Content uploaded by Carmen Cristescu
Author content
All content in this area was uploaded by Carmen Cristescu on Oct 18, 2020
Content may be subject to copyright.
RAPPORT
Kontaktperson RISE
Datum
Beteckning
Sida
Carmen Cristescu
2020-05-15
1 (27)
Samhällsbyggnad
+46 10 516 69 81
carmen.cristescu@ri.se
Cirkulär användning av trästomme
RISE Research Institutes of Sweden AB
Postadress
Besöksadress
Tfn / Fax / E-post
Detta dokument får endast återges i sin helh et, om inte RISE
Research Institutes of Sweden AB i förväg skriftli gen
godkänt annat.
Box 857
501 15 BORÅS
Laboratorgränd 2
931 62 Skellefteå
010-516 50 00
033-13 55 02
info@ri.se
RISE Research Institutes of Sweden AB
Bygg och fastighet - Träbyggande
Utfört av
__Signature_1
__Signature_2
Carmen Cristescu
RISE Research Institutes of Sweden AB
RISE Rapport 2020:47
ISBN: 978-91-89167-29-2
Borås 2020
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
2 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Preface (in English)
This chapter called “Use and Reuse of Wood Building Components – a review” represents the
last chapter of a RISE report in Swedish called “Knowledge about timber structures: technical,
sustainable and circular use” that was published in May 2020, and can be accessed here.
The research was partly financed by a Formas project called “Knowledge needed in the
construction industry’s conversion into bioeconomy” and partly by the ERA-NET cofound
Forest Value project called “InFutURe Wood” Innovative Design for the Future – Use and
Reuse of Wood (Building) Components.
The author kindly thanks Ylva Sandin, Gustav Sandin-Albertsson, Karin Sandberg, Marie
Johansson for the useful discussions, comments and suggestions for improvement as well as
for the effort of correcting the Swedish language.
The author wants to send many thanks to all the scientists, architects, photographs, who gave
their permission for using figures and photos. It is a much nicer report thanks to you!
RISE Research Institutes of Sweden AB
RISE Rapport 2020:47
ISBN: 978-91-89167-29-2
Borås 2020
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
3 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Innehåll
Preface (in English) 2
Begrepp och förkortningar 4
Cirkulär materialanvändning 5
Bakgrund 5
Syfte 5
Metod 6
Litteraturstudie 6
Intervjustudie 6
Avgränsningar 6
Resultat 7
Sverige 7
Finland 14
Nederländerna 14
Tyskland 17
Danmark 19
USA 20
Slutsatser 23
Referenser 24
Bilaga Intervjuer – cirkulär materialanvändning 27
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
4 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Begrepp och förkortningar
Cirkularitet. Med cirkularitet menar vi i denna rapport återanvändning, delning, reparation,
renovering och återvinning för att skapa ett kretslopp som minimerar användningen av
resursinsatser och minimerar uppkomsten av avfall, föroreningar och koldioxidutsläpp.
Cirkulär ekonomi. I en cirkulär ekonomi bibehålls värdet av produkter och material så länge
som möjligt. Avfall och resursanvändning minimeras, och resurser behålls inom ekonomin när
en produkt har nått slutet av sin livscykel, för att användas på nytt och skapa ytterligare värde.
(Europeiska kommissionen 2015)
Cirkulär materialanvändning. En materialanvändning som inkluderar återvinning,
återanvändning och renovering och som syftar till att minska produktion av avfall liksom
ekonomins beroende av utvinning och import av råvaror.
Down-cycling. Avfall återvinns på ett sådant sätt att funktionen, värdet och kvaliteten hos det
nya materialet är sämre än hos originalet. Det kan handla om att avfallet har varit förorenat av
andra ämnen som sedan sänker kvaliteten hos det återvunna materialet eller att avfall återvinns
med lågvärdiga syften som att t. ex betong eller tegelstenar krossas och används i fyllnads-
eller anläggningsarbeten.
Energiutvinning. Energi som finns i avfallet tas tillvara genom att detta förbränns i avsedda
förbränningsverk. Ofta kan både värme och elektricitet utvinnas.
Up-cycling. Avfall eller oönskade produkter används på ett kreativt sätt i nya material eller
produkter så att kvaliteten och värdet hos dessa ökar.
Återanvändning. Produkten används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen
var avsett för. Till skillnad från återvinning, används alltså produkten på nytt i samma syfte.
Återbruk. Användning av begagnade produkter eller begagnat material. Det motsvarar
begreppet ”recovered” eller ”reclaimed” på engelska.
Återvinning. Avfall upparbetas till nya ämnen eller föremål som inte är bränsle eller
fyllnadsmaterial. Det handlar alltså om att använda materialet i produkten till nya syften och
inte produkten i sig varvid det arbete och den energi som krävts för att framställa produkten
inte bevaras fullt ut till skillnad från vid återbruk.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
5 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Cirkulär materialanvändning
Författare Carmen Cristescu
Bakgrund
Cirkulära system använder återanvändning, delning, reparation, renovering och återvinning för
att skapa ett kretslopp, vilket minimerar användningen av resursinsatser och minimerar
uppkomsten av avfall, föroreningar och koldioxidutsläpp (Geissdoerfer m. fl. 2017). Det finns
ett växande intresse för återanvändning av träprodukter och träbaserade material inom
byggföretag, kommuner och myndigheter i Sverige. Enligt Johansson m. fl. (2017) bränns
trämaterial från byggnader från rivningsplatser i Sverige vanligtvis i kommunens anläggningar
för värmeproduktion. Detta förfarande rimmar dock dåligt med de strävande som finns kring
återvinning av material och där målet är att senast år 2020 så ska 70 viktprocent av byggnads-
och rivningsavfall förberedas för återanvändning, materialåtervinning eller annat
materialutnyttjande (Svensk Avfallshantering 2018). Undantag medges för material som
klassats som farligt avfall (huvudsakligen impregnerat och behandlat virke).
Denna studie undersöker kunskapsläget 2020 kring möjligheterna för ökad återanvändning av
trä från rivning av träbaserade stommar i Sverige. Detta görs genom att presentera nuläget i
Sverige när det gäller möjlighet till återvinning av trä som varit stommaterial i byggnader för
andra ändamål än energiåtervinning. Som en jämförelse görs en utblick till några andra länder
(Finland, Nederländerna, Tyskland, Danmark, USA) för att studera vilka möjligheter som finns
och vilka strategier dessa länder beslutat för att förbereda infrastrukturen för framtida
återanvändning och återvinning, samt inspirerande exempel med framgångsrik implementering
av cirkulering av trä.
Syfte
Syftet med den här delstudien är få en ökad förståelse för faktorer som kan bidra till en ökat
cirkuläritet som avser planering för framatida återbruk samt återandvändning av befintliga
trästommar och möjligheter till materialåtervinning som försenar förbränning av trä. De
vägledande frågorna för denna delstudie är:
• Vad finns det för erfarenheter om trästommar ur ett resurshanteringsperspektiv?
• Vad vet vi om de tekniska möjligheterna, processerna och reglerna för återvinning,
kompostering och energiåtervinning av trä?
• Hur har andra länder gjort för att återanvända och återvinna trä?
En litteraturstudien genomfördes för att bidra med bakgrundsinformation på området samt
redogöra för dagens situation och kunskapsläget avseende trästommar ur ett
resurshanteringsperspektiv. En del av kunskaperna inom det här området har ännu inte nått den
vetenskapliga litteraturen varför dessa källor enbart utgjort en del av underlaget för syntesen.
