsåldern.
Intresseorganisation - (Representant för) pensionärsorganisation eller liknande.
Fackförening - (Representant för) facklig organisation som företräder anställda
vid boendena.
Arbetsgivar- eller branschorganisation - (Representant för) Arbetsgivar- eller
branschorganisation som företräder utförare.
Övriga - Aktör som ej ingår i någon av de ovanstående aktörskategorierna.
För kategorierna Chef boende, Personal boende, Boende inom äldrevård, Anhörig till
boende och Utförare gjorde vi dessutom skillnad på om aktörerna representerade ett
kommunalt, privat eller ideellt boende eller om sådan referens saknades. För att
driftsformen skulle kodas skulle det anges explicit i artikeln.
När vi kodade valens tog vi fasta på värdeomdömen i artiklarna. Dvs. skrivningar som
innebär att artikeln kan betraktas som ”positiv eller ”negativ”. Vi kodade två olika typer
av valens ”uttalad” och ”tendens” men bara en kunde förekomma i en och samma
artikeldel. Förekommer båda ges ”uttalad” företräde.
Uttalad valens innebär att det förekommer uttalade lovord eller kritik av en aktör eller
att en händelse/företeelse/förändring beskrivs i explicita ordalag som bra eller dålig. Det
24
gör ingen skillnad om det är den journalistiska rösten eller någon annan som uttalar sig.
Däremot kodade vi inte självberöm/självkritik.
Tendens innebär att det förekommer skrivningar som i allmänhet sätter ett sakområde
eller en aktör inom äldreomsorgen i positiv eller negativ dager men där det saknas
orsakssamband och liknande.
Ett exempel på uttalad positiv valens skulle kunna vara ”Efter ledningens satsning på
fortbildning har antalet fallolyckor på äldreboendet minskat med hälften”. Här knyts en
handling till ett resultat vilket gör att det positiva ordalaget kan anses vara uttalat. Ett
annat (negativt fiktivt) exempel skulle kunna vara ”Stora budgetneddragningar riskerar
säkerheten i äldreomsorgen”.
Motsvarande för negativ tendens skulle kunna vara ”Fortfarande lång väntan för att få
plats på äldreboende”. Här finns det ingen som har gjort något dåligt men vi kan
betrakta artikeln som ”negativ” utifrån att den fokuserar på något som beskrivs som ett
problem.
Valens kodades för varje sakområde och för varje aktör.
PUBLIKATIONER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR
JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION
(JMG)
Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)
har två publikationsserier:
- JMG:s bokserie: Göteborgsstudier i journalistik och
masskom- munikation
- JMG:s arbetsrapportserie: Arbetsrapporter från
Institutionen för journalistik och masskommunikation
Redaktörer för JMG:s bokserie och arbetsrapportserie är
professo- rerna Kent Asp och Lennart Weibull. Publikationer i de
två serierna säljs genom institutionens försorg. Beställningar kan
ske på den talong som finns efter publikationsförteckningen.
Mellan 1991 och 1994 utgavs även en särskild rapportserie.
Titlarna i den finns förtecknade separat.
JMG:s bokserie Göteborgsstudier i masskommunikation
(1980 1990)
1. Lennart Weibull (1983) Tidningsläsning i Sverige.
Stockholm, Liber. 521 sid.
2. Anders Ohlsson (1989) Politiska nyheter till nytta och nöje.
Alm- qvist & Wiksell International, Stockholm. 350 sid.
3. Lennart Weibull, Karin Björkqvist (1989) Dagspressen
och dess läsare. Stockholm, Almqvist&Wiksell
International. (slut)
Göteborgsstudier i journalistik och masskommunikation (1990
(Pris: 200 kr plus moms och porto)
1. Robert Burnett (1990) Concentration and Diversty in the
Interna- tional Phonogram Industry. (slut)
2. Roger Wallis (1991) Internationalisation, Localisation &
Integra- tion.. 281 sid.
3. Ronny Severinsson (1994) Tidningar i konkurrens.
Dagstidningar- nas agerande på lokala läsarmarknader i
Västergötland 1950 - 1985. 4.Bo Reimer (1994) The Most
Common of Practices. On Mass Media Use in Late Modernity.
Almqvist & Wiksell International. Stock- holm. (slut)
5. Ulf Wallin (1995) Vad fick vi veta? En studie i svenska
nyhetsmediers rapportering åren före folkomröstningen om EU.
6. Lennart Weibull och Charlotta Kratz (red) (1995)
Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet.
7. William Borden (1995) Power Plays. A Comparision Between
Swe- dish and American Press Policies.
8. Admassu Tassew (1995) Reporting a Pandemic. A
Comparative Study of AIDS News Coverage in African and
European Dailies.
9. Monika Djerf Pierre (1996) Gröna nyheter.
Miljöjournalistiken i televisionens nyhetessändningar 1961
1994.
10. Tomas Andersson Odén (1996) Principer på pränt. En studie
av redaktionella mål inom den svenska dagspressen. Institutionen
för jour- nalistik och masskommunikation, Göteborgs unviersitet
11. Margareta Melin-Higgins (1996) Pedagoger och spårhundar. En
stu- die av svenska journalisters yrkesideal. Institutionen för
journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
12. Maria Elliot (1997) Förtorendet för medierna. TV, radio och
dags- press i allmänhetens ögon. Institutionen för journalistik och
masskom- munikation. Götebortgs universitet.
