No file available
To read the file of this research,
you can request a copy directly from the authors.
Språkliga hierarkier i Göteborg - en intersektionell och jämförande analys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status
Abstract
Denna artikel behandlar finskans och somaliskans roll i den göteborgska språkhierarkin. Finskan var länge det största minoritetsspråket i Göteborg, men det har liten synlighet och hade länge relativt låg status. Somaliskan som är ett nyare minoritetsspråk i Göteborg tycks ha låg social status men präglas av en större medial och visuell synlighet. Idag har finskan högre mobilitet i Göteborg än för tjugo år sedan, medan somaliskan präglas av lägre lokal mobilitet, även om språket är betydligt mer spritt globalt. Vi menar att skillnaderna mellan de två språkens status och synlighet i Göteborg med fördel kan förklaras genom en intersektionell analys som tar hänsyn till platsens flerskiktade historia och de historiska och nutida talarnas kroppar som bebor denna plats.
ResearchGate has not been able to resolve any citations for this publication.
I det här kapitlet används begreppet 'multirasialitet' som tankefigur för att lyfta fram samtida svenska identitetsformationer som söker sig bortom den ofta förenklade och trubbiga uppdelning som görs mellan svenskar och invandrare, majoritet och minoritet och vit och icke-vit. Kapitlet hämtar inspiration från teorier om nationer som föreställda gemenskaper (Andersson 1993) och kroppar som sociala konstruktioner och som varande centrala i formandet av olika sociala och nationella identiteter (Garland-Thomson 2009). Inspirerad av begreppen 'hegemonisk vithet' (Hughey 2010) och 'rasial inramning' (Feagin 2013) presenteras här en analys av hur Alexander, en ung kille med svensk-asiatisk bakgrund, hanterar och (om)förhandlar de normer som gäller för en vit rasial inramning och de villkor som råder för att inkluderas i eller exkluderas ur svenskheten och den nationella tillhörigheten.
A growing number of applied linguists and language educators in the US/North American context advocate for and from a scholarly perspective which views language issues in relation to racial issues and vice versa. The emergent field of raciolinguistics highlights the relationships between language and race/racism and has brought about research that investigates their intersections. Should scholars in Finland adopt (and adapt) such an approach to scholarly work? Three Finland-based scholars explore this question in a question ("prompt") - response format.
This report (in Swedish) deals with segregation in Gothenburg and how politics and planning might be able to counteract further segregation and reverse trends toward a more divided city region. The work was commissioned by Gothenburg city's planning office and the report consists of two parts: a background statistical analysis of socioeconomic and ethnic segregation in the region along with a detailed mapping of residential dynamics, and a final interview-based and policy-oriented section that discusses different types of possible segregation counter-measures.
I detta projekt används ett helt nytt angreppssätt för att belysa dessa frågor. Kan det vara så att efternamnet har betydelse på den svenska arbetsmarknaden? Finns det uppfattningar och värderingar i majoritets- samhället som innebär olika chanser om efternamnet låter utländskt jämfört med om det låter svenskt?
Syftet med projektet är att undersöka om situationen på arbets- marknaden förändras för utrikes födda personer som bytt efternamn i jämförelse med utrikes födda som inte bytt namn.
This thesis is concerned with three language debates that reached their most crucial peaks in Sweden at the beginning of the twenty-first century: (i) the debate on the promotion of the Swedish language, (ii) the debate on language testing for citizenship, and (iii) the debate on mother tongue instruction. The main scope of the thesis is to take a theoreti-cally multi-pronged approach to these debates trying to shed light on the following aspects: Why did such debates emerge when they did? Which discourses were available in those specific historical moments? Who are the social actors that intervened in these debates? What is at stake for them? What do they claim? What systems of values, ideas and beliefs – i.e. ideologies – underlie such claims? What are the effects in terms of identities, objects of political intervention, commonsensical knowledge and authority that these discourses and ideologies produce? Taking Sweden as a case in point, the thesis adds to the existing literature another example of how language debates are the manifestation of conflicts between different language ideologies that struggle for hegemony, thus attempting to impose one specific way of envisaging the management of a nation-state in a time of globalisation. In their outer and most patent facets, these struggles deal with the relationships between languages in today's Sweden, and how the state, through legislation, should – or should not – regulate such relationships in order to (re)produce some kind of linguistic order. However, the thesis also illustrates that when social actors appeal to a linguistic order, they not only draw boundaries between different languages in a given society, but they also bring into existence a social world in which the speakers of those languages come to occupy specific social positions. These linguistic and social hierarchies, in turn, are imbricated in an often implicit moral regime of what counts as good or bad, acceptable or taboo in that society.
The globalization of English in Sweden is examined as it takes shape in educational policy and practice. Following in the tradition of a “new wave” of language policy and planning research that emphasizes connections between policy and how it is interpreted by local stakeholders, this investigation focuses on textual data from Swedish national curricular documents and observational data of preservice English language educators during teacher training. Discourse analysis was conducted in order to illuminate underlying policy discourses, on the one hand, and facilitate tracing intertextual connections to the voices of educators, on the other hand. Drawing upon current perspectives on linguistic globalization, major discursive tensions engendered in the processes of transculturation through which English as a global language is locally situated in Sweden are brought to light. The study illustrates how educational language policy serves as a discursive space for ongoing negotiation about the status of English in Sweden.
This article explores a public debate that took place in Sweden in 2002 in relation to the Swedish Liberal Party's proposal to introduce a language test for naturalization. On the basis of textual analysis of relevant policy documents and newspaper articles, it examines the explicit and implicit facets of an ideology of language testing. It is argued that a seemingly liberal, anti-racist, and anti-discriminatory ideology is emerging, which, in its explicit facet, calls for the introduction of a language test for citizenship as a practical way of diminishing social differentiation. However, drawing upon Bourdieu's notion of rites of institution, it is shown that such a test would actually contribute to, rather than challenge, the reproduction of social differentiation, thereby legitimizing the exclusion of certain groups from both the civic and symbolic domains of Sweden as a nation-state. a
Vithetens fenomenologi. Tidskrift för genusvetenskap
- Sara Ahmed
Ahmed, Sara (2010). Vithetens fenomenologi. Tidskrift för genusvetenskap. 2010:1-2, 47-69
Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft förlag
- Sara Ahmed
Ahmed, Sara (2011). Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft förlag.
Begreppet "translokalisering" och teorier kring social stratifiering: frågor om genus, etnicitet och klass. I: Mattsson, Katarina & Lindberg, Ingmar (red.). Rasismer i Europa. Arbetsmarknadens flexibla förtryck
- Floya Anthias
Anthias, Floya (2004). Begreppet "translokalisering" och teorier kring social stratifiering: frågor
om genus, etnicitet och klass. I: Mattsson, Katarina & Lindberg, Ingmar (red.). Rasismer i
Europa. Arbetsmarknadens flexibla förtryck. Stockholm: Agora.
Folkets röst-ras och vithet i en svenskamerikansk tidning. I: Hübinette, Tobias (red.). Ras och vithet
Björk Andersson, Jens (2017). Folkets röst-ras och vithet i en svenskamerikansk tidning. I:
Hübinette, Tobias (red.). Ras och vithet. Svenska rasrelationer igår och idag. Lund:
Studentlitteratur.
Mångfald i det "svenska" förnamnsbeståndet. I: Namn och mångkulturflerspråkiga miljöer och kulturella influenser
- Eva Brylla
Brylla, Eva (2007). Mångfald i det "svenska" förnamnsbeståndet. I: Namn och mångkulturflerspråkiga miljöer och kulturella influenser. Ortnamnssällskapet i Uppsala: Uppsala.
An introduction to multilingualism
- Florian Coulmas
Coulmas, Florian (2018). An introduction to multilingualism. Languages in a changing world. Oxford:
Oxford Textbooks in Linguistics.
Göteborgs invandrargeografi. De utländska medborgarnas regionala fördelning. Uppsala: Centrum för multietnisk forskning
- De Geer
De Geer, Eric (1989). Göteborgs invandrargeografi. De utländska medborgarnas regionala fördelning.
Uppsala: Centrum för multietnisk forskning.
Ethnologue: Languages of the World. Twenty-third edition
- David M Eberhard
- F Gary
- Simons
Eberhard, David M., Gary F. Simons, and Charles D. Fennig (eds.) (2020). Ethnologue: Languages
of the World. Twenty-third edition. Dallas, Texas: SIL International. Online version:
http://www.ethnologue.com
Artikelserie "Göteborg -Delad stad
- Mattias Hagberg
Hagberg, Mattias (2015). Artikelserie "Göteborg -Delad stad", publicerad i Göteborgs-Posten 6,
15 och 20 november 2015.
Muslimska kvinnors mobilitet: möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige
- Nina Jakku
Jakku, Nina (2019). Muslimska kvinnors mobilitet: möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige. Diss.
Lund : Lunds universitet.
Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige
- Olle Josephson
Josephson, Olle (2004). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige.
Stockholm: Norstedts ordbok.
Den finska rasen och görandet av svenskar. I: Hübinette, Tobias (red.). Ras och vithet
- Pia Laskar
Laskar, Pia (2017). Den finska rasen och görandet av svenskar. I: Hübinette, Tobias (red.). Ras
och vithet. Svenska rasrelationer igår och idag. Lund: Studentlitteratur.
Sinfree & Pennycook, Alastair (red) 2007. Disinventing and Reconstituting Languages
- Makoni
Makoni, Sinfree & Pennycook, Alastair (red) 2007. Disinventing and Reconstituting Languages.
Clevedon, Buffalo, Toronto: Multilingual Matters.
Jag skäms inte för att jag är finne". I: Lithman, Yngve (red.). Nybyggarna i Sverige. Invandring och andrageneration
- Maija Savolainen
Savolainen, Maija (1987). "Jag skäms inte för att jag är finne". I: Lithman, Yngve (red.).
Nybyggarna i Sverige. Invandring och andrageneration. Stockholm: Carlsson.
Från Tyskland till Finland på 150 år -en svensk invandringshistoria
- Scb
SCB (2016). Från Tyskland till Finland på 150 år -en svensk invandringshistoria.
https://scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Fran-Tyskland-till-Finland-pa-150-ar--ensvensk-invandringshistoria
- Mimmi Scheller
Scheller, Mimmi (2011). Mobility, Sociopedia.isa. P. 1-12. DOI: 10.1177/205684601163
Debatterad och marginaliserad [Elektronisk resurs]:perspektiv på modersmålsundervisningen
- Jennie Spetz
Spetz, Jennie (2014). Debatterad och marginaliserad [Elektronisk resurs]:perspektiv på
modersmålsundervisningen. Stockholm: Språkrådet.
Är du finsk, eller-?": en etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige
- Marja Ågren
Ågren, Marja (2006). "Är du finsk, eller-?": en etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk
bakgrund i Sverige. Göteborg : Göteborgs Universitet.
Övriga källor:
Trettiotre intervjuer utförda under perioden 2019-2020. Intervjuerna kommer att förvaras på
Institutet för språk och folkminnen.