Denna delstudie har därför kompletterats med intervjuer samt sökningar i rapporter,
populärvetenskapliga sammanfattningar. Intervjustudien har använts för att utreda och skapa
en förståelse för de olika möjligheter och begränsningar som finns vad gäller trästommes
återbruk i olika länder med fokus på Sverige.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
6 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Metod
Litteraturstudie
För litteraturstudien användes sökmotorerna Google Scholar och Google för att erhålla
vetenskapliga publikationer på området på både svenska och engelska. För sökningen
användes söksträngen:
wood [or] timber [or] frame [or] deconstruction [or] reuse [or] recovered [or] bio-based
material{and} building [or] building structure [or] carewood.
Då området främst varit i fokus för vetenskapliga undersökningar under de senaste åren var
urvalet av artiklar begränsat. Totalt hittades åtta vetenskapliga artiklar samt fyra avhandlingar
(två doktors- och två masternivå) samt några vetenskapliga rapporter. Majoriteten av dessa var
publicerade under perioden 2018-2020.
Då detta underlag betraktades som begränsat utökades sökningen via Google till även
populärvetenskapliga artiklar, hemsidor och rapportering kring förslag till reglering och
lagstiftning.
Intervjustudie
En begränsad intervjustudie genomfördes också med industriföreträdare,
branschorganisationer och forskare med erfarenhet inom området. Totalt intervjuades 12
personer med bakgrund:
• Trähusföretag – 2 personer
• Branschorganisationer – 2 personer
• Rivningsföretag – 1 person
• Skivtillverkare – 1 sperson
• Återvinningsföretag – 2 personer
• Forskare
- 2 personer, Finland
- 1 person, Tyskland
- 1 person, USA
Frågeställningarna i intervjuerna varierade beroende på den intervjuades bakgrund och en lista
på intervjuämnen återfinns i bilaga 2. Intervjuerna gjordes via telefon med en relativt öppen
frågeställning i varje fall. Intervjuerna sammanställdes i skriftlig form och slutsatser drogs
baserat på svaren.
Avgränsningar
Delstudien begränsar sig till att studera cirkulär materialanvändning från den bärande
stommen. Detta material utgörs av relativt kraftiga dimensioner sågat virke och skivmaterial
vilka bör ha en god potential för återanvändning.
Preliminärt användes även ”bio-based” som sökbegrepp i sökmotören Google Scholar men
"bio-based" var kopplat till "envelope" som inte avser bärande stommar och därför har
sökningen i litteratur avgränsats till trä.
Delstudien omfattar läget i Sverige. Därutöver görs en genomgång av nuläget när det gäller
lagstiftning som stöder cirkulär materialanvändning i fem länder: Finland, Nederländerna,
Tyskland, Danmark, USA. I USA studeras speciellt lagstiftningen i två städer: Seattle och
Portland.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
7 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Resultat
Beskrivningen av resultat nedan är uppdelad per land och innebär en genomgång av läget kring
strategier, lagstiftning och praktiska möjligheter får återvinning av trä från byggnadsstommar i
sex länder Sverige, Finland, Nederländerna, Tyskland, Danmark, USA. Materialet innehåller
också några praktiska exempel på hur återvinning kan gå till i de olika länderna.
Sverige
I Sverige separeras avfall i två fraktioner: farligt och icke farligt avfall. Trä betraktas i
normalfallet som icke farligt avfall men material behandlat med vissa impregneringsmedel
betraktas som farligt avfall. (Impregneringsmedel som gör att trä betraktas som farligt avfall
kan exempelvis vara: icke-halogenerade organiska träskyddsmedel, träskyddsmedel som
innehåller organiska klorföreningar, organiska metallföreningar eller oorganiska
träskyddsmedel.) (Avfallsfördning 2011:297).
Avfallslagstiftning – hinder eller möjlighet?
Sverige har som mål att följa EU:s rekommendationer att öka materialåtervinning från bygg-
och rivningsavfall. Senast 2020 ska minst 70 viktprocent av icke-farligt byggnads- och
rivningsavfall förberedas för återanvändning, materialåtervinning eller annat
materialutnyttjande (Svensk Avfallshantering 2018). Detta innebär en stor omställning för den
svenska byggnadsindustrin med ett nytt tankesätt.
Trästommen skulle kunna utgöra en bra resurs för återanvändning men enligt Landel (i
Johansson m. fl. 2017) finns två anledningar varför man inte återanvänder eller återvinner en
större andel av trämaterial från bygg- och rivningsavfall:
1) Innehåll av farliga, skadliga kemikalier för hälsa och miljö. Det gäller särskilt svåranvända
trämaterial från hus eller andra konstruktioner byggda före 1970.
2) Tillgången på jungfrulig och föroreningsfri skogsråvara är stor i Sverige och täcker mer än
dagens behov av träråvara nationellt.
I Sverige finns heller inte för närvarande några myndighetsdirektiv eller andra riktlinjer att
sortera att sortera rivningsvirke efter dimension vilket innebär ytterligere ett hinder för
återbruk.
Statistik från 2010 visar att 93 % av det träavfall som ej klassats som farligt avfall i Sverige
energiåtervinns. Statistiken inkluderar inte det trä som slängts i blandade fraktioner (Arm m. fl.
2014). Det finns inte tillgänglig separat statistik om hur mycket material från just
träbyggnadsstommar som går till förbränning varje år utan statistiken på träavfall visar hela
avfallshanteringen och partihandeln med skrot (vilket inkluderar mycket mer än bara material
från trästommar).
Energiåtervinning av trä
Sverige har en god kapacitet för att använda trä som bränsle och därför går det mesta av
träavfallet till förbränning, vilket täcker cirka 10 % av det totala behovet av uppvärmning av
byggnader (Sjöblom och Kumpiene 2015). Därutöver förbränns industriella rester vid
industrianläggningar (t. ex. pappersbruk, sågverk), som ibland förser inte bara sina egna
anläggningar med energi utan även fjärrvärmenätet, men denna ytterligare förbränning ingår
inte i statistiken ovan.
Sverige är det land i Europa, som utvinner mest energi per ton ur avfallet, cirka 3 MWh per
ton. Enligt EU:s ramdirektiv för avfall samt svenska avfallsförordningen är avfallsförbränning
med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning (Avfall Sverige 2020). Andra
europeiska länder betraktar detta som energiutvinning (energy recovery). Anledningen till en
högre energieffektivitet är, enligt K. Svensson (personlig kommunikation, 2020), rådgivare i
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
8 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
energiåtervinning, att i Sverige finns det många värmekraftverk som producerar både el och
värme för distribution via fjärrvärmenät eller för industriellt bruk.
En intressant fråga är om materialåtervinning av trästommar kan orsaka en minskad leverans
av träflis till kraftvärmeverk och därmed ett ökat behov av avfallsimport. Enligt K. Svensson
(personlig kommunikation, 2020) har Sverige helt enkelt bättre kapacitet att förbränna avfall
av olika fraktioner än andra europeiska länder. Det är en lönsam affär att importera och
förbränna avfall från andra länder, så man gör det inte på grund av otillräcklig tillgång på
inhemskt träavfall (eller på grund av för noga sortering av hushållsavfall i Sverige). Han anser
att återvinning av trä kan vara positivt för svenska samhället men märker att än så länge finns
inte en marknad för återanvänt konstruktions- eller rivningsvirke. Den återvinning som sker
består av frivilliga, småskaliga donationer till återvinningscentraler.
Med nämnda förutsättningar, och att Sverige är ett ganska kallt land med behov av värme som
sträcker sig under hela nio månader om året beroende på plats, och att det finns bra
infrastruktur och moderna förbränningsanläggningar, är det i dagsläget svårt att
kostnadsmässigt motivera annan användning för trästommar än som resurs till energiutvinning.
