Content uploaded by Sara Kalm
Author content
All content in this area was uploaded by Sara Kalm on Mar 03, 2021
Content may be subject to copyright.
5
Sociologisk Forskning, årgång 56, nr 1, sid 5 –26.
© Författaren och Sveriges Sociologförbund, ISSN 0038-0342, 2002-066X (elektronisk).
Om akademiskt hushållsarbete och
dess fördelning1
On academic housekeeping and its allocation
Academic housekeeping denotes the type of work tasks within university departments that
are low-status, time-consuming, largely invisible, and that nevertheless need to be done. This
article discusses academic housekeeping in a Swedish context, and holds that this topic has been
overlooked in research. The aim is therefore to specify the meaning of the concept, to describe
the gendered aspects of how academic housekeeping tasks are distributed, and to discuss possible
explanations for the identified pattern. Through a close reading of current scholarship, the
article finds that women carry out a disproportionate share of academic housekeeping tasks.
This pattern is attributable to a complex set of factors, among them ”publish or perish”-related
competitive academic culture, researcher ideals, and gender norms. The main argument of the
article is that unbalanced academic housekeeping allocation may partially account for women’s
difficulties in advancing within academia, and therefore need to be taken seriously in research
as well as in academic leadership.
Keywords: academic housekeeping, gender, work, university, division of labor
betydande forskning som syftar till att förstå varför kvinnors kar-
riärmöjligheter inom akademin fortfarande är mindre än mäns. Trots att det fattats
politiska beslut om att diskriminering inom akademin ska motverkas, och trots att
det finns en uppsjö olika jämställdhets- och mångfaldsprojekt, kvarstår en vertikal ar-
betsdelning med förhållandevis få kvinnor inom högre tjänstekategorier. Det generella
mönstret är att kvinnor dominerar på lägre nivåer (som studenter och doktorander)
men att deras andel sedan minskar för varje steg upp på karriärstegen, och att de
bara utgör en bråkdel av professorerna (UKÄ 2016; Husu 2005a:9). Många forskare
intresserar sig nu för att kartlägga, förklara och ytterst förändra detta mönster. Denna
artikel ägnas åt att förstå en avgränsad del av detta större problemområde, nämligen
det som handlar om vikten av ”tidsallokering” (Misra m.fl. 2011), och närmare bestämt
det som emellanåt kallas ”akademiskt hushållsarbete” (jfr Bird m.fl. 2004). Tanken
1 Jag vill tacka Åsa Knaggård, Anna Lindqvist och Irina Schmitt för värdefulla kommentarer.
Tack till Henrik Gundenäs för språkgranskning.
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
6
är att kvinnors karriärmöjligheter hindras av att de i större utsträckning än andra
ägnar sig åt sysslor som inte är meriterande. Det kan röra sig om sådant som att ställa
upp när det krisar, ta på sig olika uppdrag, kommentera doktoranders texter, lösa
relationsproblem mellan studenter eller kollegor, ingå i julfestkommittéer och agera
seminarieutfyllnad när det är glest i salen och någon har en inbjuden gäst. Sådana
sysslor, och de som utför dem, fungerar som ett sorts smörjmedel i organisationer (Fiaz
m.fl. 2018). De är både nödvändiga och önskvärda, men samtidigt är de osynliga och
i hög grad förgivettagna – precis som i det klassiska fallet med heterosexuella kvinnors
hushållsarbete. Inte minst är de ofta snedfördelade och tar mycket tid, och denna tid
har höga alternativkostnader i form av vantrivsel såväl som utebliven meritering.
I en forskningsöversikt från 2010 menade Drude Dahlerup att det finns brister i stu-
diet av institutionskulturer och den vidare akademiska kulturen. Den forskning som
finns visar att den egna forskningsmiljön gärna förstås och framställs som jämställd,
samtidigt som det finns en mängd exkluderande praktiker vilka leder till att kvinnor
och män i realiteten har väldigt olika villkor (Dahlerup 2010; se även Ahmed 2012).
Denna artikel anknyter till detta större forskningsområdet om institutionskulturer.
Den gör det på ett lite speciellt sätt i det att den börjar i något helt konkret – hur de
ofta osynliga arbetsuppgifterna på en institution fördelas – och genom detta försöker
säga något om institutionskulturen. Jag försöker alltså studera kulturen genom att
se på dess materiella verkningar, inte i första hand i form av mer abstrakt ”prestige”
utan i form av den konkreta fördelningen av arbetsuppgifter. Mitt fokus är materiellt,
konkret och lokalt. I denna mening har jag inspirerats av forskning som handlar om
att studera universitetet som en arbetsplats – som en plats där människor interagerar,
rör sig och känner, utför arbetsuppgifter och intar olika hierarkiskt ordnade positioner
(Acker 1990; Alvarez 2017, Smith 2005; Heidegren m.fl. 2018).
Syftet med artikeln är att uppmärksamma ett viktigt och åsidosatt forskningsom-
råde. Större delen av den hittillsvarande empiriska forskningen på området har gjorts
i USA och det saknas alltså större studier i en svensk kontext som specifikt fokuserar
på akademiskt hushållsarbete. Artikeln ger en översikt över tidigare forskning och
teori, men redovisar inte resultatet av någon egen empirisk studie. Med utgångspunkt
i tidigare amerikansk och svensk relevant forskning försöker jag besvara tre forsk-
ningsfrågor.
Den första frågan är av begreppsutredande karaktär: Hur kan vi förstå och definiera
akademiskt hushållsarbete? Den andra är av beskrivande art: Hur ser fördelningen
av detta arbete ut? Slutligen vill jag med den tredje frågan resonera kring möjliga
förklaringar: Varför ser fördelningen av hushållssysslorna ut på detta sätt?
En avgränsning som görs i texten är distinktionen kvinnor–män. Denna kan anses
vara problematisk eftersom den är binär och därmed framställer kvinnor och män som
homogena kategorier, i alla fall antydningsvis. Senare decenniers intersektionalitets-
studier har eftertryckligt visat hur förenklat ett sådant antagande är, då det bortser
från hur människors sociala positionering är ett resultat av hur kön samverkar med
klasstillhörighet, etnicitet, ålder, sexuell läggning och identitet – vilka alla dessutom
är stadda i ständig förändring. Inom det fält som utforskar arbets- och maktförhållan-
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
7
den har forskare visat hur exempelvis vita kvinnor med medelklassbakgrund generellt
har helt andra förutsättningar än andra grupper av kvinnor (och män) (Acker 2005,
2006; Sandell 2014; Ahmed 2012, 2009; Essed och Goldberg 2002; Kumashiro 2004;
Harlow 2003; Smith 2002). Samtidigt är kvinnor–män-distinktionen fortfarande be-
tydelsefull, och dessutom är det den som forskningen om akademiska hushållssysslor
hittills främst fokuserat på (med vissa undantag, som vi kommer att se). Medveten om
att en större empirisk studie skulle behöva uppmärksamma dessa andra maktförhål-
landen har jag här alltså gjort en snävare fokusering.
I nästa avsnitt ges en kort översikt över forskningen kring genus och organisation i
allmänhet och genus inom universitetsvärlden i synnerhet. Efter detta följer två avsnitt
där det akademiska hushållsarbetet definieras och preciseras. Sedan följer ett avsnitt
där hushållsarbetets fördelning skisseras utifrån tidigare forskning, följt av en diskus-
sion kring möjliga orsaker. Allra sist förs en avslutande diskussion.
Genus i organisationer och i högskolevärlden
Den forskning som sökt förstå kvinnors underordnade roll på arbetsplatser likaväl
som på arbetsmarknaden i stort fokuserade inledningsvis mest på socialisation. Man
menade att de könsroller som lärs in i barndomen blir riktningsgivande för pojkars
och flickors senare val av utbildning och yrke och deras olika nivåer av ansvar för hem
och familj. Men sedan mitten av 1980-talet har feministiska organisationsforskare
riktat uppmärksamheten mot själva arbetsplatserna (Cockburn 1985; Acker 1990).
Man menar att bristande jämställdhet inte bara är något som anställda tar med sig från
privatlivet och det omgivande samhället, utan något som även upprätthålls och åter-
skapas på själva arbetsplatserna. Påverkan kan därför även gå i omvänd riktning, så att
de hierarkier som skapas där även präglar livet utanför arbetet. Inte minst gäller detta
i västvärldens samhällen, där arbetets ställning är stark (Martin och Collinson 2002).
I själva verket, menar dessa forskare, går det inte att entydigt avgöra var arbetsplatsen
slutar och övriga samhället börjar; gränsen dem emellan är flytande (Acker 2005:110).
