DataPDF Available

Åsiktsöverensstämmelse mellan medborgare och politiker i alkoholpolitiska frågor – Tabellbilaga

Authors:
1
Åsiktsöverensstämmelse mellan medborgare
och politiker i alkoholpolitiska frågor
Tabellbilaga
David Karlsson, Sören Holmberg & Lennart Weibull
Göteborgs universitet, 2019
Denna PM är en bilaga till kapitlet ”Åsiktsöverensstämmelse mellan medborgare och politiker
i alkoholpolitiska frågor?” som publiceras Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Partik
Öhberg och Annika Bergström (red) Storm och Stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet. I
detta kapitel ligger fokus jämförelser av attityder mellan medborgare (data från SOM-
institutet) och politiker (data från KOLFU och Riksdagsundersökningen) men där redovisas
också kortfattat resultat från aktuella frågor om alkoholpolitiska förslag (inklusive
gårdsförsäljning) samt förtroende för Systembolaget. Även resultat från en enkät riktad till
journalister – som omnämns i kapitlet –redovisas här.
I 2018 års undersökning ställdes också frågor om attityder till andra konsumtionslaster som
kommer att analyseras mer ingående i kommande publikationer – men deskriptiva resultat och
översiktliga analyser redovisas i denna bilaga.
Här presenteras först deskriptiva resultat för de frågor som tas upp i kapitlet, inklusive de
tabeller som redovisas i kapitlet. Därefter presenteras de regressionsanalyser som fokuserar
frågorna om värderingar och förhållningssätt till alkoholkonsumtion och andra
konsumtionslaster.
Tabell 1 Åsikter om alkoholpolitiska förslag (procent)
Mycket
bra
förslag
Ganska
bra
förslag
Varken bra
eller dåligt
förslag
Ganska
dåligt
förslag
Mycket
dåligt
förslag
Ingen
uppf.
N
Tillåt försäljning av starköl, vin
och sprit i livsmedelsbutiker
12
18
15
20
33
2
1797
Införa hårdare krav för att få
servera alkohol på
restaurang/bar/pub
8
18
33
21
12
8
1786
Sänka skatten på alkohol
7
11
28
27
26
1781
Höja skatten på alkohol
16
21
33
18
12
1731
Tillåta lokala producenter att
sälja starköl, vin och sprit i egna
butiker (gårdsförsäljning)
23
29
20
13
15
1782
Kommentar: I SOM-undersökningen ställdes frågan ”Vilken är din uppfattning om följande förslag?” och svaren för vart och
ett av de i tabellen citerade förslagen angavs på en skala från ”mycket bra förslag” till ”mycket dåligt förslag”, samt för frågorna
om försäljning och servering även svarsalternativet ”ingen uppfattning”.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
2
Figur 1 Samband mellan alkoholpolitiska åsikter och alkoholkonsumtionen (procent mycket och
ganska bra förslag)
Kommentar: Figuren redovisar svaren på frågorna (procent mycket eller ganska bra förslag) efter svar på frågan om hur ofta
svarspersonerna druckit starköl, vin eller sprit de senaste 12 månaderna.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
23%
35%
44% 46%
57%
61%
74%
13% 16%
21%
30%
36% 34% 37%
9% 9% 10%
16%
21% 21%
26%
55%
38% 36% 38%
25%
19% 16%
Ingen
gång Någon
gång
under de
senaste 12
månaderna
Någon
gång i
halvåret
Någon
gång i
kvartalet
Någon
gång i
månaden
Någon
gång i
veckan
Flera
gånger i
veckan
Hur ofta under de senaste året har du druckit starköl/vin/sprit
Tillåta
gårdsförsäljning
Avskaffa
monopolet
Sänka skatten på
alkohol
Hårdare
serveringskrav
3
Figur 2 Befolkningens stöd för alkoholpolitiska förslag över tid (procent mycket eller ganska bra
förslag)
Kommentar: I SOM-undersökningen ställdes frågan ”Vilken är din uppfattning om följande förslag?” och svaren för vart
och ett av de i figuren citerade förslagen angavs på en skala från ”mycket bra förslag” till ”mycket dåligt förslag”, samt för
frågorna om försäljning och servering men inte för skattefrågorna svarsalternativet ”ingen uppfattning”. I figuren redovisas
andelen som svarade ”mycket” eller ”ganska bra förslag”.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 20012018.
4
Tabell 2 Förtroende för Systembolaget (procent)
Mycket
stort
Ganska
stort
Varken stort
eller litet
Ganska
litet
Mycket
litet
Ingen
uppfattn.
N
Hur stort förtroende har du
för : Systembolaget
24
34
23
3
2
14
1797
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
Tabell 3 Topplista: institutionellt förtroende (medelvärde 0 mycket litet förtroende 100 mycket
stort förtroende)
Förtroende
(0100)
N
1. Systembolaget
72
1529
2. Polisen
67
3511
3. Sjukvården
67
3512
4. Statistiska centralbyrån (SCB)
66
1393
5. Säpo
66
1318
6. Universitet/högskolor
66
3107
7. Valmyndigheten
66
1534
8. Domstolarna
63
1704
9. Riksbanken
63
1695
10. Radio och tv
63
3488
11. Finansinspektionen
62
1345
12. Grundskolan
60
1685
13. Förenta Nationerna (FN)
58
1700
14. Försvaret
57
1701
15. Kungahuset
56
3473
16. Riksdagen
53
1704
17. Regeringen
52
3485
18. Bankerna
51
3502
19. Dagspressen
51
3460
20. Svenska kyrkan
51
1698
21. Storföretagen
50
1684
22. Kommunstyrelserna
49
1699
23. De fackliga organisationerna
49
1693
24. Europaparlamentet
48
1697
25. EU-kommissionen
48
1694
26. De politiska partierna
43
3473
27. Försäkringskassan
42
1558
28. Arbetsförmedlingen
34
1508
5
Tabell 4 I samhällsdebatten diskuteras då och då i vilken utsträckning konsumtionsvanor skadar
folkhälsan. Enligt din uppfattning, hur stora hot utgör följande för folkhälsan Sverige?
(procent)
Inget hot
alls
Mycket
stort hot
Ingen
uppf.
S:a
Medel
1–7
N
1
2
3
4
5
6
7
Tobak
1
1
2
7
11
19
50
9
100
6,14
1788
Cannabis
2
3
5
6
8
13
52
11
100
5,95
1784
Socker
2
3
8
17
20
21
23
6
100
5,19
1781
Kött
13
15
17
23
14
9
5
4
100
3,59
1783
Alkohol
1
1
5
16
19
24
29
6
100
5,50
1786
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
Tabell 5 I den politiska debatten diskuteras vem som har huvudansvaret för olika
konsumtionsmönsters skadeverkningar- den enskilde eller samhället och myndigheterna.
Vad är din åsikt om detta? (procent)
Tydliga
samhälleliga
restriktioner
Inga
samhälleliga
restriktioner
Ingen
uppf.