Cirkularitetsbegreppet
Cirkulär ekonomi karaktäriseras som en stärkande ekonomi, vars målsättning är att behålla
värdet och användbarheten hos såväl produkter som komponenter och material (Ellen
MacArthur Foundation, 2015). Cirkulär ekonomi kan också beskrivas som ett holistiskt
koncept, en lösning för både affärsrörelsens och planetens hållbarhet (Beaulieu m. fl. 2015)
som framför en systematisk hållning till (bland annat) design, kretslopp, avfallsminskning och
effektivitet.
Ett sätt att betrakta kretsloppet för trä i Sverige idag framgår av figur 12, där returträ i form av
till exempel byggpallar (Wahlström m. fl. 2019) samt returpapper har sitt eget
återanvändnings- och återvinningskretslopp men övriga byggprodukter i trä blir flisade och tar
kraftvärmeverksvägen.
Sedan 2008 har arbetet för avfallsminskning, för många länder i EU, varit baserat på
avfallstrappan, se figur 13. Målet med avfallstrappan är att lyfta material uppåt i hierarkien, till
exempel från energiutvinning till återanvändning – detta gäller även trä.
Enligt Naturvårdsverkets rapport om avfall (Swedish EPA 2018) har Sverige i nuläget som mål
att följa EU:s rekommendationer att öka materialåtervinning från bygg- och rivningsavfall.
Målet innebär att återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande uppgår till
minst 70 viktprocent av genererat bygg- och rivningsavfall senast 2020. En uppföljning visade
att bara 50 procent av byggnads- och rivningsavfallet återvanns i Sverige 2016, och bland de
avfallsslag som bidrog till den låga återvinningsgraden återfanns träavfall, på grund av att det
huvudsakligen används som bränsle (Swedish EPA 2018).
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
9 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Figur 12: Dagens kretslopp för olika träprodukter i Sverige. Förbränning för energiutvinning betraktas
som en del av ett cirkulärt flöde där trä används på ett hållbart sätt. (Publicerad med tillstånd av Svenskt
Trä. Bildkälla: Berkvist och Fröbel 2013 )
Figur 13: Avfallshanteringshierarkin enligt EU-direktivet 2008/98/EG. (Ursprunglig från EC- Waste
2019)
Enligt Blomqvist (i Person 2019) har avfallshierarkin spelat ut sin roll och är ett hinder för ett
bra innovationsklimat. Inom innovationsprogrammet RE:Source (Re:Source 2019) har man i
stället utvecklat materialhjulet – ett verktyg som numera styr hela innovationsprogrammets
verksamhet och dess projekt för cirkulär omställning, se figur 14. Blomqvist (i Persson 2019)
noterar att utgångspunkten för cirkulär ekonomi är att så lite avfall som möjligt ska genereras,
och att produkter och material istället ska utgöra resurser i som återanvänds eller återvinns.
Modellen som tagits fram inom Re:Source kallas Materialhjulet, se figur 14 nedan.
Förebyggande
Förberedelse för återanvändning
Materialåtervinning
Annan
återvinning,
energiåtervinning
Bortskaffande
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
10 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Figur 14: Materialhjulet utvecklat under projektet RE:Source. (Publicerad med tillstånd av Evalena
Blomqvist, bildkälla: RE: Source 2019).
Blomqvist (i Persson 2019) noterar: ”En avgörande skillnad gentemot avfallstrappan är att
hjulet öppnar upp för tankar kring utveckling och frågeställningar kring vad det finns för
rotorsaker till varför vissa saker inte fungerar kring materialanvändning, avfallshantering och
återvinning. Utgångspunkten för hjulet är: Vad ska materialen användas till? I hjulet finns det
flera olika sektorer och alla behövs på olika sätt och ingen är dålig, säger Blomqvist. Det
handlar inte om att exempelvis säga att energiåtervinning alltid är dåligt, det ska vi undvika,
utan istället visa att i vissa lägen är energiåtervinning den enda vägen som är hållbar för vissa
materialströmmar. Vi vill också försöka få bort den utopiska bilden att materialåtervinning
alltid är bra. Kan man få till en funktionell materialåtervinning så är det förstås bra, men om
det inte går att få fram en högvärdig funktion hos materialet så ska det istället gå till
tillvaratagande av atomer och molekyler i någon annan process. Det kan vara kemisk
återvinning, krackning, förgasning eller kanske en biologisk process som rötning. En
materialåtervinning som ger lågvärdiga material är helt enkelt inte hållbar.”
Nära kopplat till cirkulär materialanvändning och avfallshierarki är konceptet
kaskadanvändning.
Kaskadanvändning innebär ett effektivt utnyttjande av resurser genom att använda rester och
återvunna material och på så sätt öka den total resurstillgängligheten inom ett givet system. I
en enstegs-kaskad bearbetas det återbrukade virket till en produkt och sedan, vid slutet av
produktens livscykel, används virket för energiåtervinning. I en flerstegskaskad bearbetas
virket till en produkt och denna produkt används minst ytterligare en gång i materialform
innan energiåtervinningen (EC-Cascading 2019), se figur 15.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
11 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Figur 15: Potential kaskadandvändning av furuvirke. (Publicerad med tillstånd av Peter Fraanje och
Loriane Icibaci. Ursprunglig från Fraanje 1998, anpassad av Icibaci 2019)
Hur trästommar i Sverige skulle kunna anpassa sig till en kaskadandvändning modell som i
figur 15 diskuteras vidare i studien.
Träindustrins syn på återvinning och möjliga användningsområden
Det märks att byggnadsindustrin blir alltmer medveten och intresserad av att uppnå kraven på
70 % återvunnet bygg- och rivningsavfall och letar efter möjligheter att återvinna (Se till
exempel Byggföretagen 2020). Detta gäller även träbyggnadsindustrin som arbetar aktivt med
cirkulära affärsmodeller (TMF 2020).
Vi har genomfört en studie med intervjuer för att öka förståelsen för hur trästommar hanteras
när byggandet rivs idag. Enligt intervjuer med rivningsföretag såsom Delete, Miljörivarna,
samt besök på två rivningsplatser (Mobackenskolan och Vitbergsstugan, Skellefteå) kunde
man se att stora trästommar blir förstörda av maskiner redan i rivningsskedet, se figur 16.
Virket sorteras därefter i två fraktioner, icke farligt och farligt avfall, se figur 17. På
återvinningsstationerna flisas trävirket därefter innan förbränning för energiåtervinning, se
figur 18.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
12 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Figur 16: Rivning av en byggnad med trästomme i Skellefteå, 2019. Foto: Carmen Cristescu.
Figur 17: Sortering av virke på rivningsplatsen, farlig och icke-farlig, Skellefteå, 2019. Foto: Carmen
Cristescu.
Figur 18: Insamling av flisat trä, Skellefteå återvinningstation 2019. Foto: Carmen Cristescu.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
13 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
I ett antal studier så har man undersökt möjliga metoder för återanvändning av virke från
trästommar.
Brismark (2020) har intervjuat olika aktörer i byggbranschen angående hinder och
utvecklingsmöjligheter för återanvändning av byggstommar i KL-trä och dragit slutsatserna att
det är viktigt att ta hänsyn till att fästdonen ska kunna hittas vid demontering, att skruvarna ska
vara lätta att se, att fästdonen ska vara designade så att de inte förstör elementet när de
demonteras, samt att infästningar som används bör förenklas för att minska den tid som krävs
för att plocka isär elementen.
Material från rivningsvirke kan användas till att göra spånskivor. Det alternativet är inte
aktuellt i Sverige i nuläget. Enligt J. Johansson (personlig kommunikation 2019), ansvarig för
produktions- och processutveckling av träskivor, har det provats att pressa skivor av återvunnet
flisat trä men det visade sig att det fanns för många föroreningar. Särskilt metaller påverkade
kvaliteten på skivorna samt att man riskerade skado råvara till spånskivor r på pressmaskiner.
Han menar att användning av sågspån till spånskivetillverkning är lönsamt och det finns god
tillgång till det i Sverige.
Biokol (som framställs genom att organiskt material upphettas till mellan 300 och 1000 °C i en
ugn utan tillförsel av syre eller luft) är en alternativ avsättning av återbrukad träråvara som har
studerats av Viberg (2019) för ökad återvinning inom en tillverkningskedja för flervåningshus
i trä. De alternativa lösningarna för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall som
identifierats i hennes litteraturstudie har prioriterats ur ett cirkularitetsperspektiv med hjälp av
Re:Source-modellen (Materialhjulet i figur 14). Inom sektorn materialåtervinning återfinns
möjliga lösningar för samtliga tre studerade fraktioner. Genom att returnera gipsavfallet till
leverantören, riva isoleringen till lösull och nyttja uppkommet träavfall i tillverkning av biokol,
kan materialåtervinningen öka från 5 till 89 % enligt Viberg (2019). Detta medför att EU-målet
uppnås med marginal, samtidigt som deponi som behandlingsmetod helt elimineras. Bland
hinder för ökad cirkularitet nämns kostnader och utsläpp kopplade till långa transporter.
Genom att nyttja outnyttjat utrymme på redan befintliga transporter kan de långa avstånden
överbryggas utan extra kostnader och miljöpåverkan (Viberg 2019).
Stockholm stad presenterar biokol som ett bra jordförbättringsmedel som likt en tvättsvamp
håller vatten, näring och syre i jorden. Väl i jorden blir biokolet en kolsänka som bidrar till en
grönare stad och minskar luftens koldioxidnivå samt tar hand om förorenat dagvatten från
gator. Vid stadsnära produktion av biokol produceras gas som blir till värme i stadens
fjärrvärmenät (Stockholm stad 2019).
Det finns ett intresse i Sverige för att utveckla designkoncept avsedda för demontering (design
for deconstruction). Inom förstudien Framtidens design (Vinnova 2019) organiserades en
workshop med trähustillverkare för att samla information, samt utveckla värdefulla tanker,
idéer och erfarenheter inom området. Ett resultat var att takstolar troligen har största
potentialen för återvinning. Möjligheterna att återvinna takstolar som råvara till KL-trä
studeras inom projektet InFutUReWood (2020). Det är ett pågående europeiskt projekt som
har forskningsfrågan ”Hur ska man bygga idag för att kunna återanvända imorgon?”. En annan
utmaning för forskningen i projektet InFutUReWood är att kunna ta fram lösningar med bra
förband som är demonterbara men samtidigt uppfyller krav på hållfasthet och akustik.
CCBuild (Centrum för cirkulär byggande) är bygg- och fastighetssektorns gemensamma arena
(plattform) för cirkulärt byggande. Den bygger upp ett utbud av tjänster för de aktörer som vill
vara med i omställningen mot cirkulära materialflöden (CCBuild 2020). Plattformens
kunskapbank presenterar mest information om inredning, däremot är Arkitektens
återbrukmetodik (Johansson 2018) en studie som också inkluderar trästommar från ett cirkulärt
perspektiv.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
14 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Finland
Trots att landet ligger i Norden och har ett liknade klimat som Sverige samt har god tillgång
till skogsråvara, har Finland infört en strategi för att implementera återbruk av trä. Det började
med att energiutvinning inte har varit betraktat som återvinning i Finland (Wahlström m. fl.
2019). Finland, tillsammans med Tyskland, Storbritannien, Irland och andra europeiska länder,
delar träavfall i fyra fraktioner, inte bara i två som i Sverige (farlig och icke-farligt avfall). Det
finns stort intresse för materialinventering och Finland har lett ett nordiskt projekt om ”Bättre
kvalitet på bygg- och rivningsavfall: Krav för inventering före rivning” (Wahlström m. fl.
2019), se figur 19.
Figur 19: Beslutsprocess för rekommendationer till materialinventering. (Publicerad med tillstånd av
Margareta Wahlström. Bildkälla: Wahlström m. fl. 2019)
För närvarande är Miljödepartementet i Finland den främsta drivkraften för låga
koldioxidutsläpp och nollavfall i Finland (P.Hradil, personlig kommunikation 2019).
Departementet främjar också träbyggande tillsammans med finska trärådet Puuinfo, Finlands
träbearbetningsindustris förbund ”Puutuoteteollisuus” och Finlands skogsindustriförbund.
Miljödepartementet publicerade nyligen en serie viktiga dokument som stödjer de viktigaste
projektidéerna för att minska byggsektorns klimatpåverkan genom att öka mängden trä i
konstruktion och återanvända material och komponenter och minska bygg- och rivningsavfall
(P. Hradil, personlig kommunikation 2019).
Nederländerna
Nederländerna har en lång tradition av återbruk. Avfallshierarkin som EU införde 2008
kommer ursprungligen från Nederländerna. Den så kallade "Ladder van Lansink" (Lansinks
trappa) diskuterades i Nederländerna 1976 under en parlamentarisk debatt. Trappan består av
en avfallshierarki i fem steg, precis som EU:s avfallstrappa i figur 13, och var tänkt att
uppdateras kontinuerligt (Lansink 2020). Trappan blev en internationellt känd referenspunkt i
arbete med återvinning.
Bygg- och rivningsbranschen, med hjälp av forskare från TUDelft, anpassade Lansinks trappa
(Icibaci 2019). Detta resulterade i "Delftstrappan”, vilken infördes för att stödja beslutsfattande
i slutet av livsfasen för just byggnader och byggprodukter. Den betraktas som mer flexibel och
erbjuder fler steg (10 istället för 5) från avfallsförebyggande till deponering. Kibert m. fl.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
15 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
(2001) anpassade senare Delftstrappan genom att introducera steget "kompostering" mellan
steg 7 och 8, se figur 20.
Inverkan på Nederländernas cirkularitetslagstiftning har kommit från olika branscher. Till
exempel skapade sju privata företag från återvinningssektorn en plattform för kommersiell
återanvändning av byggprodukter i Nederländerna. (Icibaci 2019). Plattformen upplöstes dock
senare med ytterligare ett försök att ansluta cirka 200 företag inom denna sektor mellan 2003
och 2004 utan framgång. I början av 1990-talet försökte också en icke-statlig förening
(Stichting Milleunet) samordna sådana ansträngningar men verksamheten upphörde 2010 på
grund av brist på statlig finansiering.
Figur 20: Avfallshanteringshierarki för bygg- och rivning sektorn. Ursprunglig från Kibert m. fl. 2001.
Samma år, 2010, inledde den nederländska regeringen studier om planering för att förebygga
byggavfall, vilket resulterade i tre åtgärder (VROM 2010):
• Skapa en marknad för överskottsbyggnadsmaterial.
• Utveckla nya metoder för att försena förbränningen av trä så länge som möjligt med
hjälp av återanvändning.
• Samarbeta med andra materialkedjor, t.ex. PVC och aluminium
Dessa tar vid från den utveckling som inletts med det europeiska avfallsdirektivet och som
senare övergått i ansträngningar att främja en cirkulär ekonomi. Trots framsteg, finns det
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
16 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
fortfarande inte en helt cirkulär ekonomi inom byggsektorn i Nederländerna 2019.
Återanvändning av byggprodukter har ännu inte storskaligt och systematiskt integrerats i
någon materialförsörjningskedja eller andra avfallsbehandlingsprogram, utan de exempel som
finns handlar om småskaliga projekt, huvudsakligen representerade av frivilligt initierade
åtgärder. Icibaci (2019) identifierade några hinder för återanvändning av byggprodukter i
Nederländerna: bristen på tydlighet när det gäller de aktiviteter som definierar processen för
återanvändning av byggprodukter, svagt engagemang bland nyckelaktörer i kedjan samt
frånvaro av formella redovisningssystem för begagnade byggprodukter som kan utvärdera
prestandan för återanvändning och sätta framtida mål.
Policystimuleringar såsom skatteincitament för ägaren av den återanvända produkten (för att
återanvända snarare än bortskaffa) och subventioner till andra typer av avfallshantering
påverkar den ekonomiska mekanismen för återanvändning. Andra metoder för att främja
återanvändning finns, till exempel genom att öka tiden som ges innan rivning, vilket ger mer
tid för att inventera vilka material som finns och på så sätt öka mängden produkter som
förhindras från att bli avfall. (Icibaci 2019).
Det finns aspekter av kaskadåtervinning som kan övervinna vissa hinder för återanvändning.
Medan återanvändning av produkter i sin ursprungliga form och funktion kan äventyra den
tekniska prestandan för nya byggsystem, kan kaskadanvändningen skapa nya produkter som
kan uppfylla andra krav av teknisk prestanda än originalet. (Icibaci 2019).
När det gäller produkter som återanvänds i sin ursprungliga funktion är det relevant att det ska
vara i enlighet med uppdaterade byggföreskrifter som kräver adekvat kvalitetskontroll.
Teknologier och specifika förfaranden för att utvärdera och certifiera återvunna byggprodukter
är bristfälliga, vilket är ett fenomen som inte bara begränsas till Nederländerna enligt Icibaci
(2019). I praktiken finns det inte något mätsystem för att utvärdera fysikaliska egenskaper hos
återvunna byggprodukter. I allmänhet är istället enkel visuell kontroll ett vanligt förfarande för
att utvärdera tillståndet hos begagnade byggprodukter. (Icibaci 2019)
Träprodukter kommersialiseras allmänt för återanvändning i Nederländerna, särskilt i fall av
exotiska träslag. Trä anses vara ett flexibelt material eftersom det går att laga skador inträffade
under demonteringen, ändra storlek och återtillverka. Det finns fler tekniska metoder och
möjligheter att återanvända och materialåtervinna trä än för stenbaserade produkter eller
metaller, vilket påverkar de totala kostnaderna (Icibaci 2019).
De vanligaste produkterna som återbrukas från det genomsnittliga holländska huset är
golvbjälkar, takkonstruktion (takstolar, balkar, träbaserade paneler) och golvskivor. Företag
brukar spikrensa virket innan försäljning och sågar ibland upp stora balkar till
standarddimensioner. Renovering av golvbrädor är också vanligt förekommande i
Nederländerna, och försäljning sker över nationella gränser enligt Icibaci (2019).
I Nederländerna finns flera konkreta exempel av byggnader byggda 2019 som kan demonteras,
såsom: D-emountable building i Delft, Triodos Bank och Observatory Ro in Amsterdam. Ett
berömt exempel på konstruktion av trästomme för återanvändning är Brummen Stadshus byggt
2013, se figur 21. Träbalkarna tillverkades med större dimensioner än nödvändigt, vilket gav
leverantören mer flexibilitet för nästa användningscykel och enligt byggherren ger det 20 %
högre restvärde i framtiden samt potentiella besparingar på växthusgasutsläpp genom framtida
återanvändning. Byggnaden är också mycket energieffektiv; designen maximerar
användningen av dagsljus, fasaden är utrustad med en självskuggande struktur och byggnaden
använder ett system för naturlig ventilation. Konstruktionen är sammanfogad med mekaniska
förband så att delar kan tas isär när byggnaden rivs. Trä bedömdes som ett perfekt material för
detta (Salonen och Vangsbo 2019).).
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
17 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Figur 21: Stadshuset i Brummen, Nederländerna. Trästomme planerad för återanvändning. (Publicerad
med tillstånd av © Petra Appelhof)
Tyskland
Situationen i Tyskland avseende potentialen för återvinning och användning av återvunnet trä
från byggnader har studerats i ett nyligen avslutat europeiskt projekt: CaReWood -
"Kaskadanvändning av återvunnet trä”. Målet med studien var att jämföra miljömässig och
ekonomisk prestanda för ett nytt återvinningskoncept för återvunnet massivt trä från stomme
(balkar, skivor och reglar) med det befintliga alternativet, dvs förbränningen i ett kombinerat
kraftvärmeverk. Resultaten visar att materialåtervinning av trä är mer miljövänligt (hållbart
miljömässigt) jämfört med förbränning för Tyskland. Beroende på vilken miljöpåverkans-
kategori som studeras visar materialåtervinningssystemet 1–29% lägre miljöeffekter än
förbränning. Det är dock värt att notera att minskning av transportavståndet leder till en bättre
prestanda för förbränningen. Om transporten av återbrukat trä är baserad på fossila bränslen,
presterar systemet sämre i de flesta miljöpåverkanskategorier. (Risse m. fl. 2019)
Kaskadanvändning av trä leder till en minskad resursförbrukning men längre kaskader visade
sig inte vara fördelaktiga i termer av resurseffektivitet. För att maximera effektiviteten bör
träet hållas så länge som möjligt i massivt träprodukter, medan biprodukter bör användas i
materialapplikationer. Det rekommenderas ytterligare utveckling av tekniken för
materialåtervinnings för praktisk implementering. (Risse 2019)
Enligt tysk avfallshanterings-förordning (AltholzV 2020) klassificeras träavfall i fyra
kategorier där A1 innebär jungfrulig oarbetat trä eller trä som har enbart varit mekaniskt
bearbetat. Kategori A2 innehåller ytbehandlat eller behandlat trä, med undantag för träavfall
som till följd av ytbehandling eller behandling med träskyddsmedel kan innehålla organiska
halogenföreningar eller tungmetallerr. Kategorierna A 3 och A 4 betraktas som potentiellt
förorenade. Dessa typer av avfallsvirke kan innehålla spår av plast såsom PVC eller rester av
blybaserad färg och andra produkter som innehåller tungmetaller på ytan, eller kan vara
impregnerade med farliga ämnen som vanligtvis fanns i gamla träskyddsmedel. Enbart A1 och
A2 kan användas för tillverkning av spånskivor.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
18 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
En tredjedel av det återbrukade träet i Tyskland bearbetas till produkt eller råvara till
produkttillverkning, främst till spånskivor (Risse 2019). Två tredjedelar förbränns för
energiåtervinning. Trästomme från konstruktion och rivningsplatser är inte klassat som A1
eller A2 och går därmed direkt till förbränning för energi i Tyskland, eftersom det är betraktat
som potentiellt kontaminerat med träskyddsmedel (Risse m. fl. 2019). Företag är noga med att
rapportera att de inte använder återvunnen trästomme som råvara. Tillverkare av spånskivor
som till exempel EGGER (Egger 2019) förklarar för sina kunder att de återvinner enbart trä
från möbler, byggpallar och förpackningar i sina produkter. Att enbart trä från möbler och
inredning används till nya produkter resulterar i att det finns en stort ”förlust” av rent trä som
kan vara lämpligt för materialåtervinning. Därför har projektet CaReWood haft ett fokus på att
hitta metoder för att identifiera, mäta och hitta möjligheter för rengöring av trä som kommer
från bygg- och rivningsavfall (Risse och Richter 2018).
En av slutsatserna i CaReWood projektet är att för att minska bearbetningsarbetet och
maximera avkastnings- och återvinningsgraden bör byggnaderna och byggnadsdelarna
konstrueras för att kunna återvinnas (Risse och Richter 2018).
Europeiska projektet RE4 (REuse and REcycling of CDW materials and structures in energy
efficient pREfabricated elements for building REfurbishment and construction, RE4 2019) har
undersökt möjligheterna för att skapa återvinningskedjor för olika konstruktionsmaterial. ZRS
Architekten Ingenieure medverkade i den delen av projektet som behandlade trä, där Klinge
m. fl. (2019) studerade möjligheterna för att återbruka trä i fasader och där det också togs fram
en lösning för trästomme för ett flervåningshus med cirkulär materialanvändning i åtanke, se
figur 22.
Figur 22: Koncept för en trästomme konstruerad för återvinning. (Publicerade med tillstånd av Andrea
Klinge och ZRS Architekten. Bildkälla: Klinge m. fl. 2019).
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
19 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Danmark
Danmark har satsat på cirkularitet i byggbranschen. En omfattande studie av Merrild m. fl.
(2019) har tagit fram anvisningar som har varit grunden till projektet ”Cirkulära Huset” i Århus
och kan vara en bra referens för andra byggnadsprojekt i Europa. Dessa anvisningar redovisas
nedan och avsnitt 4.4.5.1 – 4.4.5.3 bygger i sin helhet på Merrild m. fl.
Utformning för demontering/isärtagning
Material: Välj material med egenskaper som säkerställer att de kan återanvändas.
Livslängd: Utforma byggnaden med hela byggnadens livslängd i åtanke.
Modulsystem och prefabricering: Utforma byggnadsmoduler och prefabricerade element som
snabbt kan monteras, demonteras och bytas ut.
Förband och anslutningar: Välj förband som kan återanvändas och tål upprepade monteringar
och demonteringar.
Demontering: I samband med utformning, planering och konstruktion av en byggnad, ska även
en plan med demonteringsanvisningar skapas som säkerställer stabiliteten och underlättar
demonteringsprocessen.
Materialpass
Dokumentation: För en byggnad är ett materialpass en fullständig beskrivning av alla
produkter (trappor, fönster, dörrar), komponenter (stålbalk, träpanel, KL-träpanel, limträbalk)
och råvaror (trä, stål, betong, plast). För att säkerställa kvaliteten och värdet på material och
resurser, är dokumentation under alla faser avgörande, vilken ska innehålla all relevant
byggnadsinformation från material till hela konstruktionssystem. Ägandet, tillgängligheten och
ansvaret för informationen bör vara tydligt och all information måste vara tillgänglig för
relevanta aktörer. Dokumentation bör samlas via loggbok och BIM-program som innehåller all
relevant information om material och produkter, inklusive placering i byggnaden.
Identifiering: Identifiering av de enskilda elementen är viktig för att hitta korrekt information.
Underhåll: För att säkra materialens värde är korrekt underhåll avgörande. Materialpasset
måste uppdateras om ändringar eller renoveringar av byggnaden är genomförda. Riktlinjer för
hur material kan hanteras och återställas till det fulla värdet efter demontering behövs.
Säkerhet: Ta fram säkerhetsprocedurer för att hantera alla byggnadens livsfaser (byggande,
drift och demontering).
Mellanfas: När material, produkter eller element ska demonteras från en byggnad för att
överföras till en ny behövs nödvändig information för hantering i mellanfasen. Direkt leverans
mellan byggnader är att föredra för att minimera lagring. Det ska dokumenteras vem som äger
och ansvarar för material, produkter och element under demolering, eventuell lagring och
leverans och hur de hanteras och lagras.
Cirkulär ekonomi
Nya företag: För att slutföra cirkeln i cirkulär ekonomi, måste nya företag uppstå.
Incitament: Alla parter i leverans- och byggkedjan måste få ekonomisk nytta.
Partnerskap: Partnerskap och samarbete i avtal är nödvändigt eftersom ingen kan driva den
cirkulära ekonomin ensam.
Cirkulation: Värdet på produkterna i teknisk och biologisk cykel ska upprätthållas så länge
som möjligt.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
20 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Nya affärsmodeller: I stället för att skapa nya produkter kan företag tillhandahålla tjänster.
USA
I USA har två städer på amerikanska Västkusten, Seattle och Portland utmärkt sig som
föregångare rörande cirkularitet.
Seattle – design för demontering av trästomme
Seattle, residensstad i King County, har som mål att återvinna 70 % av avfallet som produceras
i staden år 2025. Enligt Seattle (2012) borde förbränning av träavfall inte betraktas som
återvinning (recycling), men olika län/stadsdelar har olika poängsystem för vad som händer
med träavfall och i alla dessa system är utvinning av energi bättre än deponi. År 2012
godkände staden Seattle ett lagförslag som krävde återvinning av bygg- och rivningsavfall
enligt en ”Diversion plan” (Seattle 2012). Bortskaffning (deponering) av vissa material
förbjöds. I samband med den lagändring har byggnaden Bullitt Center byggts, enligt
byggherren ”den grönast kontorsbyggnaden i världen”, ritat enligt principer för design for
demontering (Bullitt Center 2019), se figur 23.
Figur 23: Limträbalkar med metallförband, Bullit Center. (Publicerad med tillstånd av Bullitt Center,
Bildkälla: John Stamets, Bullitt 2019).
Portland – rivningsvirke till nya produkter
År 2016 införde staden Portland en förordning som krävde demontering av alla bostadshus och
tvåfamiljshus som byggdes före 1917 eller som hade en historisk beteckning (Arbelaez m. fl.
2019). Demonteringsbranschen var relativt ny, och med denna lokala lagstiftning
uppmuntrades entreprenörer som brukade riva att utbilda och certifiera sig för demontering för
att kunna delta i den nya marknaden. I början var det bara fyra företag som genomförde 80%
av demonteringarna. Redan under första året hade antalet demonteringsföretag ökat till 17 och
2500 ton trä undvek därmed deponi.
Nyligen har Portlands befintliga demonteringsförordning expanderat och från och med den 20
januari 2020 har gränsen på husets ålder som ska demonteras utökats till hus byggda före
1940. En ansökan krävs för att demontera byggnaderna vilket måste ske med hjälp av en
certifierad demonteringsentreprenör (Portland 2019).
Att demontera en byggnad ger fler jobb än att riva en byggnad, vilket kan vara till nytta för
arbetsmarknaden i Portland enligt Restore (2019). För varje enskild person som krävs för att
riva en byggnad tar det sex personer för att göra en demontering, vilket ger flera
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
21 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
arbetstillfällen. Det kan även ge en energibesparing. Enligt den beräkningsmodell som
utvecklats av Bureau of Planning and Sustainability i Portland, innebär demontering av ett hus
med en yta på 260 m2 en bespararing på 1821 kWh el och 24 ton koldioxidutsläpp (kopplat till
deponering av avfall), och innebär att 16 ton återanvändbara material hålls utanför
avfallsströmmen. Det påpekas att vatten också kan sparas med demontering istället för rivning.
För att riva en byggnad på 5 000 kvadratmeter används vanligtvis 22 000 liter vatten
motsvarande ungefär 4,4 liter vatten per kvadratmeter (Restore 2019).
Redden (2019) noterade att det finns både fördelar och nackdelar med demontering av
byggnader. Demontering skyddar hälsan enligt Redden (2019), skapar möjlighet till utveckling
av befintliga demonteringsföretag samt nya affärsmodellen i kedjan demontering-konstruktion
och genererar både prisvärda och avancerade byggmaterial. Demontering skapar en tvåfaldig
ökning av materialvärde (jämfört med rivningsavfall), som dessutom kan återanvändas.
Samtidigt kostar demontering mer än rivning. Entreprenörer bekräftar, enligt Redden (2019),
att demontering kostar tusentals dollar per hus mer än rivning och tar längre tid, delvis på
grund av det fortfarande begränsade antalet certifierade företag. Tilläggskostnaden är dock,
påpekar Redden (2019), en relativt liten del av det totala priset för ett färdigt hus.
Det material som nu samlas in från demontering i Portland går vidare till både ideella och
vinstdrivande organisationer som har etablerat butiker för material. Marknadens efterfrågan
drivs starkt av återanvändning och gör-det-själv principen (DIY) och grundas på designestetik
(Wood 2018). Trots att det är attraktivt att återanvända hållfasthetssorterat virke, hindras dess
godkännande i nya konstruktionsapplikationer på grund av klassificering som krävs enligt
byggregler (Falk et al. 2012).
Det har drivits ett samarbete mellan Portlands statsråd och University of Oregon för att hitta en
användning för demonteringsvirke. Arbelaez (2019) utgår i sin masteruppsats från frågan ”Om
en pappersfiber kan användas 3-4 gånger, varför kan inte en träbit ha mer än ett liv?” Han
använde återbrukad trästomme från demonterade hus i Portland för att inspektera, bearbeta och
sen tillverka KL-träskivor, se figurer 24-25.
a)
b)
c)
Figur 24: Från demonterat hus till KL-trä.; a) begagnade reglar från demonteringsfirma; b)
metaldetektorer för att upptäcka gömda spikar; c) insamling av spikar och skruvar efter rensning.
(Publicerad med tillstånd av Raphael Arbelaez).
Arbelaez m. fl (2019) undersökte specifikt reglar med dimensionen 38 mm x 89 mm från
demonterade hus. Listan över identifierade defekter ger intressant information om den
allmänna kvalitet på virket som kommer från demonterade trästommar, tabell 2. Visuell
inspektion visade enligt Arbelaez m. fl (2019) att de tre vanligaste defekterna är stora kvistar,
sprickor och fysiska skador, ibland orsakade av demontering.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
22 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
a)
b)
c)
Figur 25: Förberedning för KL-trätillverkning på University of Oregon: a) hyvling; b) förberedelse inför
pressning; b) slutlig produkt: KL-trä av återbrukat virke. (Bildkälla: Arbelaez m.fl. 2020, med tillstånd
av Wood Science and Technology).
Tabell 2: Identifierade defekter och deras relativa mängd (265 prover) hos reglar från demonterade hus i
Portland (Arbelaez m. fl. 2019).
Visuella synliga fel
% av undersökta
Inga större fel
9 %
Sprickor
34%
Kvistar
66%
Biologisk nedbrytning (rötsvamp, insekter)
5%
Skada
28%
Hål
11%
Vankant
7%
Kåda / hartsfickor
11%
Skevhet
0 %
Ojämn yta
3 %
Reglarna användes sedan för tillverkning av KL-träskivor i laboratorium. Resultat från
böjprov, styvhet samt skjuvstyvhet på flatsidan på de tillverkade KL-träskivorna var
tillräckliga enligt den amerikanska standarden för KL-trä, däremot klarade inte skivorna
träbrottsandelen och delaminering gränsen. Arbelaez m. fl. (2020) förklarar att detta är en
indikator på tillverkningsprocessens kvalitet och inte orsakat av virkets mekaniska egenskaper.
Han rekommenderar därför att göra om studien men att tillverkningen då genomförs i en
industriell process (R. Arbelaez 2020, personlig kommunikation).
Arbelaez m. fl. (2019) beskriver att det finns marknader för återbrukad trästomme, men flera
”end-of-life” alternativ behövs för att återbruk ska öka. Marknader med högt mervärde är
önskvärda för att kompensera bearbetningskostnader, vilket gör bärande konstruktioner till ett
attraktivt alternativ. Eftersom KL-trä kan tillverkas med återbrukat virke, möjliggör det en
större roll för återbrukade material i bärande tillämpningar. Dock, anser Arbelaez (2019),
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
23 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
måste metoder och standarder för klassificering utvecklas för att återbrukat virke ska kunna
spela en roll i bärande tillämpningar.
Slutsatser
Delstudien har analyserat olika initiativ och metoder som används i Sverige och i andra länder
för att implementera cirkulärt träbyggande – för att återvinna och återanvända trästommar.
Sverige har andra förutsättningar än några(vissa) av länderna vi har studerat. Här finns god
tillgång till råvara, som inte finns till exempel i Nederländerna. Här går rivningsvirke inte till
deponi, som till exempel i USA. Här finns mindre befolkning och större avstånd mellan städer
jämfört med Tyskland. Här finns ett fungerande system där kraftvärmeverk kan ta emot hela
mängden av det virke som kommer från tillverkning, byggnation eller rivning av trästomme.
Andra nordiska länder har kommit längre i resan mot cirkulär materialanvändning. Till
exempel har Finland redan infört ett sorteringssystem av trä för återanvändning, och i
Danmark har det tagits fram anvisningar för cirkulärt byggande.
Vi kan konstatera att arbetet för cirkularitet har påbörjats för många år sedan i de länder som
idag bygger i trä med återanvändning i åtanke. Nationella politiska beslut (som i
Nederländerna och Tyskland) eller lokala politiska beslut (som i Portland, eller Seattle, USA) i
form av skatt eller krav på demontering istället för rivning, påverkar utvecklingen av
återvinning och återanvändning av virke.
Sverige har ambitionen att följa EU:s direktiv att minska mängden icke-farligt bygg- och
rivnings avfall. Företag tillsammans med forskare letar efter möjligheter för att ställa om till ett
cirkulärt tänkande. Litteraturstudien samt diskussionerna med intervjuade forskare,
trähustillverkare och arkitekter leder till slutsatsen att återanvändning av trästomme troligen är
den strategin för att cirkulera trä som ger mest miljö- och kostandsnytta och kan vara mest
fördelaktig för Sverige som exempelvis inte har en storspånskiveindustri som t.ex. Tyskland
eller Finland.
Flera möjliga produkter och metoder för ökad återanvändning har hittats. Det kan gälla
områden såsom:
• Design for deconstruction – metoder och tankesätt för att redan på gestaltning och
konstruktionsstadiet planera för demontering och återvinning.
• Materialpass – möjlighet att följa och spåra produkter/material längs dess livscykel för
att kunna identifiera dessa vid demontering.
• Tillverkning av nya produkter från återvunnet virke.
- KL-trä
- Limträ
- Spånskivor
- Biokol
Här återstår dock ett antal utmaningar innan man kan nå full cirkulär materialanvändning av
trä från rivning av stommar:
• Lagstiftning och regelverk som pressar på omställning.
• Affärsmodeller och entreprenörer som gör återvinning ekonomiskt lönsam.
• Sortering och kvalitetsbedömning/mätning av återvunnet material.
• Säkerställa att kvaliten på de nya produkterna av återvunnet virke är tillfredställande.
• Logistik och produktion av nya material baserat på återvunnet material.
• Utformning av knutpunkter/sammanfogningsmetoder för demonterbarhet.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
24 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Referenser
Arbelaez, R., Schimleck, L., Dahlen, J., & Wood, S. (2019). Evaluation of Lumber from
Deconstructed Portland Residential Buildings. Wood and Fiber Science, 51(4), 1-9.
Arbelaez, R., Schimleck, L., & Sinha, A. (2020). Salvaged lumber for Structural Mass Timber
Panels: Manufacturing and Testing. Wood and Fiber Science, 52(2), 178-190.
Arm M., Wik O., Engelse C., Erlandsson M., Sundqvist J-O., Hjelmar O. & Wahlström M.
(2014). ENCORT-CDW: Evaluation of the European recovery target for construction and
demolition. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Avfall. (2020).
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/avfallsbehandling/energiatervinning/
Bergkvist, P., & Fröbel, J. (2013). Att välja trä – En faktaskrift om trä. Stockholm: Svenskt Trä
Brismark, J. (2020). Återbruk och återbrukbarhet inom byggbranschen–En studie av hinder
och utvecklingsmöjligheter med fokus på korslimmat trä, examensarbete. Examensarbete.
Lunds universitet.
Bullit Center. (2019) https://bullittcenter.org/
EC- Cascading. (2019). https://ec.europa.eu/knowledge4policy/glossary/cascading-use_en.
EC- Waste. (2019) http://ec.europa.eu/environment/waste/framework/
Ellen MacArthur Foundation. (2015). Delivering the circular economy: A toolkit for
policymakers.https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/Ellen
MacArthur Foundation_PolicymakerToolkit.pdf
Egger. (2019). https://www.egger.com/shop/de_DE/ueber-uns/umwelt/recycling
Falk, B., & McKeever, D. (2012). Generation and recovery of solid wood waste in the
US. BioCycle, p. 30-32; August 2012, 30-32.
Icibaci, L. M. (2019). Re-use of Building Products in the Netherlands: the development of a
metabolism based assessment approac. PhD Thesis. TU Delft.
InFutUReWood. (2020). Innovative Design for the Future – Use and Reuse of Wood
(Building) Components. https://www.infuturewood.info/
Johansson, P., Brander, L., Jansson, A., Karlsson, S., Landel, P., & Svennberg, K. (2017).
Kvalitet hos byggnadsmaterial i cirkulära flöden. RISE rapport 2017:55.
Kellner, J. (2019) Import av sopor från Europa – till vilken miljönytta för samhällssektorn?
https://byggteknikforlaget.se/import-av-sopor-fran-europa-till-vilken-miljonytta-for-
samhallssektorn/
Kibert, C. J., Chini, A. R., & Languell, J. (2000, August). Deconstruction as an essential
component of sustainable construction. In Proceedings of the second Southern African
conference on sustainable development in the built environment, Pretoria (pp. 1-5).
Klinge, A., Roswag-Klinge, E., Paganoni, S., Radeljic, L., & Lehmann, M. (2019). Design
concept for prefabricated elements from CDW timber for a circular building. In IOP
Conference Series: Earth and Environmental Science (Vol. 323, No. 1, p. 012022). IOP
Publishing.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
25 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Mansour. (2016) EFNS positionspapper om kaskadanvändning av skoglig råvara. North
Sweden European office. https://www.northsweden.eu/nyheter/2016/efns-positionspapper-om-
kaskadanvaendning-av-skoglig-raavara/
Merrild, H., Jensen, K. G., & Sommer, J. (2019). Building a circular future. GXN.
http://grafisk.3xn.dk/CAC/Building-a-Circular-Future-3-3.pdf
Naturvårdsverket 2020. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Avfall-
import-och-export/
NTT. (2014). Tyska miljövårdsverket: Satsa på kaskadandvändning. NTT Woodnet.
https://www.woodnet.se/article/view/430412/tyska_miljovardsverket_satsa_pa_kaskadanvand
ning
Persson., T. (2018, 4 september). Hjul kan ersätta avfallstrappan. Recycling.
https://www.recyclingnet.se/article/view/618510/hjul_kan_ersatta_avfallstrappan
Portland. (2019, 29 november). Deconstruction Ordinance Expansion.
https://www.portlandoregon.gov/bds/article/747381
Redden, J. (2019 augusti 12). Your City Hall: Plan touts benefits of deconstruction, Portland
Tribune https://pamplinmedia.com/pt/435674-346237-your-city-hall-plan-touts-benefits-of-
deconstruction
Restore. (2019). First of its kind: deconstruction resolution approved.
https://pdxrestore.org/news/first-its-kind-deconstruction-resolution-approved
Re:Source. (2019). Forskning och innovation för hållbar materialanvändning. https://resource-
sip.se/
Re4. (2019). REuse and REcycling of CDW materials and structures in energy efficient
pREfabricated elements for building REfurbishment and construction. http://www.re4.eu/
Risse, M., & Richter, K. (2018). Ecological and economic assessment of cascading wood use:
Final report on the project. Technische Universität München.
Risse, M. (2019). Resource and eco-efficiency assessment of utilizing recovered solid wood in
cascades (Doctoral dissertation, Technische Universität München)
Risse, M., Weber-Blaschke, G., & Richter, K. (2019). Eco-efficiency analysis of recycling
recovered solid wood from construction into laminated timber products. Science of the Total
Environment, 661, 107-119.
Salonen, S. & Vangsbo, P. (2019). The challenges and potential of circular procurements in
public construction projects. EIT Climate-KIC. https://www.climate-kic.org/wp-
content/uploads/2019/06/Procurements-in-Public-Construction.pdf
Seattle (2012)
https://www.seattle.gov/Documents/Departments/SDCI/Permits/KingCountyConstructionRecy
clingDirectory.pdf
Sjöblom, R., & Kumpiene, J. (2015). Energy generation by waste incineration: the
management of impregnated wood. In International Conference on Energy and Sustainability:
Energy and Sustainability 2015 02/09/2015-04/09/2015 (pp. 89-100). WIT Transactions on
Ecology and The Environment.
Stockholm. (2019). https://mayorschallenge.bloomberg.org/ideas/biochar-for-a-better- -
ecosystem/)
Swedish, E. P. A. (2018). Avfall i Sverige 2016. Bromma, Sweden: Arkitektkopia AB.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
26 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Viberg, F. (2019). Cirkulär ekonomi inom industriell produktion av flerbostadshus i trä.
Examensarbete. Luleå Tekniska Universitet.
Vinnova. (2019). Framtidens Design. https://www.vinnova.se/p/framtidens-design---
ateranvandning-av-trahus-i-en-cirkular-ekonomi/
Wahlström, M., zu Castell-Rüdenhausen, M., Hradil, P., Hauge-Smith, K., Oberender, A.,
Ahlm, M., Götbring, J. and Hansen, J.B. (2019). Improving quality of construction &
demolition waste: Requirements for pre-demolition audit. Nordic Council of Ministers.
RAPPORT
Datum
Beteckning
Sida
2020-05-15
27 (27)
RISE Research Institutes of Sweden AB
Bilaga Intervjuer – cirkulär materialanvändning
Person
Position och företag
Intervjuämne
Datum
Anders Carlsson
Chef forskning och
utveckling - Derome
Hinder och möjligheter att
återanvända /återvinna
trästommen
2019-11-25
Anders
Rosenkilde
Chef teknisk utveckling -
Trä- & Möbelföretagen
(TMF)
Trähusföretag intresse i att
cirkulära trä
2019-03-04
Björn Källander
Chef standardisering och
forskning - Svenskt Trä
Sortering av återbrukat
virke
2020-02-20
Johnny Olofsson
Platschef - Delete -
rivning företag
Hur stombyggnad i trä rivs
2019-03-30
Jon Johansson
Produktions- och
Processutveckling -
Byggelit
Möjlig tillverkning av
spånskivor av återbrukat
virke
2019-12-17
Margareta
Wahlström
Projektledare - VTT
finskt forskningsinstitut
Hur träavfall hanteras i
Finland
2019-09-04
Klas Svensson
Rådgivare för
energiåtervinning –
Avfall Sverige
Skillnaden mellan
energiutvinning och
energiåtervinning
2020-04-28
Michael Risse
Forskare, projektledare -
Tekniska Universitet
Munich
Resultat av CaReWood
projektet, Tysklands regler
om träavfall
2020-01-16
Mikael Öqvist
Produktionschef -
Derome
Erfarenhet från
rivning/återbyggand av ett
demo-hus
2020-04-20
Patric Lavebäck
RIVAB, Göteborg-
rivning och återvinning
företag
Vad händer med rivit och
sorterat virke
2019-04-15
Petr Hradil
Projektledare - VTT
finskt forskningsinstitut
Finlands strategi för att
cirkulära trä
2019-09-08
Raphael Arbelaez
Forskare – Oregon State
Universitet
Portlands metod för
återanvändning i form av
KL-trä produkter
2020-03-30