Joan Acker har med kraft argumenterat för att varje arbetsplats eller annan organisa-
tion på ena eller andra sättet upprätthåller systematisk ojämlikhet baserad på kön, klass
och ras. En viss organisation utgör vid varje enskild tidpunkt en bestämd ”ojämlikhets-
regim”, vars uttryck måste studeras från fall till fall. Dessa ojämlikhetsregimer kan alltså
skilja sig mycket åt, men inte ens de arbetsplatser som medvetet strävar efter jämställdhet
går fria trots att den bristande jämställdheten där kan vara mindre iögonenfallande. Även
i sådana fall finns någon form av hierarki som understöds av legitimerande ideologier,
uppfattningar om ”ledarskap” och så vidare (Acker 2005, 2006).
De processer som upprätthåller och återskapar ojämlikhet äger rum i många sam-
manhang och kan vara mer eller mindre synliga. I ena änden av spektrumet finner
vi sådant som öppen diskriminering och sexuella trakasserier, som det numera i de
flesta länder finns lagar som beivrar. Mindre iögonenfallande är alla de processer som
till synes är neutrala men som systematiskt missgynnar vissa grupper. Jag tänker mig
att det akademiska hushållsarbetet utgör en sådan relativt osynlig process, som inte
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
8
uppmärksammas av dem som drar nytta av att det utförs, och kanske inte ens av dem
som får det på sin lott.
Det finns skäl att tro att det akademiska hushållsarbetet faktiskt är osynligare i
Sverige än i USA, där den mesta forskningen alltså hittills har bedrivits. I USA ingår
”service” som en av de tre huvudsakliga uppgifterna för universitetsanställda vid sidan
av forskning och undervisning (Ward 2003). Men i Sverige är de tre uppgifterna som
bekant forskning, undervisning och samverkan med det omgivande samhället. Alla
de arbetsuppgifter som i USA ingår i ett vidare serviceuppdrag – medverkan i betygs-
nämnder, bedömning av forskningsansökningar, böcker och artiklar, samt deltagande
i institutionsinterna uppdrag – är helt frånvarande i den svenska formuleringen av
universitetets kärnuppdrag.2 Jag menar inte att problemet i sig självt är mindre – detta
är en empirisk fråga och som vi ska se nedan finns det en hel del amerikansk forsk-
ning som visar på en snedvridning som innebär att serviceuppdragen främst utförs
av kvinnor. Det jag menar är i stället att osynliggörandet av alla dessa sysslor kan vara
ännu större i Sverige, vilket gör denna subtila form av underordning än svårare att se,
kan man förmoda.3
När ett missförhållande inte är speciellt synligt är det förstås svårare att komma till
rätta med det. Två omständigheter gör problemet extra stort. Det ena är att synligheten
skiljer sig åt mellan grupper. De som drar fördel av en rådande ordning är inte sällan
omedvetna om detta. De kan tala om rasism och sexism som något oönskat och
abstrakt som finns därute i samhället, men vara ovetande om att det praktiseras på
deras egen arbetsplats och kanske rent av av dem själva. Samtidigt kan andra på samma
arbetsplats uppleva sig nedtryckta och underordnade (Acker 2005:118).
Ett annat problem är att anställda ofta internaliserar normer som upprätthåller
ojämlikhet, vilket gör problemet otydligt för både dem själva och andra. Att upprätt-
hålla normer är inte något passivt. Som Arlie Hochschield (2003) visat kräver det ofta
inte bara en anpassning av beteenden, utan också en aktiv bearbetning av det egna
känslolivet. Det ”känslomässiga arbete” (emotion work) hon talar om består i individens
försök att på ett djupare plan bringa sig själv i samklang med den rådande ideologin, till
exempel en viss ojämlikhetsregim. Det känslomässiga arbetet kan gå ut på att trycka
undan känslor som inte verkar lämpliga, men även att frammana känslor som man inte
har men som framstår som önskvärda – till exempel att trivas inom ramen för en given
ordning (ibid:95). Den sortens processer motverkar de underordnande processernas
synlighet. I det sammanhang vi intresserar oss för här skulle det kunna handla om att
de som förväntas utföra de akademiska hushållssysslorna efter hand kan komma att
utveckla en känslomässig acceptans för detta.
2 Jfr Högskolelagen Kap. 1 § 2. I kapitlet om ”Professorer och andra lärare” finns en formulering
om att administration ingår i universitets- och högskolelärares sysslor (Kap. 3 § 1).
3 Som vi ska se är en del av problemet vidmakthållandet av en akademisk kultur som håller vissa
sysslor högre än andra. Att forskning i praktiken rangordnas högre än undervisning är ett välkänt
faktum. Initiativ såsom Lunds universitets pedagogiska akademi, där undervisningskompetens be-
lönas genom ett graderat system knutet till lönepåslag, visar att det pågår ett medvetet arbete för att
ändra på detta. Något liknande finns emellertid inte (mig veterligen) i fråga om hushållssysslorna.
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
9
Genus i högskolan
Kvinnors roll inom högskolevärlden har på flera sätt stärkts under senare decennier.
Juridiska hinder för kvinnor att studera och att undervisa har avvecklats. Dessutom
har högskolevärlden i vissa avseenden feminiserats. Det finns nu fler kvinnor än män
som studerar på grundnivån, både i Sverige och i många andra länder. Kvinnor läser
också nu vad som traditionellt setts som manliga utbildningar, till exempel medicin
och juridik, även om en viss horisontell uppdelning mellan kvinnor och män fortfa-
rande kvarstår. Samtidigt är universitetsvärlden och de olika vetenskapsgrenarna som
trängs inom den hierarkiska med enorma skillnader i fråga om både löner och prestige.
Universitetsvärlden har dessutom stort inflytande på det omgivande samhället, då
vetenskapliga resultat inverkar på människors uppfattning om världen och samhället.
Detta gör det särskilt viktigt att undersöka skevheter i fråga om formella och informella
positioner inom universitetsvärlden (Frank Fox m.fl. 2017).
I den här artikeln intresserar jag mig främst för vertikala åtskillnader, det vill säga
kvinnors möjlighet att göra karriär inom högskolan. Forskning har visat att ju högre
tjänstegrad desto färre kvinnor. I Sverige har vi till exempel 46 procent kvinnliga
lektorer och bara 25 procent kvinnliga professorer. Det här mönstret är tydligast inom
teknikämnena, där motsvarande procentsatser är 26 respektive 15 procent (UKÄ
2016:89–93).
Det finns nu en relativt bred forskning om de specifika karriärhinder som kvinnor
möter inom högskolan (Frank Fox mfl 2017). En viktig insikt kan hämtas i Liisa
Husus studie. Husu menar att den formella jämlikheten lett till att kvinnors un-
derordning blivit informell, vilket gjort den svårare att upptäcka. Hennes välkända
studie visade att erfarenheter av diskriminering inom akademin återfanns på alla
nivåer. Diskrimineringen är alltså inte avgränsad till en viss fas i karriären, utan
drabbar kvinnor under hela deras akademiskt verksamma liv (Husu 2005b). De
kvinnor som Husu intervjuade berättade om många olika upplevelser av diskrimine-
ring. Vissa hade upplevt diskriminering vid rekrytering och vid meritbedömning av
olika slag. Men många talade också om mycket subtila uteslutningsmekanismer som
mer antar formen av icke-händelser. Exempel på detta var att man blir bortglömd
eller bemött med tystnad (Husu 2005b).
Ett återkommande tema i forskningen handlar om forskaridealet och att detta
är maskulint kodat. Precis som feministisk forskning har visat hur andra förmodat
neutrala roller (till exempel arbetaren, individen inom liberalismen) underförstått
byggt på föreställningar om mannen, har forskare här alltså vänt blicken mot sitt
eget fält, vetenskapen. Den traditionella bilden av forskaren är den av en avskärmad
individ, en hjärna utan kropp, någon utan familjeförpliktelser som helhjärtat kan
ägna sig åt vetenskapen. I den tid vi nu lever i, när nyliberala styrningsformer trängt
in i universitetsvärlden, kompletteras detta ideal med nya (maskulina) särdrag: man
ska vara målmedveten, tävlingsinriktad och handlingskraftig (Frank Fox 2017).
Dessa ideal är nog svåra för de flesta att ta till sig och trivas med, men det är särskilt
besvärligt för många kvinnor. Kraven på total hängivenhet och villighet att ägna all
sin vakna tid åt forskningen om så krävs krockar med de förväntningar som ställs
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
10
på kvinnor i deras familjeroll (Thwaites och Pressland 2017; Caprile 2012). Morley
(2013) förklarar att kvinnor kläms mellan två greedy institutions som båda ställer
höga krav på närvaro och hängivenhet, nämligen akademin och familjen. Dessutom
har många kvinnor extremt svårt att identifiera sig med detta forskarideal, vilket
bland annat tar sig uttryck i tvekan att söka sig till ledande positioner (Morley 2013;
Morley och Crossouard 2016).
Forskning har visat att kvinnors karriärmöjligheter krymps på många olika sätt:
man har bland annat visat att kvinnor citeras mindre än män, något som kan vara
avgörande för meritering (King m.fl. 2017; Maliniak et al 2013). I de fall kvinnor
och män samförfattar bedöms alstren ofta till kvinnors nackdel (Sarsons 2017). Inom
samhällsvetenskapen tenderar kvinnor att välja ”mjukare” kvalitativa metoder som
inte har samma status som kvantitativa metoder (Shames och Wise 2017). Vidare
missgynnas kvinnor ofta av studentutvärderingar, både på grund av deras utform-
ning och på grund av studenternas fördomar och uppfattningar om vetenskaplig
auktoritet (Boring m.fl. 2016; MacNell m.fl. 2015; Martin 2015). Forskningsanslag
tilldelas genom processer som tenderar att missgynna kvinnor (Bondestam och
Grip 2015; Andersson m.fl. 2012), något som också gäller de större satsningarna på
”starka forskningsmiljöer” (Sandström m.fl. 2010, Caprile 2012). Kvinnor har också
generellt sämre nätverksresurser än män, något som i många fall kan vara förödande
(Caprile 2012).
I Sverige finns det en medvetenhet om den bristande jämställdheten inom högsko-
lesektorn. År 2009 inrättade regeringen Delegationen för jämställdhet i högskolan.
Bland de olika problem som delegationen skulle undersöka fanns ”kvinnor och mäns
skilda möjligheter till forskarkarriär” och ”den ojämna könsfördelningen på högre
tjänster och befattningar inom högskolan” (SOU 2011:1, 218). Hypotesen som förs
fram i denna artikel är att den skeva fördelningen av akademiskt hushållsarbete kan
utgöra en del av förklaringen till dessa problem (Bellas och Toutkoushian 1999). Vi
kommer nu att gå vidare med att försöka definiera, kartlägga och förklara det akade-
miska hushållsarbetet.
Ett försök till definition
För att ringa in vad det akademiska hushållsarbetet består i börjar jag negativt: det
handlar inte om forskning, undervisning eller samverkan med det omgivande samhäl-
let (tredje uppgiften). Det handlar inte heller om det arbete som den administrativa
personalen får betalt för att utföra och som ingår i deras arbetsbeskrivning. Jag syftar
inte heller på de allmänna administrativa uppgifterna – den allt större börda som alla
måste bära (till exempel att lära sig ständigt nya dataprogram för att hantera reseräk-
ningar med mera) när institutioner växer och deras uppgifter ökar samtidigt som man
inte anställer administratörer i motsvarande grad.
En teoretisk definition skulle kunna innefatta följande delar: det rör sig om en
uppsättning sysslor som måste utföras på en institution, som kräver att någon men
inte alla utför dem och som är icke-meriterande. För att försöka sig på lite public
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
11
choice4-språk, skulle man kunna säga att det akademiska hushållsarbetet som helhet är
ett slags kollektiv nyttighet, som alla drar fördel av men som inte alla behöver utföra.5
Varenda syssla som ingår i hushållsarbetet kanske inte skulle motsvara kriterierna för
en kollektiv nyttighet (tvärtom är utmärkande för dessa sysslor ofta att de innebär
yttringar av lojalitet, stöd, affekt och omsorg som är personliga i det att de riktar
sig till en viss individ). Men abstraherade från varje enskild situation, utgör dessa
hushållsarbetssysslor sammantagna själva det emotionella och praktiska smörjmedlet
för en institution, det som inte bara får institutionen att praktiskt fungera utan också
det som bidrar till att skapa en stämning eller en atmosfär som alla får ta del av.6 På
detta sätt kan vi tala om det som en kollektiv nyttighet.
En fördel med detta synsätt är att vi kan lyfta in i analysen de svårigheter som
ofta behäftar sådana nyttigheter. Problemet med fripassagerare är välkänt. En fripas-
sagerare är någon som utnyttjar den kollektiva nyttigheten men som inte bidrar till
att upprätthålla den. I fallet akademiskt hushållsarbete finns tveklöst fripassagerare
– detta är denna artikels själva motiv. Jag tänker mig att man teoretiskt sett kan vara en
fripassagerare utan att man själv är medveten om det. I själva verket är detta, som redan
nämnts, vad vi kan förvänta oss utifrån litteraturen kring privilegier och ojämlikhet.
Privilegierade grupper är ofta inte medvetna om sin gynnade position, deras privilegier
är ”osynliga” för dem. Samtidigt upplever de som står utanför att dörrarna är stängda
(Acker 2006). Kanske finns det en viss informell arbetsdelning som är så normaliserad
att man inte ens ref lekterar över sin privilegierade roll i den. Inte minst av detta skäl är
det viktigt att belysa hushållsarbetet: för att bidra till ett medvetandegörande.
Inom nationalekonomisk teori finns ett annat begrepp som är relevant i samman-
hanget, nämligen alternativkostnader. Alternativkostnader hänför sig till alternativ
resursanvändning och måste inte inbegripa pengar. Begreppet syftar på de kostnader
som följer av att man väljer bort något. I det här fallet handlar det om att vissa personer
lägger mycket resurser i form av tid på att utföra akademiskt hushållsarbete och därför
inte har samma möjligheter att forska och publicera sig, vilket i sin tur leder till ute-
bliven meritering. Den uteblivna meriteringen är alternativkostnaden. Alla aktiviteter
har förvisso alternativkostnader – även forskning och undervisning. Men till skillnad
från dessa kan servicesysslorna inte växlas in mot något annat, till exempel högre lön
eller steg i karriären. Detta, menar Bird m.fl., är ett utmärkande kännetecken för
akademiskt hushållsarbete.
4 Public choice är en gren inom statsvetenskapen som analyserar samhälleliga frågor med samma
verktyg som nationalekonomin använder för att analysera ekonomiska företeelser. Grundantagan-
dena är att människan är rationell och egennyttig.
5 Här brukar man nämna icke-rivalitet och icke-exkluderbarhet. ”Semikollektiva nyttigheter”
äger en av dessa egenskaper, medan ”genuint kollektiva nyttigheter” äger båda.
6 Organisationsteori har uppmärksammat att alla organisationer behöver ett mått av omsorg och
lojalitet (Rosanas och Velilla 2003). Detta, och förutsättningarna för att detta ska växa fram, har
framför allt undersökts inom ramen för vad som kallas ”Organizational Citizenship Behaviour”
(OCB) (Fiaz m.fl. 2018).
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
12
Service work is valuable to the organization in that it ensures the smooth functio-
ning of the university by reducing the likelihood of conflict over inequities. But
service work costs the university nothing. Because administrators define these
activities as secondary to the objectives of the organization, service work carries
little if any exchange value for those who do it. (Bird m.fl. 2004:201).7
Kategoriseringar
Jag ska nu se närmare på vilka sysslor som ingår i det som ibland kallas service och
ibland hushållsarbete. På vägen kommer jag att göra några olika indelningar för att
precisera vad jag menar.
Interna, externa och mellanliggande servicekategorier
”Jag kanske inte hjälper till med festplanering eller seminarier, men jag gör massor för
samhällsvetenskapen utanför institutionen.” Varianter på detta argument har jag hört
ofta och kanske själv använt ibland. Vi ska nu inleda med att resonera om varför detta
inte är godtagbart från rättvise- eller jämställdhetssynpunkt. En central skiljelinje
går mellan extern och intern service (Ward 2003). Det akademiska hushållsarbetet
ligger helt och hållet inom den senare kategorin. Extern service sker utanför institu-
tionen – till exempel vid andra institutioner eller i olika sammanhang på nationell
eller europeisk nivå. Det kan röra sig om sådant som att opponera på en disputation,
utföra sakkunniguppdrag inför tjänstetillsättningar eller delta i forskningsfinansiä-
rernas beredningsgrupper. Sådana sysslor kan definitivt vara betungande, och det är
nödvändigt att någon utför dem. Men vad som skiljer dem från hushållsarbetet är att
de är utåtriktade och därmed synliga, och direkt eller åtminstone indirekt meriterande.
De skapar nätverk, och dessutom är flera av dem arvoderade. Intern service sker i stället
på den egna heminstitutionen, saknar meriteringsvärde, är oftast icke-arvoderade, leder
inte till synlighet och främjar inga nätverk med forskare på andra institutioner. Ur det
perspektiv som jag intar i denna artikel kan man alltså inte ersätta den senare med den
förra. Om man lägger mycket tid på den externa servicen kan detta för övrigt vara ännu
en anledning till att man blir en fripassagerare på dem som utför den interna servicen.
Det kan vara meningsfullt att foga en tredje kategori till Wards uppdelning. Det
verkar gå att identifiera en mellanliggande position av servicesysslor, som riktas till
den egna fakulteten eller det egna universitetet. Ju ”mer intern” en syssla, desto mindre
prestige och desto mindre ekonomisk ersättning (se figur 1).
7 Observera att det inte är uteslutet att man trots alternativkostnader kan få tillfredsställelse av
att utföra dessa sysslor. Studier har visat att kvinnor och icke-vita som ägnar sig mycket åt dem ofta
upplever att de får något tillbaka: de känner sig till freds med jobbet och de uppskattar de relationer
de på detta sätt bygger (Bird et al 2004:201). Även dessa får dock leva med alternativkostnaden i
form av utebliven meritering.
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
13
Prestige och ekonomisk ersättning
Minst
Mest
Intern Mellanliggande Extern
Exempel Exempel Exempel
”Ställa upp” Prefektuppdrag8Betygsnämnd
Delta i arrangemang Fakultetsuppdrag Sakkunniguppdrag
Ge omsorg Universitetsuppdrag Forskningsråd
Figur 1. Tre kategorier av service och deras varierande grader av prestige och ersättning.
Intern service
Det jag här kallar akademiskt hushållsarbete kan också benämnas intern service. Vad
är det då för sysslor som ingår i denna? Här ger litteraturen inget tydligt svar. Den
mesta forskningen kommer från en amerikansk kontext och uppmärksammar sådant
som ”activities related to faculty governance, faculty recruitment, evaluation and pro-
motion, student admissions and scholarship, program supervision, development and
marketing, internal awards etc.” (Guarino och Borden 2017). Det finns inte anledning
att tro att exakt samma saker skulle vara relevanta i ett svenskt sammanhang, eftersom
universitetssektorn inte är uppbyggd på samma sätt. Detta motiverar vidare svensk
forskning. Men det finns en annan brist hos dessa amerikanska exemplifieringar,
nämligen att de bara räknar in tydliga och avgränsade uppdrag. Detta är förståeligt
då det bara är sådana som kan operationaliseras och räknas i empiriska, kvantitativa
studier. Men i den här artikeln är jag ute efter att teoretiskt få med hela omfattningen
av de akademiska hushållssysslorna, inklusive dem som är svåra att räkna. Det är
ofta just dessa som utgör organisationens smörjmedel. Dessa kan vara av två slag,
nämligen de som tillsammans med mer konkreta uppdrag ingår i det ”kollegiala” och
de som i stället är ”affektiva”. I tabellen nedan är det alltså endast typen ”uppdrag”
som befintliga studier av akademiskt hushållsarbete uppmärksammar.
8 En prefekt är anställd internt men är samtidigt institutionens ansikte utåt, varför prefekt-
uppdraget placerats i den mellanliggande kategorin. Man skulle kunna ifrågasätta varför
prefektskapet nämns i dessa sammanhang – ibland kan detta uppdrag ge en hel del makt och
prestige. Detta tycks dock variera mellan olika stora och på andra sätt inflytelserika institutioner.
Ofta förknippas också det tidskrävande prefektskapet med en pausad eller inställd forskarkarriär,
så för dem som fortfarande vill delta i det vetenskapliga fältet kan det ha karriärmässigt stora
alternativkostnader.
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
14
Intern service/akademiskt hushållsarbete – typer av sysslor
Kollegiala Affektiva/personliga
Uppdrag Lojalitet /plikt Akademiskt omsorgsarbete
Exempel: delta i jäm-
ställdhetskommittéer,
samverkansuppdrag, leda
seminarieverksamheten.
Exempel: festkommittéer,
”rycka in” i olika samman-
hang, utföra undervisning
när någon kollega blivit sjuk
eller missköter sig, sitta med
på seminarier, vara den
som tar anteckningar på
möten.
Exempel: trösta och peppa
doktorander, hjälpa till att
lösa relationsproblem mellan
kollegor, lösa problem så att
det blir bra för alla, även när
de egentligen åligger någon
annan, vara ”biträdande
mamma”
(se nedan).
Figur 2. Tre typer av akademiskt hushållsarbete/intern service.
Vilka utför det akademiska hushållsarbetet och hur blir det så?
Nyligen publicerades en stor studie som innefattade data från mer än 140 amerikan-
ska universitetsinstitutioner. Studien visade att kvinnor i genomsnitt utför långt mer
service än män även när man konstanthåller faktorer som tjänstegrad, etnicitet och
disciplin. Dessutom är det framför allt i den interna servicen (här definierad som sådan
service som riktas till den egna institutionen eller universitetet) som skillnaderna mel-
lan mäns och kvinnors arbete är störst. Slutsatsen är att akademiskt hushållsarbete är
en viktig faktor för att förklara skillnader i meritering och icke jämställda förhållanden
inom akademin (Guarino och Borden 2017).
We find strong evidence that, on average, women faculty perform more service
than male faculty in academia, and that the service differential is driven parti-
cularly by participation in internal rather than external service. Thus, one might
generalize that women faculty are shouldering a disproportionately large part of
the burden of ”taking care of the academic family,” so to speak (Guarino och
Borden 2017:690).
Även Mitchells och Heslis studie (2013) visar på denna könsmässiga obalans i
fråga om fördelning av arbetsuppgifter. Deras studie rör enbart statsvetenskap, men
forskarna menar att statsvetenskap är någorlunda representativt eftersom andelen
kvinnor ligger nära genomsnittet för samtliga discipliner. De har analyserat en
stor enkät som det amerikanska statsvetarförbundet APSA genomfört och som
1 399 universitetsanställda i USA svarat på. Resultatet visar att kvinnor och män
rapporterar in ungefär lika mycket servicearbete, men att kvinnornas sysslor har
lägre status och stjälper deras karriärer och inkomster snarare än hjälper dem. Färre
kvinnor får uppdrag som prefekter eller studierektorer för forskarutbildningen,
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
15
och fler kvinnor får uppdrag i den typ av kommittéer där deskriptiv representation
efterfrågas (token women) (Mitchell och Heslin 2013:362; jfr Selberg 2014). Även
här är det alltså tydligt att kvinnor är överrepresenterade i den icke-meriterande
inre servicen.
Hur sker då fördelningen av hushållsarbetet? En experimentbaserad studie har
nyligen visat på flera intressanta resultat vad gäller fördelningen av icke-meriterande
uppgifter (Babcock m.fl. 2017): Det är ungefär 50 procent mer sannolikt att en kvinna
erbjuder sig när något behöver göras än att en man gör det. Att ta på sig servicesysslor
verkar alltså för många kvinnor vara en del av att agera i den akademiska rollen (jämför
doing academic) (Søndergaard 2005). Det visar sig att både män och kvinnor erbjuder
sig i mindre grad när det är fler kvinnor i gruppen. Dessutom tillfrågas kvinnor i
betydligt högre grad än män av både män och kvinnor (Babcock m.fl. 2017). Slutligen
är kvinnor mer benägna att tacka ja till att ta på sig uppgifter när de väl tillfrågas
(Babcock m.fl. 2017; Mitchell och Hesli 2013).
Babcock m.fl. drar slutsatsen att dessa könsmönster vad gäller service kan förklara
den skeva karriärutvecklingen. Men, framhäver de, alternativkostnaden ligger inte
endast i den uteblivna meriteringen, utan också i mindre trivsel och tillfredsställelse
på arbetet:
Gender differences in the frequency of requests and in the acceptance of re-
quests for less-promotable tasks may help explain why women advance at a slower
rate than men in the workplace. Unless women spend more time at work that
do men, working on less-promotable tasks means that they spend less time on
more-promotable tasks. The career consequences of accepting a discretionary
low-promotability task may, however, extend beyond the opportunity costs of
the assignment itself. In particular, such assignments may generate lower job
satisfaction and in turn reduce the worker’s commitment and investment in her
job (Babcock m.fl. 2017:716).
Tidigare forskning har uppmärksammat betydelsen av upplevd organisatorisk rättvisa.
Om en arbetsplats upplevs som orättvis med avseende på antingen procedurer, fördel-
ning eller relationer, uppstår ofta vantrivsel och minskat engagemang (Yean och Yusuf
2016; Fiaz m.fl. 2018). När det akademiska hushållsarbetet snedfördelas riskerar man
alltså sådana konsekvenser.
Vad vet vi om hur det ser ut i Sverige? Jag har varit i kontakt med Universitets-
kanslerämbetet (UKÄ), Nationella sekretariatet för genusforskning, Lunds
universitets utvärderingsenhet och enhet för strategiskt arbetsmiljöarbete samt ett
par forskare i Lund för att spåra upp existerande forskning.9 Det verkar inte finnas
någon större kvantitativ kartläggning av just det som vi är ute efter i detta sam-
manhang. Det finns dock vissa indikationer på att de lägre tjänstegraderna utför mer
9 Tack till Terese Anving, Björn Badersten, Fredrik Bondestam, Åsa Ekberg, Johan Ohlin, Annika
Pontén och Rebecca Sehlberg.
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
16
av servicearbetet.10 Och i en studie från Naturvetenskap och Utbildningsvetenskap
vid Göteborgs universitet kan vi se att kvinnor dominerar i det som kallas ”samver-
kansuppdrag” (Silander 2012).
Varför förhåller det sig på detta sätt?
I den amerikanska forskningen verkar det alltså förhålla sig så att (a) kvinnor utför
mer akademiskt hushållsarbete och att (b) detta sker genom en kombination av att
kvinnor oftare blir tillfrågade och oftare erbjuder sig att utföra det. Nästa steg blir
att försöka förstå varför det förhåller sig på detta sätt. Nedan ska vi först se på några
aktörscentrerade förklaringar och därefter på några strukturella.
Individens preferenser och värderingar
Kanske har det att göra med preferenser? Alltså att kvinnor i större utsträckning vill
utföra akademiskt hushållsarbete? Detta är en viktig invändning, för förhåller det sig
på det viset så faller själva problemet, i alla fall delvis. Även om sådana preferenser skulle
bero på insocialiserade normer snarare än på något mer djupliggande och autentiskt,
så skulle hushållsarbetet i så fall inte gå emot ens upplevda vilja, och detta är inte ovä-
sentligt. Denna hypotes motsägs emellertid av den studie som Misra m.fl. (2011) gjort
och som bygger på enkäter och fokusgruppsintervjuer med 350 universitetsanställda.
Studien visade att både kvinnor och män föredrar att ägna sig åt forskning, men att
kvinnor känner större press att ändå ta på sig servicearbetet.
En alternativ förklaring är att det har med värderingar att göra. Antonio m.fl.
(2000) fann stöd för detta: ”Faculty who are altruistic, service oriented, and com-
munity oriented – regardless of their institution or disciplinary training – are most
likely to participate in community service” (ibid:388). Detta skulle i så fall betyda
10 UKÄ har gjort en ambitiös studie om hur lektorer, forskare, doktorander och professorer
använder sin arbetstid, där enkäter år 2011 gick ut till över 12 000 anställda. Det är emellertid svårt
att få klara besked om just det som jag är ute efter. Kategorin innehåller både meriterande och icke
meriterande uppdrag, allt från tjänstgöring som prefekt eller studierektor och expert- och förtroen-
deuppdrag till medverkan i beslutande organ och deltagande i utvärderingar, men även ”skötsel av
datorer”, konferensdeltagande med mera. Resultaten är uppdelade på fyra olika underkategorier, och
vi kan då se att de högre personalkategorierna (professorer, lektorer) utförde merparten av de me-
riterande uppgifterna, medan de ”lägre” personalkategorierna (TA-personal, forskningsassistenter,
adjunkter) dominerade i det som kallades ”annan verksamhet”, vilken är oprecist definierad men
framstår som uppgifter av enklare eller icke-meriterande karriär. Det finns dock inga uppgifter om
könsskillnader just i ”annan verksamhet” (UK Ä 2014:16–17). Vidare finns det en enkät om Lunds
universitets humanistiska och teologiska fakulteter som ställde bland annat frågan om på vilket
sätt olika personalkategorier fördelar sin arbetstid mellan forskning, undervisning och ”övrigt”. De
som lade mest tid på ”övrigt” var adjunkter (25 procent) följda av lektorer (18 procent), professorer
(13 procent) och forskare (10 procent). Det är svårt att dra några tydliga slutsatser av detta, då
övrigt-kategorin är generellt formulerad (”t.ex. administration och egen kompetensutveckling”)
och inte helt sammanfaller med det som vi är ute efter i denna undersökning (Lunds universitet
2011:38, Bilaga 2).
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
17
att den viktiga skiljelinjen inte går mellan kvinnor och män, utan mellan människor
med olika värderingar (altruistisk/självisk om man hårdrar det). Av detta kan man
frestas att dra slutsatsen att de med altruistiska värderingar inte bryr sig lika mycket
om karriär och prestige.
Men författarna fortsätter genom att peka på ett iögonfallande empiriskt samband:
”… high levels of commitment to and engagement in community service are most com-
mon among faculty with the least status – women faculty, faculty at the lower ranks, and
faculty of color” (ibid). De med lägst status på institutionen är de som omhuldar de mest
altruistiska värderingarna, och det är även dessa som utför huvuddelen av hushållsarbetet.
Därför måste vi fundera över om inte kausaliteten kan vara omvänd: de som drar ett
tungt lass av hushållsarbetet (till exempel kvinnor och olika minoriteter som i större
utsträckning tilldelas och förväntas utföra sådana sysslor) har mindre tid att forska och
ägna sig åt annat meriterande, vilket i sin tur gör det svårare för dem att stiga i graderna.
Möjligen kan den psykologiska effekten då bli att man anammar eller förstärker sina
altruistiska värderingar för att bli mer till freds med sin situation och position och för att
undvika bitterhet och ressentiment. Detta är vad man skulle kunna förvänta sig utifrån
Hochschields argument om känslomässigt arbete, som diskuterats ovan.
Babcock m.fl. (2017) menar i sin studie att det som driver den snedvridna fördel-
ningen mer än något annat inte är preferenser eller värderingar, utan föreställningen
om att kvinnor är mer benägna att tacka ja. Detta pekar i riktning mot förklaringar
som är mindre individcentrerade och mer strukturella och kulturella. De som vi ska
uppmärksamma här rör normer inom akademin.
Normer: publish or perish!
Jag tror att vi inte bara bör se på genusnormer för att förstå vårt problem, utan att
vi även måste uppmärksamma utvecklingen inom akademin på ett lite allmännare
plan. Då står den starka konkurrenskulturen med dess individcentrering och krav på
mobilitet fram som särskilt viktig, något som vi redan varit inne på. I en studie har
amerikanska postdoktorer intervjuats i fokusgrupper om sin inställning till akademin
och sin framtid inom den. Där framkom att de bedömer akademin som en mycket
konkurrensinriktad miljö, där individuella karriärkalkyler präglar både den sociala
samvaron och forskningens faktiska innehåll. Vidare menar de att man måste anpassa
sig till dessa normer för att ha en framtid inom universitetet och att det inte finns
någon annan råd än att stiga av om man inte kan leva upp till dem. Det verkar inte
heller vara någon särskilt trivsam miljö, utan de flesta postdoktorer upplever att de
själva inte tillhör den grupp av personer som framgångsrikt kan navigera i de här
strukturerna. Det är vanligt att de uppfattar sig som misslyckande, ensamma och
otillräckligt passionerade för forskningen. En viktig aspekt av detta var att de tenderar
att vända allt mot sig själva (vilket förstärker deras känsla av misslyckande) snarare än
mot strukturerna som sådana (Müller och Kenney 2014).11
11 Att lägga ansvaret på sig själv är i olika sammanhang är en allmän trend, som följer en social,
kulturell och ekonomisk utveckling i riktning mot privatisering av ansvar (jfr Mounk 2017).
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
18
Vi kan se att denna norm är svår att skilja från genusnormer, eftersom de griper
in i varann. Många av de intervjuade kvinnliga postdoktorerna införlivade med sin
självbild att det var just deras kvinnlighet som stod i vägen. Kvinnor trivs inte i mycket
konkurrensutsatta miljöer, och de har ”svagheten” att intressera sig för andra saker än
bara arbetet, menade de. Det är alltså tillhörigheten till kategorin kvinnor som gör
att de kommer till korta i sina smärtande jämförelser med andra (Müller och Kenney
2014:548).12
Men analysen visar att det även finns andra grupper som missgynnas. Bland dessa
fanns”people who are interested in engaging in more collaborative, collective and
caring models of working; people with significant commitments other than science
(e.g. caring commitments, political activism) … and people experiencing bodily disa-
bilities or other chronic conditions demanding time and care” (Müller och Kenney
2014:546). Forskarnas slutsats blir därför att dagens incitamentsstruktur i sig själv
motverkar samverkan och lagarbete och gör det svårare för gruppsammanhållning att
växa fram. Denna slutsats är relevant i vårt sammanhang, eftersom den tydliggör att
den övergripande universitetskulturen motverkar de (grupporienterade) akademiska
hushållssysslornas utförande.
Genusnormer: forskaridealet
Peixoto och Wyndhamn har utfört en större intervjustudie med anställda inom Na-
turvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Ungefär 90 personer inom olika
personalkategorier har intervjuats. En tydlig bild av idealforskaren framträder: ”starkt
tävlingsinriktad, uthållig, målorienterad och som sätter framsteg i det vetenskapliga
arbetet framför andra åtaganden i livet” (Peixoto och Wyndhamn 2012:61). Förfat-
tarna framhäver att detta tveklöst är ett mycket maskulint kodat ideal, eftersom de
efterfrågade karaktärsdragen är starkt kulturellt och historiskt förknippade med före-
ställningar om män och manlighet. Som vi sett ovan stämmer detta väl överens med
övrig feministisk forskning om forskaridealet.
Dess [idealets] motsats kan sägas manifesterad i omsorgstänkande, samarbets-
orientering och värnande om kollegialt kamratskap. Den ideala forskaren tar
under intervjuerna form, genom att dess antites formuleras. I resonemangen knyts
antitesen till kvinnligt kön och sammankopplas med en femininitet, vilken inte
görs förenlig med uppburet forskarideal. (Peixoto och Wyndhamn 2012:73)
12 Med dessa rön finns det både likheter och skillnader i Rebecca Selbergs intervjustudie med
kvinnliga ledare på Lunds universitet (till exempel prefekter och dekaner). Liksom de osäkra post-
doktorerna jämför sig de kvinnliga ledarna med sina manliga kollegor och med manligt kodade
ideal. Men till skillnad från dem drog de slutsatsen att deras egen kompetens stod sig väl i jämfö-
relsen (Selberg 2014).
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
19
Det är framför allt manliga forskare som menar att kvinnor har svårare att leva upp
till förväntningarna om ett totalt absorberande fokus på forskningen (Peixoto och
Wyndhamn 2012: 73). Anledningen till detta, menar männen, är att kvinnor ofta
fokuserar mer på familj, relationer och andra saker utanför arbetet och att de därför
inte är beredda att offra privatliv och allt annat för forskningens skull (ibid; jfr Selberg
2014).
I Peixotos och Wyndhamns studie är det tydligt hur könsarbetsdelningen normali-
seras genom föreställningar om kön. Många män framhäver att de kvinnliga sysslorna
ofta fordrar ett mått av social kompetens som kvinnor besitter – och som alltså inte
anses vara nödvändigt inom forskningen (Peixoto och Wyndhamn 2012:74). Det finns
också en seglivad föreställning om att kvinnor är bättre administratörer eftersom de
kan utföra många sysslor parallellt. Detta kan förmodas leda till att mer hushållsarbete
åläggs dem. Det finns en skillnad gentemot män som anses bättre på att totalt ”nörda
in” på något – vilket ingår i forskaridealet, som vi sett. En av forskarnas informanter,
en manlig professor, säger: ”Administration är nästan som en kvinnofälla. Kvinnor
är duktiga på att hålla ordning och då passar administration bra. Sen fastnar de där
för att de är så duktiga och effektiva. Inte blir det någon forskning då. Jag tror det
grundläggs tidigt det där. Småkillarnas strumpor plockas upp och tjejerna får plocka
upp” (citerad i Peixoto och Wyndhamn 2012:75).
Författarna gör en observation som ligger vid sidan av hushållsarbetet, men som
ändå har viss relevans. De noterar att det finns en tydlig rangordning mellan det som
män på gruppnivå ägnar sig mer åt (forskning, undervisning i smala kurser på hög nivå)
och det som kvinnor på gruppnivå ägnar sig mer åt (administration och undervisning
med låg prestige). Detta får bland annat till följd att man inte kan välja att satsa på
bred undervisning eller administration utan att bli betraktad som misslyckad, känslor
som också ofta internaliseras (Peixoto och Wyndhamn 2012:75).
Genusnormer: kvinnor blir tillfrågade och accepterar
Vi har redan diskuterat studier som visar att kvinnor blir mer tillfrågade om hushålls-
sysslor och att de i högre grad tackar ja till dem. Nu ska vi se hur detta kan förklaras
av förekomsten av genusnormer. I studien ”Följ en lärare/Följ en avdelningschef ” har
Anya Ernest samlat data om hur cirka 25 universitetslärare vid Mittuniversitetet an-
vänder sin arbetstid samt hur de reflekterar över detta. Hon sammanfattar:
En… upplevelse är att det kollegiala står i vägen för att kunna meritera sig. Genom
att inte sätta sig själv först utan hjälpa till med att lastbalansera ett kollegium
genom att ta på sig mer administrativa uppdrag minskar utrymmet för att bli
meriterad. Görs istället valet att inte acceptera den ökade administrationen utan
att kringgå den på olika sätt upplevs personen som mindre kollegial, men den
personen har i gengäld möjlighet att skapa en bättre förutsättning för meritering
(Ernest 2016:9).
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
20
”Det kollegiala” förefaller nästan synonymt med det som jag här kallat akademiskt
hushållsarbete. Det sägs att det föreligger en valsituation, där man antingen kan vara
kollegial eller satsa på meritering, vilket här förstås som att ”sätta sig själv först”. Men
vilka personer eller grupper är det vi talar om? Anya Ernest skriver att både män och
kvinnor beskrivit detta dilemma, men att uppfattningen (mäns eller kvinnors framgår
inte) är att det främst är kvinnor som drabbas: ”Samtidigt upplever flera att det oftast
är män som lättare kan släppa det kollegiala för att i stället fokusera på sin forskning,
medan det då i stället är tvärtom för kvinnor” (Ernest 2016:9).
En forskarhandledare säger i en intervju som citeras av Ulrike Schnaas: ”Doktoran-
der som är kvinnor får uppgifter som att ordna fester eller skriva protokoll, eftersom
alla vet att det då ’blir gjort’.” Samme handledare menar att kvinnliga doktorander
oftare får samordningsuppdrag som till exempel administratörer för något EU-projekt.
”Det är inte uteslutet att en doktorand som är man också får ett sådant uppdrag”,
fortsätter hen, men – och detta förefaller viktigt – ”inte när han anses vara särskilt
lovande.” Här samspelar den könsmässiga fördelningen av arbetsuppgifter med olika
könsbestämda uppfattningar om talang. Handledaren menar att vissa, alltid män, be-
traktas som ”stjärnor”, och att dessa särbehandlas, till exempel genom att slippa undan
administrativa uppdrag, för att få ”ryggen fri” (Schnaas 2011:68). En intervjuperson
i Peixotos och Wyndhamns studie, en kvinnlig doktorand, menar på samma tema:
Min känsla är att den kvinnliga doktoranden är och förväntas alltid vara duktig,
medan killen mer får vara den frihetsälskande anarkisten … Jag tror att anar-
kisten tenderar att trivas bättre på universitetet. Fröken duktig lider mer av alla
åtaganden och krav. (citerad i Peixoto och Wyndhamn 2012:78)
I Schnaas studie påvisas vidare att det akademiska omsorgsarbetet är kvinnligt kodat.
Hon studerar forskarhandledare vid Umeå universitet, som använder ord som ”biträ-
dande mamma” när de resonerar kring sin tillskrivna roll. Detta gäller inte minst när
konstellationen är sådan att huvudhandledaren är man och den biträdande handledaren
kvinna. I sådana situationer upplever de kvinnliga handledarna att deras vetenskapliga
meriter inte värderas lika högt som männens och att deras roll i stället blir att trösta, ge
beröm och omsorg, hjälpa till att lösa praktiska problem eller relationsproblem och så
vidare (Schnaas 2011:56–7). De menar även att traditionella förväntningar på kvinnor
att vara stödjande och omvårdande bland annat tar sig uttryck i högre förväntningar
på tillgänglighet, vilket naturligtvis blir en tidstjuv. ”Män tillåts i högre grad att vara
frånvarande, otillgängliga och slarviga, att inte bidra till aktiviteter på institutionsnivå
etc., medan omgivningen är mindre förlåtande mot kvinnor” (Schnaas 2011:58).
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
21
Avslutande diskussion
I den här artikeln har jag behandlat tre frågor: Hur kan vi förstå och definiera akade-
miskt hushållsarbete? Hur ser fördelningen av detta arbete ut (med avseende på främst
kön)? Och varför ser det ut så här?
Vad gäller den första frågan menar jag att det rör sig om interna sysslor som måste
utföras på en institution, att någon men inte alla behöver utföra dem och att de är
icke-meriterande. Man kan dela in dem i några olika kategorier: de som tar formen av
uppdrag, de som utförs av kollegial pliktkänsla och de som är affektiva till sin karaktär.
Den andra frågan kan främst besvaras genom amerikanska studier, eftersom ingen
större svensk empirisk studie utförts på området. Dessa studier visar att kvinnor i
betydligt högre grad än män både blir tillfrågade och erbjuder sig att utföra sysslorna
i fråga. Det finns också indikationer på att andra minoritetsgrupper är överrepresente-
rade. Vi har sett att organisationsforskningen påvisat att det ofta inom organisationer
finns informella maktstrukturer som missgynnar minoritetsgrupper. Det tycks som
om akademiskt hushållsarbete är ett område där detta blir särskilt tydligt.
Det är svårt att ge ett entydigt svar på den tredje frågan om orsakerna. Man kan
skilja mellan orsaker på aktörsnivå (individens preferenser och värderingar) och orsaker
på strukturell nivå (publikationsstress, forskarideal och genusnormer). Men man ska
nog inte se dem som ömsesidigt uteslutande. Vi såg till exempel att de som tar på sig
hushållssysslor anses ha mer altruistisk personlighet än andra. Men om det nu är så
kan det kanske vara en följd av ett upplevt utanförskap, som kommit en att anamma
en inställning som fungerar i det sammanhang i vilket man rör sig.
När vi talar om akademiskt hushållsarbete anknyter vi till den forskningstradition
som sedan länge visat på förekomsten av en samhällelig arbetsdelning, där män lönear-
betar och där kvinnor tar hand om hushåll och står för omsorg. Det vi menar med den
här liknelsen är alltså att en liknande arbetsdelning även återfinns inom arbetsplatser.
Även om kvinnor i högre grad nu har tillträde till universitetet som arbetsplats, har
de inte fullständigt frigjorts från den samhälleliga arbetsdelningen, som i stället följt
med dem in på jobbet.
Detta illustrerar mycket tydligt hur ens karriär är beroende av ens strategier. Ofta
säger man att den akademiska karriären förutom bra forskning är beroende av sådant
som nätverk och socialt kapital, ”rätt” sätt att föra sig och så vidare (Søndergaard 2005).
Men jag skulle vilja påstå att allt detta binds ihop av individens förmåga och vilja att
agera strategiskt i den akademiska kontexten, där vissa strategier belönas mer än andra.
Att inte utföra hushållssysslor belönas mer än att utföra dem, i alla fall karriärmässigt.
Det finns även en självförstärkande dynamik här: så länge som de som utför service
har lägst status kommer själva servicen att ha fortsatt låg status (Antonio m.fl. 2000).
Man ska här komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar att agera strategiskt
i akademiska sammanhang. Som vi redan sett prov på tenderar faktorer som kön, ras
och klass att avgöra ens möjligheter att välja strategi.
Kanske är det dock inte så enkelt att det alltid är strategiskt att undvika hushållssyss-
lorna. Strategiernas utdelning påverkas också av vilken specifik akademisk arena det
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
22
handlar om. Nuförtiden bedrivs mycket forskning i stora forskarlag, och i dessa sam-
manhang kanske hushållsarbetet kan ge utdelning på ett annat sätt än i det allmänna
institutionsarbetet. I Tina Mattssons studie finns tecken på detta. Mattsson studerade
ett mycket framgångsrikt kvinnligt dominerat forskarlag, vars deltagare hade utvecklat
mycket komplexa sätt att förhålla sig till sin framgång genom en kombination av att ta
plats och samtidigt bete sig så att man inte utgjorde något hot. I detta beteende ingick
att iscensätta en heterosexuell och familjeorienterad femininitet, att tala om sig själv
som ”duktig f licka” – och att självmant ta på sig en del servicesysslor (Mattsson 2014).
Till exempel var det kvinnorna som vid olika tillställningar och sammankomster
spontant bjöd in till kaffe genom att säga ”Varsågoda”, ställa fram koppar och ta
bort plastfolie från smörgåsfat. Det var även de som samlade ihop och ställde undan
samma koppar och smörgåsfat när pauserna var slut. Kvinnorna tog ofta ett socialt
ansvar genom att småprata med gäster i pauserna och vid lunchen, tillfällen då
männen kunde fördjupa sig i eller försvinna med sina mobiltelefoner eller bärbara
datorer. I viss mån skapades en arbetsdelning mellan männen och kvinnorna som
både tycktes bero på kvinnornas antal inom verksamheten och på ett ansvarsta-
gande som gav kvinnorna utrymme och legitimitet: genom att vara aktiva var det
möjligt för dem att styra och påverka verksamheten. (Mattsson 2014:280)
Vad Mattssons studie tycks visa är att utförande av hushållssysslor i vissa sammanhang
kan vara ett led i en (kanske inte medveten) strategi för att öka sitt inflytande. Vid sidan
av forskare gjorde kvinnorna sig till värdinnor och organisatörer. Man ska dock komma
ihåg att detta i slutändan var mer belastande för kvinnorna än för männen: ”Männen,
som inte intog samma framträdande roll, kunde på ett annat sätt koncentrera sig på att
vara forskare. Verksamheten tycktes många gånger bli mindre belastande för männen
eftersom de kunde koncentrera sig på att ’göra sitt’ utan att riskera sin position eller
legitimitet.” (Mattsson 2014:280).
Nu har jag koncentrerat mig på de orättvisa och negativa konsekvenserna av hus-
hållsarbetet. Avslutningsvis vill jag framhäva att det samtidigt även kan vara svårt
att bära det omvända, det vill säga att aldrig bli tillfrågad eller få några institutions-
uppgifter alls. En lektor med utländsk bakgrund berättar i en studie:
Sen det här med institutionen. Relationer med andra på institutionen byggde på
mina egna initiativ. Vänskapsrelationer, kafferummet. Jag var aldrig inblandad
i de här konflikterna på institutionen. Aldrig inblandad i planeringen av kurser.
Jag hade ingen kollegialitet på det sättet. Samtidigt var jag fullständigt avskärmad
från systemets funktionssätt. (Saxonberg och Sawyer 2006:422)
Det som är betungande för somliga kan vara åtråvärt för andra. Att tyngas av krav på
otacksam administration och förväntningar på omsorg innebär ju samtidigt att vara
inkluderad – om än på ett ojämlikt och orättvist sätt. Kanske bättre ändå än att vara
isolerad och utestängd.
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
23
Referenser:
Acker, J. (1990) ”Hierarchies, Jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organizations”,
Gender and Society 4 (2):139 –15 8 .
Acker, J. (2005) Class Questions: Feminist Answers. Lanham: Rowman & Littlefield.
Acker, J. (2006) ”Inequality Regimes: Gender, Class and Race in Organizations”,
Gender & Society 20 (4):441–464.
Ahmed, S. (2012) On Being Included: Racism and Diversity in Institutional Life. Dur-
ham: Duke University Press.
Alvarez, Maximillian (2017) ”Laboring Academia”, The Baffler, 20 juli 2017.
Andersson, J., C. Hahn Berg & C. Kolm (2012) Jämställdhetsobservationer i fyra bered-
ningsgrupper 2011. Stockholm: Vetenskapsrådet, Rapport 3:2012.
Antonio, A. L., H. S. Astin & C. M. Cress (2000) ”Community Service in Higher Educa-
tion: A Look at the Nation’s Faculty”, The Review of Higher Education 23 (4):373–397.
Babcock, L., M. P. Recalde, L. Vesterlund & L. Weingart (2017) ”Gender Differences
in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability”, American
Economic Review 107 (3):714–747.
Bellas, Marcia L. & Robert K. Toutkoushian (1999) ”Faculty Time Allocations and
Research Productivity: Gender, Race and Family Effects”, The Review of Higher
Education 22 (4): 367–390.
Bird, S., J. Litt & Y. Wang (2004) ”Creating Status of Women Reports: Institutional
Housekeeping as ‘Women’s Work’”, NWSA Journal 16 (1):194–206.
Bondestam, F. & L. Grip (2015) Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering,
jämställdhet och genus – en forskningsöversikt. Göteborgs universitet: Nationella se-
kretariatet för genusforskning.
Boring, A., K. Ottoboni & P. B. Stark (2016) ”Student evaluations of teaching (mostly)
do not measure teacher effectiveness”, Science Open Research (DOI: 10.14293/S2199-
1006.1.SOR-EDU.AETBZC.v1)
Caprile, M. (red.) (2012) Meta-analysis of gender and science research. Brussels: Euro-
pean Commission.
Cockburn, C. (1985) Machinery of Dominance. London: Pluto Press.
Dahlerup, D. (2010) Jämställdhet i akademin – en forskningsöversikt. Stockholm: De-
legationen för jämställdhet i högskolan.
Ernest, A. (2016) Följ en lärare/Följ en avdelningschef. Karlstad: Mittuniversitetet.
Essed, P. & D. T. Goldberg (2002) ”Cloning cultures: the social injustices of sameness”,
Ethnic and Racial Studies 25 (6):1066–1082.
Fiaz, M., A. Ikran, Q. Su & N. Ali (2018) ”How to Save the Saviors? Relationship
Between Organizational Justice and Citizenship Behavior”, The Journal of Develo-
ping Areas 52 (1) 45–58.
Frank Fox, M., K. Bunker Whittington & M. Linková (2017) ”Gender, (In)equity,
and the Scientific Workforce”, 701–733 i U. Felt, R. Fouché, C. A. Miller & L.
Smith-Doerr (red.), Handbook of Science and Technology Studies, Fourth Edition.
Cambridge: MIT Press.
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
24
Guarino, C. M., & V. M. H. Borden (2017) ”Faculty Service Loads and Gender: Are
Women Taking Care of the Academic Family?”, Research in Higher Education 58
(6): 672– 694.
Hochschild, A. R. (2003) The Commercialization of Intimate Life: Notes from Home and
Work. Berkeley, Los Angeles & London: University of California Press.
Heidegren, C.–G., H. Lundberg & K. Gustavsson (2018) Sverige och filosoferna. Svensk
1900-talsfilosofi i sociologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Husu, L. (2005a) Dold könsdiskriminering på akademiska arenor – osynligt, synligt,
subtilt. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie nr 41.
Husu, L. (2005b) ”Women’s Work-Related and Family-Related Discrimination and
Support in Academia”, 161–199 i M. Texler Segal & V. Demos (red.) Gender Rea-
lities: Local and Global, Vol. 9. Bingley: Emerald Group.
King, M. M., C. T. Bergstrom, S. J. Correll, J. Jacquet & J. D. West (2017) ”Men
Set Their Own Cites High: Gender and Self-citation across Fields and over Time,
Socius: Soiciological Research for a Dynamic World, 3:1–21.
Kumashiro, K. K. (2004) ”Uncertain Beginnings: Learning to Teach Paradoxically”.
Theory into Practice 43 (2):111–115.
Lunds universitet (2011) Student- och Lärarbarometern Humaniora och Teologi. Lunds
universitets utvärderingsenhet, Rapport nr 201:2.
MacNell, L., A. Driscoll & A. N. Hunt (2015) ”What’s in a Name: Exposing Gender Bias
in Student Ratings of Teaching”, Innovations in Higher Education, 40 (4):291–303.
Maliniak, D., R. Powers & B. F. Walter (2013) ”The Gender Citation Gap in Inter-
national Relations”, International Organization, 67 (4): 889–922.
Martin, L. L. (2016) ”Gender, Teaching Evaluations, and Professional Success in Po-
litical Science”, Political Science and Politics, 49 (2):313 –319.
Martin, P. Y. & D. Collinson (2002) ”’Over the Pond and Across the Water’: Deve-
loping the Field of ‘Gendered Organizations’”, Gender, Work and Organization, 9
(3):244–265.
Mattsson, T. (2014) ”Duktiga f lickor. Kön, femininitet och vetenskaplighet”, 270–292
i K. Sandell (red.) Att bryta innanförskapet. Kritiska perspektiv på jämställdhet och
mångfald i akademin. Göteborg: Makadam.
Misra, J., J. Hickes Lundquist, E. Holmes & S. Agiomavritis (2011)”The Ivory Ceiling
of Service Work”, Academe 97 (1):22–26.
Mitchell, S. McLaughlin & V. L. Hesli (2013) ”Women Don’t Ask? Women Don’t Say
No? Bargaining and Service in the Political Service Profession”, PS: Political Science
and Politics 46 (2):355–369.
Morley, L. (2013) ”The rules of the game: women and the leaderist turn in higher
education”, Gender and Education, 35 (1):116–131.
Morley, L. & B. Crossouard (2016) ”Gender in the Neoliberalised Global Academy:
The Affective Economy of Women and Leadership in South Asia”, British Journal
of Sociology of Education, 37 (1):149–168.
Mounk, Y. (2017) The Age of Responsibility: Luck, Choice, and the Welfare State. Cam-
bridge: Harvard University Press.
OM AK ADEMISKT HUSHÅLLSARBETE OCH DESS FÖRDELNING
25
Müller, R. och M. Kenney (2014) ”Agential Conversations: Interviewing Postdoctoral
Life Scientists and the Politics of Mundane Research Practices”, Science as Culture
23 (4):537–559.
Peixoto, A. och A.–K. Wyndhamn (2012) ”En kvalitativ intervjustudie av jämställdhet
och normer vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet”, 54–104 i C.
Berg, S. Edén & D. Turner (red.) Jämställda fakulteter? En studie av arbetsfördel-
ning och normer hos lärare och forskare vid två fakulteter vid Göteborgs universitet.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Rosanas, J.M. & M. Velilla (2003) ”Loyalty and Trust as the Ethical Bases for Orga-
nizations”, Journal of Business Ethics 44 (1):39– 49.
Sandell, K. (2014) ”Framgångsrika homosexuella akademiker: ett villkorat innanför-
skap?” 218–250 i K. Sandell (red.) Att bryta innanförskapet. Kritiska perspektiv på
jämställdhet och mångfald i akademin. Göteborg: Makadam.
Sandström, U., A. Wold, B. Jordansson, B. Ohlsson & Å. Smedberg (2010) Hans Excel-
lens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer. Stockholm: Delegationen
för jämställdhet i högskolan.
Sarsons H. (2017) ”Gender Differences in Recognition for Group Work”, Harvard
University Working Paper.
Saxonberg, S. & L. Sawyer (2006) Uteslutningsmekanismer och etnisk reproduktion
inom akademin, 405–463 i L. Sawyer & K. Masoud (red.)Utbildningens dilemma:
Demokratiska ideal och andrafierande praxis.Stockholm: Fritzes.
Schnaas, U. (2011) Könsmedveten forskarhandledning: teoretiska utgångspunkter och
praktiska erfarenheter. Uppsala Universitet: Avdelningen för universitetspedagogisk
utbildning.
Selberg, R. (2014) ”Kvinna och ‘brytare’? Förhållningssätt och strategier bland kvinnli
-
ga ledare vid Lunds universitet”, 251–269 i K. Sandell (red.) Att bryta innanförskapet.
Kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin. Göteborg: Makadam.
Shames, S. L. & T. Wise (2017) ”Gender, Diversity, and Methods in Political Sci-
ence: A Theory of Selection and Survival Biases”, Political Science and Politics, 50
(3):811–823.
Silander, C. (2012) ”Kvantitativ kartläggning av könsbalans vid utbildningsveten-
skapliga och naturvetenskapliga fakulteterna vid Göteborgs universitet”, 16–53 i
C. Berg, S. Edén & D. Turner (red.) Jämställda fakulteter? En studie av arbetsfördel-
ning och normer hos lärare och forskare vid två fakulteter vid Göteborgs universitet.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Smith, Dorothy E. (2005) Institutional Ethnography: A Sociology for People. Oxford:
AltaMira.
SOU 2011: 1. Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. Betänkade av Delegationen
för jämställdhet i högskolan. Stockholm: Fritzes.
Søndergaard, D. M. (2005) ”Making Sense of Gender, Age, Power and Disciplinary Posi-
tion: Intersecting Discourses in the Academy”, Feminism & Psychology 15 (2):189–208.
Thwaites, R. & A. Pressland (red.) (2017) Being an Early Career Feminist Academic:
Global Perspectives, Experiences and Challenges. London: Palgrave Macmillan.
SOCIOLOGISK FORSKNING 2019
26
UKÄ 2014. Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid? En studie baserad
på årsverkesdata. Stockholm: Universitetskanslerämbetet, Effektivitetsanalys 2014:1.
UKÄ 2016. Kvinnor och män i högskolan. Stockholm: Universitetskanslerämbetet,
Rapport 2016:16.
Ward, K. (2003) ”Faculty Service Roles and the Scholarship of Engagement”, ERIC
Digest.
Yean, T. F. & A. A. Yusof (2015) ”Organizational Justice: A Conceptual Discussion”,
Procedia – Social and Behavioral Sciences, 219:798– 803.
Kontaktuppgifter:
Sara Kalm, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
E-post: sara.kalm@svet.lu.se
Författarpresentation:
Sara Kalm är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon forskar om migration,
medborgarskap och migrationspolitik, för närvarande främst med ett historiskt och
jämförande perspektiv. Ett annat forskningsområde är civilsamhälle, som hon just
nu närmar sig från ett elitiseringsperspektiv inom ramarna för forskningsprogram-
met Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen,
integrationen och ifrågasättandet av eliter i Europeiska civilsamhället. På temat univer-
sitetskultur, som denna artikel berör, har hon tidigare publicerat ”Kritiskt tänkande i
forskarutbildningen – handledares röster om ett betydelsefullt examensmål” tillsam-
mans med Magdalena Bexell (Högre utbildning, vol 7, nr 2, 2017).
