Content uploaded by Andreas Back
Author content
All content in this area was uploaded by Andreas Back on Apr 23, 2019
Content may be subject to copyright.
Från sommarnöjen till Airbnb:
En översikt av
svensk fritidshusforskning
R M, D K. M A B
Introduktion
Att äga och/eller nyttja en privatägd, fristående enfamiljsbostad för fri-
tidsändamål (fritidshus) har varit en central del i utvecklingen av turis-
men i Sverige och Norden. Till en början var detta fenomen något som
endast en privilegierad överklass hade möjligheten att engagera sig i.
Detta spred sig senare till medel- och arbetarklassen och är idag väldigt
utbrett. Idag nns cirka fritidshus spridda över landet (Back &
Marjavaara, ) och mer än hälften av Sveriges befolkning (,)
anger att de har tillgång till ett fritidshus (Statistiska centralbyrån,
a), privatägt, via släkt eller bekanta. Användningen av fritidshusen
genererar stora volymer gästnätter. Enligt Müller m.. () spenderar
de svenska fritidshusägarna i genomsnitt nätter per år i sina fritids-
hus, och ytterligare i genomsnitt nätter spenderas av gäster. Man kan
således med fog påstå att fritidshusturismen är en ”dold jätte” (Frost,
), på grund av omfattningen, men även då den inte ses som en del
av den traditionella turismnäringen. Denna form av turism har således
stora konsekvenser på en rad platser runt om i landet.
Svensk fritidshus-
forskning
R. M, D. K. M A.
B
T
Y T
De första publikationerna och studierna om fritidshus i Sverige kom
redan i slutet av -talet. Det är dock från -talet och framåt som
antalet publikationer ökade. Idag är fritidshus ett starkt fält inom
svensk turismforskning. Forskning om fritidshus har framförallt sina
rötter i den geograska disciplinen, vilket har accentuerats ytterligare
genom åren. Trots att fältet har en lång historia har ingen samman-
hängande beskrivning gjorts tidigare. Detta kapitel är således en över-
sikt av svensk forskning om fritidshusturism, utifrån en kulturgeogra-
sk ämneshorisont. Vi beskriver hur det började, hur forskningsfältet
utvecklats samt vilka frågeställningar som besvarats men även var
forskningsfronten står idag. Vi redogör även för hur fritidshusforsk-
ningen bidragit till ökad kunskap om eekterna och konsekvenserna
av människors temporära mobilitet. Slutligen ger vi oss i kast med att
identiera framtida forskningsfrågor som är angelägna att undersöka.
Tidig fritidshusforskning (1897–1945)
Den första tiden av studier rörande fritidshus i Sverige karaktäriseras av
deskriptiva studier och studier av fritidshusens utbredning och förkla-
ring till dess lokalisering. Dock nns även embryon till mer avancerad
analys av de konsekvenser detta fenomen kan tänkas få och vilka lös-
ningarna kan tänkas vara. Redan i slutet av -talet benämns fenome-
net i Erik Wilhelm Dahlgrens verk Stockholm – Sveriges hufvudstad
(). I detta samlingsverk på tre band, beskrivs Stockholm utifrån en
rad olika perspektiv, i sann regionalgeogrask anda. Fritidshus, eller
sommarnöjen, som Dahlgren kallar dem, är dock endast en perifer del av
verket, och nämns i ett stycke i sista kapitlet i det tredje bandet. Verket
är ytterst deskriptivt, men likväl ett viktigt första steg till mer omfat-
tande studier på området. Under den första delen av -talet är det
sparsamt med publikationer rörande fritidshus i Sverige. publice-
rar dock Sam Ljungdal ett kapitel i Ymer, som är den första större
genomgången av fritidshusens utbredning och lokalisering runt Stock-
holm. Det unika med denna studie är att den fokuserar specikt på
R. M, D. K. M A. B S
detta fenomen, snarare än att vara en del av en större regionalgeogrask
genomgång. Ljungdal () konstaterar att utbredningen av överklas-
sens så kallade grosshandlarvillor samt de enklare sportstugorna sam-
manföll med ångbåtslinjernas dragning. Ljungdal identierar även ske-
enden som senare kom att bli viktiga teman i fritidshusforskningen.
Exempel är de vikande intäkterna från sket i skärgården, vilket upp-
vägdes av intäkter genererade av sommargäster, idag rubricerat som
strukturomvandling. Även den begynnande permanenteringen av fri-
tidshusen nämns av Ljungdal och kom senare att bli ett centralt tema i
fritidshusforskningen i Sverige, då med etiketten stadsutbredning, stads-
utglesning, eller urban sprawl (Müller & Marjavaara, ) på engelska.
År publicerade Carl Fredrik Ahlberg en artikel i tidskriften Bygg-
mästaren. Detta var en redogörelse för sportstugerörelsen, dess utbred-
ning och drivkrafter. Ahlberg uppmärksammade fenomenet att män-
niskor från storstaden genom sina sportstugor nu började återknyta
kontakten med landsbygden. Stadens ykt till landsbygden beskrivs
Figur 1. Svenskt fritidshus. Röd stuga med vita knutar (eller vita detaljer i detta fall), byggd under senare delen av
1900-talet, avsiktligt byggt som fritidshus, lokaliserat nära vattnet, inom stadens influensområde. Detta fritidshus
ligger i Villvattnet, mellan Umeå och Skellefteå. Foto: Roger Marjavaara, 2009.
Figur 1. Svenskt fritidshus. Röd stuga med vita knutar (eller vita detaljer i detta
fall), byggd under senare delen av 1900-talet, avsiktligt byggt som fritidshus,
lokaliserat nära vattnet, inom stadens inuensområde. Detta fritidshus ligger i
Villvattnet, mellan Umeå och Skellefteå. Foto: Roger Marjavaara, 2009.
Y T
som ”… en av vår tids märkligaste företeelser, men också ett av dess
största sociala problem …” (s. ). Här uppmärksammar Ahlberg de pla-
neringsproblem han ser komma i kölvattnet av denna utveckling. Till-
gången till mark, vatten och avlopp men även hur sportstugorna förfu-
lar landskapet och försvårar kontakten med naturen lyfts fram. Den
ökande fritidshusturismen och människors temporära mobilitet
beskrivs som ett problem för planerare och arkitekter.
Efterkrigstiden (1946–1990)
Under tiden efter andra världskriget, fram till den första oljekrisen i
början av -talet, uppvisar Sverige en kraftig ekonomisk tillväxt och
en välfärdsökning som aldrig tidigare skådats. Exempelvis utökas den
lagstadgade semestern från två veckor till fem veckor (SOU,
). Denna unika situation får givetvis konsekvensen att människor
investerar i sin fritid och sitt välbennande. Fritidshuset är bara en i
raden av produkter som blir måltavla för denna konsumtion. Detta
främjas av den oentliga sektorn genom samhällsplanering och skatte-
politik och leder till en stark utbyggnad av fritidshussektorn (Nordin,
a). Även urbaniseringen under efterkrigstiden bidrar till ett mer
omfattande fritidshusägande eftersom fastigheter på landsbygden
överges och omvandlas till fritidshus (Müller, a). Fritidshusturism,
som nu är tillgängligt även i de breda folkmassorna, får givetvis sina
konsekvenser och uppmärksammas bland forskare, planerare och
politiker genom studier och utredningar. Under dessa decennier går
man från deskriptiva studier på svenska till analytiska och problemati-
serande studier riktade mot en internationell forskargemenskap. Stu-
dieområdet börjar även attrahera forskare utanför den kultur-
geograska kretsen, vilket gör att frågeställningarna breddas. Fritids-
husturismens eekter på lokalsamhällena börjar här växa fram som ett
centralt intresseområde.
Perioden inleds då Bertil Hedenstierna kommer ut med sin dok-
torsavhandling Stockholms skärgård: kulturgeograska undersökningar i
R. M, D. K. M A. B S
Värmdö gamla skeppslag. Hedenstierna var geograf vid dåvarande
Stockholms Högskola och hans avhandling är den första i Sverige som
mer eller mindre fokuserar på fenomenet fritidshus (se översikt av
samtliga avhandlingar med fokus på fritidshus i tabell ). På tidstypiskt
regionalgeograskt manér beskriver avhandlingen utvecklingen och
orsakerna till de förändringar som observerades i Stockholms skär-
gård. I detta sammanhang är fritidshusen bara ett i raden av fenomen,
om än ett viktigt sådant, som bidrar till situationen i skärgården.
Hedenstiernas hade särskild fokus på skärgårdens omvandling, samt
Tabell 1. Svenska avhandlingar på temat fritidshus eller där fenomenet fritidshus har en
framträdande roll.
Årtal Författare Titel Lärosäte Disciplin
1949 Bertil
Hedenstierna Stockholms Skärgård: Kultur-
geograska undersökningar i
Värmdö gamla skeppslag.
Stockholms
Högskola
Geogra
1968 Hans
Aldskogius Studier i Siljanområdets
fritidshusbebyggelse. Uppsala
Universitet Kulturgeogra
1982 Magnus
Bohlin Spatial economics of second
homes: a review of a Canadian
and a Swedish case study.
Uppsala
Universitet Kulturgeogra
1987 Ann Katrin
Pihl Atmer Sommarnöjet I skärgården:
Sommarbebyggelse i Stockholms
inre skärgård 1860–1915.
Stockholms
Universitet Konstvetenskap
1997 Urban
Nordin Skärgården i storstadens skugga:
Arbetsvillkor och försörjnings-
strategier i storstadsnära gles-
bygdsområden.
Stockholms
Universitet Kulturgeogra
1999 Dieter K.
Müller German second home owners
in the Swedish countryside. Umeå
Universitet Kulturgeogra
2008 Roger
Marjavaara Second home tourism: The root
to displacement in Sweden? Umeå
Universitet Kulturgeogra
2011 Ingrid
Persson Fritidshuset som planerings-
dilemma Blekinge
tekniska
högskola
Fysisk planering
2011 Maja
Lagerqvist Torpets transformationer:
Materialitet, representation och
praktik från år 1850 till 2010.
Stockholms
Universitet Kulturgeogra
Y T
till vilken grad och på vilket sätt dess fritidshus var en konsekvens av
större samhällsskeenden. Exempel på detta är: Från grosshandlarvilla
till fritidsby, publicerad i Ymer samt boken Skärgårdsöar och ske-
kobbar ().
Under -talet kom en rad publikationer, som behandlade fritids-
hus som fenomen (Anonsen, ; Hansson & Medin, ; Hägerstrand,
; Svensson, ). Dessa studier påminner dock mer om moderna
case studier än de tidigare regionalgeograska studierna i fråga om att
de behandlar ett tema (fritidshus) på en avgränsad plats. Studierna av
Hansson och Medin samt av Svensson försöker kartlägga och förklara
den temporära migrationen i de så kallade Sommarortsfälten. Här upp-
märksammas att människor med högre socioekonomisk status har en
längre geogrask räckvidd samt att förekomsten av organiserad turism,
i form av semesterbyar, kan förklara varför människor valde vissa plat-
ser före andra. Dessa studier uppmärksammar även individers platsan-
knytning genom deras historiska koppling till den plats de väljer att
turista på. Senare, under -talet, kom en rad studier som utvecklade
fritidshusforskningen genom att fokusera på hur individer påverkar var-
andra i fråga om var de har sina fritidshus (Finnveden, ), samt indi-
viders boendekarriär, genom att först hyra ett fritidshus för att sedan
köpa ett hus på samma plats (Ekholm, ). År kom den andra
avhandlingen på fritidshusturism i Sverige, Hans Aldskogius Studier i
Siljanområdets fritidsbebyggelse. Aldskogius var en föregångare på om-
rådet då han diskuterade det så kallade fritidsvärdet, eller det värde som
fritidshuset hade för sin ägare. Detta värde var, enlig Aldskogius,
bestämt av fritidshusets relativa lokalisering i förhållande till perma-
nentbostaden, men även av egenskaperna i den omgivande miljön. De
empiriska studierna banade vägen för framtida forskning och begrepp
som senare kom att bli vanligt använda i sammanhanget, exempelvis
rekreationslandskap. Utöver detta, ägnade sig Aldskogius åt avancerade
kvantitativa övningar – regressionsmodeller – för att beräkna utbred-
ningen av fritidshus i Siljanområdet (Aldskogius, ).
I många forskningsområden stöter man på så kallade klassiker, eller
R. M, D. K. M A. B S
standardverk, som de esta forskare refererar till. Om vi skall peka ut
fritidshusforskningens motsvarighet så är det troligtvis J.T. Coopock’s
bok: Second homes: curse or a blessing? från . Denna första interna-
tionella antologi på området ställde, vad som kom att bli, forsknings-
fältets ”eviga” fråga: är fritidshusturism en förbannelse eller välsig-
nelse? I denna samling nns ett kapitel skrivet av C.L. Bielckus ()
på temat: Second homes in Scandinavia. Vad som är speciellt med
denna är att det är en av de första svenska fritidshuspublikationerna
på engelska, med internationell spridning. Bielckus beskriver fenome-
nets framväxt i Skandinavien och Sverige och argumenterar bland
annat för att fritidshusens tillväxt under efterkrigstiden delvis var en
reaktion på den rurala ekonomins hastiga omstrukturering, ökad väl-
färd och semesterlagstiftningen. Under -talet frigjorde urbanise-
ringen cirka jordbruksfastigheter per år, varav många konverte-
rades till fritidshus (Bielckus, ).
År kom den tredje avhandlingen på området i Sverige, även
denna gång från Uppsala och återigen i kulturgeogra (Bohlin, ).
Avhandlingen studerar de ekonomiska eekterna av fritidshusturis-
men och konstaterar att det ekonomiska avtrycket som fritidshusä-
garna genererar på destinationerna är en eekt av avståndet mellan
hemmet och fritidshuset och i förlängningen den tid som spenderas i
fritidshuset. Bland övriga intressanta studier på -talet åternns
framförallt Guterstams () rapport om den så kallade ”skärgårds-
problematiken”. Denna rapport var en reaktion på den långvariga ned-
gång som observerats i Sveriges rurala och perifera områden.
Skillnaden mellan situationen i Stockholms skärgård och andra
svenska landsbygdsområden var att här fanns det fortfarande ett stort
intresse för bygden tack vare dess närhet till huvudstaden. Dock
begränsade sig intresset till rollen som rekreationslandskap. Detta
gjorde att fritidshusägarna och fritidshusturismen blev ifrågasatt som
fenomen och kritiserat för att orsaka en ohållbar situation på dessa
platser. I dagens kontext, med en allt ökande diskussion om turismens
negativa inverkningar på platser med hög efterfrågan (överturism), kan
Y T
man säga att denna debatt förekommit under lång tid i fritidshusforsk-
ningen, men då under andra rubriker. I slutet av -talet kommer en
fjärde avhandling med fokus på fritidshus, skriven av Ann Katrin Pihl
Atmer () i konstvetenskap. Pihl Atmer utvidgade därmed det aka-
demiska intresset för fritidshusturism. Den massiva avhandlingen på
cirka sidor har ett konsthistoriskt perspektiv där sommarbebyggel-
sen beskrivs och analyseras. Pihl Atmer () följer upp detta tema i en
senare bok där hon studerar sportstugerörelsen under första delen av
-talet, även här med fokus på konsthistoria och utformningen av
fritidshusen. Ytterligare en bok av Pihl Atmer kommer , då med
titeln Sommarnöjen vid vattnet. Den sista publikationen om fritidshus
under -talet skrevs av Jan Nyström vid Stockholms universitet och
studerade funktionsomvandlingen i Svinninge, ett gammalt fritidshus-
område nordöst om Stockholm (Nyström, ). Nyström uppmärk-
sammar således dynamiken mellan fritidshus och permanentbostäder.
Här är det frågan om att fritidshusen blir omvandlade till permanent-
bostäder då dessa ses som ett prisvärt alternativ att realisera drömmen
om ett eget boende bland storstadens befolkning. Denna spontana
process identieras som ett problem bland planerare då den får konse-
kvenser på platser där permanentboende kanske inte planerats.
Nyströms artikel är även den första som publiceras i en internationell
vetenskaplig tidskrift. En mer omfattande diskussion på temat förs av
Nyström () i en senare publikation på svenska, där han tar ett hel-
hetsgrepp på utvecklingen och dynamiken i Svinninge. Den svenska fri-
tidshustraditionen uppmärksammas också i Tyskland där Geipel
() skildrade mikrogeogran av livet i en sydsvensk stugby.
Modern fritidshusforskning (1990–2018)
Under -talet och framåt kommer fritidshusforskningen att bli allt
mer omfattande och genomgår lite av en pånyttfödelse (Müller, ,
a). Orsakerna till detta är enligt Müller (a) större samhällsför-
ändringar: en åldrande befolkning, ekonomisk omstrukturering, tek-
R. M, D. K. M A. B S
nologiska förändringar och en accelererande globalisering. Dessa för-
ändringar resulterar även i nya frågeställningar inom fritidshusforsk-
ningen: skatter, undanträngning, fritidshusägandets individuella
konsekvenser, arv, social påverkan, miljöaspekter, fritidshusägandets
transnationalisering med mera.
Aronsson () studerade mötet mellan de bofasta och fritidshusä-
garna i Smögen (Bohuslän) utifrån ett tidsgeograskt perspektiv. Han
uppmärksammar fritidshusturismens speciella särart när han argu-
menterar för att fritidshusägare är en hybrid mellan turister och
bofasta, eller tillfälligt bofasta. Detta faktum kommer senare att bli en
av de stora teoretiska utgångspunkterna till varför fritidshusturism är
så intressant att studera. Exempelvis argumenterar Müller (a) att
orsaken till att fritidshusturism är ett av de mest studerade fenomenen
i gränssnittet turism och migration beror på: () tillgången på tillförlit-
lig och omfattande datamaterial, () att det rör markägarfrågor, som är
ett av geograns centrala studieobjekt, och () att fritidshusägande
innebär ett långvarigt åtagande på destinationen. Eekterna av mötet
mellan fritidshusägare och lokalbefolkning uppmärksammades även
av Gustavsson () och av Löfgren (), men då i en historisk kon-
text. Aronssons studier följdes upp i senare publikationer med lik-
nande fokus (Aronsson, , ) och banade väg för er studier
rörande dynamiken i fritidshuslandskapen. Urban Nordins avhandling
b: Fritidshusbebyggelse för skärgårdsbor? Studier av fritidsboendets
betydelse för sysselsättningen i Blidö församling, Norrtälje kommun 1945–
1987 (b), var den femte avhandlingen i Sverige, även denna i kultur-
geogra. Nordin studerade de ekonomiska eekterna av fritidshustu-
rismen i Stockholms norra skärgård, och uppmärksammade på vilket
sätt denna aktivitet hade ekonomiska fördelar för de bygder de skedde
i. Några år senare kom Nordin () med ytterligare en studie rörande
Stockholms skärgård och då med fokus på befolkningsdynamiken och
hur fritidshusturismen hänger ihop med befolkningsutvecklingen.
Globaliseringens eekter på fritidshusturismen blir uppmärksam-
mad för första gången på allvar i svensk fritidshusforskning genom
Y T
Möller och Möllers () småländska studie. Här uppmärksammar
författarna den ökande efterfrågan på fritidshus i Sverige bland
utländska köpare, framförallt från Danmark och Tyskland. Sveriges
relativt liberala lagstiftning på utlandsägda fastigheter, i kombination
med låga priser och stort utbud, gör att platser som inte är attraktiva
bland svenska köpare blir attraktiva för spekulanter från utlandet och
vice versa. Idag är cirka svenska fritidshus utlandsägda och de
största marknaderna är, i fallande ordning, Norge, Danmark och Tysk-
land (Statistiska centralbyrån, c). I Kronobergs län är över av
fritidshusen utlandsägda (Statistiska centralbyrån, c). Även Mül-
ler () fokuserar på utländska fritidshusförvärv i Småland och
detta tema återkommer i den sjätte avhandlingen om fritidshustu-
rism, German second home owners in the Swedish countryside av Dieter
Müller () vid Umeå universitet. Denna kulturgeograska studie
fokuserar på vad som styr tyskars förvärvsmönster och eekterna av
transportlänkar till Tyskland. Müller undersöker även, likt Nordin tid-
igare, fritidshusägarnas bidrag till den lokala ekonomin genom ökad
omsättning i detaljhandeln och konstaterar att på ertalet platser är
det tack vare fritidshusägarnas konsumtion som butikerna kan klara
sig ekonomiskt. Samma år gjorde Robert Pettersson () en mindre
studie med fokus på utländska fritidshusköp i Norr- och Västerbotten
under mitten av -talet. Denna studie konstaterar att motiv och
nyttjande av fritidshusen skiljer sig åt beroende på avstånd till den
permanenta bostaden och att detta är avgörande för det ekonomiska
avtrycket som denna form av turism får på destinationen. Det inter-
nationella perspektivet återkommer i en senare studie av Jansson och
Müller (), men då som en komparativ studie av likheter och skill-
nader på geograska mönster, motiv och nyttjande av fritidshus i Fin-
land (Österbotten) och Sverige (Västerbotten). Även Vágner m.. ()
publicerar en jämförelse mellan fritidshusturism i Sverige och Tjeck-
ien. Berglund () undersöker motiv och vanor bland norska fritids-
husägare i Värmland och även Müller (b) återvänder i en studie av
fritidshus vid Västkusten ytterligare en gång till den internationella
R. M, D. K. M A. B S
dimensionen av fritidhusägandet och visar att norska fritidshusägare
skiljer sig från de svenska inte minst genom en mer kommersiell orien-
tering.
Inne på -talet sker en snabb ökning av antalet publikationer inom
fritidshusforskningen i Sverige. Även den internationella spridningen
ökar. Detta faller sig som en naturlig konsekvens av den ökande inter-
nationaliseringen av svensk samhällsvetenskaplig forskning genom att
allt er forskare deltar i den internationella debatten, reser på interna-
tionella konferenser och deltar i den akademiska gemenskapen. En för-
utsättning för detta är att allt er övergår till att skriva på engelska.
Även tillgången till big data medför att studier på nationell nivå, sna-
rare än case-baserade studier, börjar framträda. Här står sig Sverige bra
i ett internationellt perspektiv då tillgången till registerdata är väl
utvecklat jämfört med många andra länder. Från år och fram till
idag har ett ertal internationella böcker kommit ut med fritidshustu-
rism (second-home tourism) som tema, och med ertalet bidrag från
Sverige (Gallent m.. ; Gallent m.. ; Hall & Müller, ;
McIntyre m.. ; Paris, ; Roca, ). Den senaste i raden är en
antologi som kom ut i början av av Hall och Müller ().
Under början av -talet utvecklas en diskussion i den internatio-
nella forskarvärlden om skillnaden mellan lokalbefolkning och turis-
ter. Man börjar nu alltmer ifrågasätta den traditionella dikotomin och
snarare tala om ett mobilitetskontinuum (Hall & Williams, ), där de
olika formerna av mänsklig mobilitet är sammanlänkade snarare än
separata kategorier. Detta nya perspektiv får genomslag även i fritids-
husforskningen, då det komplicerade den förenklade bilden av, å ena
sidan lokalbefolkningen och andra sidan en grupp tillfälliga besökare
eller fritidshusturister. Exempel på detta är Aronssons () återbe-
sök på Smögen, Jansson och Müllers () kartläggning över fritids-
husägares framtidsplaner, tyska fritidshusägare och dess interaktion
med lokalsamhället (Müller, a, b, c) samt hur fritidshus-
ägarna engagerar sig i det lokala föreningslivet (Nordin & Marjavaara,
). Dessa studier konkluderar att fritidshusturisterna är en grupp
Y T
som benner sig i limbo mellan regelrätta turister och bofasta och kan
betecknas som permanenta turister.
Studier över fritidshusens utbredning (spridning) och förklaringar
till detta fortsatte att vara vanligt förekommande även in på -talet.
Då stora datamängder nu fanns tillgängliga på fastighetsbestånd och
ägarnas egenskaper, fanns stora möjligheter att göra avancerade stu-
dier på hela Sverige. Exempelvis studerade Müller () olika svenska
regioners attraktionskraft och Marjavaara och Müller () faktorer
som styr prisutvecklingen på fritidshus i Sverige. Lundmark och Marja-
vaara () samt Müller () analyserade faktorer som förklarade
fritidshusturismens spridning i de svenska fjällen.
Ett stort tema under senare tid är den fråga som lanserades av Copp-
ock (), men som har sina rötter långt tidigare, är huruvida fritids-
husturismen är bra eller dålig för destinationerna och deras perma-
nenta befolkning. Från -talet och fram till mitten av -talet fördes
en debatt rörande fritidshusturismens undanträngningseekter i att-
raktiva områden. Argumentet var att den ökade externa efterfrågan på
fastigheter leder till en lokal prisination och ökade kostnader för de
bofasta genom en ökad fastighetsskatt. Detta leder då till att lokal-
befolkningen inte har råd att bo kvar (Aronsson, ; Folkesdotter,
; Glesbygdsverket, , ; Haasum, ; Moström m.. ;
Sannebro, ; Skärgårdarnas Riksförbund, ; Öhrling, ). Detta
blev temat för den sjunde avhandlingen om fritidshusturism i Sverige.
Denna gång skriven av Roger Marjavaara () vid Umeå universitet,
med kulturgeogra som disciplin. Avhandlingen syftar till att leta efter
indikatorer på undanträngning förorsakad av fritidshusturism i Sverige
(Marjavaara, a, b, ; Marjavaara & Müller, ). Detta
tema följdes upp i ytterligare en studie av Hoogendoorn och Marja-
vaara (). Slutsatsen av denna forskningsinsats är att undanträng-
ning förorsakad av fritidshusturism i Sverige är starkt överdriven. Sna-
rare orsakar den externa efterfrågan på fritidshus positiva eekter för
lokalsamhället och orsaken till befolkningsminskningen i attraktiva fri-
tidshusområden är en generell strukturomvandling.
R. M, D. K. M A. B S
Fritidshusforskningen har även bidragit med sitt unika perspektiv på
andra områden inom geografältet. Kopplingen mellan fritidshustu-
rism, migrationsbeslut och yttningsmönster har undersökts av Müller
och Marjavaara (), samt Marjavaara och Lundholm (), medan
Müller och Marjavaara () tittat på fritidshusens del i dynamiska
fastighetsmarknader. Genom att introducera människors temporära
mobilitet i den ekonomgeograska forskningen har fritidshusforskare
kunnat länka turism till kunskapsöverföring och innovationsprocesser
(Carson m.., ; Robertsson & Marjavaara, ). Exempel nns
även på studier som konstaterat ett rumsligt samband mellan fritids-
huset och valet av gravplats (Marjavaara, ), samt i vilken grad fri-
tidshusägandet är en börda för berörda individer (Lundmark & Marja-
vaara, ). Müller () har också tittat på fritidshusanvändarnas
friluftslivsvanor.
Två större enkätstudier genomfördes / med fokus på fritids-
husägare och deras relationer till de destinationer deras fritidshus var
lokaliserade. Den ena (Müller, b), med fokus på Bohuslän, beskriver
fritishusturismens enorma omfattning och påverkan på lokalsamhället
och integrerar den temporära mobiliteten i beräkningar om befolk-
ningsvolymer i några Bohuslänska kommuner. Ett fokus här var att
studera hur planeringen i dessa kommuner tar fasta på denna ”osynliga”
befolkning, vilket diskuterades i en senare studie av Larsson och Müller
(). Den andra enkätstudien (Müller m.. , ) baserades på ett
landsomfattande urval av fritidshusägare och fokuserade på multipla
fritidshusboenden, eller där ägare har er än ett fritidshus. Resultatet av
studien visar vilken betydelse dessa fritidshus har för sina ägare och
bekräftar andra studier som framhåller att fritidshusen kanske inte
skall ses som ett ”andra” hem (second home) utan snarare är att betrakta
som ett ”första” hem, utifrån betydelse och anknytning.
I Hall och Müller’s bok från problematiseras fritidshusen som
fenomen utifrån att alla fritidshus inte är lika, utan har olika använd-
ning, syften och lokalisering. Olika typer av fritidshus får även olika
konsekvenser för de platser där de är lokaliserade. Avsiktligt byggda fri-
Y T
Figur 2. Geograska fokusområden för studier av fritidshusturism i Sverige
1897–2018.
Figur 2. Geografiska fokusområden för studier av fritidshusturism i Sverige 1897-2018.
R. M, D. K. M A. B S
tidshus har en större nyttjandegrad och således en större lokal påver-
kan. De fritidshus som ligger perifert till och är konverterade perma-
nentbostäder har en lägre nyttjandegrad. Denna tanke utvecklades av
Back och Marjavaara (, ) som, i en svensk kontext, kartlade de
olika fritidshuslandskapen.
År kom såväl en åttonde som nionde avhandling om fritidshus.
Ingrid Perssons () Fritidshuset som planeringsdilemma, i ämnet
fysisk planering, ger en bred bild av fritidshusturismens historia i
Sverige och går igenom hur samtliga kustkommuner hanterar denna
typ av dubbla bosättning. Maja Lagerqvists () avhandling i kultur-
geogra, Torpets transformationer: materialitet, representation och prak-
tik från år 1850 till 2010, är en historiegeogrask undersökning av hur
torpens användning och framställningen av dem skiftat över tid.
Figur ger en geogrask överblick över den svenska fritidshusforsk-
ningens olika fokusområden under dess cirka -åriga historia. Vad vi
kan se är att Stockholms skärgård har belysts i ertalet studier under
många olika tidsepoker. Man kan med fog hävda att detta är fritidshus-
forskningens epicentrum i Sverige, och så även internationellt.
Som vi påpekat tidigare i detta kapitel har de nationella studierna
blivit mer vanligt förekommande från -talet och framåt, vilket även
kartan visar. Generellt sett så följer studieområdena spridningen av fri-
tidshus i Sverige. Viktiga områden såsom fjällen, södra Sveriges kuster
och runt de större sjöarna är även viktiga studieområden. Dock nns
det vissa platser som är relativt obeforskade men som är viktiga ur fri-
tidshussynpunkt. Exempel är Gotland, Östergötland, Västmanland och
södra Norrlandskusten.
Framtida fritidshusforskning
Som denna genomgång har visat har detta fält en omfattande historia
och vi vet ganska mycket om fritidshusturism och vilken roll den har
på många av de platser där forskning bedrivits. Finns det då något kvar
att göra i framtiden? Vi vill givetvis hävda detta. Vilka frågor och per-
Y T
spektiv återstår då att utforska? Det nns en rad teman som är rele-
vanta som respons på nutida samhällsutveckling. Nedan diskuterar vi
några av dessa teman.
Som vi nämnt ovan är internationell fritidshusturism ett fält som
redan uppmärksammats i Sverige. Dock har detta varit utifrån per-
spektivet utlandsägda fritidshus i Sverige. Det omvända, svenskars fri-
tidshusägande i utlandet, är relativt obeforskat. Detta trots att många
svenskar köper fritidsboende i utlandet och har gjort så i ökande
omfattning sedan -talet. Ulrika Åkerlund tangerar detta i sin
avhandling från , där hon studerar Svenska livsstilsmigranter på
Malta. Även Per Gustafsson (, ) behandlar temat när det gäller
svenska pensionärers långvariga resor till Spanien. Detta relativa oin-
tresse kan delvis förklaras med begränsad tillgång på data, men även
med generella problem med denna typ av forskning. Svenskar reser
dock mer än någonsin och har en ekonomisk status som möjliggör
utlandsägda fritidshus. Vi har även en allt större del av befolkningen
som är född i ett annat land än Sverige. Denna grupp uppgick i slutet av
till , av befolkningen (Statistiska centralbyrån, b) och
påverkar givetvis antalet utlandsägda fritidshus. En intressant fråge-
ställning är även huruvida utlandsfödda anammar den svenska tradi-
tionen att köpa ett fritidshus eller om denna grupp har andra preferen-
ser? I en nyligen publicerad studie av Abbasian () ställs frågan om
svensk -iraniers utlandsköp av fritidshus där han drar slutsatsen att
skillnaden mellan denna grupp och vanliga turister är obentlig. Detta
område är dock i sin linda och erbjuder spännande framtida forsk-
ningsinsatser.
Ett annat tema som skulle behöva uppmärksammas är fritidsboen-
den i urbana områden som tills nyligen var svåra att studera. Det är här
frågan om obebodda (utan permanent folkbokförd person) lägenheter
som används sporadiskt som fritidsbostad, alternativt hyrs ut under
kortare tid. SCBs lägenhetsregister gör det nu möjligt att gå vidare i
denna fråga. Ett tema i detta sammanhang som är relaterat till fritids-
husforskningen, är eekterna av den så kallade delningsekonomin. Med
R. M, D. K. M A. B S
denna menas att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem.
Modern teknik för delning via Internet har möjliggjort tjänster som
Uber taxi och Airbnb att växta kraftigt. Detta har kritiserats för att
skapa en situation med permanent obebodda bostäder på turistiskt
attraktiva platser. Dessa bostäder är främst lägenheter i erfamiljshus i
stora städer, vilket traditionellt sett inte varit fokus för svensk fritids-
husforskning. Detta nya fenomen problematiserar dock frågor som
tagits upp tidigare, exempelvis synen på turist och bofast samt hur fri-
tidshus (i detta fall urbana sådana) interagerar med den övriga fastig-
hetsmarknaden. Studier av urbana fritidshus är ett mycket större forsk-
ningsfält i andra länder, men i Sverige är det relativt outforskat.
Omfattningen på den urbana fritidsbostadsturismen i Sverige är till
stora delar okänd. Detsamma gäller huruvida delningsekonomin mins-
kar efterfrågan på att köpa egna privatägda fritidshus.
Ytterligare ett tema som vi tror skulle kunna ytta forskningsfronten
framåt är studiet av mobila fritidshus, i form av husvagnar och husbi-
lar. Traditionellt sett denieras fritidshus som fristående enfamiljshus,
vanligtvis på landsbygden. Detta fenomen komplicerar saker ytterli-
gare då perspektivet är att fritidshusen kan vara mobila. I den senaste
antologin om fritidshus (Hall & Müller, ) behandlas detta fenomen
som en egen sektion, dock med fallstudier från andra länder än Sverige.
Det konstateras att husvagnar och husbilar oftast är stationära och
således kan liknas vid ordinära fritidshus, men har möjligheten att
omlokaliseras till andra platser och därmed erbjuder de egenskaper
som de traditionella fritidshusen inte kan göra. Frågan är hur detta
påverkar och samvarierar med den ordinära fastighetsmarknaden på
olika platser. Är den ökade populariteten för husbilar och husvagnar
början till slutet för den röda stugan med vita knutar på landet, eller
snarare ett komplement? Husvagnar har nyligen uppmärksammats
från ett etnograskt perspektiv av Leivestad () i boken Caravans.
Dock återstår mycket att göra på detta område och speciellt utifrån ett
geograskt perspektiv.
Y T
Slutsats
Som denna genomgång har visat har detta forskningsområde ett tids-
mässigt djup som är sällsynt inom svensk turismforskning. Cirka
publikationer på området som spänner över år visar att detta har
varit en viktig del av det svenska samhället under lång tid. Det verkar
heller inte som att fritidshus som fenomen spelat ut sin roll för män-
niskor i Sverige eller som forskningsområde. Man kan nog, utan att
sticka ut hakan, påstå att Sverige är världsledande inom fritidshus-
forskningen, inte bara historiskt, utan även i nutid. Man kan även påstå
att Stockholms skärgård är ett av de mest beforskade områdena i värl-
den vad gäller detta tema. Som vi påpekat nns det fortfarande många
intressanta områden som bör belysas, inte minst med tanke på de sam-
hällsförändringar vi bevittnar, men även på grund av vad ny teknik och
nya datakällor möjliggör. Fritidshusforskningen har visat hur denna
typ av mänsklig mobilitet är sammanvävd med andra typer av mobili-
tetskategorier och hur dessa påverkar varandra och skapar en kom-
plexitet, som under livscykel är oerhört stor. Fritidshusturismens egen-
skap att vara mittemellan migration och traditionell turism har skapat
intressanta frågeställningar och resultat som i förlängningen bidragit
till att dessa två forskningsfält nu ses som en del av ett större mobili-
tetsspektrum och där vi inom geogran numer talar om ett mobilitets-
paradigm.
Referenser
Abbasian, S. (). Political crises and destination choice: An exploratory study of
swedish-iranian second-home buyers. Tourism culture & communication (), –
.
Ahlberg, C.F. (). Sportstugebebyggelse. Byggmästaren (), –.
Aldskogius, H. (). Studier i siljanområdets fritidshusbebyggelse. Geograska
regionstudier. Kulturgeograska institutionen. Uppsala: Uppsala Universitet.
Aldskogius, H. (). Modelling the evolution of settlement patterns: Two studies of vaca-
tion house settlements. Uppsala: Uppsala Universitet.
R. M, D. K. M A. B S
Anonsen, N. (). Kollektiv trak till fritidsområdena. Plan (), –.
Aronsson, L. (). Mötet: En studie i Smögen av turisters, fritidsboendes och bofastas
användning av tid och rum. Karlstad: Högskolan i Karlstad.
Aronsson, L. (). Tourism in time and space: an example from Smögen, Sweden. I
Lockhart, G.G. & Drakakis-Smith, D. (Red.) Island tourism: Trends and prospects, –
. London: Pinter.
Aronsson, L. (). Place attachment of vacation residents: Between tourists and
permanent residents. I C.M. Hall & D.K. Müller (Red.) Tourism, mobility and second
homes: Between elite landscape and common ground, –. Clevedon: Channel
View.
Back, A. & Marjavaara, R. (). Mapping an invisible population: e uneven geo-
graphy of second-home tourism. Tourism geographies (), –.
Back, A. & Marjavaara, R. (). Den mångsidiga fritidshusturismen. Ikaros (), –.
Berglund, C. (). Ja, vi elsker dette landet... og: En studie kring norskägda fritidshus i
svenska delen av Inre Skandinavien. Karlstad: Karlstads universitet.
Bielckus, C.L. (). Second homes in Scandinavia. I J.T. Coopock (Red.) Second homes:
Curse or blessing?, –. Oxford: Pergamon.
Bohlin, M. (). Spatial economics of second homes: A review of a Canadian and a
Swedish case study. Uppsala: Uppsala Universitet.
Carson, D.A., Cleary, J., de la Barre, S., Eimermann, M. & Marjavaara, R. (). New
mobilities – New economies? Temporary populations and local innovation capacity
in sparsely populated areas. I A. Taylor, D.B. Carson, P. Ensign, L. Huskey, R.O. Ras-
mussen & G. Eilmsteiner- Saxinger (Red.) Settlements at the edge: Remote human set-
tlements in developed nations, –. Cheltenham: Edward Elgar.
Coopock, J.T. (). (Red.). Second homes: curse or blessing? Oxford: Pergamon.
Dahlgren, E.W. (). Stockholm: Sveriges hufvudstad. Stockholm: J. Beckmans förlag.
Ekholm, A. (). Utvecklingen av bostadsbebyggelsen i några Bohuslänska skelä-
gen. Svensk Geogrask Årsbok .
Finnveden, B. (). Den dubbla bosättningen och sommarmigrationen: Exempel från
hallandskustens fritidsbebyggelse. Svensk Geogrask Årsbok .
Folkesdotter, G. (). Sweden. I Gallent, N., Shucksmith, M. & Tewdwr-Jones, M.
(Red.) Housing in the European countryside: Rural pressure and policy in western
Europe, –. London: Routledge.
Y T
Frost, W. (). A hidden giant: Second homes and coastal tourism in South-Eastern
Australia. I C.M. Hall, & D.K. Müller (Red.) Tourism, mobility and second homes:
Between elite landscape and common ground, –. Clevedon: Channel View.
Gallent, N, Mace, A. & Tewdwr-Jones, M. (). Second homes: European persopectives
and UK policies. Aldershot: Ashgate.
Gallent, N., Shucksmith, M. & Tewdwr-Jones, M. (). (Red.). Housing in the European
countryside: Rural pressure and policy in western Europe. London: Routledge.
Geipel, R. (). Territorialität auf dem Mikromaßstab. I Geipel, R. m.. (Red.) Kultur-
landschaft und freizeitraum in Schweden, –. Kallmünz: Michael Laßleben.
Glesbygdsverket (). Planering för åretruntboende i kust och skärgård. Östersund:
Glesbygdsverket.
Glesbygdsverket (). Sveriges kust och skärgårdar: en faktasamling om boende,
arbete, service och kommunikationer. Östersund: Glesbygdsverket.
Gustafson, P. (). Retirement migration and transnational lifestyles. Ageing & society
(), –.
Gustafson, P. (). Tourism and seasonal retirement migration. Annals of tourism
research (), –.
Gustavsson, A. (). Sommargäster och bofasta: Kulturmöte och motsättningar vid
Bohuskusten. Uppsala: Uppsala Universitet.
Guterstam, B. () (Red.). Framtid för skärgården: En rapport om skärgårdsproblema-
tiken i vår tid. Stockholm: Naturia Förlag AB.
Haasum, S. (). Kust- och skärgårdskultur längs Östersjökusten i förvandling. Bebyg-
gelsehistorisk tidskrift , –.
Hägerstrand, T. (). Sommaryttningen från sydsvenska städer. Plan (), –.
Hall, C.M. & Müller, D.K. (). (Red.). Tourism, mobility and second homes: Between
elite landscape and common ground. Clevedon: Channel View.
Hall, C.M. & Müller, D.K. (). (Red.). e Routledge handbook of second homes tour-
ism and mobilities. Oxon: Routledge.
Hall, C.M. & Williams, A.M. (). (Red.) Tourism and migration: New relationships
between production and consumption. Dordrecht: Kluver.
Hansson, U. & Medin, S. (). Halmstads, Jönköpings, Kalmars och Växjö sommar-
ortsfält. Svensk Geogrask Årsbok , –.
R. M, D. K. M A. B S
Hedenstierna, B. (). Stockholms skärgård: Kulturgeograska undersökningar i
Värmdö gamla skeppslag. Stockholm: Stockholms Högskola.
Hedenstierna, B. (). Från grosshandlarvilla till fritidshus: Sommarvistelse och
planverksamhet i Stockholms skärgård. Ymer, 122–146. Stockholm: Svenska Sällska-
pet för Antropologi och Geogra.
Hedenstierna, B. (). Skärgårdsöar och skekobbar: Natur, bygd och näringsliv. Norra
och södra skärgården. Stockholm: Prisma.
Hoogendoorn, G. & Marjavaara, R. (). Displacement and second home tourism: A
debate still relevant or time to move on? I Hall, C.M. & Müller, D.K. (Red.) e rout-
ledge handbook of second home tourism and mobilities, –. London: Routledge.
Jansson, B. & Müller, D.K. (). Fritidsboende i Kvarken. Umeå: Kvarkenrådet.
Jansson, B. & Müller, D.K. (). Second home plans among second home owners in
northern Europe’s periphery. I Hall, C.M. & Müller, D.K. (Red.). Tourism, mobility and
second homes: Between elite landscape and common ground, –. Clevedon:
Channel View.
Lagerqvist, M. (). Torpets transformationer: Materialitet, representation och praktik
från år 1850 till 2010. Stockholm: Stockholms Universitet.
Larsson, L. & Müller, D.K. (). Coping with second home tourism: Responses and
strategies of private and public service providers in western Sweden. Current Issues
in tourism.
Leivestad, H. H. (). Caravans: Lives on wheels in contemporary Europe. London:
Bloomsbury.
Ljungdahl, S. (). Sommar-Stockholm. Ymer, –. Stockholm: Svenska Sällska-
pet för Antropologi och Geogra.
Löfgren O. (). On holiday: A history of vacationing. Berkely: University of California
Press.
Lundmark, L. & Marjavaara, R. (). Second home localizations in the Swedish
mountain range. Tourism (), –.
Lundmark, L. & Marjavaara, R. (). Second home ownership: A blessing for all?
Scandinavian journal of hospitality and tourism (), –.
Marjavaara R. & Müller, D.K. (). e development of second homes´ assessed
property values in Sweden –. Scandinavian journal of hospitality and tourism
(), –.
Y T
Marjavaara, R. & Lundholm, E. (). Does second-home ownership trigger migration
in later life? Population, space and place (), –.
Marjavaara, R. (a). Route to destruction? Second home tourism in small island
communities. Island studies journal (), –.
Marjavaara, R. (b). e displacement myth: Second home tourism in the Stock-
holm archipelago. Tourism geographies (), –.
Marjavaara, R. (). Second home tourism: the root to displacement in Sweden? Umeå:
Umeå universitet.
Marjavaara, R. (). An inquiry into second-home-induced displacement. To uri sm
and hospitality planning & development (), –.
Marjavaara, R. (). e nal trip: Post-mortal mobility in Sweden. Mortality (),
–.
McIntyre, N., Williams, D. & McHugh, K. () (Red.). Multiple dwelling and tourism:
Negotiating place, home and identity. Cambridge: Cabi.
Möller A. & Möller J. (). Försvann Gullabo? En småländsk socken år efteråt.
Svensk Geogrask Årsbok , –.
Moström, J., Nilsson, D. & Schibbye, K. (). Slutredovisning av miljövårdsprojektet
indikatorer för levande kust och skärgård: Att mäta förutsättningarna för framtida kul-
turarv. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Müller, D.K. (). Svenska fritidshus under tysk agg: Tysk fritidshusturism i Kronobergs
och Kalmar län. Gerum . Umeå: Geograska institutionen.
Müller, D.K. (). German second home owners in the Swedish countryside. Umeå:
Umeå universitet.
Müller, D.K. (a). German second home development in Sweden. I C.M. Hall & A.M.
Williams (Red.) Tourism and migration: New relationships between production and
consumption, –. Dordrecht: Kluver.
Müller, D.K. (b). Reinventing the countryside: German second home owners in
southern Sweden. Current issues in tourism (), –.
Müller, D.K. (c). German second homeowners in Sweden: Some remarks on the tour-
ism-migration-nexus. Revue Européenne des Migrations Internationales (), –.
Müller D.K. (). Second home tourism in the Swedish mountain range. I C.M. Hall &
S. Boyd (Red.) Nature-based tourism in peripheral areas: Development or disaster?,
–. Clevedon: Channel View.
R. M, D. K. M A. B S
Müller D.K. (). e attractiveness of second home areas in Sweden: A quantitative
analysis. Current issues in tourism ( & ), –.
Müller, D.K. (). Second homes in the Nordic countries: Between common heritage
and exclusive commodity. Scandinavian journal of hospitality and tourism (), –.
Müller, D.K. (a). Second homes in Sweden: Between common heritage and exclu-
sive commodity. Ymer, –. Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och
geogra.
Müller, D.K. (b). Delårsboende som resurs för tillväxt och utveckling i norra Bohuslän:
Resultat av en enkätundersökning. Umeå: Umeå universitet.
Müller, D.K. (a). Second homes in rural areas : Reections on a troubled history.
Norsk Geogrask Tidsskrift, (), –
Müller, D.K. (b). e Internationalization of rural municipalities : Norwegian sec-
ond home owners in Northern Bohuslän, Sweden. Tourism planning & development,
(), –.
Müller, D.K. (). Second homes and outdoor recreation: A Swedish perspective on
second home use and complementary spaces. In Z. Roca (Red.), Second homes tour-
ism in Europe: Lifestyle issues and policy responses, –. Farnham: Ashgate.
Müller, D.K. & Marjavaara, R. (). Urban sprawl på svenska. Plan (–), –.
Müller, D.K. & Marjavaara, R. (). From second homes to primary residence: Migra-
tion towards recreational properties in Sweden, –. Tijdschrift voor economi-
sche en sociale geograe (), –.
Müller, D.K., Marjavaara, R. & Nordin, U. (). Fritidsboende – Landsbygdens ”osyn-
liga” befolkning. Plan (), –.
Müller, D.K., Nordin, U. & Marjavaara, R. (). Fritidsboendes relationer till den
svenska landsbygden: Resultat av en enkät bland svenska fritidshusägare 2009. Umeå:
Umeå universitet.
Nordin U. (a). Fritidshus. I Aldskogius, H. (Red.) Kulturliv, rekreation och turism,
–. Stockholm: SNA.
Nordin, U. (b). Fritidshusbebyggelse för skärgårdsbor? Studier av fritidsboendets
betydelse för sysselsättningen i Blidö församling, Norrtälje kommun 1945–1987. Stock-
holms Universitet: Stockholm.
Nordin, U. (). Skärgården i storstadens skugga. Stockholm: Stockholms Universitet.
Y T
Nordin, U. & Marjavaara, R. (). e local non-locals: Second home owners associa-
tional engagement in Sweden. Tourism (), –.
Nyström, J. (). From the city to the city´s countryside. Geograska Annaler B (),
–.
Nyström J. (). Värdering av boende och miljö: Exemplet Svinninge. Stockholm:
Stockholms universitet.
Paris, C. (). Auence, mobility and second home ownership. London: Routledge.
Persson, I. (). Fritidshuset som planeringsdilemma. Karlskrona: Blekinge tekniska
högskola.
Pettersson, R. (). Foreign second home purchases: e case of northern Sweden, 1990–
96. Umeå: Umeå universitet.
Pihl Atmer, A.K. (). Sommarnöjet i skärgården: Sommarbebyggelse i Stockholms inre
skärgård 1860–1915. Stockholm: Stockholms stad.
Pihl Atmer, A.K. (). Livet som levdes där måste smaka vildmark: Sportstugor och
friluftsliv 1900–1945. Stockholm: Stockholmia förlag.
Pihl Atmer, A.K. (). Sommarnöjen vid vattnet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Robertsson, L. & Marjavaara, R. (). e seasonal buzz: Knowledge transfer in a
temporary setting. Tourism planning & development (), –.
Roca, Z. (Red.) (). Second home tourism in Europe: Lifestyle issues and policy
responses. Farnham: Ashgate.
Sannebro, M. (). Livsmedelsförsörjning, lokal produktion och kommunikationer i
Stockholms skärgård. Bebyggelsehistorisk tidskrift , –.
Skärgårdarnas Riksförbund (). Vitbok för boende i Skärgården. Runmarö: Skärgår-
darnas riksförbund.
SOU (). Semesterlagen och övriga ledighetsdagar – Översyn och förenklingar. Slutbe-
tänkande av komittén för nya arbetstids- och semesterlagar (Knas). SOU :.
Stockholm: Regeringskansliet.
Statistiska centralbyrån (a). Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).
http://www.statistikdatabasen.scb.se. Hämtad: --.
Statistiska centralbyrån (b). Befolkning efter födelseland, ålder och kön. År 2000–
2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se. Hämtad: --.
Statistiska centralbyrån (c). Minskat utländskt ägande av fritidshus i Sverige. Statis-
tiknyhet från SCB --. https://www.scb.se Hämtad: --.
R. M, D. K. M A. B S
Svensson, H. (). En studie över sommarortsfältet för Malmö stad. Svensk Geogrask
Årsbok , –.
Vágner, J., Müller, D.K., & Fialová, D. (). Second home tourism in the light of the his-
torical-political and socio-geographical development of Czechia and Sweden. Geo-
grae, (), –.
Åkerlund, U. (). e best of both worlds: Aspirations, drivers and practices of Swedish
lifestyle movers in Malta. Umeå: Umeå universitet.
Öhrling, P. (). Utredningen om Södermanlands kust och skärgård. I Guterstam, B.
(Red.) Framtid för skärgården: En rapport om skärgårdsproblematiken i vår tid, –.
Stockholm: Naturia Förlag AB.
Y T