S:a
Medel
1–7
N
1
2
3
4
5
6
7
Tobak
43
12
10
8
6
5
13
3
100
2,87
1773
Cannabis
63
9
5
4
3
2
8
6
100
2,07
1768
Socker
8
7
12
17
11
11
29
5
100
4,72
1761
Kött
5
5
9
15
10
13
38
5
100
5,22
1767
Alkohol
35
13
13
11
7
5
12
4
100
3,09
1776
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
6
Vilken last är farligast?
Eftersom svarspersonerna ombads bedöma hotet mot folkhälsan för de fem lasterna på en
sjugradig skala är det möjligt att ta reda på vilken last var och en ansåg vara farligast. Men
eftersom det är möjligt att klassificera lasterna som lika farliga kan flera laster dela på
förstaplatsen.
Det visar sig att 31 procent pekar ut en last som den farligaste, 32 procent nämner två som
farligast, 25 procent nämner tre, 8 procent nämner fyra och 4 procent nämner alla fem
lasterna.
Andelen svarspersoner (N=1438) som angav följande laster som den farligaste, eller en av de
farligaste, var:
Cannabis: 73 procent
Tobak: 68 procent
Alkohol: 40 procent
Socker: 34 procent
Kött: 7 procent
Tabell 6 Samband mellan bedömningarna av de olika lasternas hot mot folkhälsan
Korrelation: Pearsons r
Faktoranalys
Tobak
Cannabis
Socker
Kött
Comp 1
Comp 2
Tobak
1
0,31
0,76
Cannabis
,42***
1
-0,13
0,87
Socker
,32***
0,04
1
0,79
0,11
Kött
,21***
0,02
,42***
1
0,83
0,04
Alkohol
,42***
,28***
,29***
,37***
0,51
0,55
Eigen value
1,68
1,65
Förklarad varians
33,6
33
Det finns starka samband mellan å ena sidan hotbedömningen av cannabis och tobak (0,42),
och å andra sidan kött och socker (0,42). Tobak och alkohol samvarierar med samtliga laster,
men tydligt är att bedömningen av socker och kött inte samvarierar alls med bedömningen av
hotet från cannabis. Därför uppstår två dimensioner i en faktoranalys – en baserad på röklaster
och en på ätliga laster. Alkoholen korrelerar lika starkt med båda dimensionerna.
Noteras bör att svarspersoner är mest osäkra om effekterna av cannabis och tobak.
7
För vilka laster är det individuella ansvaret störst?
Eftersom svarspersonerna ombads bedöma det samhälleliga och det individuella ansvaret för
de fem lasterna på en sjugradig skala är det möjligt att ta reda på vilken last var och en ansåg
det individuella ansvaret vara störst. Men eftersom det är möjligt ge samma svar på flera
laster kan förstaplatsen delas av flera.
Det visar sig att 34 procent pekar ut en last som den med störst individuellt ansvar, 39 procent
nämner två, 10 procent nämner tre, 5 procent nämner fyra och 13 procent nämner alla fem
lasterna.
Andelen svarspersoner (N=1592) som angav följande laster som den där det individuella
ansvaret var som störst, eller en av de största, var:
Kött: 86 procent
Socker: 65 procent
Alkohol: 28 procent
Tobak: 26 procent
Cannabis: 18 procent
Tabell 7 Samband mellan bedömningarna av det individuella vs det samhälleliga ansvaret
för de olika lasternas skadeverkningar
Korrelation: Pearsons r
Faktoranalys
Tobak
Cannabis
Socker
Kött
Comp 1
Comp 2
Tobak
1
0,85
0,22
Cannabis
,58***
1
0,85
0,00
Socker
,34***
,19***
1
0,19
0,89
Kött
,25***
,12***
,69***
1
0,10
0,91
Alkohol
,68***
,55***
,34***
,31***
0,83
0,26
Eigen value
2,19
1,75
Förklarad varians
43,7
34,9
Det finns positiva samband mellan samtliga laster, vilket indikerar att det finns principiella
underliggande dimensioner som göra att svarspersoner är mer eller mindre positiva till
samhälleliga restriktioner i individers konsumtionsval. Men mönstren liknar det som föll ut i
frågan om faran för folkhälsa – dvs röklaster (tobak och cannabis) bedöms på liknande sätt
(r=0,58) och ätliga laster (kött och socker) på samma sätt (0,69). I denna fråga är det dock
tydligt att restriktioner kring alkoholkonsumtion har störst samband med hur svarspersonerna
bedömer tobak och cannabis och i endast i lägre grad socker och kött.
8
Figur 3 Samband mellan åsikt om hur farligt en konsumtionslast är för folkhälsan och synen på
behovet av samhälleliga restriktioner.
Tabell 8 Samband mellan åsikt om hur farligt en konsumtionslast är för folkhälsan och synen på
behovet av samhälleliga restriktioner. Negativa samband innebär att större fara för
folkhälsan korrelerar med större behov av samhälleliga restriktioner.
Samband
N
Tobak
-,19***
1558
Cannabis
-,45***
1496
Socker
-,30***
1582
Kött
-,42***
1636
Alkohol
-,33***
1622
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
Det finns ett signifikant samband mellan hur svarspersoner bedömer hotet mot folkhälsan och
behovet av samhälleliga restriktioner för konsumtionen i samtliga fem laster, men sambandet
är klart svagast för tobak (endast -0,19). Det är starkare för socker (-0,30) och alkohol (-0,33)
och ännu starkare för kött (-0,42) och cannabis (-0,45).
Resultaten visar vidare att acceptansen för samhälleliga restriktioner är klart starkast för
cannabis följt av alkohol och tobak - oavsett hur allvarligt svarspersonerna anser att
folkhälsohotet från dessa laster är. De som anser att socker och kött utgör ett mycket stort hot
mot folkhälsan bedömer att behovet av samhälleliga restriktioner för dessa ätliga laster på
ungefär samma nivå som behovet för tobak, cannabis och alkohol bedöms bland
svarspersoner som anser att dessa laster är ofarliga.
1
2
3
4
5
6
7
1234567
Fara för folkhälsan (1 inget hot – 7 mycket stor)
Behhov av samhälleliga restrtiktioner
(1 stora 7 inga)
Tobak Cannabis Socker Kött Alkohol
9
Tabell 9 Nya frågor 2018: Stöd för gårdsförsäljning (procent mycket och ganska bra förslag), hot
mot folkhälsan och grad av individuell vs samhälleligt ansvar för skadeverkningarna för
fem laster (medelvärde 1–5)
Hot mot folkhälsan
Individuellt ansvar (snarare än samhälleligt
ansvar)
Minsta
antal
svar
Gårds
försäljning
Tob
Can
Soc
Kött
Alko
Tob
Can
Soc
Kött
Alko
Samtliga
52
6,1
6,0
5,2
3,6
5,5
2,9
2,1
4,7
5,2
3,1
1581
Kön
Kvinnor
47
6,3
6,2
5,4
3,9
5,7
2,7
1,9
4,8
5,2
2,8
803
Män
59
5,8
5,7
5,0
3,3
5,3
3,1
2,2
4,7
5,3
3,4
778
Ålder
1529
44
5,6
4,9
4,9
3,5
5,2
2,8
2,3
5,1
5,2
3,0
224
3049
55
5,9
5,4
5,3
3,6
5,3
2,5
2,1
4,4
5,0
2,8
423
5064
58
6,3
6,3
5,5
3,7
5,5
2,8
1,8
4,8
5,3
3,0
410
6585
49
6,5
6,7
5,0
3,5
5,8
3,3
2,2
4,9
5,3
3,5
524
Utbildning
Låg-/medelutbildad
51
6,1
6,1
5,0
3,4
5,5
3,2
2,3
4,9
5,3
3,3
703
Högutbildad
54
6,2
5,8
5,4
3,7
5,5
2,5
1,9
4,6
5,1
2,9
849
Hushållsinkomst
Hög (701+ tkr)
56
6,1
5,8
5,4
3,7
5,4
2,6
1,8
4,7
5,2
5,9
463
Medel (301–700 tkr)
55
6,2
6,0
5,2
3,5
5,5
2,8
2,0
4,7
5,2
3,0
644
g (300 tkr)
46
6,3
6,0
5,0
3,5
5,7
3,3
2,4
4,9
5,2
3,4
378
Religiositet (ber till
Gud)
Ber aldrig
54
6,1
5,9
5,2
3,5
5,4
2,9
2,1
4,8
5,3
3,1
1032
Ber sällan
54
6,1
6,0
5,3
3,8
5,6
2,7
2,0
4,6
5,2
3,1
308
Ber ofta
42
6,4
6,3
5,3
3,7
5,9
2,8
2,0
4,7
5,2
2,9
216
Etnicitet
Uppväxt i Sverige
53
6,1
6,0
5,2
3,6
5,5
2,8
2,0
4,7
5,2
3,1
1409
Uppväxt i utlandet
48
6,2
5,6
5,2
3,7
5,4
3,2
2,4
4,7
5,2
3,5
110
Alkoholvanor
Nykterist
23
6,2
6,2
4,9
3,5
6,1
2,7
1,9
4,7
5,0
2,4
196
Måttlig konsument
52
6,1
5,9
5,3
3,6
5,6
2,7
2,1
4,7
5,2
3,0
719
Aktiv konsument
63
6,1
5,9
5,2
3,6
5,2
3,0
2,1
4,8
5,3
3,4
639
Alkoholideologi
Restriktiv
41
6,3
6,1
5,4
3,8
6,0
1,7
1,3
4,2
4,8
750
Balanserad
61
6,0
5,8
5,1
3,5
5,0
3,1
2,0
4,8
5,3
492
Liberal
71
6,0
5,8
4,9
3,1
5,0
5,5
4,3
6,0
6,3
275
Vänster-högerideologi
Klart till vänster
33
6,2
5,7
5,4
4,2
5,7
2,5
2,2
4,2
4,3
2,6
181
Något till vänster
42
6,3
5,9
5,3
3,9
5,7
2,6
1,9
4,6
5,0
2,7
372
Varken eller
48
6,2
6,0
5,0
3,4
54
2,9
2,2
4,7
5,2
3,1
366
Något till höger
65
6,1
6,0
5,3
3,5
5,4
3,0
2,0
4,9
5,4
3,3
443
Klart till höger
69
5,9
5,9
5,0
3,0
5,2
3,3
2,3
5,2
5,8
3,8
193
Partisympati
Vänsterpartiet
35
6,0
5,3
5,4
4,4
5,7
2,2
2,0
4,2
4,3
2,2
125
Socialdemokraterna
40
6,3
6,2
5,2
3,7
5,7
2,9
2,1
4,6
2,1
3,0
451
Miljöpartiet
(35)
(5,9)
(5,4)
(5,3)
(4,3)
(5,6)
(2,3)
(1,8)
(4,3)
(4,5)
(2,3)
84
Centerpartiet
58
6,3
5,9
5,1
3,4
5,5
2,7
2,0
4,6
5,3
2,9
140
Liberalerna
66
6,1
6,0
5,2
3,8
5,6
2,5
1,9
4,9
5,3
2,8
102
Kristdemokraterna
57
(6,3)
(6,5)
5,2
3,6
5,7
2,9
1,7
4,7
5,3
3,0
92
Moderaterna
67
3,0
5,9
5,1
3,3
5,3
3,2
2,2
5,2
5,7
3,7
269
Sverigedemokraterna
63
5,9
5,8
5,2
3,0
5,1
3,4
2,5
5,1
5,7
3,9
187
Kommentar: Med utgångspunkt i medborgarnas svar på frågan om att tillåta gårdsförsäljning (procent som tycker det är ett
mycket eller ganska bra förslag,), de fem frågorna om hot mot folkhälsan (medelvärde 1–7) samt grad av individuellt ansvar
10
snarare än samhälleligt ansvar (medelvärde 1-7). redovisas resultat i olika kategorier av människor. Med ”högutbildad”
avses eftergymnasial utbildning. Med ”nykterist” avses att man inte druckit sprit/vin/ starköl under senaste året, med ”måttlig
konsument” att man druckit någon gång i månaden eller mer sällan medan ”aktiv konsument” avser att man druckit någon
eller flera gånger i veckan. ”Ber sällan” avser från någon gång om året till någon gång i månaden, ”ber ofta” avser någon
eller flera gånger i veckan”. Med alkoholideologi avser svaren på frågan om individuellt ansvar för alkoholens
skadeverkningar, dvs den sista beroende variabeln i tabellen. Med restriktiv avses svaren 1-2, balanserad 3-5 och liberal 6-7.
Parenteser markerar resultat som bygger på färre än 100 svarande.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
Tabell 10 Vad förklarar upplevelser av hot mot folkhälsan, Multipel OLS regression (b-värden)
Modell:
B
C
D
E
E
Beroende variabel:
Tobak
(0–100)
Cannabis
(0–100)
Socker
(0–100)
Kött
(0–100)
Alkohol
(0–100)
Konstant
84***
79***
71***
44***
77
Ålder: -30
-8***
-17***
-5**
e.s.
-5**
Ålder: 65+
+7***
+13***
-5**
e.s.
+5**
Kön: Kvinna
+6***
+9***
+5***
+10***
+6***
Inkomst: Låg
e.s.
-3*
e.s.
e.s.
e.s.
Inkomst: Hög
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Utbildning: Hög
e.s.
-5**
+3*
+3*
e.s.
Ursprung: Uppväxt i utlandet
e.s.
-10***
e.s.
e.s.
-8**
Religiositet: Bönfrekvens
+4*
+8**
e.s.
e.s.
+5**
Vänster-högerideologi
-5**
e.s.
-4*
-16***
-7***
Alkoholkonsumtion: Frekvens
e.s.
-5*
e.s.
e.s.
-11***
Alkoholkonsumtion: Nykterist
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
+9***
Just R2
,09
,19
,04
,07
,11
Antal personer
1425
1388
1474
1515
1487
Kommentar: Beroende variabler: I samhällsdebatten diskuteras då och då i vilken utsträckning konsumtionsvanor skadar
folkhälsan. Enligt din uppfattning, hur stora hot utgör följande för folkhälsan Sverige? Tobak, Cannabis, Socker, Kött och
Alkohol. Samtliga beroende variabler är kodade 0 (inget hot alls påstående) 100 (mycket stort hot). Samtliga oberoende
variabler är kodade 0–1. Följande variabler är dummyvariabler: ålder (kontrollgrupp: 3164 år), kön (kontrollgrupp: man),
inkomst (kontrollgrupp: medelhöginkomst), utbildning (kontrollgrupp: låg/ej eftergymnasial utbildning), etnicitet
(kontrollgrupp: uppvuxen i Sverige), Alkoholkonsumtion: nykterist (kontrollgrupp: nyttjare av alkohol), samt egen erfarenhet
(kontrollgrupp: ingen nära dricker för mycket eller vet ej). Följande är kontinuerliga: Religiositet (bönfrekvens per år),
ideologi (femgradig skala, vänster 0 höger 1), alkoholkonsekvenser (0 negativa konsekvenser överväger kraftigt 1
positiva konsekvenser överväger kraftigt). Endast signifikanta effekter redovisas (e.s. = ej signifikant.) P-värden: ***<.001;
**>.01. *<.05.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
11
Tabell 11 Vad förklarar åsikter om vem som har huvudansvaret för olika konsumtionsmönsters
skadeverkningar- den enskilde (100) eller samhället och myndigheterna (0), Multipel OLS
regression (b-värden)
Modell:
B
C
D
E
E
Beroende variabel:
Tobak
(0–100)
Cannabis
(0–100)
Socker
(0–100)
Kött
(0–100)
Alkohol
(0–100)
Konstant
25***
54***
15***
50***
50***
82***
61***
82***
25***
61***
Ålder: -30
e.s.
e.s.
+8**
e.s.
+8**
+7**
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Ålder: 65+
+6**
+7**
e.s.
+7**
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
+9***
+10***
Kön: Kvinna
-5**
e.s.
-5**
e.s.
e.s.
+6*
e.s.
+4*
-7***
-4*
Inkomst: Låg
+7**
+7**
+6**
+4*
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
+6**
+6*
Inkomst: Hög
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Utbildning: Hög
-9***
-8***
e.s.
-4*
-7***
-6**
-4*
e.s.
-7***
-5**
Ursprung: Uppväxt i
utlandet
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
+8*
+4
Religiositet: Bön-
frekvens
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Vänster-högerideologi
+15***
+13***
e.s.
e.s.
+18***
+15***
+22***
+14***
+21***
+17***
Alkoholkonsumtion:
Frekvens
+9**
+9**
+6*
e.s.
+6*
e.s.
e.s.
e.s.
+12***
+8*
Alkoholkonsumtion:
Nykterist
-6*
-7*
e.s.
e.s.
e.s.
-7*
e.s.
-5*
-13***
-9**
Hot mot folkhälsan
Tobak
-35***
Cannabis
-45***
Socker
-40***
Kött
-46***
Alkohol
-48***
Just R2
,06
,09
,03
,14
,04
,13
,05
,21
,10
,18
Antal personer
1515
1378
1478
1332
1488
1408
1497
1459
1520
1446
Kommentar: Beroende variabler: I den politiska debatten diskuteras vem som har huvudansvaret för olika
konsumtionsmönsters skadeverkningar- den enskilde eller samhället och myndigheterna. Vad är din åsikt om detta? Tobak,
Cannabis, Socker, Kött och Alkohol. Samtliga beroende variabler är kodade 0 (det måste finnas tydliga samhälleliga
restriktioner för människors konsumtion t ex lagar, skatter, öppettider, åldersgränser) 100 (det behövs inga samhälleliga
restriktioner eftersom enskilda människor själva måste ta ansvar för sin konsumtion). Samtliga oberoende variabler är kodade
0–1. Följande variabler är dummyvariabler: ålder (kontrollgrupp: 3164 år), kön (kontrollgrupp: man), inkomst
(kontrollgrupp: medelhöginkomst), utbildning (kontrollgrupp: låg/ej eftergymnasial utbildning), etnicitet (kontrollgrupp:
uppvuxen i Sverige), Alkoholkonsumtion: nykterist (kontrollgrupp: nyttjare av alkohol), samt egen erfarenhet (kontrollgrupp:
ingen nära dricker för mycket eller vet ej). Följande är kontinuerliga: Religiositet (bönfrekvens per år), ideologi (femgradig
skala, vänster 0 höger 1), alkoholkonsekvenser (0 negativa konsekvenser överväger kraftigt 1 positiva konsekvenser
överväger kraftigt). I tabellen redovisas en modell med och en utan åsikt om hot mot folkhälsan som oberoende variabel.
Dessa sjugradiga variabler är här kodade på en skala 0 inget hot alls till 1 mycket stort hot. Endast signifikanta effekter
redovisas (e.s. = ej signifikant.) P-värden: ***<.001; **>.01. *<.05.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
12
Tabell 12 Vad förklarar åsikter om följande alkoholpolitiska förslag. Multipel OLS regression (b-
värden)
Beroende variabel:
Sänka skatten på
alkohol
Hårdare
serveringskrav
Avskaffa
monopolet
Tillåta
gårdsförsäljning
Konstant
30***
47***
52***
38***
32***
43***
50***
64***
Ålder: -30
e.s.
e.s.
-12***
-11***
e.s.
e.s.
e.s.
-6*
Ålder: 65+
-3*
-4*
e.s.
+4*
e.s.
e.s.
e.s.
-5*
Kön: Kvinna
-7***
-5**
+4**
e.s.
-9***
-6***
-6***
-4*
Inkomst: Låg
+4*
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Inkomst: Hög
-5**
-4*
e.s.
e.s.
-7**
-7***
e.s.
e.s.
Utbildning: Hög
-10***
-8***
e.s.
e.s.
-7***
-4*
e.s.
e.s.
Ursprung: Uppväxt i
utlandet
+13***
+9***
e.s.
e.s.
+18***
+15***
e.s.
e.s.
Religiositet: Bön-
frekvens
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
-11***
-11***
-7*
-6*
Vänster-högerideologi
+25***
+19***
-6**
e.s.
+31***
+23***
+28***
+22***
Alkoholkonsumtion:
Frekvens
+13***
+8**
-16***
-12***
+9**
e.s.
+16***
+10***
Alkoholkonsumtion:
Nykterist
-13***
-9**
+16***
+13***
-17***
-8**
-18***
-14***
Hot mot folkhälsan:
alkohol
-28***
+20***
-24***
-22***
Individuellt ansvar:
alkohol
+19***
-10***
+29***
+17***
Generaliserat
institutionsförtroende
Just R2
,18
,30
,13
,18
,16
,27
,16
,22
Antal personer
1571
1435
1453
1335
1557
1424
1572
1436
Kommentar: Beroende variabler: Vilken är din åsikt om följande förslag: Sänka skatten på alkohol; Införa hårdare krav för
att få servera alkohol på restaurang/bar/pub; Tillåt försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker; Tillåta lokala
producenter att sälja starköl, vin och sprit i egna butiker (gårdsförsäljning). Samtliga beroende variabler är kodade 0 (mycket
dåligt förslag) 100 (mycket bra förslag). Samtliga oberoende variabler är kodade 01. Följande variabler är
dummyvariabler: ålder (kontrollgrupp: 3164 år), kön (kontrollgrupp: man), inkomst (kontrollgrupp: medelhöginkomst),
utbildning (kontrollgrupp: låg/ej eftergymnasial utbildning), etnicitet (kontrollgrupp: uppvuxen i Sverige),
Alkoholkonsumtion: nykterist (kontrollgrupp: nyttjare av alkohol), samt egen erfarenhet (kontrollgrupp: ingen nära dricker
för mycket eller vet ej). Följande är kontinuerliga: Religiositet (bönfrekvens per år), ideologi (femgradig skala, vänster 0
höger 1). I tabellen redovisas en modell med och en utan åsikt om alkohol som hot mot folkhälsan respektive individens
ansvar för alkoholens skadeverkningar som oberoende variabler. Dessa sjugradiga variabler är här kodade på en skala 0 inget
hot alls till 1 mycket stort hot. Endast signifikanta effekter redovisas (e.s. = ej signifikant.) P-värden: ***<.001; **>.01.
*<.05.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
13
Tabell 13 Vad förklarar åsikter om det politiska förslaget att avkriminalisera privat bruk av
narkotika. Multipel OLS regression (b-värden)
Beroende variabel:
Avkriminalisera
privat bruk av
narkotika
Införa
sockerskatt på
livsmedel
Konstant
22***
52***
52***
Ålder: -30
+10***
e.s.
e.s.
Ålder: 65+
-5*
e.s.
-6**
Kön: Kvinna
-6***
e.s.
e.s.
Inkomst: Låg
+7**
+5*
e.s.
Inkomst: Hög
e.s.
e.s.
+6**
Utbildning: Hög
e.s.
e.s.
+8***
Ursprung: Uppväxt i
utlandet
+16***
+8**
e.s.
Religiositet: Bön-
frekvens
e.s.
e.s.
e.s.
Vänster-högerideologi
e.s.
e.s.
-15***
Alkoholkonsumtion:
Frekvens
e.s.
e.s.
e.s.
Alkoholkonsumtion:
Nykterist
e.s.
e.s.
-6*
Hot mot folkhälsan:
Cannabis
-50***
Individuellt ansvar:
Cannabis
+23***
Just R2
,04
,31
,07
Antal personer
1449
1240
1518
Kommentar: Beroende variabler: Vilken är din åsikt om följande förslag: Avkriminalisera privat bruk av narkotika; införa
sockerskatt på livsmedel. Samtliga beroende variabler är kodade 0 (mycket dåligt förslag) 100 (mycket bra förslag).
Samtliga oberoende variabler är kodade 01. Följande variabler är dummyvariabler: ålder (kontrollgrupp: 3164 år), kön
(kontrollgrupp: man), inkomst (kontrollgrupp: medelhöginkomst), utbildning (kontrollgrupp: låg/ej eftergymnasial
utbildning), etnicitet (kontrollgrupp: uppvuxen i Sverige), Alkoholkonsumtion: nykterist (kontrollgrupp: nyttjare av alkohol),
samt egen erfarenhet (kontrollgrupp: ingen nära dricker för mycket eller vet ej). Följande är kontinuerliga: Religiositet
(bönfrekvens per år), ideologi (femgradig skala, vänster 0 höger 1). I tabellen redovisas för frågan om privat bruk av
narkotika en modell med och en utan åsikter om cannabis som hot mot folkhälsan respektive individens ansvar för
skadeverkningar som cannabis medför som oberoende variabler. Dessa sjugradiga variabler är här kodade på en skala 0 inget
hot alls till 1 mycket stort hot. För socker kan dessa faktorer inte inkluderas eftersom frågan om sockerskatt ställts i ett annat
formulär än frågorna om folkhälsa och individuellt ansvar. Endast signifikanta effekter redovisas (e.s. = ej signifikant.) P-
värden: ***<.001; **>.01. *<.05.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
14
Tabell 14 Vad förklarar åsikter om förtroende för Systembolaget. Multipel OLS regression (b-
värden)
Beroende variabel:
Generaliserat
institutionsförtroende
Förtroende systembolaget
Konstant
53***
52***
67***
68***
6**
8*
Ålder: -30
+5***
+5***
+4*
+5*
e.s.
e.s.
Ålder: 65+
+3***
+4***
e.s.
e.s.
-5***
-4**
Kön: Kvinna
+2***
e.s.
-3*
-3*
-4***
-4***
Inkomst: Låg
-2*
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Inkomst: Hög
+4***
+5***
+4*
+4*
e.s.
e.s.
Utbildning: Hög
+4***
+4***
+11***
+10***
+6***
+5***
Ursprung: Uppväxt i
utlandet
e.s.
e.s.
-6*
-6*
e.s.
-4*
Religiositet: Bön-
frekvens
+3**
e.s.
+7**
+6*
e.s.
e.s.
Vänster-
högerideologi
-7***
+6***
-18***
-16***
-10***
-8***
Alkoholkonsumtion:
Frekvens
+3**
e.s.
+7**
+8**
+5**
+5**
Alkoholkonsumtion:
Nykterist
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
e.s.
Hot mot folkhälsan:
alkohol
e.s.
e.s.
e.s.
Individuellt ansvar:
alkohol
+4**
-9***
e.s.
Generaliserat
institutionsförtroende
+110***
+111***
Just R2
,07
,09
,13
,13
,49
,50
Antal personer
3112
1445
1369
1267
1369
1267
Kommentar: Beroende variabler: I den politiska debatten diskuteras vem som har huvudansvaret för olika
konsumtionsmönsters skadeverkningar- den enskilde eller samhället och myndigheterna. Vad är din åsikt om detta? Tobak,
Cannabis, Socker, Kött och Alkohol. Samtliga beroende variabler är kodade 0 (det måste finnas tydliga samhälleliga
restriktioner för människors konsumtion t ex lagar, skatter, öppettider, åldersgränser) 100 (det behövs inga samhälleliga
restriktioner eftersom enskilda människor själva måste ta ansvar för sin konsumtion). Samtliga oberoende variabler är kodade
0–1. Följande variabler är dummyvariabler: ålder (kontrollgrupp: 3164 år), kön (kontrollgrupp: man), inkomst
(kontrollgrupp: medelhöginkomst), utbildning (kontrollgrupp: låg/ej eftergymnasial utbildning), etnicitet (kontrollgrupp:
uppvuxen i Sverige), Alkoholkonsumtion: nykterist (kontrollgrupp: nyttjare av alkohol), samt egen erfarenhet (kontrollgrupp:
ingen nära dricker för mycket eller vet ej). Följande är kontinuerliga: Religiositet (bönfrekvens per år), ideologi (femgradig
skala, vänster 0 höger 1), alkoholkonsekvenser (0 negativa konsekvenser överväger kraftigt 1 positiva konsekvenser
överväger kraftigt). I tabellen redovisas en model med och en utan åsikt om hot mot folkhälsan som oberoende variabel.
Dessa sjugradiga variabler är här kodade på en skala 0 inget hot alls till 1 mycket stort hot. Endast signifikanta effekter
redovisas (e.s. = ej signifikant.) P-värden: ***<.001; **>.01. *<.05.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.
15
Tabell 15: Åsikter om alkoholpolitiska förslag bland politiker, medborgare och journalister (procent,
balansmått)
Mycket
bra
Ganska
bra
Varken
eller
Ganska
dåligt
Mycket
dåligt
Totalt
Balans
Antal
svar
Höja skatten på alkohol
Riksdagsledamöter 2014
11
33
28
19
9
100
+16
290
Landstingspolitiker 2017
13
31
29
17
10
100
+17
1033
Kommunpolitiker 2017
11
28
29
20
12
100
+7
7155
Medborgare 2014
18
24
33
15
11
101
+16
3333
Medborgare 2017
15
23
32
19
11
100
+8
1732
Medborgare 2018
16
21
33
18
12
100
+7
1731
Journalister 2018
10
26
44
15
5
100
+16
752
Tillåta försäljning av starköl/vin/sprit i livsmedelsbutiker
Riksdagsledamöter 2014
10
15
8
21
46
100
-42
290
Landstingspolitiker 2017
9
15
11
23
42
100
-41
1056
Kommunpolitiker 2017
10
18
13
22
37
100
-31
7272
Medborgare 2014
12
19
19
21
29
100
-19
1630
Medborgare 2017
10
18
14
21
37
100
-30
1754
Medborgare 2018
12
19
16
20
34
101
-23
1762
Journalister 2018
3
9
14
29
45
100
-62
784
Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub
Landstingspolitiker 2017
6
24
36
25
9
100
-4
1053
Kommunpolitiker 2017
8
20
35
26
11
100
-9
7279
Medborgare 2017
8
21
35
22
14
100
-7
1654
Medborgare 2018
9
20
36
23
12
100
-6
Satsa på ett alkoholfritt samhälle
Landstingspolitiker 2017
8
21
30
23
18
100
-12
1052
Kommunpolitiker 2017
8
18
30
26
18
100
-18
7271
Medborgare 2017
9
11
28
25
27
100
-32
1783
I den politiska debatten diskuteras vem som har huvudansvaret för alkoholkonsumtionen den enskilde eller samhället
och myndigheterna. Vilken är din åsikt om detta.
Det måste finnas tydliga
samhälleliga restriktioner
när det gäller människors
alkoholkonsumtion (t ex
lagar, skatter, öppettider
och åldersgränser)
Det behövs inga sam-
hälleliga restriktioner,
eftersom människor
själva måste ta ansvar
för sin alkoholkon-
sumtion
Totalt
Balans
Antal
svar
1
2
3
4
5
6
7
Landstingspolitiker 2017
24
20
15
13
12
8
8
100
+31
1012
Kommunpolitiker 2017
19
18
16
16
13
11
8
100
+21
6902
Medborgare 2017
25
15
15
15
13
7
12
100
+23
1623
Källor: Den nationella SOM-undersökningen 20142018, Riksdagsundersökningen 2014, KOLFU 2017, Journalistpanelen
2018.
16
Tabell 16 Medborgares och politikers åsikter om alkoholpolitiska förslag efter parti (procent positiva av
dem som har en bestämd åsikt, procentdifferens samt Eta)
Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker
MB
KF
Diff
LF
Diff
RD
Diff
V
18
5
-13
0
-18
0
-18
S
21
13
-8
6
-15
0
-21
C
30
40
10
35
5
47
17
L
56
40
-16
38
-18
40
-16
M
43
72
29
73
30
80
37
KD
27
17
-10
15
-12
0
-27
MP
13
13
0
8
-5
0
-13
SD
54
67
13
59
5
41
-13
Total
33
33
0
26
-7
27
-6
Eta
.27
.53
.62
.75
Höja skatten på alkohol
MB
KF
Diff
LF
Diff
RD
Diff
V
66
89
23
95
29
88
22
S
65
73
8
80
15
81
16
C
58
48
-10
69
11
46
-12
L
50
48
-2
45
-5
73
23
M
38
21
-17
17
-21
25
-13
KD
85
77
-8
90
5
88
3
MP
78
86
8
86
8
100
22
SD
36
18
-18
20
-16
19
-17
Total
56
55
-1
62
6
61
5
Eta
.26
.46
.56
.58
Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub
MB
KF
Diff
LF
Diff
V
49
75
26
83
34
S
52
58
6
62
10
C
41
28
-13
25
-16
L
31
31
0
35
4
M
37
18
-19
12
-25
KD
60
68
8
78
18
MP
47
55
8
61
14
SD
47
38
-9
37
-10
Total
45
43
-2
47
2
Eta
.13
.33
.44
Satsa på ett alkoholfritt samhälle
MB
KF
Diff
LF
Diff
V
36
68
32
81
45
S
36
46
10
49
13
C
24
29
5
43
19
L
13
24
11
22
9
M
16
12
-4
11
-5
KD
48
71
23
81
33
MP
40
57
17
59
19
SD
19
24
5
25
6
Total
28
37
9
41
13
Eta
.22
.37
.47
17
Huvudansvar för alkoholkonsumtionen: samhället snarare än den enskilde
MB
KF
Diff
LF
Diff
V
82
92
10
93
11
S
73
82
9
88
15
C
65
58
-7
65
0
L
60
49
-11
57
-3
M
52
24
-28
21
-31
KD
58
76
18
76
18
MP
82
82
0
84
2
SD
44
28
-16
39
-5
Total
63
63
0
67
4
Eta
.24
.48
.56
Kommentar: Frågeformuleringar citeras i tabellen för de fyra första politiska förslagen, där svarsalternativen var Mycket bra,
Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligtoch Mycket dåligtsamt Ingen uppfattningi monopol- och
serveringsfrågorna. Personer som svarat varken/ellereller ’Ingen uppfattning’ är exkluderade och endast de med en tydlig åsikt
i frågan ingår i analysen. Procent ganska eller mycket bra förslag redovisas bland riksdagsledamöter (RD) landstingsfullmäktige-
ledamöter (LF), kommunfullmäktigeledamöter (KF) och medborgare (MB), samt procentdifferensmått mellan medborgare och de
tre politikerkategorierna. Den femte frågan löd I den politiska debatten diskuteras vem som har huvudansvaret för
alkoholkonsumtionen den enskilde eller samhället och myndigheterna. Vilken är din åsikt om detta?, där svaren gavs på en skala
från 1 Det måste finnas tydliga samhälleliga restriktioner när det gäller människors alkoholkonsumtion (t.ex. lagar, skatter,
öppettider och åldersgränser)till 7 Det behövs inga samhälleliga restriktioner, eftersom människor själva måste ta ansvar för
sin alkoholkonsumtion’. I tabellen redovisas andelen som svarat 1, 2 eller 3 på skalan, det vill säga de som anser att samhället och
myndigheterna har huvudansvaret för alkoholens konsekvenser. Det neutrala svaret 4 utgår. Olika majoritetspositioner bland
medborgare och politiker i en fråga markeras med en ram runt politikernas resultat. I tabellerna redovisas även sambandsmåttet
Eta mellan å ena sidan partitillhörighet (bland politikerna) och partisympati (bland väljarna) och åsikter i de alkoholpolitiska
frågorna. Sambandsmåttet bygger på svarspridningen på hela skalan. Samtliga Eta-värden signifikanta med p-värde <.001 utom
för frågan om serveringskrav bland medborgare där p-värdet är <.05. Tabellens resultat illustreras i figur 2 och 3.
Källor: Den nationella SOM-undersökningen 2017, Riksdagsundersökningen 2014 samt KOLFU 2017.
Figur 4 Åsikter i fem alkoholpolitiska frågor bland medborgare och politiker i riksdag, landsting och
kommun från samtliga partier, 2014 samt 2017 (procent positiva till förslag)
Kommentar: I figuren redovisas resultat från fyra frågor i form av politiska förslag: ’Tillåt försäljning av starköl, vin och sprit i
livsmedelsbutiker’ (Monopolfrågan); Höja skatten på alkohol(Skattefrågan); Införa hårdare krav för att få servera alkohol på
restaurang/bar/pub(Servering) och Satsa på ett alkoholfritt samhälle(Alkoholfritt samhälle). Svarsalternativen för dessa fyra
förslag var Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligtoch Mycket dåligt, samt för monopolfrågan
och serveringsfrågan även Ingen uppfattning. Personer som svarat ’Varken/ellereller Ingen uppfattningär exkluderade och
endast de med en tydlig åsikt i frågan ingår i analysen. I figuren redovisas andelen svarande med en bestämd åsikt som svarat
mycket eller ganska bra förslag. Den femte frågan löd: I den politiska debatten diskuteras vem som har huvudansvaret för
alkoholkonsumtionen den enskilde eller samhället och myndigheterna. Vilken är din åsikt om detta?, där svaren gavs på en skala
från 1 Det måste finnas tydliga samhälleliga restriktioner när det gäller människors alkoholkonsumtion (t.ex. lagar, skatter,
öppettider och åldersgränser)till 7 Det behövs inga samhälleliga restriktioner, eftersom människor själva måste ta ansvar för
sin alkoholkonsumtion’. I figuren redovisas andelen som svarat 1, 2 eller 3 på skalan, det vill säga de som anser att samhället och
myndigheterna har huvudansvaret för alkoholens konsekvenser. Det neutrala svaret 4 utgår. Svaren från medborgare respektive
politiker i samma fråga markeras med en vertikal linje. En lodrät linje indikerar en perfekt åsiktsöverensstämmelse mellan väljarna
och olika kategorier av politiker och ju mer linjen lutar eller sicksackar desto större är differenserna. Linjer som korsar den grå
mittlinjen vid 50 procent indikerar att majoritetspositioner i olika grupper skiljer sig åt.
Källor: Den nationella SOM-undersökningen 2017, Riksdagsundersökningen 2014 samt KOLFU 2017.
33
33
26
Monopolfrågan
27
56
55
62
Skattefrågan
61
45
43
Servering
47
28
37
Alkoholfritt
samhälle
41
63
63
Samhällets
ansvar
67
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Medborgare
Kommun
Landsting
Riksdag
18
Figur 5 Åsikter i fem alkoholpolitiska frågor bland medborgare och politiker i riksdag, landsting och
kommun inom de åtta riksdagspartierna (procent positiva till förslag)
Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker
Höja skatten på alkohol
Införa hårdare krav för serveringstillstånd för restaurang, bar, pub
Satsa på ett alkoholfritt samhälle
Ansvaret för alkoholkonsumtionens: Samhället snarare än den enskilde
V
V
V
V
S
S
S
S
C
C
C
C
L
L
L
L
M
M
M
M
KD
KD
KD
KD
MP
MP
MP
MP
SD
SD
SD
SD
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Medborgare
Kommun
Landsting
Riksdag
V
V
V
V
S
S
S
S
C
C
C
C
L
L
L
L
M
M
M
M
KD
KD
KD
KD
MP
MP
MP
MP
SD
SD
SD
SD
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Medborgare
Kommun
Landsting
Riksdag
V
V
V
S
S
S
C
C
C
L
L
L
M
M
M
KD
KD
KD
MP
MP
MP
SD
SD
SD
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Medborgare
Kommun
Landsting
V
V
V
S
S
S
C
C
C
L
L
L
M
M
M
KD
KD
V KD
MP
MP
MP
SD
SD
SD
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Medborgare
Kommun
Landsting
V
V
V
S
S
S
C
C
C
L
L
L
M
M
M
KD
KD
KD
MP
MP
MP
SD
SD
SD
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Medborgare
Kommun
Landsting
19
Kommentar: Se kommentar till Figur 2 för frågeformuleringar. Svaren från medborgare respektive politiker i samma fråga
markeras med en vertikal linje. En lodrät linje indikerar en perfekt åsiktsöverensstämmelse mellan väljarna och olika
kategorier av politiker och ju mer linjen lutar eller sicksackar desto större är differenserna. Linjer som korsar den grå
mittlinjen vid 50 procent indikerar att majoritetspositioner i olika grupper skiljer sig åt. Se Tabell 1 för exakta procentvärden
och sambansmått.
Källor: Den nationella SOM-undersökningen 2017, Riksdagsundersökningen 2014 samt KOLFU 2017.
20
Referenser
Källor utöver SOM-undersökningen:
Andersson, Ulrika (2019), Technical Report Journalist Panel 112018. Gothenburg: LORE,
University of Gothenburg.
Karlsson, David (2017). Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (KOLFU) 2017.
Göteborgs universitet: Förvaltningshögskolan.
Karlsson, David, & Nordin, Lukas (2015). Riksdagsundersökningen 2014. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Projektets publikationer
Holmberg, Sören & Lennart Weibull (2006) ”Besök på Calle Grenz Shop”, i Sören Holmberg &
Lennart Weibull (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Holmberg, Sören & Lennart Weibull (2007). ”Den förändrade alkoholopinionen”, i Sören Holmberg
& Lennart Weibull (red) Det nya Sverige. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Holmberg, Sören & Lennart Weibull (2012). ”Alkoholkonsumtion vanor och volym”, i Lennart
Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborg: SOM-
institutet vid Göteborgs universitet.
Holmberg, Sören & Lennart Weibull (2013). ”Förändringar i alkoholopinionen”, i Lennart Weibull,
Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs
universitet.
Holmberg, Sören & Lennart Weibull (2014). ”Restriktivare alkoholopinion men liberalare
alkoholvanor”, i Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Mittfåra och marginal. Göteborg:
SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Holmberg, Sören, David Karlsson & Lennart Weibull (2015). ”Alkoholen som samhällsproblem”, i
Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment.
Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Karlsson, David, Lennart Weibull & Sören Holmberg (2016). ”Alkoholideologi och alkoholopinion”, i
Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborg: SOM-institutet vid
Göteborgs universitet.
Karlsson, David, Sören Holmberg & Lennart Weibull (2017). Alkoholopinionen och verkligheten” i
Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oskarsson och Maria Oscarsson (red) Larmar och gör
sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Karlsson, David, Sören Holmberg & Lennart Weibull (2018). ”Värderingsmönster bakom
alkoholopinionen”. I Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red)
Sprickor i fasaden. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Karlsson, David, Sören Holmberg & Lennart Weibull (2019).Åsiktsöverensstämmelse mellan
medborgare och politiekr i alkoholpolitiska frågor”. I Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand,
Patrik Öhberg och Annika Bergström (red) Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Weibull, Lennart, Sören Holmberg och David Karlsson (2017) Studie i svensk alkoholopinion.
Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Weibull, Lennart, Sören Holmberg och David Karlsson (2017) Alkoholrelaterade frågor i de
nationella SOM-undersökningarna 19862016. SOM-rapport nr 2017:41. Göteborg: SOM-
institutet vid Göteborgs universitet.

File (1)

Content uploaded by David Karlsson
Author content
... Gårdsförsäljning är kanske den enskilda fråga som diskuterats mest inom alkoholpolitiken de senaste åren, och sakkunniga debatterar om en sådan reform inte bara utmanar Systembolagets monopol på marginalen utan riskerar att underminera hela monopolmodellen i EU:s ögon (Hettne, 2018;Sundbom, 2018). Preliminära resultat tyder på att det är ungefär samma faktorer som påverkar opinion kring gårdsförsäljning som i andra alkoholpolitiska förslag (Karlsson, Holmberg & Weibull, 2019), men det är första gången en fråga om detta tema finns med i SOM-undersökningen och vi kommer att återkomma till den i kommande rapporter för att fördjupa kunskapen om opinionen på denna punkt. När det gäller försäljningsmonopolet finns det också anledning att uppmärksamma den allmänt positiva synen på Systembolaget. ...
Chapter
Full-text available
Sammanfattning Svenska folket står fortsatt bakom Sveriges restriktiva alkoholpolitik, men den utveck-ling av opinionen i restriktiv linje som noterats tidigare under 2000-talet tycks ha avstannat. I alla politiska frågor, särskilt sådana som ställer krav på uppoffringar bland delar av befolkningen, är kraven på demokratisk legitimitet hög. I en representativ demokrati vore det därför problematiskt om de folkvalda drev en helt annan linje än den folket önskar. Resultaten visar att åsiktsöverensstämmelsen mellan väljare och valda i alkoholpolitiken är relativt hög i jämförelse med andra politikområden. Det finns en samsyn mellan politiker på nationell, regional och lokal nivå och den allmänna opinionen. Inom partierna är överenstämmelsen mellan väljare och valda dock mer varierad. E n grundläggande idé bakom den representativa demokratin är att våra folk-valda förväntas föra en politik som ligger i linje med medborgarnas önskemål och behov. I valet tar väljarna ställning till olika partiers lösningar på samhällets problem, och eftersom partiernas röstandelar översätts i parlamentariska mandat kommer sammansättningen av de valda församlingarna att spegla åsiktsspridningen i befolkningen. Om åsiktsöverensstämmelsen är god kan folkviljan förverkligas eftersom majoritetsuppfattningen hos folket också blir majoritetsuppfattningen i parlamentet (Pierce, 1999; Westerståhl & Johansson, 1981). Att nå en perfekt åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda är dessvärre en utopi. Även om representation på vänster-högerdimensionen ofta tycks fungera väl (Dalton, 2017) finns alldeles för många politiska frågor och positioner-och för få partier-för att den allmänna opinionens alla nyanser ska kunna representeras korrekt i valda församlingar (jfr Thomassen, 2012). Dessutom hamnar många frågor i skymundan i valrörelsen vilket medför att väljarna vare sig vill eller kan göra sitt partival på grundval av partiers positioner i dessa frågor-och därmed kan vi heller inte förvänta oss att åsiktsöverensstämmelsen ska vara tillfredsställande. Ett av de stora politikområdena i demokratins barndom var alkoholpolitiken som knappast får någon uppmärksamhet i dagens valrörelser. Tidigare nationella SOM-undersökningar visar att få väljare väger in partiernas alkoholpolitiska positioner när de röstar-och även om de skulle vilja göra det är information om partiernas
Chapter
Full-text available
Den svenska alkoholpolitikens främsta mål är att minska alkoholkonsumtionens skadeverkningar. Bland de politiska styrmedel som traditionellt har använts märks statlig alkoholskatt, begränsad och kontrollerad tillgänglighet (försäljningsmonopol genom Systembolaget och begränsad marknadsföring) samt kontroll av utskänkning (kommunala serveringstillstånd). I kapitlet studeras svenska folkets åsikter om dessa styrmedel. Resultaten visar att alkoholpolitiken överlag har stöd i opinionen, som dessutom under senare år har utvecklats i restriktiv riktning. Människors egna alkoholvanor hänger samman med vilka åsikter man har – de som dricker mer är mer alkoholliberala än de som dricker mindre. Resultaten visar även att såväl problemupplevelser av alkoholens samhällskonsekvenser som ideologiska föreställningar om ansvarsfördelning är viktiga förklaringsfaktorer till vilka åsikter människor har.
Värderingsmönster bakom alkoholopinionen". I Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) Sprickor i fasaden
  • David Karlsson
  • Sören Holmberg
Karlsson, David, Sören Holmberg & Lennart Weibull (2018). "Värderingsmönster bakom alkoholopinionen". I Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) Sprickor i fasaden. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Alkoholrelaterade frågor i de nationella SOM-undersökningarna
  • Lennart Weibull
  • Sören Holmberg Och David Karlsson
Weibull, Lennart, Sören Holmberg och David Karlsson (2017) Alkoholrelaterade frågor i de nationella SOM-undersökningarna 1986-2016. SOM-rapport nr 2017:41. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet.