Content uploaded by Nicklas Guldåker
Author content
All content in this area was uploaded by Nicklas Guldåker on Jun 26, 2020
Content may be subject to copyright.
Content uploaded by Nicklas Guldåker
Author content
All content in this area was uploaded by Nicklas Guldåker on Jun 04, 2020
Content may be subject to copyright.
Hantverksbryggerinäringens samverkan och
betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland
Slutrapport
Richard Ek1, Nicklas Guldåker1, Ulf Silbersky2
1 Lunds Universitet
2 Platspilot AB
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
2
Förord
Denna slutrapport är ett resultat av forskningsprojektet Hantverksbryggerinäringens
samverkan och betydelse för små och medelstora företags tillväxt på Gotland - en förstudie.
Projektet är finansierat av Tillväxtverket med stöd från den Europeiska regionala
utvecklingsfonden samt Region Gotland med Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk
geografi vid Lunds Universitet som bas. Det övergripande syftet med studien är utifrån en
internationell forskningsöversikt över hantverksbryggerier, teoretiskt stöd av Michael Porter’s
värdekedjemodell och genom fältarbeten skapa en lägesbild över samverkan och konkurrens
samt identifiera nyckelaktörer i hantverksölets värdekedja från råvaror till färdig produkt på
Gotland. Detta har gjorts för att kunna utveckla en behovslista och handlingsplan som
underlättar och möjliggör för de gotländska hantverksbryggarna att ytterligare utveckla sin
verksamhet och sina produkter samt bli en mer betydelsefull del av det gotländska näringslivet
och dess turism- och besöksnäring.
Vi vill rikta ett särskilt tack till medverkande hantverksbryggerier på Gotland: Alskute Farm
and Brewery, Barlingbo Bryggeri AB, Burgsviks Bryggeri, Gotlands Bryggeri, Hop Shed
Brewery, Klinte Bryggeri, Lost Island Brewery, Snausarve Gårdsbryggeri och JoduBeer
Hantverksbryggeri. Vi vill också tacka Region Gotland och Tillväxtverket för ert finansiella och
praktiska stöd samt engagemang i projektet.
Författarna
Kontaktperson: Nicklas Guldåker, 046- 2223279, Nicklas.Guldaker@keg.lu.se
Bryggerinätverkskarta på framsidan - Källa: Ravn et al. 2018 och http://arcg.is/1eq8v1
ISBN 978-91-7895-561-9
© Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
3
Abstrakt
Hantverksbryggerinäringen på Gotland är särskilt vital och omtalad från ett nationellt perspektiv, men
innehar inte desto mindre en betydande utvecklingspotential. Syftet med denna studie har varit att
skapa en nulägesbild över samt identifiera och analysera nyckelaktörer i hantverksölens värdekedja på
Gotland. Analysen stödjer sig på en internationell forskningsöversikt, Michael Porter’s
värdekedjemodell och noggranna fältarbeten på Gotland. Analysen har vidare genomförts för att
vidare kunna utveckla en behovslista och handlingsplan som underlättar och möjliggör för de
gotländska hantverksbryggarna att ytterligare utveckla sin verksamhet och sina produkter samt bli en
mer betydelsefull del av det gotländska näringslivet och dess turism- och besöksnäring. Två åtgärder
lyser igenom. Den första är en möjlighet att koordinera logistik, transport och teknologianvändning på
ett ekonomiskt och miljömässigt bättre sätt. För att detta ska låtas göras behöver
hantverksbryggerinäringens transporter, kommunikationer och teknologi-utnyttjande kartläggas
geografiskt genom geografiska informationssystem (GIS). Bryggerinäringens värdekedja behöver
kartläggas och analyseras geografiskt för att hållbara affärsmodeller kring transporter, logistik och
teknologi ska kunna tas fram. Den andra åtgärden är på längre sikt: etablerandet av en
bryggerimötesplats som utgör ett regionalt (och på sikt nationellt) centrum för kunskapsdelning och
skråmässigt praktiskt hantverkskunnande kring bryggandet av högkvalitativ öl.
Abstract
The craft brewery industry on Gotland is particularly vital and well known in Sweden, but nonetheless
holds significant development potential. The main purpose of this study has been to construct a
situational awareness of the craft beer value chain on Gotland, and to identify its key actors.
Furthermore, in order for the craft breweries to become a more prominent part of Gotland's business
and tourism and visitor industry, different needs have been identified and analyzed. These needs have
then been used to develop an action plan that in the long term can facilitate and enable Gotland's craft
brewers to improve their processes and products. Furthermore, the analysis is based on an
international research review, Michael Porter's value chain model and extensive field works on
Gotland. The results show that two actions appear to be particularly important. The first is about the
possibilities of coordinating and using logistics, transports and modern brewery technologies in a more
economically beneficial and environmentally friendly way. An important initial part of the action plan
is to map the craft brewery industry's transport, communication and technology utilization needs. This
mapping is proposed to be carried out with Geographic Information Systems (GIS). Thus, the brewery
industry's value chain needs to be analyzed geographically in order to develop sustainable business
models that include transport, logistics and a sharing of expensive brewery equipment. The second
action plan is more long-term and is about the establishment of a brewery meeting place which
constitutes a regional (and in the long term national) center for knowledge sharing and practical
craftsmanship about the brewing of high quality beer.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
4
Innehåll
1. Bakgrund ......................................................................................................................... 5
2. Forskningsöversikt .......................................................................................................... 6
2.1 Övergripande jämförelser ............................................................................................ 6
2.2 Internationell forskningsöversikt och utblick ............................................................... 8
3. Metod och material ........................................................................................................ 9
4. Analys och slutsatser .................................................................................................... 11
4.1 Porters värdekedjemodell ........................................................................................... 11
4.2 Logistik och teknologi – samordning och samanvändning ........................................ 12
4.3 Upprätthållandet av Gotlandsölens nationella goda rykte ........................................ 13
4.4 Myndighets- och andra kontakter .............................................................................. 14
4.5 En samlande social arkitektur – ”bryggeriaccelerator” som stödjande verksamhet . 14
5. Förslag på tillämpning av primära delar i värdekedjan .............................................. 15
5.1 Logistik och teknologi ................................................................................................. 15
5.2 Logistik och teknologi – ett konkret exempel: GUTRANS ........................................... 19
5.3 Varumärket Gotlandsöl .............................................................................................. 21
6. Förslag på tillämpning av stödaktiviteter i värdekedjan – bryggerimötesplats ........ 21
7. Avslutning ..................................................................................................................... 23
Referenser ............................................................................................................................ 25
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
5
1. Bakgrund
Denna slutrapport är ett resultat av projektet ’Hantverksbryggerinäringens samverkan och
betydelse för små och medelstora företags tillväxt på Gotland’ (finansierat av Tillväxtverket
och Region Gotland) och är en del av ett större arbete kring svenska hantverksbryggerier och
deras betydelse för lokala samhällen och regional utveckling.1 Det första syftet med studien
var att skapa en lägesbild över samverkan och konkurrens samt identifiera nyckelaktörer i
hantverksölets värdekedja från råvaror till färdig produkt på Gotland. Genom att intervjua
samtliga hantverksbryggare på Gotland samt ett urval av offentliga regionala aktörer och
övriga livsmedelsaktörer skapades en lägesbild som gjorde projektets andra syfte möjligt: att
utveckla ett strukturerat ramverk för hantverksbryggarnas interna och externa samverkan
genom att utforma en behovslista och handlingsplan för framtida bruk.2 Ambitionen är att
bygga vidare på insikterna och erfarenheterna från denna studie i ett förverkligandeprojekt
för att utveckla de gotländska bryggeriernas verksamhet och betydelse för öns näringsliv.
Studien är uppdelad i sex kapitel. I kapitel två ges en forskningsöversikt. Här introduceras kort
den framväxt av hantverksbryggerier som numera är global i sin utsträckning men som
inleddes i USA i början på 1980-talet. En kortfattad internationell litteraturöversikt ges också.
Kapitlet avslutas med en kort redogörelse för studiens forskningsdesign samt huvudsakliga
metod och material. I kapitel tre redovisas studiens fyra slutsatser, sorterade efter den
amerikanska ekonomen Michael Porters (1985) värdekedjemodell. Våra förslag och idéer
framåt i kapitel fyra och fem är också de ordnade efter Porters modell.
I kapitel fyra redogör vi för våra idéer på vad Porter i sin modell (se kapitel 3) benämner
aktivitetsnivå. Här handlar det primärt om frågor och lösningar kring logistik och transporter,
behov av teknologi och säkerställandet av varumärket Gotlandsöl och dess goda rykte. Våra
förslag kring hur logistik, transport och teknologiutnyttjande kan utvecklas på Gotland på ett
socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt är kopplat till ett behov av ytterligare
förståelse av hantverksbryggarnas ekonomiska geografi som vi menar kan erhållas genom en
geografisk kartläggning och analys av dess värdekedja. Vi utvecklar dessa tankar i kapitlet men
kort kan man säga att en bättre tidsrumslig förståelse för hantverksölets värdekedja kan fås
genom applicering av geografiska informationssystem (GIS) i kombination med tidsgeografisk
metodologi.
I kapitel fem presenteras en mer långsiktig vision kring en bryggerimötesplats, en idé som i
Porters modell befinner sig på stödaktivitetsnivå. Med andra ord, när vi i kapitel fyra fokuserar
på verksamhetslösningar på kort sikt tar vi i kapitel fem upp ett mer långsiktigt förslag för hur
Gotland kan stärka sin status som hemvist för bra och kvalitativt hantverksöl. Studien avslutas
med en kort summering i kapitel sex.
1 Startskottet var framtagandet av en digital kartdatabas med uppgifter om närmare 350
hantverksbryggerier i projektet ’En forskningsdatabas över svenska bryggerier – en grund för vidare
forskning om bryggerinäringens förändringsprocess och identitet’, finansierat av F d Bryggarämbetets
i Stockholm Pensionskassa år 2019 (Ravn med flera, 2019).
2 Parallellt med projektet har även praktiska insatser gjorts, främst bildandet av en bryggareförening
på Gotland med en majoritet av hantverksbryggerierna som medlemmar.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
6
2. Forskningsöversikt
2.1 Övergripande jämförelser
Efter att få och stora bryggerikoncerner dominerat under efterkrigstiden har vi sett hur mikro-
eller hantverksbryggerier har fått en renässans och ett uppsving från sent 1980-tal och framåt.
Ikoniskt i sammanhanget är det på västkusten i USA lokaliserade Sierra Nevada, som bildades
redan 1979 men som fick sin stora expansion omkring 10 år senare. Sedan dess har en snabb
ökning av antalet mer småskaliga hantverksbryggerier skett, främst i Nordamerika, men sedan
även snabbt i andra delar av världen.
Idag hittas mängder med småskaligt producerad öl i länder som Portugal, Italien, Japan,
Australien och inte minst i de nordiska länderna. Danmark och Sverige har i ett nordeuropeiskt
sammanhang varit i framkanten, inte minst genom det ökade intresset för humlerik öl.
Inledningsvis var det välhumlad öl som var i centrum för de småskaliga hantverksbryggarna
men idag brygger de alla tänkbara ölsorter. Branschen kännetecknas således av en
experimentlusta men även av en insikt att en nyckel till verksamhetsexpansion är både stabila
produkter och ett diversifierat ölutbud.
I Sverige har antalet småskaliga hantverksbryggerier ökat från omkring ett femtiotal 2011 till
378 registrerade bryggerier 2019. Sverige ligger under 2019 intressant nog i toppen av
länderna i världen när det gäller antalet registrerade fysiska bryggerier per 100 000 invånare.3
Sverige noterar hela 3,68 bryggerier per 100 000 invånare i jämförelse med utstuderade
ölländer som Storbritannien (2,47), Tyskland (2,06) och USA (2,0) (Tabell 2). Danmark ligger
också högt med 3,55 bryggerier per 100 000 invånare, vilket talar för att
hantverksbryggeritrenden har fått ordentligt fäste i Norden. Regionalt placerar sig Gotland
högst i Sverige med ca 18,5 bryggerier per 100 000 invånare.4
Ökningen i Sverige har skett parallellt med ett ökat konsumentintresse för olika smaktyper av
öl. Allt fler är villiga att betala ett högre styckepris för småskaligt producerad hantverksöl.
Konsumenterna är kunniga och intresserade av att vara en del av en mer sofistikerad
dryckeskultur centrerad kring hantverksöl. Barer, krogar och restauranger har ett allt rikare
utbud av småskalig hantverksöl. Även ifall en viss mättnad kan ses i form av att antalet
nystartade hantverksbryggerier minskat något de senaste åren talar det mesta för att
hantverksproducerad öl har blivit en allt mer naturlig och integrerad del i svensk mat- och
dryckeskultur.
3 Fysiska bryggerier har egen utrustning att brygga öl. – Se https://www.beernews.se/articles/allt-blev-
bryggerier-runt-om-i-varlden/
4 En del särdrag i Region Gotlands näringsliv i förhållande till andra Svenska regioner kan lyftas fram.
Det gäller bland annat bryggeribranschens växande betydelse, men framför allt hela
livsmedelssektorns stora roll för sysselsättning och inkomster. Här behöver undersökas hur stor andel
av hela lönesumman i regionens ekonomi som skapas i bryggeriföretag. Det kan svara på hur beroende
regionen är av bryggerier för näringslivets utveckling.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
7
Tabell 1. Registrerade fysiska bryggerier 2019 per 100 000 invånare i USA, Tyskland, Storbritannien, Danmark
och Sverige.
USA
Tyskland
Storbritannien
Danmark
Sverige
Befolkning 2018 (31
januari)
327 826 334
82 740 900
65 648 100
5 800 000
10 281 189
Registrerade fysiska
bryggerier 2019
6 561
1 702
1 624
206
378
Bryggerier per 100
000 invånare
2,00
2,06
2,47
3,55
3,68
Hantverksbryggerier gör mer än ökar utbudet av ölsorter för konsumenterna. I städerna är
bryggerier, inklusive bryggpubar, förutom att de är platsvarumärkesbyggare, givna urbana
samlingsplatser som förstärker bilden av städer som koncentrationer av ett serviceutbud av
mat och dryck för både medborgare och besökare. Men det är kanske ändå i mellanstora
städer, mindre städer och på landsbygd som hantverksbryggerier gör mest skillnad i
människors vardag. I en tid där det ännu pågår en urbanisering i form av inflyttning till
storstäderna samt universitets- och högskoleorterna från resterande områden i landet, bidrar
hantverksbryggerierna med betydelsefulla lokala mötesplatser i människors vardag. De blir
helt enkelt viktiga näringar i den geografiska visionen att ”hela Sverige ska leva”. Som
livsmedelsproducenter är de en del av en lokal affärsekonomi och arbetsmarknad. Som
värdskapsaktörer är de en reell och viktig del av turism- och besöksnäringen. Genom sin
uttalade lokala anknytning blir de genom sina produkter och sin marknadsföring
ambassadörer för sin ort eller sitt närsamhälle ur ett nationellt och även ibland internationellt
perspektiv. Förutom att de som seriösa näringsidkare som genom att de sätter en hög
standard på sin verksamhet blir förebilder, sätter de det lokalsamhälle de verkar i på kartan.
De småskaliga hantverksbryggerierna är således viktiga näringslivsaktörer i sitt lokala och
regionala ekonomi- och samhällsliv, i synnerhet i ett land som Sverige med låg
befolkningstäthet och en utsträckt geografi.5 Överraskande nog är forskningen om de svenska
hantverksbryggeriernas näringslivsekonomiska och samhälleliga roller och betydelser nästan
obefintlig. Det finns därför ett stort behov av sådan forskning.
5 Värt att notera är att det flera sätt att mäta och beskriva ekonomisk specialisering i en region. Det
vanligaste är att helt enkelt beräkna en viss – detaljerad – branschs andel av det totala antalet
arbetstillfällen i en region och dividera detta med motsvarande branschs andel av hela landets
sysselsättning. Blir kvoten 1 betyder det att branschen är lika förekommande i regionen som i landet.
Blir kvoten – som brukar kallas lokaliserings- eller specialiseringskvot – större än 1 betyder det att
branschen är oproportionerligt stor i regionen. Är kvoten 2 betyder det att branschen är dubbelt så
stor i den aktuella regionen som i landet. Lokaliseringskvoten är således ett mått på branschens
förekomst. Är lokaliseringskvoten hög betyder det att flera – ibland många – företag i samma bransch
bildar en sammansatt miljö av samlokaliserade företag och tillhörande verksamheter. Våra initiala
undersökningar indikerar att bryggerierna är ett exempel på en sådan bransch på Gotland. Fast det
behövs ytterligare statistikinsamling och beräkningar för att säkerställa detta och framförallt för att
jämföra med övriga regioner i landet. Med ytproportionella cirklar kan detta återges i kartor som då
också kan visa eventuella branschklusters sysselsättning inom respektive region.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
8
2.2 Internationell forskningsöversikt och utblick
Internationellt finns en omfattande forskning kring hantverksbryggerier och det går
att identifiera ett antal huvudsakliga teman.6
Det första temat knyter an till hantverksbryggeriers geografiska koppling, främst hur de
identitetsmässigt i sin marknadsföring och profil förknippar sig själva till olika platser och
regioner. Hantverksbryggerier spelar ofta (men inte alltid) på sin geografiska förankring i det
lokalsamhälle de är inbäddade i, på landsbygd eller i storstäder och arbetar på att förmedla
en särskild platskänsla till sina produkter. Det kan handla om att ölets namn anspelar på en
geografisk plats eller en berättelse med tydlig geografisk hemvist. I en nordamerikansk
kontext benämns detta ofta som en del av en nylokalism (neolocalism), ett pånyttfött intresse
för vad det lokala har att erbjuda som åtminstone delvis är en reaktion på en ”hisnande”
känsla att världen har blivit allt mer eller för global.
Denna nylokalism kommer inte minst i uttryck i vad på svenska går under benämningen
platsmarknadsföring (place marketing), marknadsföring kännetecknad av ett aktivt
användande av geografiska platser och rumsligt förankrade karaktärsdrag. Samtidigt ska det
betonas att det inte i första hand handlar om sinnrik reklamstrategi, utan en genuin
angelägenhet att spela en roll i ett lokalsamhälle, som en affärsverksamhet som både
vitaliserar och mobiliserar det lokala samhällenas kultur och ekonomi samt inte minst dess
identitet, såväl i städer som på landsbygden.7
Det andra temat knyter an till produktionsvillkor och marknader för hantverksbryggerier samt
olika konsumtionspraktiker och konsumtionskulturer som har växt fram parallellt med
expansionen av intresset för hantverksöl. Å ena sidan har vi ekonomgeografisk och
företagsekonomisk forskning om hantverksbryggerinäringens affärs- och samarbetsmodeller,
dess branschutveckling, innovationer, geografiska koncentrationer av hantverksbryggerier
samt kring bryggaren som en entreprenör med specifika ambitioner och drivkrafter.8 Å andra
sidan finns en vital forskning om konsumenter av hantverksöl, vad som motiverar konsumtion,
konsumentattityder och olika segment av konsumenter. En expanderande del av denna
forskning är inriktad mot hantverksöl utifrån ett genusperspektiv och även ett
intersektionalitetsperspektiv.9
6 En mer utförlig genomgång av internationell forskning kommer att göras i en planerad vetenskaplig
artikel baserad på projektet.
7 Se vidare Cabras (2011), Cabras & Reggiani (2010), Dennett & Page (2017), Eberts (2014), Flack (1997),
Gatrell (2018), Gatrell med flera (2014), Holtkamp med flera (2016), Hubbard (2017), Mathews &
Patton (2014 & 2016), Nilsson med flera (2018), Reid & Gatrell (2017), Schnell & Reese (2003 & 2016).