13. Kent Asp, Bengt Johansson och Larsåke Larsson (1997) Nära
ny- heter. Studier om kommunaljournalistik. Institutionen för
journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.
14. Carlsson, Ulla (1998) Frågan om en ny internationell
informa- tionsordning. En studie i internationell mediepolitik.
Institutionen för journalistik och masskommunikation,
Göteborgs universitet.
15. Johansson, Bengt (1998) Nyheter mitt ibland oss. Kommunala
ny- heter, personlig erfarenhet och lokal opinionsbildning.
Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs
universitet.
16. Wallin, Ulf (1998) Sporten i spalterna. Sportjournalistikens
utveck- ling i svensk dagspress under 100 år.Institutionen för
journalistik och masskommunikation. Göteborgs universitet.
17. Larsson, Larsåke (1998) Nyheter i samspel. Studier i
kommun- journalistik. Institutionen för journalistik och
masskommunikation. Göteborgs universitet.
18. Weibull, Lennart och Ingela Wadbring /red/ (1998) Publik och
medier 1996/1997. Särtryck av artiklar om medier ur SOM-
rapporterna nr 18 och 19. Institutionen för journalistik och
masskom- munikation. Göteborgs universitet.
19. Lindstedt, Inger (1998) “Till de unga, till dem som ämna
bliva tidningsmän”. Handböcker i .journalistik. Göteborgs
universitet.
20. Dahlén, Peter (1999) Från Vasaloppet till Sportextra.
Radiosportens etablering och förgrening 1925 1995. Stockholm:
Stiftelsen Eterme- dierna i Sverige.
21. Löfgren Nilsson, Monica (1999) På Bladet, Kuriren och
Allehanda. Om ideal och organiserings-principer i den
redaktionella varda- gen. Göteborgs universitet.
22. Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart /red/ (2000) Tryckt.
20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet.
23. Andersson Odén, Tomas (2000) Skaraborgar’n och Spionen.
Tid- ningar i Västra Götaland genom 250 år.
23.Ghersetti, Marina (2000) Sensationella berättelser. En studie av
ny- heter från Angola 1987 och om Prinsessan Diana 1997 i
dagstidningar, radio och TV.
JMG:s rapportserie (avslutad 1994)
Rapporter från Avdelningen för masskommunikation
1. Lennart Weibull (1984) Dagspress och etermedier i Sverige
1979- 1983. (slut)
2. Jan Strid och Lennart Weibull (1984) Läsvanor och
Läsintressen. 1979-1983. (slut)
3. Ingela Strid och Lennart Weibull (1984) Annonsbladsläsning i
Sve- rige.
4. Ronny Severinsson (1985) Publiken möter kabel-TV. (slut)
5.Lennart Weibull (1985) Närradiolyssnandet i Stockholm 1984.
(slut) 6.Bo Reimer och Lennart Weibull (1985) Dagspress på
arbetsplatsen.
7. Informatörer i Sverige: Arbetsmarknad Framtidsutsikter (1986)
Utdrag ur utredningen om informationsutbildning i Sverige
(UHÄ- rapport 985:13)
8. Ingela Strid och Lennart Weibull (1986) Mediesverige 1986.
9. Bo Reimer (1986) Läsaren och tidningen.
10. Rutger Lindahl (1986) Nyheten om mordet på Olof Palme.
11. Monika Djerf (1986) Funktioner hos kabel-TV.
12. Anders Ohlsson (1986) Att svara eller inte svara - det är frågan.
13. Ronny Severinsson (1987) Den nya medieframtiden - TV via
satellit och kabel.
14. Ingela Strid och Lennart Weibull (1988) Mediesverige 1988.
15. Ronny Severinsson (1989) Agerande och utveckling inom
dagspressen i Västergötland.
Rapporter från Instiutionen för journalistik och
masskommunikation (avslutad 1994)
1. Emanuelsson, Eva & Karlsson, Kristina (1991) Informatörer
inför 90-talet. Pris: 90 kronor.
2. Wallin, Ulf (1991) Bilden av EG. Pris: 120 kronor.
3 Wallin, Ulf (1992) EG - Hot eller löfte? Argument i dagspress,
radio och TV för och emot svenskt EG-medlemskap. Pris: 100
kronor.
4. Flodin, Bertil (1993) Samhällskommunikation under 80-talet.
En kunskapsöversikt. Pris: 150 kronor.
5. Severinsson, Ronny (red), (1995) - Studier i medielandskapet.
Ett urval av analyser genomförda på uppdrag av
Pressutredningen -94. Pris: 200 kronor.
Arbetsrapporter
Arbetsrapporter från Avdelningen för masskommunikation (1980
1990) (Pris: 60 kr + moms och porto)
1. Lennart Weibull (1984) Trender i massmedieanvändningen.
2. Bo Reimer (1985) Tidningsläsning i södra Halland.
3. Lennart Weibull (1985) Läsvanor för svensk morgonpress 1979-
1984.
4. Ingela Strid, Lennart Weibull (1985) Sport i medierna.
5. Lennart Weibull (1985) Masskommunikationen i Sverige.
Några reflektioner om läget 1985.
6. Karl Erik Rosengren, Bo Reimer (1985) Internaliserad kultur.
Ett forskningsprogram om värden, individer och massmedier.
7. Robert Burnett, Peter Esaiasson, Bo Reimer (1985)
Milestones in Mass Communication Research: Media Effects. A
Review Essay.
8. Bo Reimer (1985) Values and the Choice of Measurement
Technique. The Rating and Ranking of Postmaterialism.
9. Lennart Weibull (1986) Press, radio, TV och nya medier i Japan.
10. Nyhetsspridningen om mordet på statsminister Olof Palme.
En sam- manställning av Statistiska Centralbyråns
intervjuundersökning 2-4 mars 1986.
11. Rune Hedberg och Lennart Weibull (1986)
Kassettidningsläsning på Gotland.
12. Lennart Weibull (1986) Massmediernas framtida utveckling.
13. Ronny Severinsson (1986) Tidningsläning i Södermanland.
14. Maria Elliot, Bo Reimer och Lennart Weibull (1986)
Tidningsläs- ning i Kalmar län.
15. Lennart Weibull, Dagspresskollegiet (1986). Läsvanor 1986.
16. Bo Reimer och Karl Erik Rosengren (1986). Maps of
Culture: Macro and Micro.
17. Maria Elliot (1986). Allmänhetens syn på massmediernas
trovärdig- het.
18. Lennart Weibull (1986) Tendenser i svensk dagstidningsläsning.
19. Bo Reimer (1986) Social Space and the Sructuring of
Communica- tion Processes.
20. Lennart Weibull och Ronny Severinsson (1987) Actions and
Reac- tions - the Nordic Countries in Age of Satellite
Broadcasting.
21. Lennart Weibull (1987) Massmediernas räckvidd 1985/86.
22.Ronny Severinsson (1987) Dagspressutvecklingen i
Västergötland. 23.Keith Roe (1987) The Swedish Moral Panic
over Video 1980-84. 24.Bo Reimer (1987) Dagens Nyheter i
västra Sverige.
25. Ann-Marie Hellerström (1987) Lokal-TV- ett reellt alternativ
till satellit-TV.
26. Ronny Severinsson (1987) Skaraborgspressens innehåll 1950-
1985.
27. Ronny Severinsson (1987) Tidningsläsning i Essunga,
Götene och Vara.
28. Karin Björkqvist (1988) Tidningsläsning i Gästrikland -
presenta- tion av en läsarundersökning.
29. Bo Reimer (1988) Reading Postmaterialism.
30. Lennart Weibull (1988) Publicistisk sed. Ett
forskningsprogram om ett regelsystem och dess betydelse för
svensk journalistik.
31. Magnus Anshelm och Lennart Weibull (1988)
Läsvanestudien 1986. Huvudresultat och metodjämförelse.
32. Magnus Anshelm (1988) Sverige - nu - SOM 86 - en
jämförelse av två undersökningar.
33. Rutger Lindahl och Lennart Weibull (1988) Palme i
amerikanska ögon. En studie av den amerikanska pressens
behandling av nyheten om mordet på statsminister Olof Palme
1986.
34. Magnus Anshelm (1988) Massmediernas räckvidd 1986/87
- en analys av Mediebarometern.
35. Ingela Strid (1988) Svenska folkets intressen 1973-1982. En
sekun- därbearbetning av Testologens mätningar av intressen.
36. Anders Ohlsson och Keith Roe (1988) Mått på mätning -
En förundersökning av fördelningsegenskaper och stabilitet
hos linje- och kategoribaserade mått.
37. Britt Börjesson (1988) Brott och publicitet.
Kriminaljournalistik och pressetik under 1900-talet.
38. Lennart Weibull (1988) Rapport från kontaktresa till
Uruguay 10-22 april 1988.
39. Gunilla Jarlbro (1988) En kvalitativ studie av hur
människor upplever tidningsinnehåll.
40. Monica Löfgren (1988) Kabel-TV i Göteborg.
41. Lennart Weibull (1988) Lokal-TV via kabel. Synen på en
ny kanal bland andra medier.
42. Karin Björkqvist (1988) Tidningsläsning i Värmland.
Presentation av en läsarundersökning från våren 1977.
43. Keith Roe (1988) Adolescents’ VCR Use: How and Why.
44. Monika Djerf (1989) Finns det funktionsdimensioner i
mediean- vändningen? En faktoranalys.
45. Karin Björkqvist (1989) Det politiska tidningsvalet.
46. Magnus Anshelm och Jan Strid (1989) Läsvanor och
läsintressen.
47. Monika Djerf (1989) Massmedier och beslutsfattare: en
litteratur- studie.
48. Britt Börjesson (1989) Pressens självsanering. Ett
regelsystems framväxt.
49. Magnus Anshelm (1989) Mediebarometern resultat från
1988/99.
50. Lennart Weibull (1989) Rapport från en andra kontaktresa
till Uruguay. Om massmedier, utbildning och forskning i social
kommuni- kation samt Institudo Communicacion y Desarrollo.
52. Monica Löfgren (1989) Nyhetstidningen 8 sidor - innehåll,
sprid- ning och läsning.
53. Keith Roe (1989) Notes on the Concept of Aggression and its
(Mis) Use in Media Research.
54. Charlotta Kratz (1989) Tidningsläsning i Kalmar och på
Öland.
55. Catharina Kisch och Mikael Stoltz (1989) City 103 och dess
lyssnare - en undersökning om lyssnandet svenska
arbetsgiva- reföreningens närradiostation i Göteborg.
56. Karin Björkqvist (1990) Mediebarometern under åttiotalet.
57. Roger Wallis (1990) Music, music everywhere, and so much of
it the same.
58. Charlotta Lekvall och Patrik Vult von Steyern (1990) City 103
och tre livsstilar.
59. Margareta Melin (1990) Kommunaktuellt - studier av
tidningens spridning och abonnenternas läsvanor.
60. Maria Elliot (1990) Förtroendet för medierna.
61. Keith Roe (1990) Never Has so Much Been Written by so
Many about so Few, or, Why Youth Research?
Arbetsrapporter från Institutionen för journalistik och
masskom- munikation (1990 -(Pris: 80 kr + moms och porto)
1. Ronny Severinsson (1990) Massmedier, allmänhet och
flyktingfrågor i Sverige och Sjöbo. En fallstudie på Sjöbo.
2. Ronny Severinsson (1990) Tidningsläsning i Nordvästra Skåne.
3. Charlotta Kratz (1990) Tidningsläsning i sydöstra Skåne. En
presen- tation av en läsarundersökning.
4. Bo Reimer (1990) Kulturdiskussioner - Inlägg i tre eviga debatter.
5. Charlotta Kratz (1990) Tidningsläsning i Jönköping. En
presentation av en läsarundersökning.
6. Charlotta Kratz (1991) Verklighetsval och kapital. En studie av
det ekonomiska och det kulturella kapitalets betydelse för
läsningen av stock- holmstidningar utanför Stockholm.
7. Deanna Huthman (1991) Dynamisk public relations. En
explorativ studie av Public Relations i fyra företag.
8. Admassu Tassew (1991) Public service broadcasting concept
and prac- tice: a preliminary overview of the ideals and some
swedish experience.
9. Ronny Severinsson (1991) Tidningsvanor i Gästrikland 1989.
Pre- sentation av en läsarundersökning.
10. Lennart Weibull (1991) Publik och medier i samspel. En
analys gjord för MedieSverige 1991.
11. Monica Löfgren (1991) Massmediernas räckvidd 1979 - 1990.
12. Lennart Weibull (1991) Masskommunikation som
ämnesområde. Ett försök till empirisk bestämning.
13. Charlotta Kratz (1991) Tidningsläsning i Södra Halland
1990, jämförelser med situationen 1984.
14. Margareta Melin (1991) Från kulturteori till journalistkultur.
En litteraturöversikt över diskussionerna kring kulturbegreppet.
15. Charlotta Kratz (1991) Från icke-läsare till allätare. Fyra
läsartyper i Stockholm och i landsorten.
16. Kent Asp (1992) Partiskheten i Sveriges Radios och TV4:s
nyhetspro- gram under 1991 års valrörelse.
17. Ronny Severinsson (1992) Med eller utan prenumeration i
Eskil- stuna och Katrineholm. Presentation av en läsa
rundersökning från hösten 1990.
18. Karin Björkqvist Hellingwerf (1992) Mediebarometern 1979-
1991.
19. Karin Björkqvist Hellingwerf (1992) Dagspress och
medievanor. En analys av läsvanestudien 1991.
20. Lennart Weibull och Karl Erik Rosengren (1992) Swedes´ view
of the world. A Descriptive Report from the First Two BALTICOM
Surveys.
21. Monica Löfgren Nilsson (1992) Kvinnligt, manligt,
journalistiskt - journalisters syn på nyhetsvärdering.
22. Monika Djerf-Pierre (1992) A Toaster With Pictures. The
Evolution of American Broadcasting 1921-1991.
23. Charlotta Kratz (1992) En fråga om smak. Om stabila och
rörliga gruppers kulturella preferenser.
24. Thomas Östberg (1992) Sportjournalistik - en analys av fyra
dagstid- ningar 1961 - 1991.
25. Karin Björkqvist Hellingwerf (1993) Mediebarometern
1979 - 1992.
26. Carin Nilsson, Åsa Widgren (1993) Videotex - massmedium
eller ej? En litteraturstudie och begreppsnalys.
27. Margareta Melin (1993) Var finns kvinnorna? En analys av
manligt och kvinnligt i kurslitteraturen vid Journalisthögskolan i
Göteborg.
28. Karin Björkqvist Hellingwerf (1993) Läsvanestudiens mått på
läsva- nor. En analys av två mått mått på läsvanor.
29. Gunilla Jarlbro (1993) HIV-aktuellt - En läsarundersökning.
30. Monica Löfgren Nilsson (1993) Klimat och kön -
Journalisters bedömningar av arbetsklimatet på
nyhetsredaktioner.
31. Bengt Carlsson, Inger Lindstedt, Lennart Weibull (1993)
Studieresa till amerikanska högskoleutbildningar i journalistik,
medier och kommu- nikation - En personlig reserapport.
32. Håkan Hvitfelt, Lennart Weibull (1993) Pendeln har svängt -
En reserapport från Kina.
33. Ulf Wallin (1993) Den franska folkomröstningen - En analys av
rap- porteringen om den franska folkomröstningen om
Maastrichtfördraget i svensk press, radio och TV samt i övriga
nordiska länders press.
34. Karin Björkqvist Hellingwerf (1994) Tidningsläsning i Luleå
och Kiruna
35. Tomas Andersson (1994) Jönköpings-Posten och
Smålandsposten - två småländska tidningsstrategier.
36. Karin Björkqvist Hellingwerf (1994) Mediebarometern
1979 - 1993.
37. Bengt Johansson (1994) Att studera massmediernas innehåll.
En genomgång av innehållsstudier inom svensk forskning om
journalistik, medier & kommunikation.
38. Maria Edström, Maria Jacobson (1994) Massmediernas
enfaldiga typer. Kvinnor och män i mediebruset den 17 mars
1994.
39. Ingela Wadbring, Lennart Weibull (1994)
konsumenternas sida. En analys av hur konsumentfrågorna
speglas i göteborgspressen.
40. Bo Reimer (1994) Kulturell identitet och
massmedieanvändning på Åland.
41. Olof Hultén, Carin Nilsson (1994) Det svenska TV-utbudet
1987 och 1993. Undersökning av sändningstid och
programkategorier.
42. Kent Asp (1994) Medieval 94’. Anförande vid
Folkrörelsernas Medieforum torsdagen den 20 oktober 1994
(framfört i urval). Forskningsprogrammet Journalistik och
demokrati - studier kring medie-kvalitet.
43. Margareta Melin (1995) Can Women Become Cowboys?
The Importance of Journalist Education for the Professional
Ideal Among Swedish Journalists.
44. Margareta Melin (1995) Female Educators and Male
Craftsmen? The Professional Ideals Among Swedish
Journalists.
45. Ingela Wadbring (1995) Sista ordet är inte sagt än! - en
analys av lärarnas syn på jämställdhet vid
journalistutbildningen i Göteborg.
46. Karin Björkqvist Hellingwerf (1995) Tidningsläsning i
Gästrik- land.
47. Gunilla Jarlbro (1995) Barn, ungdom och reklam.
48. Karin Björkqvist Hellingwerf (1995) Mediebarometern
1979 - 1994.
49. Lennart Weibull (1995) Journalister om Journalisten.
Redovisning av en läsarundersökning från hösten 1994.
50. Kent Asp (1995) Kommersialiserade TV-nyheter - på gott
och ont. En jämförande undersökning av Rapport TV2 och
Nyheterna TV4.
51. Monica Löfgren Nilsson (1995. Pennskaften” Female
Journalists in Sweden.
52. Gunilla Jarlbro (1995) Våldsbrott i svensk press. En
jämförelse mel- lan åren 1983 och 1993.
53. Jakob Bjur och Jörgen Thörnqvist (1995) Samma röster med
nya ansikten. En studie av Rapports innehålls-, form- och
presentationsmäs- siga förändring över en tioårsperiod med
tyngdpunkt på begriplighet.
54. Dino Viscovi (1995) Med Loket mot framtiden. Om unga
arbetar- klassmän, invandrare, EU och massmedier.
55. Ingela Wadbring (1995) Tidningsläsaren - vem är det? En
analys av olika gruppers tidnings- användning.
56. Marina Ghersetti (1996) Jakten på den försvinnande publiken.
Om besök och besökare på svenska biografer.
57. Kent Asp (1996) Sverigebilden i TV-nyheterna. En
undersökning av Stockholmsdominansen i Rapport (1986 -
1995) och Nyheterna (1991 - 1995).
58. Lennart Weibull (1996) Bio, film och samhälle 1995. En
analys av svenskarnas biobesök, filmpreferenser och syn på film
och samhälle
59. Birgitte Christiansen (1996) IT-brug - en litteraturoversigt
ud fra et humanistisk-samfundvidenskabligt perspektiv.
60. Ylva Brune (1996) Vålberg i nyheterna - en kamp mellan
tolknings- mönster.
61. Karin Björkqvist Hellingwerf (1996) Mediebarometern
1979 - 1995.
62. Ingela Wadbring (1996) Den journalistiska vägen - vadan och
varthän? En studie om kvinnliga och manliga
journaliststudenter i Göteborg.
63. Ylva Brune (1996) Svenskar, invandrare och flyktingar i
rubrikerna.
64. André Jansson (1996) TV-tittarna och det sociala rummet
- En studie av den sociala positionens betydelse för
kanalpreferenser och självuppfattning.
65. Bo Reimer (1996) Inte utan relevans - Om ungdomars
användning av massmedier.
66. Birgitte Christiansen (1996) IT-brug i hverdgslivet- en
kvalitativ interview-undersøgelse om ti menneskers computer-
og Internetbrug i privatsfären.
67. Ebba Sundin (1997) Barn och massmedier - En
forskningsöversikt.
68. Monica Löfgren Nilsson (1997) Hon och han i
journalistutbild- ningen - Ett pedagogiskt projekt.
69. Bertil Flodin (1997) Medborgarna och EU-informationen -
En studie av inställning, aktivitet och kunskap hos svenska
folket inför folkomröstningen 1994
70. Maria Edström (1997) n och journalistik - att utvidga
medieverk- ligheten. En litteraturöversikt
71. Larsåke Larsson (1997) Forskningsöversikt -
Kommunjournalistik.
72. Torsten Malmström och Lennart Weibull (1997) Snöstormen
den 17 november 1995.
73. Anna Maria Andersson (1997) Vem är den svenske
journalisten? - En studie av journalistkåren i yrkesliv och
vardagsliv 1994 - 1995.
74. André Jansson (1997) Svensk dagstidningsläsning i
förändring. Resultat från Riks-SOM-studien 1996.
75. Britt-Marie Leivik Knowles (1997) Inter-organisatorisk
kommunikation mellan myndigheter och medier.
Forskningsöversikt över myndigheters och mediers
interaktion i samband med allvarliga samhällsstörningar.
76. André Jansson (1997) Sätt att se på TV. En kvantitativ
problemati- sering av den selektiva TV-publiken.
77. Sigurd Høst och Ronny Severinsson (1997) Avisstrukturen i
Norge og Sverige - 1960 til1995. Arbeidsrapport nr. 1 fra
prosjektet Norsk- svensk dagspresseutvickling.
78. Anders Lithner och Ingela Wadbring (1997) Ungdomars
dagstid- ningsläsning.
79. André Jansson (1997) Tidningsvärden i morgon- och
kvällspress.
80. Tomas Andersson Odén (1997) Pressen i Skaraborg.
Tidningar och redaktörer från 1793 och framåt.
81. Magnus Andersson (1997) Populärmusik: såväl Wu-Tang Clan
som Pat Bone.
82. Birgitte Christiansen och Annika Bergström (1998)
Tidningars symbol- & bruksvärde.Kvalitativa intervjuer med
några av Göteborgs- Postens & Hallands Nyheters läsare.
83. Erik Fjellman och Jan Sjögren (1998) Nyhetsläsning på
Internet - Svenska CNN från ett användarperspektiv.
84. Ronny Severinsson /red/ (1998) Lokalt innehåll i norska
och svenska tidnignar.Fyra redaktörer läser varandras
tidningar.
85. Anna Maria Andersson, Birgitte Christiansen &
KarinFogelberg (1998) Vad tycker tittarna? En publikstudie av
två underhållningspro- gram.
86. André Jansson (1998) Dagstidningsläsning 1997. En
tabellrapport från Dagspresskollegiet.
87. Kent Asp (1988) Medierna och giftutsläppet i Hallandsåsen.
88. Ronny Severinsson (1988) Marjasin i medierna. En
inneållsanalys på uppdrg av Medieakademin.
89. Annika Bergström (1988) Tidningar, radio och TV i västra
Små- land.
90. Annika Bergströn (1999) Internet i svenska hushåll hösten 1997.
91. Lennart Weibull och Ingela Wadbring (1999) De nya
svenskarna möter svenska massmedier.
92. Liselotte Englund (1999) Katastrofjournalistikens
dilemman. En forskningsöversikt med etiska och psykologiska
perspektiv.
93. Josefine Sternvik (1999) Dagspressens ungdomssatsning.
94. Maria Domellöf (1999) Mycket nöje! Nöjesjournalistik i
förändring.
95. Annika Bergström (1999) Internet i medielandskapet.
96. Anna Maria Jönsson (2000) Radio och TV i allmänhetens
tjänst? Allmänhetens syn på public service-verksamheten.
97. Liselotte Englund (2000) Kvalitetseffektivitet i Public Service-
radi- on. En kunskaps- och forskningsöversikt med förslag till
indikatorer på radiokvalitet.
98. Kent Asp, Bengt Johansson och Åsa Nilsson (2000)
Medievalsun- dersökningen 1998. Teknisk rapport.
99. Magnus Fredrikson (2000) Var skall jag kryssa? En
studie av RSV:s och dagspressens pesonvals information
inför valet 1998.
100. Stina Bengtsson (2000) Personvalet och journalisterna
16 svenska journalister om det första svenska personvalet
1998.
Arbetsrapporter från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (2001-)
1. Annika Bergström & Ingela Wadbring (2001) Medierna i vardagslivet. En metodologisk skiss över hur det är möjligt att
använda dagböcker som insamligsmetod i medieforskningen.
2. Kent Asp & Magnus Fredriksson (2001) Bilavgaserna och den allmänna opinionen. Åsikter och handlingsberedskap.
3. Tomas Andersson Odén (2002) 2001 års publicistiska bokslut. En rapport om 36 tidningars bokstäver - i siffror.
4. Gabriella Sandstig (2002) Organisation och kön. En strategisk litteraturöversikt av ämnesområdena organisation och
kön applicerat på forskningsprojektet ”Kvinnorna i journalistkulturen”.
5. Therese Eriksson (2002) Gratistidningsmarknaden i Sverige 2001.
6. Rudolf Antoni (2002) Publikens publik. Aktuell forskning kring användning och värdering av medier.
7. Rudolf Antoni & Therese Eriksson (2002) Läsvanestudien. En tabellrapport.
8. Gabriella Sandstig (2003) Orons platser. En granskning av människors upplevelser av rädsla och otrygghet.
9. Tomas Andersson Odén (2003) 2002 års Publicistiska bokslut. Del 1 Om tidningars redaktioner och innehåll.
10. Ingela Wadbring (2003) 2002 års Publicistiska bokslut. Del 2 Om läsares och medarbetares syn på tidningar.
11. Tomas Andersson Odén & Ingela Wadbring (2003) Teknisk rapport för publicistiska bokslut.
12. Mariann Björkemarken (2003) Jönköpings Lokal-TV Förening. Utvecklingen av en lokal TV-verksamhet.
13. Kent Asp (2003) Medieval 2002 - partiskheten och valutgången. En studie av valrörelsens medialisering.
14. Petra Sintorn (2003) Publicistiska bokslut - hyllvärmare eller redskap för förändring?
15. Oscar Westlund (2003) Betala för nyheter på internet?
16. Bengt Johansson, Lisa Henricsson & Annelie Karlsson (2003) Hur farligt är Göteborg? Risker i GP:s lokalnyheter.
17. Gabriella Sandstig (2004) Att undersöka otrygghet - en metodstudie.
18. Tomas Andersson Odén (2004) 2003 års Publicistiska bokslut. Del 1 Om tidningars redaktioner och innehåll.
19. Ulrika Andersson (2004) 2003 års Publicistiska bokslut. Del 2 Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas
revir.
20. Josefine Sternvik (2004) Ögonrörelser och dagstidningsläsning - en forskningsöversikt.
21. Valpuri Mäkinen (2004) En tidning för alla?Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och
dagstid- ningar i synnerhet.
22. Eva Berglie (2004) Jakten på lycka. En teoriutvecklande studie av tredjepersonseffekten.
23. Åsa Nilsson (2004) Mediers räckvidd. En Jämförelse av mätmetoder och undersökningar.
24. Oscar Westlund (2004) www.lokaltidning.se . Prenumeranters attityder till sin lokaltidning och nättidningsläsning.
25. Karin Fogelberg (2005) Media Literacy. En diskussion om medieundervisning.
26. Mira Öhlin (2005) Fågel, fisk eller... Om klassresenärers medievanor.
27. Tomas Andersson Odén (2005) 2004 år publicistiska bokslut. Om tidningars redaktioner och innehåll.
28. Anna Maria Jönsson (2005) Mångfalden i journalistkåren - studier av social sammansättning, samhällssyn och
nyhetssyn i den svenska journalistkåren.
29. Tomas Andersson Odén (2005) President Chavez i press, radio och TV. Mediebevakningen av
folkomröstningskampanjen i Vene- zuela, augusti 2004.
30. Ulrika Andersson (2005) Journalister och deras läsare. En studie av tidningsjournalisters syn på läsare och
läsarundersökningar.
31. Ulrika Andersson, Ingela Wadbring (2005) I gratistidningsland.
32. Carl Bergholtz, Johan Olsson (2005) Unga dagstidningsläsare i ny mediesituation.
33. Åsa Nilsson, Lennart Weibull, Annette Hill (2005) Synen på icke-fiktion i TV. Resultatredovisning.
34. Ulrika Andersson (2005) Nya svenskar och svenska medier.
35. Ulf Wallin, Johannes Bjerling, Christoffer Lärkner (2006) Barnen i nyheterna om tsunamin. En
studie av mediernas rapportering under första månaden.
36. Oscar Westlund (2006) Media and Communication studies in Sweden. Disciplinary Boundary Construction - a
theoretical contri- bution to Theory of Science.
37. Oscar Westlund (2006) Känslor av medieförtroende.
38. Kent Asp (2006) Journalistkårens partisympatier.
39. Jonas Ohlsson (2006) Partiernas press
40. Ulrika Hedman (2006) Har ni nåt webbigt? En fallstudie av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering: Redaktionell
organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärde samt medielogik
41. Anna Bolin (2006) In whose interest? A journalists`view of their responsibilities and possibilities within the mainstream
press in Sri Lanka
42. Kent Asp (2006) Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse
43. Marina Ghersetti (2007) Bilden av funktionshinder. En studie av nyheter i Sveriges Television
44. Malin Dellgran (2007) Konsten att förhandla. Om journalister i en kommersiell tv-kultur
45. Johannes Bjerling (2007) Partiledarutfrågningarna i SVT 2006
46. Ulrika Andersson (2007) Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor
bland unga
47. Oscar Westlund (2007) Mobiltelefonianvändning. En forskningsöversikt
48. Jonas Ohlsson (2007) Göteborgsakademiker 2006. Medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade
49. Ingela Wadbring (2007) Från annonsblad till tidningar. Decenniers utveckling av lokala gratistidningar.
50. Oscar Westlund (2007) Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium. Ett användarperspektiv.
51. Gabriella Sandstig (2007) Förtroendet för polisen. En analys av medborgarnas syn på polisen och dess roll i
samhället 1986 - 2006.
52. Sandra Byström, Björn Danielsson, Bengt Johansson (2007) Regionala TV-nyheter i medielogikens tid. En studie av
Västnytts bevakning av Västra Götalandsregionen.
53. Mathias A Färdigh (2008) Mediesystem i Europa. En studie av de europeiska ländernas mediesystem utifrån ett
användarperspek- tiv.
54. Tomas Andersson Odén, Johannes Bjerling (2008) A-press med borgerliga ägare.
55. Therese Blomqvist, Maja Norin (2009) ”Sjuning, åttning, nining Tidning!” -Förskolebarns föreställningar om
dagstidningen
56. Ulrika Hedman (2009) Läsarmedverkan: Lönande logiskt lockbete. Nättidningarnas användarskapade innehåll ur ett
redaktio- nellt ledningsperspektiv.
57. Magnus Ekström, Björn Granstrand (2009) Dagstidningen på 3,5 tum? En nutids- och framtidsstudie av svensk
dagspress förhål- lande till mobila tjänster.
58. Johan Cedersjö, Roger Gustavsson (2009) Hot eller möjlighet? En kvantitativ studie av svenska landsortsbaserade
dagspressjour- nalisters inställning till användarskapat innehåll.
59. Marina Ghersetti (2009) Personer med invandrarbakgrund i SVTs nyhetsprogram. En innehållsanalys av Rapport,
Aktuellt, Sport- nytt och Kulturnyheterna 2001.
60. Marina Ghersetti (2009) Terrorattackerna i USA. Sveriges Radios rapportering om den 11 september 2001.
61. Monica Löfgren Nilsson (2009) Kvinnor, män och nyheter i televisionen. En innehållsstudie av ämnen och källor under
45 år.
62. Johannes Bjerling, Jonas Ohlsson (2010) En introduktion till logistisk regressionsanalys.
63. Diana Jacobsson (2010) Viruset och vaccinet. En undersökning av pressens rapportering kring vaccinationen i
samband med svininfluensan 2009.
64. Marina Ghersetti, Tomas A. Odén (2010) Snöovädret i medierna vintern 2009-2010.
65. Marina Ghersetti (2011) Olika men ändå lika. Rapporteringen om riksdagsvalet 2010 i fem stora pappers- och
webbtidningar.
66. Mira Hjort, Signe Oskarsson, Madelene Szabó (2011) Jättekliv eller tidsfördriv. En studie i hur svenska journalister
använder sociala medier som arbetsverktyg.
67. John Rejnäs, Martin Gunséus (2011) GP.se - om publiken själv får välja. En studie i publikens delningsvärdering.
68. Carl Malmer (2012) Professionell men personlig. En publikstudie av läsares uppfattningar om journalisters aktivitet på
twitter.
69. Ingrid Lord (2013) Institutioners organisatoriska lärande från samhällskriser. En studie av redaktioner, myndigheter
och resebyråer i samband med tsunamivarningen 2012.
70. Magnus Fredriksson, Josef Pallas (2014) Den medialiserade myndigheten. En analys av svenska myndiheters
anpassningar till medielogiken
71. Anna Erwander, Hugo Lindkvist (2014) ”Det här var dagen då anonyma tonåringar via sociala medier startade ett
upplopp i Göteborg”. En studie över gestaltningen i fyra svenska tidningar av gatuoroligheterna i samband med
”Instagramhändelserna” i Göteborg i december 2012.
72. Martin Spaak (2015) Falska larm och äkta stormar. En studie av allmänhetens syn på myndigheter och medier i
samband med SMHI:s varning inför stormen Simone 2013.
73. Maria Edström, Josefine Jacobsson (2015) Räkna med kvinnor. Global Media Monitoring Project. Nationell rapport
Sverige
74. Maria Jervelycke Belfrage (2016) Både slumpmässig och planerad. Ungas nyhetskonsumtion i sociala medier.
75. Monica Löfgren Nilsson (2017) Journalisternas trygghetsundersökning. Journalisters utsatthet under 2016.
76. Maria Jervelycke Belfrage (2018) Om jobb och bostäder och hur det ligger till i andra länder - det är ju det man
vill veta mer om”. En studie om ungas behov av nyheter och samhällsinformation i den digitala medieekologin.
77. Magnus Fredriksson, Daniel Lövgren, Josef Pallas (2018) Bortom uppdraget. En analys av svenska myndigheters
kommunika- tionsaktiviteter under Almedalsveckan
78. Maria Jervelycke Belfrage (2018) Tvåstegshypotesen och teorin om opinionsledare i en ny och snabbt föränderlig
medieekologi.
79. Magnus Fredriksson, Mathias Färdigh, Anton Törnberg (2018) Den kommunikativa blicken. En analys av principerna
för svenska kommuners kommunikationsverksamheter
80. Orla Vigsö (2019) Satirteckningar i svensk dagspress 1890-2017
81. Magnus Fredriksson, Christian Mossberg (2020) En fråga om tillgång, kvalité och arbetsvillkor. Mediebilden av
äldreomsorgen i fyra svenska lokaltidningar.
.
De flesta av rapporterna finns tillgängliga på JMGs hemsida.
http://www.jmg.gu.se/publicerat/arbetsrapporter/
Institutionen för journalistik, medier och
kommunikation Box 710
405 30 GÖTEBORG
TEL 031 - 786 5179 e-post christina.jones@jmg.gu.se
... . Tomas Andersson Odén (1997) Pressen i Skaraborg. Tidningar och redaktörer från 1793 och framåt.81. MagnusAndersson (1997) Populärmusik: såväl Wu-Tang Clan som Pat Bone.82. ...
Research
Full-text available
Traditioner, frågor om identitet och lojalitet samt en trendkänslig kommunikationsbransch är tre faktorer som bestämmer hur myndigheters märken och logotyper ser ut. Utformningen, hur de används och vad logotyperna förväntas åstadkomma har förändrats påtagligt sedan 1974. Då skulle det signalera auktoritet - idag ska de bygga varumärken. 681 märken och logotyper har svenska myndigheter använt 1974–2019. Du hittar alla och analysen i rapporten.
Article
Full-text available
Election coverage has a tendency to frame politics as a strategic game, to increase the role of journalists as interpreters of issues and events and to include a conflict frame, and thus indicating increased mediatization. However, political news research outside of the election indicates that news media are less independent from political actors. Drawing on literature on mediatization, media interventionism, political news journalism, news framing and source use, the purpose of this article is to empirically investigate whether election coverage is representative of other political journalism in terms of degree of mediatization. The study is based on a systematic comparison of three content analyses using the same coding schedule and procedure from coverage of the Financial Crisis 2008, the Election Campaign 2010 and routine political news coverage 2012 in Sweden. The main conclusion from this study is that mediatization of media coverage is substantially influenced by the specific context of the news.
Article
An international day of monitoring took place on Tuesday February I, 2000 when groups in some 70 countries studied the representation of women in the news on TV, radio and in newspapers. The first GMMP, organized by Media Watch Canada, was held in January 1995 and this second study aims to analyze changes in the media situation in half a decade.