8 Se vidare Alonso med flera (2017 & 2018), Carroll & Swaminathan (2000), Edmonds (2016), Mason &
McNally (1997), Maye (2012), Murray & O’Neill (2012), O’Neill med flera (2014), Poelmans & Swinnen
(2012), Reid med flera (2014), Rodgers & Taves (2017), Smith med flera (2010), Thurnell-Read (2014),
Wells (2016).
9 Chapman med flera (2018), Clemons med flera (2006), Darwin (2018), Donadini & Porretta (2017),
Gómez-Corona med flera (2017), Koch & Sauerbronn (2019), Kuehn & Parker (2018), Matthews &
Patton (2016),
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
9
Det tredje identifierade huvudsakliga temat behandlar kopplingen mellan turism och
hantverksbryggerier. Det innefattar i första hand forskning om hur hantverksbryggerier utifrån
ett destinations- och utvecklingsperspektiv har mobiliserats av destination- och
utvecklingsaktörer för att öka en turismdestinations attraktivitet och stärka dess
besöksnäring. Destinations- och besöksnäringsutveckling kännetecknas ofta av att den består
av små och heterogena aktörer med sina egna intressen och ambitioner som mer
övergripande destinationsutvecklingsorganisationer (destination marketing organisations,
DMOs) försöker koordinera i samma riktning. En del av denna forskning lyfter fram lyckade
exempel (best practice) på sådan samverkan.10
Motsvarande forskning saknas som sagt i Sverige. För att möjliggöra och underlätta sådan
forskning lät vi i ett tidigare projekt skapa en geografisk databas där olika former av
digitaliserade bryggeridata kartografiskt kopplades till platser i geografin. Vi gjorde detta för
att lättare kunna se geografiska mönster och utvecklingstendenser över tid och mellan olika
regioner och landskap, mellan stad och land etc. (Ravn med flera, 2019). Det var i detta
material som vi såg att ingen region har så hög närvaro av småskaliga hantverksbryggerier i
relation till sin folkmängd som Gotland, och intresset riktades mot detta landskap. Resultatet
av detta intresse har utvecklats vidare till detta projekt.
3. Metod och material
Ett systematiskt tillvägagångssätt i en undersökning efter förutbestämda riktlinjer är vad som
kännetecknar vetenskaplig kunskapsproduktion. Innan en undersökning initieras behöver
följande tre delar tydliggöras: 1) designen av själva undersökningen; 2) lämpliga
datainhämtningstekniker; samt 3) vilket empiriskt material som behöver samlas in. Dessa tre
grundläggande val sker med forskningsfrågan som utgångspunkt. Med andra ord, vad man
behöver veta är avgörande för allt som sker och görs i själva undersökningen. I det här fallet
var frågan av tydlig sonderande karaktär, induktiv.11
Vi behövde förstå ett särskilt sammanhang, hantverksbryggarnas gemensamma situation och
arbetsvillkor på Gotland. Det finns ett antal olika etablerade forskningsdesigner att välja på
beroende på forskningsfrågans natur – från mer nomotetiska, generella till mer
idiosynkratiska, specifika. Här var det viktigt att välja en forskningsdesign som bejakar det
kontextuella, det specifika sammanhang som forskningsobjektet (hantverksbryggare på
Gotland) verkar i. Fallstudien är i det sammanhanget ändamålsenligt eftersom denna
forskningsdesign fokuserar på ett fall i en kontext. Fallet är med andra ord hantverksbryggares
verksamhetsvillkor och sammanhanget är Gotland och dess övriga näringsliv och samhälle.12
10 Alonso (2011), Alonso & Alexander 2017, Alonso & Sakellarios (2017), Bell (2017), Bujdosó & Szûcs
(2011), Dunn & Kregor (2017), Dunn & Wickman (2015), Eades med flera (2017), Kraftchick med flera
(2014), Murray & Kline (2015), Plummer med flera (2005 & 2006).
11 Med ett induktivt tillvägagångssätt menas att vi inte hade några färdiga teorier eller teoretiska
hypoteser innan vi började samla in och konstruera vår empiri, utan att vi relativt förutsättningslöst
började med att fråga/intervjua bryggarna kring deras verksamhet och verksamhetsvillkor. När väl
denna empiriska insamling är färdig har vi sedan utvecklat och tillfört ändamålsenliga teorier och
modeller när vi har analyserat empirin (Glaser & Strauss 1967).
12 Creswell 2013, de Vaus 2001, Yin 2018.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
10
Nästa steg är att välja de datainsamlingstekniker som är mest effektiva med tanke på vilken
kunskap som eftersöks. Dessa tekniker eller metoder kan vara kvantitativa och statistiska eller
kvalitativa till sin natur. Schematiska kan man säga att kvantitativa studier syftar mer på att
beskriva och förklara vad som utforskas medan kvalitativa studier mer handlar om att på ett
djupare plan förstå en situation, ett fenomen eller en händelseutveckling. Denna studie är
uttalat kvalitativ och eftersom ansatsen var sökande behövde vi välja en datainsamlings-teknik
som utgår från hantverksbryggarna själva. Vi behövde förstå ett relativt få antal
hantverksbryggares verksamhetsvillkor och vardag. Den kvalitativa djupintervjun fångar upp
detta (snarare än den kvantitativa enkäten som är en typ av standardiserad massintervju).
Vi utvecklade ett antal teman som knöt an till den information vi ville få fram för att kunna
förstå de gotländska hantverksbryggarnas verksamhetssituation men utvecklade inte
färdigformulerade frågor. Den variant på kvalitativ djupintervju vi valde var således den
semistrukturerade varianten. Utifrån forskningsteman ville vi få bryggarna att berätta mer fritt
kring sin situation och ges möjlighet att lägga till dimensioner som vi (ännu) inte var medvetna
om. Vår primära metod var således den kvalitativa semistrukturerade djupintervjun. Utöver
denna metod har vårt informationsmaterial bestått av ytterligare muntlig information från
organisationer och myndigheter verksamma på Gotland, tidningsartiklar och övrig tillgänglig
textinformation (elektroniska hemsidor) och informella samtal med krögare,
serveringspersonal och andra människor närvarande i den kontext som gotländsk
hantverksbryggeriverksamhet befinner sig i.13
Vårt huvudsakliga material består därför av inspelade och transkriberade intervjuer med nära
på samtliga verksamma hantverksbryggare på Gotland som tillverkar öl som går att köpa eller
dricka lokalt.14 Intervjuerna gjordes mellan den 5 oktober och den 3 november 2019 (Tabell
2).
Tabell 2. Intervjuade bryggerier och tidsåtgång (inspelad tid).
Datum
Bryggeri
Tid (minuter)
2019.10.03
Snausarve Gårdsbryggeri
59
2019.10.03
Alskute Farm and Brewery
54
2019.10.07
Hop Shed Brewery
59
2019.10.07
Barlingbo Bryggeri
47
2019.10.07
Gotlands Bryggeri
52
2019.10.08
Burgsviks Bryggeri
63
2019.11.04
Klinte Bryggeri
47
2019.11.04
Jod Beer Hantverks Bryggeri
98
2019.11.05
Lost Island Brewery
50
13 Bryman 2016, May 2011, May with Perry 2011.
14 Undantaget är Ljugarns Bryggeri AB, som vi, trots upprepade försök, inte lyckade etablera kontakt
med.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
11
Resultatet från våra intervjuer av, eller kanske bättre samtal med, hantverksbryggarna har
sedan sorterats, tematiserats och paketerats utifrån dels själva innehållet i intervjuerna samt
utifrån vår tidigare gemensamma teoretiska och praktiska förförståelse kring regional
utvecklingsdynamik, affärsutveckling samt plats- och destinationsutveckling. Metodologiskt
kan detta uttryckas som en dialektik mellan empiri och teori där det sker en samtidig
reducering av empiriska fakta och betoning av särskilt intressanta insikter samt en sortering
utifrån teoretisk kunskap (Rennstam & Wästerfors 2015).15
4. Analys och slutsatser
4.1 Porters värdekedjemodell
I detta arbete har vi kommit fram till fyra huvudsakliga slutsatser. Dessa fyra slutsatser kan,
som tidigare nämnts, placeras in i Harvardprofessorn Michael Porters generiska
värdekedjemodell. Denna modell kan ses som ett visuellt verktyg i arbetet att strategiskt
utveckla företag. Modellen åskådliggör de aktiviteter som skapar värde för företaget. Som
namnet antyder, är värdekedjan inte starkare än sin svagaste länk, vilket gör det nödvändigt
att rikta uppmärksamheten mot värdekedjans samtliga komponenter eftersom det är
tillräckligt att en komponent fallerar för att hela värdekedjan ska försvagas. Aktiviteterna är
av antingen primär eller stödjande karaktär. Primära aktiviteter är de aktiviteter som gör det
fysiska varuflödet möjligt: ingående logistik, produktion, utgående logistik, marknadsföring
och försäljning samt service. Stödjande aktiviteter är de aktiviteter som möjliggör de primära
aktiviteterna: företagets struktur, personalförsörjning, forskning och utveckling samt inköp.
De fyra slutsatser som denna studie fokuserar på täcker en eller flera av de aktiviteter som
ryms i Porters modell, främst på nivån av primära aktiviteter. De slutsatser som kan placeras
som primära aktiviteter och som diskuteras mer i detalj i avsnitten 4.2 – 4.4 är ”logistik och
teknologi”, ”varumärkes- och ryktesbevarande” samt ”kontakter med myndigheter och andra
viktiga aktörer”. Den fjärde slutsatsen som diskuteras i avsnitt 4.5 befinner sig på stödjande
aktivitetsnivå och är ”behovet av en samlande social arkitektur”.
15 Praktiskt innebär det att allt stoff från hantverksbryggarnas oerhört innehållsrika berättelser inte
finns med i denna rapport eftersom forskningsfrågan gjorde det nödvändigt för oss att sortera bort
ämnen som föll utanför projektets ramar. Fördelen är dock att intervjumaterialet finns kvar för
eventuellt kommande projekt.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
12
Figur 1. Michael Porters värdekedja. Källa: Porter (1985).
4.2 Logistik och teknologi – samordning och samanvändning
Ingående och utgående logistik samt teknologi nödvändig i produktionen är viktiga primära
aktiviteter i Porters modell. De småskaliga hantverksbryggerierna får lägga stora kostnader i
form av tid och pengar på att fundera ut, administrera och sy ihop frakt- och
transportlösningar. Eftersom de är enmans- eller fåmansföretag blir tidsåtgången såväl som
de monetära kostnaderna särskilt kännbara. Som ett exempel, ett bryggeri vi intervjuat
budgeterar över 30 000 kronor i logistik- och distributionskostnader i månaden.
Huvudsakligen handlar det om utskeppning av färdigproducerad öl och andra
bryggeriprodukter till fastlandet och Systembolagets distributionscentrum i Örebro, men även
till enskilda systembolag längs den småländska östkusten samt till krogar och systembolag i
Stockholmsregionen. Det handlar även om distribution av färdig öl till olika platser på Gotland.
Logistik- och distributionskostnader skall naturligtvis sättas i relation till den totala
omsättningen för varje bryggeri, men resultatet från intervjuerna pekar entydigt åt att detta
är en betydande och återkommande utmaning för hantverksbryggarna.
Det finns även ett tydligt tidsbesparande incitament och ett samordningsbehov av
ingredienser och annat material likt rengöringsprodukter som hantverksbryggarna behöver
beställa till ön för sin verksamhet. Ett exempel är samordning av beställningar från en
leverantör av en nyckelingrediens: Humlegården. Det skulle vara mer tids- och
kostnadseffektivt ifall bättre samordning av dessa tjänsteorienterade varu- och
materialströmmar kunde ske inte bara inom ramen för den reguljära verksamheten utan även
vid specifika evenemang som ölfestivaler.
Vidare, en mer effektiv samanvändning av nödvändig men kostsam teknologisk apparatur
skulle göra det lättare att koncentrera förädlings- och kvalitetskontrollsarbetet mer lokalt eller
regionalt. Det skulle göra det lättare för i synnerhet nystartade företag att inte hamna i initiala
svårigheter. En nystartad bryggare fick till exempel kassera 2 000 liter öl för att det inte på ett
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
13
tidigt skede uppdagades att det inte höll tillräckligt kvalité, vilket var ett hårt ekonomiskt
bakslag. Dessutom, Systembolaget tar ut betydande avgifter ifall ölprov från
hantverksbryggarna inte är helt rätt, vilket kan bli kostsamt för den enskilde
småföretagaren/bryggaren. Lokal tillgång till avancerade mätapparater har dock fler
förtjänster.
Förutom att hantverksbryggarna skulle kunna arbeta snabbare och mer effektivt skulle själva
produktionen kunna bli säkrare och mer pålitlig samt skulle även skapa en större gemenskap
inom ”skrået” av kommersiella hantverksbryggare. En samordning av detta slag skulle leda till
större tillit till att kvaliteten på gotländsk öl är av tillfredsställande hög nivå eftersom det blir
lättare att upptäcka ifall en batch (en bryggningsomgång av öl) inte håller tillräcklig kvalité.
Hantverksbryggarna blir inte heller beroende av, som det är nu, Gotlands Bryggeris välvilja att
kvalitetstesta andra producenters öl med hjälp av den apparatur Gotlands Bryggeri äger. Inte
bara hantverksbryggarnas tillgång till denna apparatur skulle öka, utan även deras självkänsla
och egenmakt.
Gotland har ett utsatt läge eftersom det är en geografiskt isolerad region i Östersjön. Ibland
jämförs Gotlands geografiska belägenhet med Norrlands, men vi vill betona att den
jämförelsen inte fungerar helt och hållet eftersom Norrland inte är avskärmat från resten av
Sverige i form av ett innanhav. Gotlands situation är inte heller jämförbar med Ölands på
grund av Ölandsbrons fasta förbindelse med fastlandet. Gotlands geografiska läge är
nationellt unikt. Detta ställer en särskild kravbild ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågan kring
samordning och samanvändning diskuterad ovan hänger i hög utsträckning ihop med det
samhälleliga behovet av ökad hållbarhet och lägre miljöpåverkan samt en geografiskt
koncentrerad försörjnings- och värdekedja i syfte att minska transporter.
I förlängningen och i ett större perspektiv är detta även en fråga för den regionala och
säsongsberoende näringslivsutvecklingen, dess utvecklingspotential och resiliens ekonomiskt
och ekologiskt. Inte minst närmarknaden på 65 000 invånare 10 månader om året och 650 000
under två månader om året skapar begränsningar och behov av särskilda affärsmodeller för
företagen på ön.
4.3 Upprätthållandet av Gotlandsölens nationella goda rykte
Marknadsföring är ett viktigt inslag i Porters värdekedjemodell. Hantverksölet som produceras
på Gotland har ett gott nationellt rykte och är av erkänt hög kvalité, båda bland välinsatta
entusiaster som hos mer allmänt kunniga ölkonsumenter. Ur ett marknadsförings- och
försäljningsperspektiv är detta ett rykte som hela tiden behöver arbetas på för att bevaras och
än bättre stärkas. Att fortsätta arbeta på varumärkets rykte blir inte minst nödvändigt när
marknaden börjar mättas och stabiliseras. Eftersom intresset för hantverksbrygd öl och
expansionen av antalet nyetablerade hantverksbryggerier börjar mattas samt att fler läggs
ner, blir det extra viktigt att inte utgå från att gamla meriter och hög kvalité på kärnprodukten
är tillräckliga i ett nationellt konkurrensperspektiv.
Det blir även viktigt näringslivet som för offentliga aktörer att se Gotlandsölens varumärke i
ett större socialt och ekonomiskt sammanhang. Gotlands platsmarknadsföring är inte endast
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
14
är en fråga kring image, utan även av mer inte så påtagliga aspekter som identitet,
människors (boendes och besökandes) känsla för sin plats, och det konkreta gestaltandet av
Gotland som en plats att bo och verka i. Allt detta utgör det platsskapande som sker på
Gotland varje dag.
4.4 Myndighets- och andra kontakter
Denna tredje slutsats kan placeras in som delaspekt på flera av de primära aktiviteter som
Porter innefattar i sin modell. Kontakterna mellan bryggarna samt myndigheter och andra
betydelsefulla aktörer fungerar överlag väl, men det finns utrymme för förbättringar och
tydliggöranden. Även svensk lagstiftning kring alkoholförsäljning är ett hinder för expansion
och ökad produktivitet hos bryggarna, särskilt för vissa mindre men progressiva bryggerier.
Vissa bryggare framför att gårdsförsäljning skulle vara värdefullt inte bara ekonomiskt utan
även i ett produktutvecklingsperspektiv. Det blir då lättare att testa nya ölsorter i liten skala i
ett kommersiellt sammanhang. Dessutom skulle det i ett arbetsmarknadsperspektiv innebära
ett behov av nyanställningar, företrädesvis av människor från orten med god lokalkännedom,
samt även vara positivt ur ett turism- och besöksnäringsperspektiv.
4.5 En samlande social arkitektur – ”bryggeriaccelerator” som stödjande verksamhet
Ifall den samlade bryggerinäringen hade en fysisk ”bryggverkstad” för utbyte av information,
kunskap och erfarenheter skulle det gotländska hantverksölets kvalitéer, goda varumärke,
innovationskapacitet och därmed marknadsandelar på längre sikt förbättras än mer. Denna
bryggeriaccelerator skulle vara en central mötesplats för utveckling och förnyelse, där
möjligheter för kreativa lösningar på problem och nya innovationer skulle stå i centrum.
Genom att jobba tillsammans, och tillsammans med samhällsvetenskapliga forskare med
förförståelse och insikter i den specifika geografiska problematiken skulle hantverksbryggarna
kunna effektivisera ölets värdekedja på Gotland.
”Bryggeriacceleratorn” skulle bli en mötesplats med ”korsdrag”, där det är enkelt att slinka in,
sitta och jobba och träffa andra människor. En intressant grupp aktörer, som framkommit från
intervjuerna, är hembryggarna, där de blivande kommersiella hantverksbryggarna sannolikt
finns. De står således för en del av återväxten av gotländskt hantverksöl i likhet med
avknoppningar (som exempelvis Lost Island Brewery).
Andra intressanta aktörer att koppla till ”bryggeriacceleratorn” är representanter för
restaurang- och besöksnäringen samt personal från offentlig styrverksamhet. Visionen är att
sträva mot är ett utökat partnerskap med öns näringsliv.
Viktigt dock, rentav avgörande, är att ”skrået” av hantverksölsproducenter tillåts att arbeta så
fritt som möjligt. Därför föreslår vi en organisatoriskt obunden fysisk kontaktyta så långt det
är möjligt fri från styrningsförsök från enskilda offentliga eller privata aktörer. Förslagsvis
skulle den nystartade bryggeriföreningen (se fotnot 2) ha det formella styrmandatet över
”bryggeriacceleratorn”.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
15
En annan viktig stötesten är dess geografiska lokalisering, vars premisser skulle behövas
begrundas både omsorgsfullt och systematiskt, förslagsvis med hjälp geografisk kunskap över
bryggerinäringens faktiska logistik- och teknologibehov med hänsyn tagen till olika
hållbarhetsmål för ön.
5. Förslag på tillämpning av primära delar i värdekedjan
I detta kapitel diskuterar vi insikterna från förra kapitlet i ett mer uttalat framtidsperspektiv.
Dock, punkt 4.4 ovan kring myndighetsutövning i form av tillståndsgivande etc. rör sig
huvudsakligen inom ett juridiskt regelverk och kopplat till politiska beslut och lagtolkningar på
nationell nivå som frågan kring differentierad alkohollagstiftning/skatt. Här kan vi mer
konstatera ett behov som finns och uppmuntra till en villighet hos berörda parter att genom
dialog uppnå största möjliga genomskinlighet, stringens och förståelse för den andra
partnerns behov och önskemål. Det kan exempelvis handla om att synkronisera den kravbild
som finns när det gäller utskänkningstillstånd i samband med ölprovningar så att den blir så
generös som möjligt (inom lagens råmärken) och densamma över hela Gotland. Det finns
indikatorer på att hanteringen av utskänkningstillstånd till pubar och vid specifika evenemang
skiljer sig mellan de olika länen i Sverige. Ett exempel på en sådan erfarenhet kommer från
Göteborg där myndigheters initiala krav på mängd öl vid provsmakning (1.5 cl) fick dras
tillbaka pga. orimligheten i praktisk mening.16
Punkterna 5.1 och 5.2 och 5.3 är det däremot på ett mer direkt sätt möjligt för regionala
beslutsfattare och näringen att arbeta för att realisera. Följaktligen är det dessa tre punkter
som vi avser koncentrera oss på i ett fullskaligt implementeringsprojekt där vi på olika sätt
geografiskt kartlägger och analyserar den gotländska hantverksölets värdekedja, med andra
ord tar fram geografisk och kartbaserad information om värdekedjans olika delar samt varu-
och tjänsteströmmar. Varje punkt kräver dock sitt eget analytiska och metodologiska
angrepps- och tillvägagångssätt.
5.1 Logistik och teknologi
För att skapa en lösning för samordning av transporter kopplade till bryggerinäringen och
samanvändandet av dyrbar men nödvändig teknologisk utrustning behöver materialflöden av
varor och verksamhetsknutna tjänster som t.ex. samlastning och reparation av utrustning
karteras och analyseras i geografisk mening. Det analytiska och metodologiska angreppssättet
blir här en kombination av geografisk optimering genom GIS (Geografiska Informations
System) och tidsgeografisk ansats. Användande av GIS gör det möjligt att kartera storlek,
omfattning och vikt på material- och serviceflöden som innebär en geografisk förflyttelse, och
i nästa steg finna geografiskt optimala lokaliseringspunkter för exempelvis gemensamma
lagerutrymmen, dyrbar teknologisk utrustning och samlastningsplatser för utskeppning av
färdig öl till fastlandet.
16 https://www.beernews.se/articles/matskeden-slopas-tillstand-goteborg/ Se även
https://www.beernews.se/articles/tillstandsenheten-backar-om-nya-reglerna/
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
16
Vad som är avgörande är att lokalisera optimala samlingspunkter för transportkoordinering
och teknologisk apparatur. Gotland är en relativt långsträckt ö, och avstånden i form av
kostnader per kilometer beroende på faktorer som bränsleförbrukning, tonkilometer17
(bryggeriernas nuvarande placering, vägkvalité etc. är i många sammanhang betydande.
Genom GIS blir det dock möjligt att räkna fram en optimal lokalisering som tar alla dessa
faktorer i beaktande (Se figur 2).
Figur 2. Exempel från den av författarna utvecklade kartplattformen – här illustrerad med samarbetsnätverk
mellan bryggerier på Gotland - som kommer att ligga till grund för den geografiska optimeringen (Källa: Ravn et
al. 2018 och http://arcg.is/1eq8v1).
Vi är övertygade om att det inte enbart går att förlita sig på en GIS-baserad matematisk
lokaliseringsansats som endast tar hänsyn till kartesiska koordinatsystem.
Hantverksbryggarnas i sig unika sammanhang i form av flexibilitet och frihet är högt värderad
i ”skrået”. Därför behöver deras vardagsliv också tas hänsyn till. Det är här som den
tidsgeografiska ansatsen kommer in. Tidsgeografi kan beskrivas som en metod och ett
karteringssätt utvecklad av den internationellt kända svenska kulturgeografen Torsten
Hägerstrand. Tidsgeografi lyfter fram hur tid- och rumsbundna geografiska förutsättningar
både möjliggör och begränsar vår förmåga att realisera individuella och kollektiva projekt ur
ett vardagslivperspektiv.18
För att ta ett exempel från hantverksbryggarnas berättelser: när beställningar kommer från
Systembolaget har bryggarna endast några minuter på sig att samla ihop sina produkter och
få iväg dem till en speditionsfirma ifall varorna ska hinna lämna Gotland samma eftermiddag
och nå Systembolaget i tid för att leva upp till den gjorda beställningen. Den knappa tiden och
17 Tonkilometer är ett mått på transportarbete för gods som räknas fram genom att multiplicera godsets vikt i
ton med transportsträckan i kilometer.
18 Hallin 1991, Pred 1981 & 1984.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
17
behovet att förflytta sig över ett geografiskt avstånd gör detta projekt till ett betydande
stressmoment och behov av att vara minutoperativ, i synnerhet ifall det också kolliderar med
ett annan nödvändig vardagssyssla (projekt), kanske ett behov att förflytta sig till ett
fritidshem där barn behöver hämtas.
Den tidsgeografiska ansatsen tillåter följaktligen oss att skapa en förståelse för hur
hantverksbryggarnas vardag kännetecknas av parallella uppgifter och ärenden av både
professionell och privat karaktär som behöver koordineras för att få det idag mycket mobila
informationsteknologiska men också högst materiella vardagslivet att fungera.19 Den
tidsgeografiska ansatsen erbjuder därmed även en möjlighet att förbättra
hantverksbryggarnas verksamhetsvillkor sett ur ett vardagslivsperspektiv. Det kan även hjälpa
till att synliggöra och problematisera eventuella dolda könsstrukturer och
jämställdhetsperspektiv i familjeföretag och i hantverksölets värdekedja.
En förbättring av hantverksbryggeriernas logistik och en bättre täckning av deras
teknologibehov kommer samtidigt att öka det gotländska näringslivets hållbarhet ur ett
värdekedjeperspektiv när det gäller inköp, teknik och lokalisering samt stärka dess
konkurrenskraft. Skyndsamma leveranser till marknaden på fastlandet är helt central. En
förbättrad och mer kostnadseffektiv logistik samt bättre täckning av teknologi innebär sänkta
produktionskostnader och höjda förädlingsvärden. Detta stärker i sin tur den gotländska
bryggerinäringens konkurrenskraft, och gör den mer effektiv och ökar företagens flexibilitet
(en annan viktig faktor till konkurrenskraft).
Här avser vi förbättra de geografiska produktionsfördelarna som ett utfall av graden av
integration i värdekedjan och hur företagen hänger samman. Det kan handla om
verksamheter som är sekventiellt kopplade till varandra i värdekedjan som exempelvis köp-
och säljrelationer. Det kan även handla om separata värdekedjor som är sammanlänkade
genom att de konkurrerar, alternativt att företagen endast har den relationen att de finns i
samma näringslivsmiljö.
Eftersom det finns flera hantverksbryggerier inom samma region finns det stora vinster med
att samla ihop dem och koppla ihop dem med de experter och stödfunktioner de behöver.
Därför har vi valt att närma oss frågan utifrån ett explicit rumsligt materialflödes- och
värdekedjeperspektiv. Med det menas att vi i vår kartläggning av hantverksölbryggeriernas
värdekedjor utgår från de faktiska materialflöden inom och utanför Gotland som krävs i
nuläget för att göra en öl i ett hantverksbryggeri på Gotland. En central fråga i sammanhanget
är hur materialflödena ser ut och hur kan dessa strömmar omdirigeras för att minska
produktionskostnader och den gotländska hantverksbryggerinäringens ekologiska inverkan?
Ta en flaska öl som ett fiktivt exempel (se figur 3 nedan). Även om den är lokalt producerad i
ett bryggeri inom eller nära Visby är dess komponenter hämtade från andra platser. Vattnet
är hämtat lokalt. Även malten kan vara lokalt producerad men då skeppas den över till
exempelvis Finland för mältning för att sedan komma tillbaka i den mängd som behövs. Malt
hämtas även från Tyskland, Belgien eller Storbritannien. Humlen kommer vanligtvis från
antingen USA, Japan, Sydafrika, Tjeckien, Nya Zeeland eller Storbritannien. Jästen som är en
nyckelingrediens i ölproduktion har ofta sitt ursprung i Kalifornien i USA eller Kanada och
19 Couclelis 2009, Ellegård & Svedin 2012, Miller & Bridwell 2009, Neutens med flera 2011.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
18
Tyskland. Flaskorna är tillverkade i Tyskland eller Polen, kapsylen är tillverkad i Polen och
etiketten kommer från Finland. Vidare tillbehör och smaktillsatser som frukt, choklad och
kaffe kan komma från lokal produktion och förädling men också från andra länder. Exempelvis
nämns i en intervju att kaffet rostas på Fårö. Flaskan säljs sedan till Systembolaget och hamnar
på hyllan i en Systembolagsbutik i Stockholm. Olika kemikalier, som t.ex. rengöringsmedlet
som används för att rengöra tankarna efter bryggningen är från Spanien och andra europeiska
länder. Även en förhållandevis enkel produkt som en glasflaska öl kan därför beskrivas som en
sammanfogad produkt av material och ingredienser från flera världsdelar. Sammantaget
uppvisar det gotländska hantverksölet sannolikt en materialflödeskarta med stor komplexitet
och global utsträckning.
Figur 3. Ett generaliserat exempel på den lokala och globaliserade värdekedjan för en ölflaska producerad på
Gotland (efter samtal med gotländska bryggerier).
En förbättring av hantverksbryggeriernas logistik och täckning av teknologibehov kommer
samtidigt att öka det gotländska näringslivets hållbarhet. Här har vi valt att närma oss frågan
utifrån en delvis annan GIS-metodologi än ovan lokaliseringsperspektiv och med ett explicit
rumsligt materialflödesperspektiv. Med det menas att vi utgår från de faktiska materialflöden
inom och utanför Gotland som krävs i nuläget för att brygga en öl i ett hantverksbryggeri på
Gotland. Hur ser materialflödena ut och hur kan dessa strömmar omdirigeras för att minska
den gotländska hantverksbryggerinäringens ekologiska fotspår? Genom att kartera dessa
materialflöden med hjälp av GIS samt visualisera dem på ett sätt som gör de möjliga att åskåda
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
19
blir det lättare att tänka om och få idéer kring vad som kan göras för att förändra och förbättra
dess geografier och grad av hållbarhet.
En kartering av dessa materialflöden av import av råvaror, bryggeriutrustning och export av
färdiga produkter skulle även skapa en ändamålsenlig förståelse för vad som mer exakt kan
göras. Den vidare analysen bygger således på att undersöka vilka materialströmmar som skulle
behövas förändras för att värdekedjan ska hållas ihop bättre. Detta kan göras genom
applicering av GIS-baserade simuleringar av olika scenarier och alternativa lösningar.
Hantverksbryggarna men även andra aktörer som planerande myndigheter, behöver vara
delaktiga tillsammans med GIS-forskare i framtagandet av det kunskapsunderlag som behövs.
Det underlag som skapas genom GIS-baserad simulering av materialflöden gör det möjligt att
fatta beslut utifrån de alternativ som finns samt kännedom om vilka effekter varje alternativ
får. Denna form av geografisk och visuell kartering och GIS-användande blir ett värdefullt
branschinternt verktyg för bryggarna. Den ger dem en ökad förståelse för sitt eget
företagande och blir ett verktyg för eget lärande som i förlängningen öppnar upp för
förbättringsmöjligheter och bättre förutsättningar för innovationer. Denna geografiska och
visuella kartering kan även fungera som ett redskap att attrahera kapitalinvesteringar samt
sälja in nya innovationer och expansionssatsningar. Karteringen är vidare tänkt att ligga till
grund för framtagandet av samlastningslösningar, samt till förslag hur lastbilar kan utformas
på insidan för att på bästa sätt kunna gå med full last så ofta som möjligt.
5.2 Logistik och teknologi – ett konkret exempel: GUTRANS
Här följer ett exempel på hur processen kring framtagandet av en samlastningslösning för
bryggerier skulle kunna designas. Det går under namnet GUTRANS. Uppgiften fokuserar på att
kartlägga området och bedöma vilka förutsättningar som finns för en samlastningslösning
samt att påbörja bildandet av en projektgrupp, med både aktörer från näringsliv och offentlig
sektor, som kan ta arbetet vidare efter att detta projekt avslutats.
GUTRANS är en marknadsbaserad affärsmodell med fokus på incitament och regelverk samt
rena och energieffektiva fordon. Inget system kan fungera utan kunder och det är viktigt att
inte underskatta tiden och resurserna som krävs för marknadsföring och kundkontakt. Dess
framgångsfaktor bygger på en omsorgsfull förstudie och väljandet av rätt affärsmodell samt
legitimering i form av politiskt beslut kring dess verkställande.
Modellen bygger på fullföljandet av en rad strategier; att helt marknadsanpassade lösningar
är en förutsättning, men att det initialt kan behövas finansiellt stöd; att incitament som
tidsfönster och rabatter skapar en mer gynnsam marknadssituation för en
samlastningscentral som använder rena och energieffektiva fordon; att tunga fordon kan
behöva speciallösningar; en bedömning av efterfrågan och ett katalysatorprojekt som visar
att lösningen fungerar. Affärsmodellen är komplex och beroende av lokala förutsättningar och
den aktuella efterfrågan. Därför är det lämpligast med ett stegvist angreppssätt med ett
katalysatorprojekt som går att skala upp. Det är nödvändigt att visa att systemet fungerar:
Modellens komplexitet kräver dialog och politiskt stöd samt involvering av aktörer som täcker
alla viktiga delar av distributionskedjan: Samlastningen behöver inkluderas i övergripande
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
20
strategier för livsmedel och regional utveckling: samt användandet av GIS som ett verktyg för
kontinuerlig och övergripande förståelse för logistik och transportbild.
GUTRANS är även en process över tid, med olika steg. Första steget utgörs av en
förberedelsefas, där projektgrupp bildas och nätverk konsolideras. Det andra steget är
utarbetandet av affärsmodellen i detalj, utmejslandet av regleringar och incitament samt
anskaffandet av fordon. Det tredje steget är sjösättandet av katalysatorprojektet. Steg fyra är
utifrån en utvärdering av katalysatorprojektet en revidering av affärsmodell, regleringar och
incitament samt fordonspark. Det femte och sista steget är etablering av GUTRANS.
Nu vet vi vilken kunskap som behövs, hur den ska tas fram och hur den sedan kan fungera
praktiskt. GIS-kartering av materialströmmar, geografisk optimeringsmetodik, GIS-baserade
simuleringar och scenariobyggande samt en tidsgeografisk begreppsapparat kan i
kombination operationaliseras som en uppsättning kraftfulla redskap i en implementering av
logistiska helhetslösningar och bättre samanvändande av dyrbar teknologi. Dessa åtgärder
kommer i sin tur att hålla ihop hantverksölets värdekedja bättre, med både monetära och
ekologiska vinster som följd. Här kommer vi behöva arbeta i nära samarbete med bryggarna.
Detaljerade inventeringar av deras individuella flöden kommer behövas tas fram.
En utbyggnad av den befintliga digitala och interaktiva kartplattformen (se figur 2) är vidare
ett pedagogiskt representationssätt som gör det möjligt att på ett tydligt sätt förstå och
bedöma olika konsekvenser av gjorda prioriteringar. Denna tydlighet underlättar processen
att få en samsyn i olika problemställningar och lösningsalternativ. Exempelvis blir det tydligt
hur den gotländska hantverksbryggerinäringens materialflöden skulle förändras ifall malt var
möjligt att förädlas på Gotland eller hur effekterna skulle bli ifall det fanns en mer regelbunden
storskalig humleproduktion på ön.
Vår föreslagna GIS-baserade metodologi utgör därför även en verkningsfull väg framåt att
konkret kunna visualisera de konkreta effekterna av en uttalad lokal produktion av
hantverksöl i jämförelse med produktion av hantverksöl som är beroende av råvaror och
insatsvaror som kommer geografiskt mer långväga ifrån. Praktiskt blir den en interaktiv web-
baserad karta för visualisering av analys och geografisk information kopplat till produktionen
av hantverksöl. Nedan följer en genomgång av vilken typ av frågor och svar som kan ställas
och besvaras genom en interaktiv webbaserad karta för visualisering och analys.
Den första typen av frågor är lättåtkomlig och samlad information om verksamheter. Här
handlar det om aspekter som verksamhetsinriktning, antalet anställda, omsättning, resultat,
kontaktuppgifter och produkter. Här finns ett utrymme för ett obegränsat antal
informationsvariabler. Den andra typen av frågor berör analys och visualisering av
samarbetsnätverk. Vem samarbetar egentligen med vem? Vad samarbetas det om? Hur
frekventa och intensiva är samarbetena? Tredje typen av frågor fokuserar på analys och
visualisering av kluster. Var finns kluster och vilka olika verksamheter finns i olika kluster? Hur
många är sysselsatta i varje kluster? Hur stor är omsättningen i klustren? Hur många olika
innovationer har kommit ut ur klustren?
Den fjärde typen av frågor adresserar geografiska kluster. Var ligger dessa kluster och var
ligger dess kärnor? Var är aktiviteten högst i varje kluster? Femte typen av frågor tar upp
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
21
verksamheter i förhållande till bakomliggande variabler som exempelvis sysselsättningsgrad i
olika regioner. Den sjätte typen av frågor behandlar analys och visualisering som etablering
och utveckling av verksamheter, sysselsättning och omsättning över tid.
Vår proklamerade GIS-baserade metodologi är inte begränsad till hantverksöl, utan kan
appliceras i andra sammanhang där samma problembild och hållbarhetsdimension är aktuell.
Ett aktuellt exempel är att inom livsmedelssektorn kartera, utveckla och effektivisera
samverkansformer och värdekedjor mellan samtliga aktörer i livsmedelskedjan, både privata
och offentliga på lokala, regionala, nationella och internationella nivåer. Metodologin
erbjuder ett embryo till ett vetenskapligt förankrat och praktiskt användbart tillvägagångssätt
att regionalekonomiskt arbeta för att skapa transport- och logistiklösningar som stärker
värdekedjan.
GIS-kartering av material- och tjänsteflöden kan även användas i fastställandet av
regionalekonomiska prioriteringar, som ett stödverktyg som åskådliggör de konkreta
effekterna av tänkbara alternativ. Det föreslagna metodologiska tillvägagångssättet är därför
användbart även i ett vidare regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv, ett sätt att ”b(r)ygga
näringsliv”.
5.3 Varumärket Gotlandsöl
Bevarandet av ett starkt varumärke säkerställs bäst genom att bibehålla kvalitén på det öl som
produceras på Gotland (bland annat genom samanvändning av teknologisk utrustning, se 4.2).
Men även andra insatser behövs. Själva förvaltningen och spridandet av varumärket kräver
god kommunikation och koordinerade insatser i kontaktytan mellan hantverksbryggarna och
de företag och myndigheter som arbetar för att hantera besöks- och värdskapsindustrin på
Gotland.
Ett sätt att effektivisera detta är närvaron av kontaktpersoner från kommunen, regionen eller
näringslivet som arbetar på att fullt ut integrera hantverksbryggerierna i besöksnäringen. Som
exempel kan nämnas turistkoordinatorer som paketerar och för samman kryssningsturister
med de olika bryggerierna genom så kallade ”beer tours” som vi ser i andra länder.
Föregångslandet här är USA där etablerade ”beer tours” finns i alla större städer som Nola
Brew Bus i New Orleans eller Denver Microbrew Tour i Denver. Embryon till denna smak- och
upplevelseform finns redan på Gotland men de behöver utvecklas med stöd från och med
hjälp av Region Gotland samt andra privata och offentliga aktörer.
6. Förslag på tillämpning av stödaktiviteter i värdekedjan – bryggerimötesplats
När det gäller stödaktivitetsnivån i Porters modell finns inga omedelbara eller enskilda
lösningar som på ett lätt sätt kan förverkliga den potential som finns när det gäller expansion
och förädling av alla gotländska bryggerier. Det är helt enkelt nödvändigt att arbeta långsiktigt
när det gäller aspekter som anskaffning, forskning och utveckling, de involverades
humankapital, hantverksbryggeriernas struktur samt det institutionella ramverk de verkar i.
Vad som behövs är vad vi skulle vilja kalla en specifik social arkitektur.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
22
En social arkitektur skulle kunna beskrivas som ett sätt att skapa möjligheter för en social
interaktion som i sin tur gör det lättare att göra något åt de behov vi så här långt har funnit.
Ett annat sätt att uttrycka det är att skapa möjligheter för kreativitet, innovationer,
kompetensutbyte och att skala upp verksamheter. Genom att höja den generella
kompetensnivån kommer samtliga bryggerier att öka sin konkurrenskraft och utvecklas under
lika villkor. Notera skillnaden här mellan att skapa möjligheter för något, och att försöka skapa
något (exempelvis innovationer). Kreativitet går inte att beställa, eller styra fram. Det går
endast att erbjuda ett möjligt värde i form av rätt förutsättningar och resurser i ett
sammanhang där sedan kreativitet kan skapas i.
Vad vi ser som avgörande här för en expansion och förädling av den gotländska småskaliga
bryggerinäringen (av alkoholhaltiga såväl som ej alkoholhaltiga drycker) är att ”skrået” av
hantverksölsproducenter tillåts att arbeta så ostört som möjligt. Samtidigt behöver detta skrå
stöd, men mer som ett erbjudande än något som tvingas på. Detta erbjudande förmedlas
genom möten mellan skråets speciella kunskap (bryggarnas praktiska hantverkskunskap som
baseras på en outtalad eller tyst kunskap, engagemang och yrkesstolthet) och andra typer av
kunskaper. En annan typ av kunskap är den kommunala kunskapen kring regler och
förordningar som småskaliga hantverksbryggare behöver följa (punkt 4.4 ovan). Ett annat
exempel på kunskap är den akademiska, den teoretiska kunskapen kring samhälle och miljö,
marknadsföring och varumärken, affärsutveckling, regional identitet och platsutveckling.
Här skulle vi vilja föreslå förverkligandet av en organisatoriskt obunden fysisk mötesplats, en
bryggeriaccelerator för ökad samverkan samt kunskaps- och kompetensutbyte. Denna plats
skulle vara en kontaktyta för hantverksbryggarna och hembryggarna, övriga i ölet värdekedja
viktiga aktörer från samt personer från det akademiska livet. Vi kan se en rad fördelar med
förverkligandet av en sådan mötesplats eftersom den skulle skapa ett rum för:
• Gastronomi: Här skulle pub- och restaurangaktörerna kunna få mer kunskap om det
lokala ölutbudet: de olika ölsorterna, eventuella berättelser kring ölen samt vid vilken
temperatur de ska konsumeras. Denna kunskap skulle sedan kunna förmedlas vidare
till restaurangernas gäster i syfte att höja deras upplevelse.
• Marknadsföring: Mötesplatsen skulle bli känd som en unik satsning på producerad
hantverksöl, ett omtalat utropstecken i varumärkeshänseende. På sikt kanske denna
strategiska stödsatsning också blir kopierad i andra delar av Sverige?
• Nationell mötesplats: Intresserade producenter av hantverksöl skulle vilja besöka
detta rum för ömsesidigt lärande.
• Innovation: Olika typer av kunskap skulle mötas så att innovationer kopplat till olika
delar av värdekedjan kunde realiseras. Ett exempel på sådana innovationer kan vara
en lösning som förmår realisera ett mälteri på Gotland, så att malt inte behövde
importeras från fastlandet i samma utsträckning längre.
Bryggeriacceleratorns syften är flera: att främja bryggarnas tillväxt och innovationskraft,
underlätta samverkan för att skapa nya marknader och affärsmöjligheter för bryggarna och
livsmedels- och värdskapsbranscherna i stort samt bli en viktig sammankopplande aktör
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
23
gentemot livsmedelsindustrin på ön. Bryggeriacceleratorn kan därmed ses som ett viktigt
tillskott till att utveckla Gotlands livsmedelsstrategi. Mer praktiskt betraktat skulle
mötesplatsen därför behöva en organisering och en layout som tillåter en mångfunktionalitet:
• Denna mötesplats skulle behöva ha en central lokalisering, som kan tas fram genom
geografisk optimering. Lokaliseringen kan behövas av affärsmässiga och praktiska skäl
vara samlokaliserad med logistikpunkten samt den plats där teknologisk mät- och
kvalitetsutrustning är placerad (se punkt 5.1 ovan).
• Den skulle behöva vara obunden i den meningen att den inte är organisatoriskt eller
geografiskt inbäddad i en stor aktör, som Gotlands Bryggeri.
• Den skulle dock behöva vara samfinansierad med offentliga och privata medel, sedd
som en investering som expanderar och stärker det gotländska näringslivets hållbarhet
och ökar öns attraktionskraft i ett besöksperspektiv. En möjlighet skulle vara att driva
den i stiftelseform, utan vinstintresse. Enskilda aktiviteter som föredrag och kurser
skulle kunna vara avgiftsbelagda för de som inte är medfinansiärer.
• En ansvarig för att sköta det dagliga arbetet på denna mötesplats, någon med bra
kunskaper om öl, med stort nätverk och god förmåga att knyta nya kontakter men inte
nödvändigtvis en bryggare. Denna anställd skulle kunna arrangera kunskapsfrukostar,
rundabordssamtal och andra mötesformer i en fysisk lokal som tillåter en
inredningsmässig flexibilitet. Denna anställd skulle även kunna sköta omlastning och
samlastning samt det ”öppna teknikrummet”. Det krävs då rätt teknisk kompetens att
hantera den känsliga och dyrbara utrustningen.
• Bra vore även ifall det finns utrymme för arbetsrum och möjligheter för slutna sällskap
att servera hantverksöl. Det skulle dock inte vara en allmän plats för konsumtion som
konkurrerar med de kommersiella värdskapsaktörerna på ön. Bryggeriacceleratorn ska
istället ses som en kulturverkstad där erfarenheter kan utbytas mellan finansiärerna,
relevanta organisationer och producenter av hantverksproducerad bryggd dryck
(hantverksölsbryggarna men även whiskeydestillatörer, producenter av
Gotlandsdricku samt övriga bryggare som skulle kunna vara intresserade av föredrag,
informationsmöten, kurser).
• Ledning och samordning bör utgå från hantverksbryggarnas behov. Styrning och insyn
bör utgå från medfinansiärers önskemål om styrning och insyn.
7. Avslutning
Avslutningsvis skulle vi vilja lyfta fram studiens två huvudsakliga handlingsorienterade
nyckelfraser: ”GISifiering” av det gotländska hantverksölets värdekedja (rumslig information
om värdekedjans delar och flöden), samt bryggerimötesplats. Dessa båda fraser ramar in och
sammanfattar våra förslag hur det gotländska hantverksölet kan utvecklas ytterligare och bli
en mer central del av det gotländska näringslivet och bli en mer central del av öns regionala
utvecklingskrafter samtidigt som olika former av hållbarhetsambitioner beaktas och
säkerställs. De båda fraserna arbetar med olika tidshorisonter. ”GISifiering av Gotlandsölets
värdekedja” arbetar på mer kortsiktig nivå medan bryggerimötesplatsen är ett mer långsiktigt
förslag.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
24
I någon mening kan man även säga att de båda fraserna arbetar med olika geografiska skalor.
”GISifieringen” av det gotländska hantverksölets värdekedja är tydligare centrerad till Gotland
och dess geografi (även om logistiska kopplingar främst mot fastlandet är högst nödvändiga).
Bryggerimötesplatsen har även karaktären av att ha nationella ambitioner, att etablera
Gotland som ett kunskaps- och skråcentrum för hantverksproducerad öl i Sverige. Det kan
förefalla som väl ambitiöst och storslaget, men genom att projicera också det storslagna blir
det möjligt att ta mindre steg framåt som i sig har ett substantiellt värde för den gotländska
hantverksbryggerinäringens framtid.
Den senaste utvecklingen i världen med COVID-19 pekar tydligt på behovet att arbeta mot ett
regionalt näringsliv på Gotland som är hållbart ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Ön kan
aldrig bli helt självförsörjande. Det går inte på överskådlig tid att backa globaliseringen och
vad den har skapat i form av marknadsbehov och konsumentpreferenser. Det går dock att
kalibrera och optimera det gotländska näringslivets värdekedjor, samordna dess logistik- och
teknologibehov samt vårda, utveckla och sprida dess sammanlagda kunskap. Denna studie har
diskuterat med hantverksbryggerier som exempel, men har en tillämpbarhet som går utöver
regional hantverksölproduktion.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
25
Referenser
Alonso, A. D. (2011): ‘Opportunities and challenges in the development of micro-brewing
and beer tourism: A preliminary study from Alabama’, Tourism Planning & Development
8(4): 415-431.
Alonso, A. D. & Alexander, N. (2017): ‘Craft beer tourism development “down under”:
Perspectives of two stakeholder groups’, Tourism Planning & Development 14(4): 567-584.
Alonso, A. D., Alexander, N. & O’Brien, S. (2018): ‘”Every brew is a challenge and every glass
of a good beer is an achievement”: Home brewing and serious leisure’, Leisure/Loisir 42(1):
93-113.
Alonso, A. D., Bressan, A. & Sakellarios, N. (2017): ’Exploring innovation perceptions and
practices among micro and small craft breweries. A three-country study’, International
Journal of Wine Business Research 29(2): 140-158.
Alonso, A. D. & Sakellarios, N. (2017): ’The potential for craft brewing tourism development
in the United States: A stakeholder perspective’, Tourism Recreation Research 42(1): 96-107.
Bryman, A. (2016): Social research methods. 5th Edition. Oxford: Oxford University Press.
Bujdosó, Z. & Szûcs, C. (2012): ‘Beer-tourism – from theory to practice’, Academica Turistica-
Tourism and Innovation Journal 5(1): 103-111.
Cabras, I. (2011): ‘Industrial and provident societies and village pubs: exploring community
cohesion in rural Britain’, Environment and Planning A 43(10): 2435-2451.
Cabras, I. & Reggiani, C. (2010): ‘Village pubs as a social propellant in rural areas: An
economic study’, Journal of Environmental Planning and Management 53(7): 947-962.
Carroll, G. R. & Swaminathan, A (2000): ‘Why the microbrewery movement? Organizational
dynamics of resource partitioning in the U.S. brewing industry’, American Journal of
Sociology 106: 715-762.
Chapman, N. G., Nanney, M., Lellock, J. S. & Mikes-Schulterman, J. (2018): ‘Bottling gender:
Accomplishing gender through craft beer consumption’, Food, Culture & Society 21(3): 296-
313.
Clemons, E. K., Gao, G., & Hitt, L. M. (2006): ‘When online reviews meet hyper-
differentiation: A study of the craft beer industry’, Journal of Management Information
Systems 23(2): 149–171.
Couclelis, H. (2009): ‘ Rethinking time geography in the information age’, Environment and
Planning A 41: 1556-1575.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
26
Creswell, J. W. (2013): Qualitative inquiry and research design. Choosing among five
approaches. 3rd Edition. Thousand Oaks, Sage.
Darwin, H. (2018): ‘Omnivorous masculinity: Gender capital and cultural legitimacy in craft
beer culture’, Social Currents 5(3): 301-316.
de Vaus, D. (2001): Research design in social research. London: Sage.
Dennett, A. & Page, S. (2017): ‘The geography of London’s recent beer brewing revolution’,
The Geographical Journal 183(4): 440-454.
Donadini, G. & Porretta, S. (2017): ‘Uncovering patterns of consumers’ interest for beer: A
case study with craft beers’, Food Research International 91: 183-198.
Dunn, A. & Wickham, M. (2015): Craft-brewery tourism best practices: A research agenda’,
Annals of Tourism Research 56(1): 140-142.
Edmonds, D. (2016): ‘Before the taps run dry: Incentivizing water sustainability in America’s
craft breweries’, George Washington Journal of Energy and Environmental Law 7(2): 164-
176.
Ellegård, K. & Svedin, U. (2012): ‘Torsten Hägerstrand’s time-geography as the cradle of the
activity approach in transport geography’, Journal of Transport Geography 23: 17-25.
Flack, W. (1997): ‘American microbreweries and neolocalism: “Ale-ing“ for a sense of place’,
Journal of Cultural Geography 16(2): 37-53.
Gatrell, J., Reid, Neil & Steiger, T. L. (2018): ‘Branding spaces: Place, region, sustainability and
the American craft beer industry’, Applied Geography 90: 360-370.
Glaser, B. G. & Strauss, A. L. (1967): The discovery of grounded theory: strategies for
qualitative research. New Brunswick: AldineTransaction.
Gómez-Corona, C. et al (2017): ‘The role of gender and product consumption in the mental
representation of industrial and craft beers: An exploratory study with Mexican consumers’,
Food Quality and Preference 60: 31-39.
Hallin, P-O (1991): ‘New paths for time-geography’, Geografiska Annaler B: Human
Geography 73(3): 199-207.
Holtkamp, C.; Shelton, T.; Daly, G.; Hiner, C. C. & Hagelman III, R. R. (2016): ‘Assessing
neolocalism in microbreeweries’, Papers in Applied Geography 2(1): 66-78.
Hubbard, P. (2019): ‘Enthusiasm, craft and authenticity on the High Street: Micropubs as
“community fixers”’, Social & Cultural Geography 20(6): 763-784.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
27
Koch, E. S. & Sauerbronn, J. F. R. (2019): ’”To love beer above all things”: An analysis of
Brazilian craft beer subculture of consumption’, Journal of Food Products Marketing 25(1): 1-
25.
Kraftchick et al (2014): ‘Understanding beer tourist motivation’, Tourism Management
Perspectives 12: 41-47.
Kuehn, K. & Parker, S. (2018): ‘One of the blokes: Brewsters, branding and gender
(in)visibility in New Zealand’s craft beer industry’, Journal of Consumer Culture.
Mason, C. & McNally, K (1997): ‘Market change, distribution, and new firm formation and
growth: The case of real-ale breweries in the United Kingdom’, Environment and Planning A
29(2): 405-417.
Mathews, A. J. & Patton, M. T. (2016): ‘Exploring place marketing by American
microbreweries: Neolocal expressions of ethnicity and race’, Journal of Cultural Geography
33(3): 275-309.
May, T. (2011): Social research. Issues, methods and process. Maidenhead: Open University
Press.
May, T. with Perry, B. (2011): Social research and reflexivity. Content, consequence and
context. Los Angeles: Sage.
Maye, D. (2012): ‘Real ale microbrewing and relations of trust: A commodity chain
perspective’, Tijdschrift voor economische en sociale geographie 103(4): 473-486.
Miller, H. J. & Bridwell, S. A. (2009): ‘A field-based theory for time geography’, Annals of the
Association of American Geographers 99(1): 49-75.
Murray, A. & Kline, C. (2015): ‘Rural tourism and the craft beer experience: Factors
influencing brand loyalty in rural North Carolina, USA’, Journal of Sustainable Tourism 23(8-
9): 1198-1216.
Murray, D. W. & O’Neill, M. A. (2012): ‘Craft beer: Penetrating a niche market’, British Food
Journal 114: 899-909.
Neutens, T.; Schwanen, T. & Witlox, F. (2011): ‘The prism of everyday life: Towards a new
research agenda for time geography’, Transport Reviews 31(1): 25-47.
Nilsson, I.; Reid, N. & Lehnert, M. (2018): ‘Geographic patterns of craft breweries at the
intraurban scale’, The Professional Geographer 70(1): 114-125.
O’Neill, C.; Houtman, D. & Aupers, S. (2014): ‘Advertising real beer: Authenticity claims
beyond truth and falsity’, European Journal of Cultural Studies 17(5): 585-601.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
28
Plummer, R.; Telfer, D.; Hashimoto, A. & Summers, R. (2005): ‘Beer tourism in Canada along
the waterloo-wellington ale trail’, Tourism Management 26(3): 447-458.
Plummer, R.; Telfer, D. & Hashimoto, A. (2006): ‘The rise and fall of the Waterloo-Wellington
ale trail: A study of collaboration in tourism’, Current Issues in Tourism 9(3): 191-205.
Poelmans, R. & Swinnen, J. F. M. (eds.) (2012): The economics of beer. Oxford University
Press, London.
Porter, M. E. (1985): Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance.
New York, Simon and Schuster.
Pred, A. (1981): ‘Social reproduction and the time-geography of everyday life’, Geografiska
Annaler B: Human Geography 63(1): 5-22.
Pred, A. (1984): ‘Place as historically contingent process: Structuration and the time-
geography of becoming places’, Annals of the Association of American Geographers 74(2):
279-297.
Ravn, K. Guldåker, N. Ek, R. & Silbersky, U. (2019): ’En forskningsdatabas över svenska
bryggerier. En grund för vidare forskning om bryggerinäringens förändringsprocess och
identitet’, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
https://portal.research.lu.se/ws/files/65763963/Ravn_Guldaker_Ek_Silbersky_Bryggerin_ring
ens_f_r_ndringsprocess_Maj_2019.pdf (hämtad 20200202)
Reid, N. & Gatrell, J. D. (2017): ’Creativity, community, and growth: A social geography of
urban craft beer’, Region 4(1): 31-49.
Reid, N.; McLaughlin, R. B. & Moore, M. S. (2014): ‘From yellow fizz to big biz: American craft
beer comes of age’, Focus on Geography 57(3): 114-125.
Rodgers, D. M. & Taves, R. (2017): ‘The epistemic culture of homebrewers and
microbrewers’, Sociological Spectrum 37(3): 127-148.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015): Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ
forskning. Lund: Studentlitteratur.
Schnell, S. M. & Reese, J. F. (2003): ‘Microbreweries as tools of local identity’, Journal of
Cultural Geography 21(1): 45-70.
Smith, R.; Moult, S.; Burge, P. & Turnbull, A. (2010): ‘BrewDog: Business growth for punks’,
Entrepreneurship and Innovation 11(2): 161-168.
Thurnell-Read, T. (2014): ‘Craft, tangibility and affect at work in the microbrewery’, Emotion,
Space and Society 13: 46-54.
Ek, Guldåker och Silbersky (2020): Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags
tillväxt på Gotland, Lunds Universitet.
29
Walker, S. & Fox Miller, C. (2019): ‘Have craft breweries followed or led gentrification in
Portland, Oregon? An investigation of retail and neighbourhood change’, Geografiska
Annaler B: Human Geography 101(2): 102-117.
Wells, P. (2016): ’Economies of scale versus small is beautiful: A business model approach
based on architecture, principles and components in the beer industry’, Organization &
Environment 29(1): 36-52.
Wyld, J.; Pugh, G. & Tyrrall, D. (2010): ‘Evaluating the impact of progressive beer duty on
small breweries: A case study of tax breaks to promote SME’s’, Environment and Planning C:
Government and Policy 28(1): 225-240.
Yin, R. K. (2018): Case study research and applications: design and methods. 6th Edition. Los
Angeles: Sage.
ISBN 978-91-7895-561-9
© Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet
