Content uploaded by Johan Norén
Author content
All content in this area was uploaded by Johan Norén on Jun 07, 2018
Content may be subject to copyright.
Brandskyddsprojektering
i en BIM-miljö
Briab Brand & Riskingenjörerna AB
NCC Building Sverige AB
DeBrand Sverige AB
Brandskyddsprojektering
i en BIM-miljö
Johan Norén, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Fredrik Nystedt, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Michael Strömgren, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Robert Möllard, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Mattias Delin, DeBrand Sverige AB
Brandskyddskyddsprojektering i en BIM-miljö
Johan Norén, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Fredrik Nystedt, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Michael Strömgren, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Robert Möllard, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Mattias Delin, DeBrand Sverige AB
SBUF ID - 13316
Briab FoU Report - 2018:01
Antal sidor: 51. Illustrationer: Fredrik Nystedt, Johan Norén, Robert Möllard
Nyckelord: Brandskydd, brandskyddsprojektering, BIM, arbetsprocess, kontroll, kvalitet,
projektering
Sökord: Brandskydd, BIM, arbetsprocess, kontroll, kvalitet, projektering, arbetsprocess, SBUF
Sammanfattning: Denna rapport sammanfattar projektet brandskyddsprojektering i en BIM-
miljö. Projektet syftar till att kartlägga kunskapsläget kring brandskydd i en BIM-miljö och att
undersöka, utveckla och testa arbetsmetodik och arbetsprocess för att implementera
brandrelaterade krav och funktioner i en BIM-miljö. Projektet har genomförts av Briab Brand
& Riskingenjörerna AB, NCC Building Sverige och DeBrand Sverige AB. Projektet har
finansierats av SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.
Briab FoU, Malmö, mars 2018.
© Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
Förord
I ett projekt finansierat av SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond har Briab
Brand & Riskingenjörerna AB, NCC Building Sverige AB och DeBrand AB i uppdrag att
kartlägga kunskapsläget kring brandskydd i en BIM-miljö och att undersöka, utveckla
och testa arbetsmetodik och arbetsprocess för att implementera brandrelaterade krav
och funktioner i en BIM-miljö. Projektets medlemmar har bestått av Johan Norén,
Fredrik Nystedt, Michael Strömgren och Robert Möllard från Briab Brand &
Riskingenjörerna AB, Ulf Larsson och Thomas Järphag från NCC Building Sverige AB
samt Mattias Delin från Debrand Sverige AB. Sökade part mot SBUF har varit NCC
Building Sverige AB genom Thomas Järphag och projektet har pågått mellan perioden
november 2016 till och med mars 2018.
Arbetet har utförts i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter från
olika delar av byggbranschen. Referensgruppen till projektet har bestått av följande
personer under hela eller delar av projektet:
• Mårten Lindström, BIM Alliance
• Thomas Järphag, NCC Buildings Sverige AB
• Andreas Furenberg, Peab Sverige AB
• Max Bergström, Peab Sverige AB
• Emil Hagman, Skanska
• Michael Thydell, Sweco Architects AB
• Mattias Näll, Sweco Architects AB
• Johan Stribeck, Tikab strukturmekanik AB
Referensgruppens kunskap och bidrag med goda förslag samt sina nätverk har varit
oersättliga. Genom referensgruppens engagemang har det skapats förutsättningar för
att intervjua nyckelpersoner inom byggbranschen, fälttesta föreslagna arbetsprocesser
och att sprida budskapet om projektet i olika forum.
Utöver referensgruppen vill vi även passa på att tacka de personer som ställt upp på
intervjuer. De personer som deltagit i djupintervjuer är Adam Mohammadi, Skanska,
Marcus Bengtsson, Locum, Magnus Ljung, Swedavia samt Ulf Larsson NCC Building
Sverige AB och Mårten Lindström, BIM Alliance. Kompletterande intervjuer under
pågående utvärdering har även hållits med Annamaj Larsson, Peab Sverige AB och
Johanna Fredhsdotter Lager, NCC Building Sverige AB. Genom intervjuade personers
erfarenhet, tankar och idéer har grunden lagts för att utveckla föreslagna arbetsprocesser
och för att brandskyddsprojektering ska kunna bli en del av BIM i framtiden.
Malmö, 23 mars 2018
Johan Norén, Briab Brand & Riskingenjörerna AB
Projektledare
Sammanfattning
Sammanfattning
BIM är ett mångfacetterat begrepp som under senaste åren fått en allt bredare spridning.
Fler och fler stora aktörer har börjat sin strävan att tillämpa BIM i sina processer, vilket
i sin tur innebär stora förändringar i så väl arbetsprocess som kravställning.
Styrkan med BIM är att ge berörda parter tillgång till rätt information i rätt tid och
möjligheten att samarbeta på en gemensam plattform. Men, skillnaden i
digitaliseringsnivå mellan olika aktörs upplevs besvärande av byggbranschen och de
stora vinsterna med BIM uteblir när inte alla konsultdiscipliner arbetar modellbaserat.
Tyvärr, är brandskyddsprojektörer en av de discipliner som stått utanför utvecklingen
och inte tagit sitt ansvar att följa med i den digitala utvecklingen inom byggbranschen.
I ett projekt finansierat av SBUF – Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond har Briab
Brand & Riskingenjörerna AB, NCC Building Sverige AB och DeBrand Sverige AB
försökt ändra på detta. Projektets syfte har varit att kartlägga kunskapsläget kring
brandskydd i en BIM-miljö och att undersöka, utveckla och testa arbetsprocesser för att
implementera brandrelaterade krav och funktioner i en BIM-miljö för olika
mognadsgrader av BIM.
Projektets målsättning har varit att skapa förutsättningar för att
brandskyddsprojektering ska kunna ske i BIM-miljö och för att lägga grunden för en
framtida standardisering av utarbetade arbetsprocesser, förslag på parametrar och
datahantering.
Arbetet omfattar en inledande litteraturstudie och djupintervjuer med olika aktörer
inom byggbranschen för att samla in såväl nationella som internationella erfarenheter
kopplade till BIM och brandskydd. Därefter har olika arbetsprocesser beroende på
mognadsgraden av BIM definierats, fälttestats och utvärderats. Vid utvecklingen av
arbetsprocesser har fokus dels varit på det decentraliserade informationsflödet,
motsvarande BIM nivå 2 respektive ett mer integrerat och realtidsdrivet
informationsflöde, motsvarande BIM nivå 3.
För respektive arbetsprocess har kritiska moment identifierats och förslag på hantering
presenterats kopplat till rådande tekniska, organisatoriska och ansvarsmässiga
förutsättningar. De olika arbetsprocesserna har fokuserat på att säkerställa fungerande
projekterings- och informationsflöden för brandskyddsteknisk information. Detta så att
både brandrelaterad information, i form av parametrar och tillhörande parametrisk
information/värde samt visuell återgivning av olika brandskyddsrelaterade funktioner
kan kommuniceras inom ett projekt. Beroende på projekteringsskede har förslag på olika
nivåer av information definierats. Baserat på styrvariabler och olika kravparametrar
med specifika värden (exempelvis EI 60) tydliggörs de gällande brandskyddskraven för
en byggnad eller anläggning utifrån aktuell skyddsnivå.
Kopplat till utvecklingen av olika arbetsprocesser har även olika funktioner för kontroll
och granskning samt automatiserad regelkontroll undersökt och beskrivits översiktligt i
förhållande till arbetsprocesserna.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
För projekt som är på BIM nivå 2 (ett decentraliserat informationsflöde) krävs stort
behov av samordning mellan olika discipliner och att brandprojektörer tillåts specificera
brandskyddsrelaterade parametrar i respektive disciplins modell. För att återge visuell
information så som brandcellsgränser, utrymningsvägar och placering av exempelvis
handbrandsläckare upprättas en separat brandmodell med aktuell plangrafik
(motsvarande 2D återgivning) som kan länkas in i övriga discipliners modeller eller
utgöra en del av en samordningsmodell.
För projekt som är på BIM nivå 3 (ett integrerat och realtidsdrivet informationsflöde)
sker projekteringen via molnbaserad databas och i en gemensam modell.
Brandskyddsrelaterad information och krav definieras som parametrar i både modell
och som information i en projektgemensam databas. I den gemensamma modellen
definieras brandrelaterad plangrafik så som släckutrustning, vägledande markering och
brandcellsindelning. Ett arbetsflöde via en gemensam databas och modell erbjuder
bättre informationsflöde med realtidsuppdaterad information och större möjlighet för
framtida utveckling av funktioner för kontroll och granskning.
För att driva utvecklingen framåt och lyckas med en framgångsrik implementering har
även kritiska framgångsfaktorer och framtida utvecklingsbehov identifierats, som i
många avseende är väsentliga för hela byggbranschen. De mest kritiska faktorerna är:
• Behov av ökad kunskap inom brandkonsultbranschen kring BIM som koncept
och modellbaserad projektering,
• Stort behov av att standardisera begrepp, processer och datahantering inom hela
byggbranschen och framför allt inom brandskydd,
• Att det i kommande versioner av IFC skapas en ”Model View Definition” kopplad
till brandskydd för att få ett programneutralt utbytesformat av data. Detta så att
både brandrelaterad information i form av styrande parametrar och
analysresultat kan kommuniceras oberoende av använd mjukvara,
• Behov av förändrade affärsmodeller som beaktar kvalitet, effektivisering och
erbjuder ett ”vinna-vinna” perspektiv för alla inblandade aktörer i ett projekt,
• Tydligare ansvarsfördelning och samarbete mellan olika aktörer och att legala
aspekter följer med i digitaliseringens spår för alla aktörer i ett projekt,
• Framtida byggregler revideras utifrån struktur, innehåll och format för att få
ökad logik och skapa möjlighet att göra exekverat datakod av våra
brandskyddsregler.
Utifrån detta inledande projekt kring brandskyddsprojektering i en BIM-miljö är vår
förhoppning och övertygelse att brand som disciplin ska vara en naturlig aktör inom
BIM. På sätt skapas ytterligare förutsättningar för att nå de stora vinsterna som BIM
erbjuder för hela byggbranschen.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ............................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................... 1
1.2 Syfte och mål ............................................................................................................................. 3
1.3 Målgrupp ................................................................................................................................... 3
1.4 Genomförande .......................................................................................................................... 3
2 INFORMATIONSINSAMLING ............................................................................................. 5
2.1 Upplevd nytta och tidiga lärdomar ....................................................................................... 5
2.2 Kritiska framgångsfaktorer ..................................................................................................... 6
2.3 God praxis ................................................................................................................................. 9
2.4 Informationsmängd i BIM-leveranser ................................................................................. 11
2.5 Samgranskning och kollisionskontroller ............................................................................. 13
2.6 Automatiserad kontroll och granskning ............................................................................. 14
2.7 Brandskydd i BIM ................................................................................................................... 15
2.8 Branschens önskemål och förväntningar ............................................................................ 17
3 BRANDSKYDDSPROJEKTERINGENS ROLL I BYGGPROCESSEN .......................... 19
3.1 Programmet ............................................................................................................................. 20
3.2 Förslagshandlingsskedet ....................................................................................................... 20
3.3 Systemhandlingsskedet ......................................................................................................... 20
3.4 Bygghandlingsskedet ............................................................................................................. 21
3.5 Byggskedet .............................................................................................................................. 21
3.6 Kommunikation och dokumentation................................................................................... 22
4 BRANDSKYDDPROJEKTERING I BIM-MILJÖ - ARBETSPROCESSER ................... 23
4.1 Det decentraliserade informationsflödet (BIM nivå 2) ...................................................... 23
4.2 Ett kollaborativt informationsflöde (BIM nivå 3) ............................................................... 25
4.3 Nivå av information och detaljeringsgrad .......................................................................... 26
4.4 Brandskyddsprojektering i BIM-miljö – ökad kvalitet ...................................................... 30
5 FALLSTUDIER ......................................................................................................................... 31
5.1 Flerbostadshus i Uppsala ...................................................................................................... 31
5.2 Ny arena i Uppsala ................................................................................................................. 31
5.3 Ny högskola i Västerås .......................................................................................................... 32
5.4 Flerbostadshus i Uppsala ...................................................................................................... 33
6 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH FRAMTIDA UTVECKLINGSBEHOV .................... 35
6.1 Standardisering och interoperabilitet .................................................................................. 35
6.2 Ansvar och legala perspektiv ................................................................................................ 36
6.3 Förändrade affärsmodeller .................................................................................................... 36
6.4 Roller och organisation .......................................................................................................... 37
6.5 Behov av teknisk utveckling ................................................................................................. 37
6.6 Framtida regel- och kontrollstrukturer ................................................................................ 37
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
7 SLUTSATSER ........................................................................................................................... 39
8 REFERENSER ............................................................................................................................ 41
Inledning
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
BIM är ett mångfacetterat begrepp som under hela 2000-talet fått en bred spridning.
Uppfattningen om vad BIM är och hur BIM kan användas varierar mellan olika aktörer.
BIM handlar om att skapa och använda digitala modeller av byggnadsverk i
samhällsbyggandet, vilket innebär att BIM har två innebörder:
• Byggnadsinformationsmodeller – de digitala modeller som skapas.
• Byggnadsinformationsmodellering – arbetssättet där digital information
används och delas.
På senare år har flertalet initiativ både från bransch och stat skapat mer ordning och reda
och allt oftare ställer byggherrar krav på att projekteringen ska ske i en BIM-miljö för att
skapa bättre förståelse, öka samarbetet och produktivitet och skapa förutsättningar för
framtida skeden. För att byggprocessen ska kunna dra full nytta av de möjligheter som
BIM erbjuder krävs att alla parter arbetar i eller har förståelse för denna arbetsprocess.
Som disciplin står brandskydd fortfarande vid sidan om och de handlingar som
levereras nyttjar inte tillgänglig digital informationsteknik i särskilt stor utsträckning.
Ett sådant tillvägagångssätt skapar onödig fördröjning, försvårar samordning och
minskar möjligheten att utföra effektiv kontroll. Med digital information som är
tillgänglig och möjlig att dela med alla intressenter bidrar BIM med värde som en mer
analog process inte kan ge.
BIM har under de senaste åren fått ett allt större genomslag i byggbranschen. Fler och
fler stora aktörer har börjat sin strävan att tillämpa BIM i sina processer, vilket i sin tur
innebär stora förändringar i så väl arbetsprocess som kravställning. Styrkan med BIM är
att ge berörda parter tillgång till rätt information i rätt tid och möjligheten att samarbeta
på en gemensam plattform. I Sverige har utvecklingen inte nått lika långt som i andra
länder där t.ex. offentlig förvaltning i bl.a. Finland, Hong Kong, Norge, Singapore,
Storbritannien och Sydkorea ställer krav på användning av BIM.
Smart Built Environment, ett nationellt långsiktigt strategiskt innovationsprogram med
syfte att förbättra samhällsbyggandets processer med digitaliseringen som drivkraft, har
varit igång sedan 2016 och inom ramen för detta program pågår flera initiativ för ett
digitaliserat samhällsbyggande – från kommunala översiktsplaner och detaljplaner till
byggprojekt och förvaltning.
BIM gör det möjligt att skapa effektivare projektering och produktion med färre fel.
Genom att använda BIM för visualisering, kalkylering, kollisionskontroller,
produktionsplanering, byggplanering, analyser och under förvaltning förbättras
kvaliteten i en byggnads hela livscykel. Med BIM är det möjligt att samarbeta med större
tydlighet för alla inblandade under hela byggnadens livscykel (se Figur 1.1).
Flera konsultdiscipliner, har i allt större utsträckning övergått till modellbaserade
leveranser men skillnaden i digitaliseringsnivå mellan olika projektörer upplevs
besvärande av branschen.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
2
Figur 1.1 BIM är en process som handlar om att skapa och använda digitala modeller av byggnader
under hela dess livscykel - från projektering till förvaltning.
Idag levererar brandprojektörer oftast projekteringsunderlag som teknisk beskrivning
som delvis visualiseras i form av enklare skisser eller på sin höjd ritningar till berörda
discipliner, vilka sedan får lyfta in informationen i sina BIM-modeller. Den tekniska
beskrivningen benämns oftast brandskyddsbeskrivning och utgör idag en blandning av
föreskriftstext hämtad direkt från BBR – Boverkets byggregler och EKS – Boverkets
konstruktionsregler, till beskrivningar av aktuell byggnad och utförande för att
byggnaden ska utformas med en tillfredsställande säkerhet vid brand.
Brandskyddsbeskrivningarna är förhållandevis svårtolkade för andra projektörer och
övriga projektörer behöver arbeta intensivt för att hitta de krav som berör dem, tolka
kraven och säkerställa att de hanterats i inom den egna designprocessen.
Dagens hantering av kritisk brandskyddsinformation skapar utrymme för misslyckad
kommunikation då brandprojektören inte har kunskap eller kontroll över hur olika
brandfunktioner redovisas. Bristerna i kommunikation och förståelse ökar risken för fel
och kan generera stora kostnader som kan reduceras om det finns en standardiserad
arbetsprocess för att integrera brandprojektering i övriga discipliners processer vid BIM-
modellering. För att bli en mer naturlig del av byggprocessen behöver brand som
disciplin inte enbart hitta sätt att bli en integrerad aktör och disciplin, utan behov finns
även för att förbättra kommunikation och skapa samverkan över disciplingränser.
genom att brand som disciplin skapar och implementerar metodik för att skapa
möjlighet att själva arbeta modellbaserat med sin information uppnås större kontroll,
kvalitet och effektivitet inom hela byggprocessen.
Inledning
3
1.2 Syfte och mål
Syftet med projektet är att kartlägga kunskapsläget kring BIM och brandskydd och att
utveckla och testa arbetsmetodik och arbetsprocesser för att implementera
brandrelaterade krav och funktioner i en BIM miljö.
Vidare syftar projektet till att undersöka möjligheten att, via utvecklad arbetsmetod,
definiera en systematiskt och effektiv granskning- och kontrollfunktion för att reducera
möjliga fel och avvikelser och generera högre kvalitet i under projekteringen.
Målet med projektet är att tydliggöra och föreslå hur brand som disciplin ska kunna bli
en naturlig aktör i en BIM-miljö för att kunna arbeta och leverera information
modellbaserat. Detta i syfte att öka förståelsen för brandskyddets funktion i
byggprocessen, minska fel i produktionen samt att säkra ett bättre
kommunikationsflöde inom projekteringsgruppen och över olika skeden av
byggprocessen för att skapa förutsättningar för att i framtiden standardisera
arbetsflödet.
1.3 Målgrupp
Målgruppen för projektet är hela byggbranschen då brandskydd är en central del i en
byggnads livscykel. Samhällets brandskyddsregler har påverkan redan från inledande
idéskede och detaljplanearbete, genom hela projekteringen, utförandet av byggnaden
och under byggnadens förvaltning.
Projektets resultat vänder sig främst dock till aktörer som är väl insatta i BIM och som
på daglig basis arbetar modellbaserat. Projektrapporten som sådan, är skriven för att öka
förståelsen för BIM som koncept för brandkonsultbranschen, beskriva de utmaningar
och nyttor som skapas av att brand som disciplin inkluderas i rådande processer och hur
dagens brandskyddsprojektering kan bli en del i BIM.
1.4 Genomförande
Projektet har genomförts dels utifrån en inledande del som har fokuserat på
informationsinsamling och en del som behandlat processutveckling.
Informationsinsamlingen omfattar en litteraturstudie för att undersöka hur
brandskyddsaspekter inkluderats i en BIM-miljö över tid utifrån ett internationellt
perspektiv samt intervjuer med olika beställare, projektörer, byggare och
brandprojektörer. Intervjuerna syftar till att fånga upp byggbranschens behov och
önskemål och identifiera kritiska framgångsfaktorer för utvecklingen av arbetsprocesser
för BIM och brandskydd under projekteringen av en byggnad eller anläggning.
Utifrån litteraturstudien, intervjuerna och projektgruppens kunskap om
brandskyddsprojektering, kontroll och BIM-modellering har arbetsprocesser utvecklats
utifrån olika nivåer av BIM mognad och förslag på kontroll och granskning har belysts i
anslutning till arbetsprocesserna. För att utvärdera arbetsprocesserna har dessa
fälttestats i olika pågående projekt.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
4
Informationsinsamling
5
2 Informationsinsamling
Nedan presenteras en utökad sammanfattning av den informationsinsamling som
genomförts i projektet. Utifrån sökning i litteraturdatabaser och fördjupade intervjuer
med olika aktörer i byggprocessen, så som beställare, projektörer och förvaltare, har
rådande kunskapsläge kring BIM som process och behov av information kartlagts på ett
översiktligt plan. Medan kunskapsnivån kring BIM och brandskydd har kartlagts mer
fördjupat för att få en samlad bild om rådande kunskapsläge och önskad framtida
utveckling för att förstå behovet och de möjligheter och utmaningar som föreligger i
implementeringen av brand som disciplin i BIM.
Fokus för informationsinsamlingen har varit nyttor med BIM, kritiska
framgångsfaktorer och pågående nationella initiativ för bättre och tydligare
informationshantering, informationsbehovet i olika skeden av byggprocessen samt
samordning, kollisionskontroll och automatiserad kontroll och granskning.
2.1 Upplevd nytta och tidiga lärdomar
Flertalet studier visar på möjligheterna med BIM och hur BIM kan användas för en
effektivare projekteringsprocess. En undersökning av Bosch m.fl. (2016) visar att
visualisering, informationsdelning och kollisionskontroll är de fördelar som upplevs
som de största vinsterna med BIM och utgör de främsta drivkrafterna för att
implementera BIM i den egna verksamheten. Även om drivkrafterna är många för BIM
så finns det även vissa hinder. Bosch m.fl. undersökning visar att det största upplevda
hindret var att det saknas tydliga beställarkrav kring BIM och att samarbetspartners inte
arbetar fullt ut i en BIM-miljö. Även stora investeringar i hård- och mjukvara upplevs
som ett stort hinder. Även om flera tillfrågade inte upplevde BIM som en strategiskt
viktig fråga ansåg de att de behöver implementera BIM för att visa att de hänger med i
den tekniska utvecklingen.
Definitionen av BIM omfattar både själva modellen av byggnaden och processen där
olika aktörer samverkar för att dela information om byggnaden med varandra. För att
en BIM-modell inte enbart ska vara en tredimensionell visualisering av byggnaden krävs
att modellen kompletteras med information om byggprocessen och byggnaden. En BIM-
modell kan då användas till att göra kalkyler och tidplaner. I dessa sammanhang talas
det om 4D- och 5D-modeller, vilket innebär att dimensionen tid respektive dimensionen
kostnader inkluderas i modellen.
Tidigt identifierades flera fördelar och vinster med BIM i form av tid, kvalitet och
ekonomi (Jongeling 2008). Tack vare underlag med högre kvalitet blir projekterings-
processen tydligare, mer integrerad och effektivare, samtidigt som den upplevs som mer
inspirerande och attraktiv. Möjligheten till visualisering skapar snabbare och enklare
besluts- och försäljningsprocesser. Men det är under samordningsprocessen som den
största nyttan finns. Färre missförstånd och större delaktighet kan minska mängden fel
avsevärt. Arbetsbelastningen för projektering i en BIM-miljö skiljer sig betydligt från den
där i huvudsak 2D-verktyg används, vilket illustreras i Figur 2.1. En anledning till att
arbetsinsatsen är högre i startskedet är att BIM-verktygen i sig är mer komplexa och
behovet av att göra projektspecifik information tillgänglig redan i ett tidigt skede av
projektet.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
6
Figur 2.1 Skillnad i arbetsbelastning för projektering med BIM-verktyg (Jongeling, 2008).
Holzer (2016) lyfter fram flera exempel på bristande BIM-tillämpning i syfte att ta
lärdom av de vanligaste misstagen som görs. Arbete i en BIM-miljö är en
utvecklingsprocess där det är betydelsefullt att fånga upp både solskenshistorier och
mindre lyckade exempel på BIM-implementering. Efter att ha intervjuat ett fyrtiotal
BIM-managers kan Holzer presentera både fallgropar att undvika samt ett förslag till
god praxis att lyckas med BIM-implementeringen. En vanlig utmaning är att en pseudo-
användning av BIM, vilket innebär att ett traditionellt CAD-arbetsflöde, har använts för
leveransen men utförarna anger att den använt sig av BIM, möjligtvis för att imponera
på beställaren eller uppfylla myndighetskrav. BIM är mycket mer än att i slutfasen av en
projektering skapa en 3D-modell. Den BIM-baserade arbetsprocessen innebär en större
grad av samarbete och informationsdelning under hela projekteringen, något som en
leverans av en 3D-modell kan ge sken av. De vinster som arbetet i en BIM-miljö innebär
för leveransen uteblir.
En annan fallgrop är att de olika disciplinerna inte delar information med varandra i
tillräcklig utsträckning. Övergången till ett BIM-baserat arbetssätt innebär initialt ett
merarbete och möjligen en effektivitetsförlust för den enskilda disciplinen. Genom att
kortsiktigt prioritera den egna vinsten framför projektet är inte direkt gynnsamt för
beställaren. Därför blir det extra betydelsefullt att det inom projektet finns kunddrivna
incitament, fungerande affärsmodell och en genomarbetad och förankrad BIM-manual.
Ytterligare en fallgrop är om modellerna fylls upp med allt för mycket data, vilket gör
dem tunga och svåra att dela och samordna. I BIM-manualen bör fram gå vilken
detaljeringsgrad som gäller i projektets olika skeden.
2.2 Kritiska framgångsfaktorer
Att lyckas med en implementering av BIM kräver ett branschgemensamt
förhållningssätt på flera olika nivåer med utgångspunkt i riktlinjer, teknik, process samt
personer och deras förmågor (EUBIM Taskgroup, 2017). Figur 2.2 visar exempel på
faktorer där det behövs samsyn kring för att ett BIM-baserat arbetssätt ska kunna införas
på ett framgångsrikt sätt.
Informationsinsamling
7
Figur 2.2 Implementering av BIM kräver samsyn kring flera frågor relaterade till riktlinjer, teknik,
processer och de förmågor som krävs av involverade aktörer (EUBIM Taskgroup, 2017).
Riktlinjer berör i huvudsak administrativa och juridiska förutsättningar relaterade till
BIM-leveranser. Det kan handla om standarder, nationella föreskrifter och bilagor eller
branschgemensamma bestämmelser som ABK 09 – Allmänna bestämmelser för
konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, AB 04 - Allmänna
bestämmelser) för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. För att
standardisera, systematisera och förbättra informationsflödet driver byggbranschen
olika projekt så som CoClass (se avsnitt 2.2.1) och BIP – Building Information Properties
(se avsnitt 2.2.2). Parallellt med att byggindustrin standardiserar och utvecklar system
för effektivare informationshantering arbetar Boverket med koncept för
dokumentationssystem för byggprodukter (Se avsnitt 2.2.3).
Med avseende på teknik handlar det om att skapa ett system som är neutralt i
förhållande till vilken mjukvara som används. Här spelar IFC – Industry Foundation
Class en stor betydelse i form av ett standardiserat neutralt och öppet filformat som
möjliggör samgranskning av flera modeller oberoende av vilken mjukvara de skapats i
(Forbes & Ahmed, 2010).
Ytterligare en betydelsefull faktor är själva arbetsprocessen. Hur och när ska
informationsutbyte ske? Ska information finns tillgänglig i en molnstruktur där
uppdateringen blir tillgängliga för samtliga aktörer i realtid? Eller sker delningar av
information göras på fastställda tidpunkter? Processer för koordinering, samordning,
kollisionskontroll och granskning bör fastställas och förankras tidigt i ett projekt.
Slutligen kräver en lyckad implementering av BIM att nya förmågor utvecklas och även
nya yrkesroller som BIM-manager och BIM-samordnare. Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL (2017) utvecklar dessa delar ytterligare med fokus på digitalisering inom
offentliga fastighetsorganisationer.
•Format
•IT-säkerhet
•Objektsorientering
•Validering
•Informationsutbyte
•Koordinering
•Informationshantering
•Systemarkitektur
•Juridik
•Kommersiella villkor
•Upphandlingar
•Informationsleveranser
•Ansvar
•Kapacitet
•Kunskap
•Motivation
Personer &
förmågor
Riktlinjer
TeknikProcess
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
8
Tillgången till uppdaterade bibliotek med innehåll (content) som kan föras in i modellen
som plangrafik är ytterligare en faktor som är avgörande för lyckas med BIM-
implementering. Idag saknas ett standardiserat format för BIM-innehåll, vilket utgör ett
hinder för samarbete och produktivitet. Det är visserligen möjligt att hämta hem digital
information från tillverkare, men Candela, (2015) menar att den snabbt blir föråldrad.
Efterhand som tekniken utvecklas bör molntjänster nyttjas i allt större grad för att
säkerställa att rätt information används vid varje BIM-leverans och säkerställa
informationsflödet över byggnadens livscykel.
2.2.1 CoClasses
Sverige har sedan 1970-talet tillämpat BSAB-systemet (från Byggandets Samordning
AB). Från 2016 har systemet successivt börjat ersättas av det nya klassifikationssystemet
CoClass (Svensk Byggtjänst, 2016) som är utvecklat för att vara tillämpbart i den allt mer
digitaliserade samhällsbyggnadssektorn.
CoClass-systemet bygger på BSAB och är ett systemkoncept för katalogisering och
strukturering av byggdelar och system i byggnader där allt som ryms i den byggda
miljön är representerat. Syftet med systemet är att möjliggöra effektiviseringar i projekt
genom att kommunikation blir mer enklare och tydligare. Genom CoClass-
benämningarna kan innehåll utöver det visuella ges intryck, t.ex. byggdelarna och deras
relationer, egenskaper, innehåll, miljö- och energiegenskaper, brandskyddsprestanda
och behov av underhåll (Svensk Byggtjänst, 2016).
Trafikverket (2018) har under 2017 succesivt påbörjat implementeringen av CoClass som
stöd i Trafikverkets handlingsplan för BIM och med siktet på att säkerställa
informationshantering över en anläggnings hela livscykel. CoClass är byggd för att vara
internationellt kompatibel och förväntas också att bidra till utveckling av internationella
klassifikationssystem. I den utsträckning det är möjligt följer CoClass de klasser som
finns i det internationella IFC-systemet. CoClass kommer även att vara tillgängligt på
engelska. Genom att CoClass är utvecklat för att täcka alla olika skeden för byggnads-
verk så blir det ett gemensamt språk som håller över tid.
I praktiken innebär CoClass att både informationsflöden och beteckningar blir
standardiserade. När samma benämningar används av olika discipliner och delar i
branschen minskas risken för tolkningsutrymme och misskommunikation. Begreppen
följer en hierarki och består av systemövergripande objekt såsom byggnadsverk ner till
komponentnivå. Icke-visuella begrepp som egenskaper, funktionella system och
utrymmen finns också representerade.
För brandskydd ges därmed möjlighet att använda befintlig begreppsstruktur och att
tillämpa specifika fackbegrepp inom brandskyddsområdet.
Informationsinsamling
9
2.2.2 Building Information Properties
Building Information Properties, BIP
1
, är ett system för att hantera beteckningar och
egenskaper för byggnadsobjekt. Systemet är kopplat till koderna i BSAB för byggdelar
och produktionsresultat. Liksom CoClass utgår BIP från det internationellt IFC-
formatet. Projektet i vilket BIP utvecklades initierades av BIM Alliance (Bipkoder, n.d.).
Skillnaderna mellan CoClass och BIP är bl.a. att CoClass är mer generisk och kan
användas under hela livscykeln. BIP är mer fokuserad på specifika skede, så som
projektering, produktion eller förvaltning. Beteckningar i BIP har större variation i hur
de är uppbyggda medan CoClass har en tydligare systematik. Genom att BIP använder
sig av typkoder och typ kan objekt med samma egenskaper grupperas även om de tillhör
olika klasser enligt CoClass systemet.
För brandskyddsområdet skulle det t.ex. kunna vara att fönster och dörrar som tillhör
olika klass enligt CoClass ändå delar typ enligt BIP vad gäller brandmotstånd
(FireRating).
2.2.3 Boverkets uppdrag inom digitalisering
Parallellt med att samhällsbyggnadssektorn satsar och utvecklar system för effektivare
informationshantering arbetar Boverket och andra myndigheter för att underlätta
digitaliseringen. För byggprodukter kommer det att bli krav på att information om
ingående byggprodukter för byggnaden bevaras över tid (Boverket, 2015).
Datahantering av byggprodukter och deras egenskaper benämns som en loggbok
(Regeringen - Näringsdepartementet, 2017a) som ska finnas över tid. Tidpunkt för
införande av krav på loggbok är inte fastställt men Boverket ska redovisa uppdraget till
regeringen 15 juni 2018. Initialt kommer endast större byggnader att omfattas men
kravet ska senare utvidgas vilket ställer stora krav på standardiserat och likriktad
informationshantering och system för att säkerställa efterlevnad under byggnadens hela
livscykel.
Boverket har även fått ett uppdrag som löper från 2018 till 2020 som handlar om att
underlätta digitaliseringen i samhällsbyggnadssektorn (Regeringen -
Näringsdepartementet, 2017b). Uppdraget innebär bl.a. att Boverket ska verka för att
kraven i byggreglerna ska kunna hanteras digitalt i byggprocessens olika delar. Hela
byggprocessen berörs av uppdraget och där ska Boverket i samverkan med Lantmäteriet
verka för att processen blir effektivare och underlättar enhetlig tillämpning.
2.3 God praxis
När projekteringen ska ske i en BIM-miljö skapas ett behov av nya yrkesroller som BIM-
strateg och BIM-samordnare (Westerlund, 2013). En BIM-strateg arbetar med strategiska
övergripande frågor tidigt i projekten och tar fram projektets BIM-strategi, ger råd i BIM-
frågor, avgör vilken BIM-kompetens som krävs samt ser till att det finns en tydlig
kravspecifikation inför upphandlingen.
Det är upp till BIM-strategen att rekommendera vilken nivå på BIM som ska tillämpas i
projektet beaktande vad som ryms inom tillgänglig teknik, vad som tillför nytta och hur
1
http://www.bipkoder.se
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
10
projektet kan optimeras. Olika nivåer på BIM utgår från mognadsgraden hos ett projekt
kopplat BIM och syftar till att skapa gemensam kravnivå rörande teknik, hantering av
data och samarbete. I Figur 2.4 presenteras hur olika statliga aktörer arbetar för att skapa
gemensamma kravnivåer (Albertsson & Lidén, 2014). BIM-samordnarens
arbetsuppgifter tar vid när målbilden och strategin är fastställd och det är BIM-
samordnare som på taktik- och metodiknivå ska få programmen att fungera, att
samordna modellerna och leda BIM-samordningsmöten. I Figur 2.3 visas en
övergripande bild av de aktiviteter som berör BIM-strategen och BIM-samordnaren i
projekteringsskedet.
Figur 2.3 Övergripande bild av BIM-strategens och BIM-samordnarens aktiviteter för att säkra
vinster med BIM (Westerlund, 2013)
BIM-strategen och BIM-samordnaren arbetar tillsammans med att ta fram projektets
BIM-manual som innehåller riktlinjer för BIM-modellering, projektledning och
projektfaser, arkitektdesign, teknisk design och analyser, konstruktion, kvalitetsarbete,
mängdning och beräkningar, miljö- och energiberäkningar, BIM för förvaltning, etc. När
nya aktörer blir en del av BIM är det väsentligt att strateger och samordnare har
förståelse för den nya disciplinens arbetssätt och processer.
Figur 2.4 Skiss på olika nivåer på BIM utifrån en britisk förlaga. Utgångspunkten är var
manbefinner sig och var man strävar mot med sitt BIM-arbete
(Albertsson & Lidén, 2014).
Kartlägg behov
och mål BIM-mål BIM-strategi Specifikationer BIM-manual Genomförande
BIM-strateg
BIM-samordnare
Informationsinsamling
11
2.4 Informationsmängd i BIM-leveranser
LoD – Level of Development är ett centralt begrepp i en BIM-miljö och används för att
beskriva modellens detaljeringsnivå relaterat till geometrin för ett objekt. I Figur 2.5
visas olika LoD för en stålpelare.
LOD 100
LOD 200
LOD 300
LOD 400
Förslagshandling
(projektering)
Systemhandling
(projektering)
Bygghandling
(produktion)
Tillverkningshandling
(produktion)
Pelare (allmän)
Stålpelare
Stålpelare i rätt storlek och
rätt placering
Stålpelare inkl. förband,
förankring, svetsfogar,
skruvar, etc.
Figur 2.5 Illustration av LOD – Level of Development för en stålpelare i en BIM-modell, (BIMforum,
2017), modifierad.
LoD har ett begränsat användningsområde sett ut ett livscykelperspektiv. Därför
föreslår Jongeling och Nordberg (2017) att begreppet bestämningsgrad ska används i
Sverige för att definiera informationsmängder i informationsleveranser i livscykeln av
den byggda miljön. En informationsmängd är information som kan delas och lagras
digitalt. Den kan bestå av ett dokument, en databas eller en modell. Bestämningsgraden
är direkt relaterad till en viss informationsmängd och beskriver detaljeringsgrad i
relation till var den befinner sig i byggnadens livscykel. Jongeling och Nordberg föreslår
vidare att bestämningsgraden utgörs av kombinationer av livscykelsteg,
informationsnivå och aspekt där de olika livscykelstegen som avses är utredning,
projektering, produktion, användning och avveckling. Informationsnivåer kan utgöras
av funktionellt system, konstruktivt system, komponent, placering, dimensionen och
detaljer, vilka mer relaterar till LoD (se Figur 2.5). Den konceptuella modell som
redovisas av Jongeling och Nordberg beskriver informationsmängder i BIM-leveranser
som olika funktionella eller konstruktiva system som struktureras med hjälp av
egenskaper. Från början innehåller BIM-leveransen endast ett fåtal system, vilka
beskrivs med ett fåtal egenskaper. Med tiden ökar komplexiteten och BIM-leveranser
innehåller allt större informationsmängd, se Figur 2.6.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
12
Figur 2.6 Konceptuell modell för informationsmängder i BIM-leveranser (Jongeling & Norberg,
2017), modifierad.
Jongeling och Nordberg exemplifierar den konceptuella modellen med en BIM-leverans
för grundläggningen av ett hisschakt som beskriver bestämningsgraden för två
funktioner och två egenskaper, se Tabell 2.1.
Tabell 2.1 Exempel på funktioner och egenskaper i en BIM-leverans.
Funktion
Egenskap
Prefabricerade betongväggar
Vikt
Platsgjutna betongväggar
Längd
Komplexiteten ökar efterhand som fler funktioner och egenskaper kravställs under olika
livcykelsteg. Kraven kan kompletteras med fysiska lägen (i modellen) och vem eller
vilka som ansvarar för dem. Varje BIM-leverans följer dock huvudprincipen att
funktionerna (objekten) klassificeras och definieras av olika egenskaper.
Mcconahey & Lyzun (2013) illustrerar liknade tankegångar i Figur 2.7 där skillnaden i
detaljeringsgrad mellan bygghandling och valt utförande visualiseras. I bygghandlingen
ska det säkerställas att det finns plats för installationerna och vilket utrymme de upptar.
Rördragning ska visas med behov av fritt utrymme, dock utan detaljer som flänsar och
ventiler. När väl lösningen valts så hämtas specifika data från tillverkare och
detaljeringsgraden i modellen ökar betydligt. Det är oftast först i detta skede som det går
att slutföra samgranskning och kollisionskontroller.
Informationsinsamling
13
Figur 2.7 Illustration av skillnad i detaljeringsnivå mellan bygghandling och valt utförande
(Mcconahey & Lyzun (2013).
2.5 Samgranskning och kollisionskontroller
Möjligheten till effektiv samordning, samgranskning och kollisionskontroll är några av
de största fördelarna med en BIM-baserat arbetssätt. Kollisioner kan delas in i tre
grupper:
• Hårda kollisioner där byggnadselement och installationer upptar samma volym
i den fysiska världen.
• Mjuka kollisioner där projekteringsfel gör att det blir platsbrist för andra delar,
t.ex. tillgänglighet, brandskydd eller isolering.
• Tidplanskollisioner där produktionsplan inte matchats mot personalförsörjning,
utrustning, inköp, etc.
Kollisionskontrollerna fokuserar vanligen på de hårda kollisionerna och brister i
samordning mellan arkitekt/konstruktör och teknikdisciplinerna el och VVS under
själva projekteringsfasen. Men Wang m.fl. (2014) visar att en stor mängd fel inträffar
under de senare skedena, när exakt utförande och utformning har fastställts. Det är
främst när samordningen sker löpande, från förslagshandling till produktion som nyttan
maximeras via modellbaserat arbetssätt. Wang m.fl. (2014) presenterar ett ramverk för
kollisionskontroll som kan användas under projektering och produktion. Ramverket
består av fyra steg:
• Förslagshandling. Koordinering baserat på olika krav och budget.
• Systemhandling. Koordinering av utrymme och platsbehov.
• Bygghandling. Koordinering av byggbarhet.
• Produktionsplan. Koordinering av faktiskt utförande.
Via en fallstudie av ett stort sjukhusbygge i Shanghai har Wang m.fl. (2014) visat att
störst antal kollisioner upptäcks vid samgranskning av bygghandlingarna (71 %), vilket
vida överskrider det antal kollisioner som upptäcktes till och med systemhandlingen
(20 %). Vikten av att kontinuerlig samgranskning, speciellt efter bygghandling och
upphandling, skapar möjlighet till stora kostnadsbesparingar. Det är även av stor vikt
att säkerställa kravuppfyllnad genom projektets olika skeden och inte minst vid färdigt
utförande. Utifrån ett brandskyddsperspektiv krävs det att det kan påvisas att samtliga
krav definierade av samhället är uppfyllda för att få ta en byggnad eller anläggning i
bruk.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
14
2.6 Automatiserad kontroll och granskning
Flertalet länder har försökt att utveckla system för automatisk kontroll av
regeluppfyllnad i en BIM-modell (Ismail m.fl, 2017). I genomgången litteratur
presenteras olika system som samtliga bygger på samma grundläggande struktur enligt
Ismail m.fl. 2017, vilken visas i Figur 2.8.
Figur 2.8 Generell struktur för regelkontroll (Ismail m.fl, 2017).
Regeltolkningen görs antingen i ett programmeringsspråk eller med hjälp av logik.
Svårigheten ligger inte i att skapa reglerna, utan att översätta byggreglerna till
exekverbar kod.
Byggreglerna har en struktur och använder begrepp som ofta är svåra att lyfta ur sitt
sammanhang. Vidare har byggreglerna endast en liten grad av generalisering och en hög
detaljeringsgrad med flera val som styr utförande. Exempelvis förekommer det i
svenska byggregler i storleksordningen tio möjliga alternativ avseende personantal som
var och ett påverkar vilket krav som ska tillämpas.
Lee m.fl. (2016) beskriver hur Sydkoreas byggregler har översatt till en regelbaserad
exekverbar kod. Arbetsgången beskrivs närmre i Figur 2.9.
Regeltolkning
Tolkning med
programmeringsspråk Tolkning med logik
Förbereda BIM-modell
Köra tolkningsskript
Skapa rapport
Informationsinsamling
15
1. Ursprunglig lydelse
En ägare till en byggnad (undantaget vissa byggnader enligt särskild paragraf) vilken har sex eller
fler våningar och en total golvyta på 2000 m2 eller mer ska vara försedd med hiss. I
förekommande fall ska hissens storlek och utförande specificeras av inrikesdepartementet.
2. Förenklad lydelse
En byggnad med sex eller fler våningsplan och en total golvyta på 2000 m2 eller mer ska ha en
hiss installeras.
3. Översatt förenklad lydelse
TAS 1 (tillstånd): En byggnad med sex eller fler våningsplan och en total golvyta på 2000 m2
eller mer
TAS 2 (innehåll): En byggnad ska ha en hiss installerad
4. Konfigurering
TAS 1 (tillstånd): Antal våningar (6 eller fler)
Total golvyta (2000 m2 eller mer)
TAS 2 (innehåll): Installera (Hiss)
5. Logisk enhet
getBuildingFloor() 6,
getTotalFloorArea() 2000 m2
isExist(Hiss)
6. Skript
IF (getBuildingStoriesCound () >= 6
AND getBuildingArea () >= 2000)
isExist (Hiss) = SANT
END IF
Figur 2.9 Process för att skapa en exekverbar kod av de Sydkoreanska byggreglerna(Lee et al., 2016)
Lee m.fl. gick igenom fler än 15 000 lydelser i den Sydkoreanska bygglagstiftningen,
filtrerade och klassificerade dem för att sedan skapa den exekverbara koden, vilket är en
tidskrävande uppgift och utmaning för berörd myndighet. Solihin & Eastman (2015)
drar liknande slutsatser och konstaterar samtidigt att det i framtiden krävs en helt annan
typ av regelskrivning för att underlätta automatisk kontroll.
Dimyadi m.fl. (2014) och Choi m.fl. (2014) visar hur ett datorstöd kan utvecklas för att
stötta brandskyddsprojektören och till viss del automatisera kontrollen av
regeluppfyllande. Samtliga författare visar att tekniken finns för att möjliggöra
automatisk kontroll men att svårigheten snarare ligger i att översätta byggreglerna till
programmeringsspråk.
2.7 Brandskydd i BIM
SFPE – Society of Fire Protection Engineers har tagit fram ett s.k. ”position statement”
hur brandingenjörsdisciplinen kan dra nytta av BIM (Society of Fire Protection
Engineers (SFPE), 2011). SFPE konstaterar att BIM är ett dynamiskt och kraftfullt verktyg
som kan användas i alla faser av en byggnads livscykel. SFPE identifierar några
huvudsakliga områden där brandskydd kan integreras med BIM.
Först och främst belyste SFPE att den information som traditionellt visas på
brandritningar kan föras in i modellen. Det handlar om t.ex. brandcellsgränser,
utrymningsvägar, vägledande markering, personantal, släckutrustning, etc. Sedan kan
särskild mjukvara för dimensionering av t.ex. sprinkler och brandlarm utvecklas.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
16
En sådan mjukvara kan direkt använda sig av informationen i modellen och uppdateras
i realtid efterhand som det sker ändringar. Här möjliggör BIM effektiva kontroller för att
identifiera kollisioner mellan olika installationer och byggelement. Vidare kan verktyg
för analytisk dimensionering, t.ex. analys av brandgasspridning och utrymning
integreras direkt i modellen utan behov av att bygga upp separata geometrier.
Utvecklingen under de senaste åren har dock inte fokuserat på eller integrerat
brandskyddtekniska aspekter i någon större omfattning. Utan utvecklingen har primärt
handlat om installationer och hur disciplinerna ventilation, el och värme/sanitet kan
integrera sin projektering i BIM. Brandskydd i form av brandlarm och släckanläggningar
är exempel på sådana installationer som hanterats (Shino, 2013). Brandskydd har dock i
första hand behandlats som en installationsdisciplin lika el och VVS.
Projektering och redovisning av brandskyddsrelaterad information som
brandcellsgränser, utrymningsvägar, angreppsvägar, etc. förekommer relativt sällan
även om Shino uppmärksammar att det går att uppnå stora kvalitetsvinster om denna
information görs tillgänglig som egenskaper i BIM-leveransen. Eventuella avvikelser
från brandskyddskrav skulle kunna beaktas som mjuka kollisioner vid en
samgranskning. Shino (2013) exemplifierar en möjlig framtida nytta med
brandskyddsinformation i BIM. Med tillgång till personbelastning i olika utrymmen
skulle BIM-modellen kunna bestämma att det krävs exempelvis tre utgångar på vardera
1,2 m fri bredd. Om personantalet ändras i senare del av projekteringen skulle modellen
kunna programmeras till att varna om den tillgängliga dörrbredden ej är tillräcklig.
Ytterligare exempel på tillämpningar är att integrera mjukvaror för simulering av
brandförlopp, t.ex. FDS – Fire Dynamics Simulator med BIM (Dimyadi m.fl., 2008). Detta
har i första hand syftat till att bygga geometrier och i andra hand för att kunna simulera
bränder direkt i modellen. Dock har flera projekt med syfte att simulera bränder i
modellen eller integrera olika programvaror för brandsimulering avslutats innan det
blivit en fungerande process eller kommersiell produkt. Exempelvis fokuserade Project
Scorch på att inkludera FDS i BIM-mjukvaran Revit (Autodesk Labs: Project Scorch).
Det utvecklas även mjukvara för att analysera personflöden för att dimensionera
utrymning i BIM-modeller (Wang m.fl., 2014). Under senaste året har det även initierats
programutveckling kring molnbaserade analysverktyg för utrymningssimuleringar för
några av de större BIM-mjukvarorna.
Det har även väckts tankar om att försöka automatisera brandskyddsprojekteringen,
både med avseende på ”kollisionskontroll” mot byggreglerna, men även för att kunna
utföra enkla analyser och beräkningar (Taciuc & Dederichs, 2014). Dock är utvecklingen
kring detta relativt begränsat i dagsläget.
Wang m.fl. (2015) beskriver hur BIM kan användas av brandskyddsorganisationen i
förvaltningsskedet med fokus på bl.a. underhåll av brandskyddinstallationer som
handbrandsläckare, inomhusbrandposter, brand- och utrymningslarm och släcksystem.
Wang m.fl. föreslår en särskild modul för BIM-baserat underhåll som kan hjälpa
organisationen att snabbt få tillgång till rätt information för olika komponenter så som
namn, fabrikat, placering, inspektionsintervall, tidpunkt för kontroll, anmärkningar,
ansvar, bruksanvisning, etc. och använda informationen för förvaltningstekniskt
underhåll av brandskydd.
Informationsinsamling
17
2.8 Branschens önskemål och förväntningar
Inom ramen för projektet har branschens önskemål och förväntningar på integreringen
av brandskydd i BIM-miljön samlats in via referensgruppsmöten och djupintervjuer.
Företrädare för projektörer, entreprenörer och fastighetsägare har delat med sig av sina
erfarenheter och idéer på framtida tillämpningar. Sammanfattningsvis handlar
önskemålen om tillgång till uppdaterad och tillgänglig information. Att integrera
brandskydd i BIM-miljön handlar just om att göra informationen tillgänglig för alla
parter och undvika statiska tvådimensionella ritningar, vilka kan vara svårtolkade och
snabbt bli inaktuella. Under projekteringen underlättas arbetet av möjligheten till
visualisering där VR-teknik bör kunna användas både för att t.ex. placera ut objekt som
skyltar för vägledande markering direkt i modellen, ta fram information för specifika
objekt och göra en digital förbesiktning och kontroll. Det är också önskvärt om det på
rumsnivå går att skapa listor över krav och jämföra dessa med projekterat utförande.
Den traditionella kollisionskontrollen under samgranskningen där eventuella konflikter
mellan olika installationer och byggelement identifieras bör utökas till att även omfatta
kontroll av kravuppfyllnad då föreslagen utformning jämförs med
brandskyddstekniska krav. I ett tidigt skede skulle det kunna handla om att ett rum är
försett med nödbelysning och i ett senare skede att projekterad nödbelysningen
uppfyller kraven på strömförsörjning, belysningsstyrka, aktivering, etc. Slutligen, under
produktion, när nödbelysningen installerats går det att matcha faktiskt utförande mot
ställda krav.
Under själva byggtiden kan BIM bli ett värdefullt verktyg för att göra utförandekontroll.
För varje objekt, t.ex. en dörr i en brandcellsgräns, kan det finnas information i modellen
hur denna dörr ska installeras för att uppnå rätt brandklass. Denna information
presenteras i form av en arbetsberedning och med hjälp av fotodokumentation och
signaturer går det att på ett effektivt sätt följa upp att byggnaden uppfyller ställda krav.
Kvaliteten på egenkontrollen, utförandekontrollen och besiktningen ökar, vilket i sin tur
har en positiv påverkan på hela leveransen och skapar bättre förutsättningar för en
byggnads eller anläggnings hela livscykel.
Efterhand som lokaler verksamhetsanpassas eller byggs om sker förändringar i
modellen. Här behöver informationen som berör brand vara tillgänglig och dynamisk.
Väggar flyttas, rumsstorlekar ändras, öppningar tas upp. När så sker underlättas arbetet
av att, i en dynamisk modell, ha tillgång till information som maximalt tillåtet
personantal, brandtekniska klasser, utrymningsväg etc. Då blir det möjligt att tidigt
förstå omfattningen och kostnaden för ändringen, samt undvika att ändringar utförs
vilka faller utanför byggnadens användningsområde och förmåga.
Vidare är nyttan med samlad brandskyddsinformation rörande installationer extra stor
under förvaltningsskedet. I samband med inspektioner och kontroller kan all
information finnas tillgänglig digitalt, istället för på separata ritningar och beskrivningar
för ventilation, sprinkler, brandlarm, osv. Ytterligare en stor förväntad nytta är
möjligheten till ett effektivare underhållsarbete. När en felrapport kommer in bör det,
via en modell, gå att ta fram specifik information om berörd komponent och därmed
säkerställa rätt reservdelar utan tidskrävande platsbesök.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
18
Projektering
19
3 Brandskyddsprojekteringens roll i byggprocessen
I detta avsnitt redovisas hur brandskyddsprojekteringen, traditionellt sett, bedrivs
relaterat till olika skeden i byggprocessen. Eftersom det inte finns en enhetlig standard
för denna process förekommer flera olika i Sverige men de har i princip samma agenda:
• Fastställande av kravbilden
• Övergripande projektering av hur kravbilden ska uppfyllas
• Detaljerad projektering av hur kravbilden ska säkerställas
Fortsättningsvis redovisas detta i en av de förekommande processerna, principerna kan
översättas även till andra former av projekteringsprocesser.
Utöver projekteringsprocesserna ska även lovprocesser och upphandlingsprocesser
hanteras. Dessa tas inte upp här. Den viktigaste påverkan som dessa kan ha på
projekteringen är vilken entreprenadform som tillämpas i upphandlingen eftersom det
kan styra vem som genomför detaljprojekteringen. Genomgången nedan görs utan
ställningstagande till det eftersom de tekniska behoven i princip är desamma och
skillnaden främst är av juridisk karaktär. Fokus ligger på själva projekteringen, men
även i andra skeden finns behov av insatser från brandsakkunnig rörande
utförandekontroller, stöd kring tekniska lösningar och kommunikation. I vilket skede
som brandskyddsprojekteringen påbörjas varierar mellan olika projekt och
beskrivningarna i detta avsnitt syftar till att öka förståelsen om lämpliga aktiviteter
relaterat till byggprocessens olika skeden, aktiviteter som är kritiska för framdriften av
ett projekt och som behöver inkluderas i arbetsprocesserna för brandskyddprojektering
i BIM. I Figur 3.1 visas hur brandskyddsprojekteringen samt den efterföljande kontrollen
av utförandet relaterar till byggprocessen.
Figur 3.1 Brandskyddsprojektering i byggprocessen.
Det bör göras en tydlig skillnad mellan styrande handlingar och resulterande
handlingar. Brandskyddsbeskrivningen är under projekteringen alltid styrande.
Dessutom är varje skede som helhet styrande för det nästföljande skedet. Kontroll av att
resulterande handlingar uppfyller de styrande kraven måste alltid ske innan ett skede
kan avslutas. I relationshandlingsskedet är alla handlingar resulterande.
Programmet
(
ange förutsättningarna
)
Förslagshandling
(
pröva förutsättningarna
)
Systemhandling
(
forma och samordna
)
Bygghandling
(
bekräfta och tydliggöra
)
Byggskede
Brandskyddsgenomgång
Verifiering
Utförande
Kontroll
Projektering av brandskydd
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
20
3.1 Programmet
Programmet syftar till att fastställa en kravbild. Programmet redovisar byggherrens
krav och vision beträffande byggnadens funktion, egenskaper och prestanda. Till
kravbilden hör även exempelvis detaljplanens krav. Programmet utgör således en
plattform för projekteringen och kartlägger alla förutsättningar och villkor som kan
påverka den kommande projekteringen.
Brandskyddsprojekteringen har oftast inte initierats i detta skede, utom i större
infrastrukturprojekt. Visserligen kan arkitekten kontakta brandkonsult för att försäkra
sig om att idéerna till byggnadens gestaltning och utformning är realistiska, men
vanligen sker detta först i nästa skede – förslagshandlingsskedet (se avsnitt 3.2) – som
inleder själva projekteringen. Eventuell brandskyddsprojektering i programskedet
genomförs enligt vad som anges i avsnitt 3.2.
3.2 Förslagshandlingsskedet
Förslagshandlingsskedet är där den övergripande projekteringen påbörjas.
Förslagshandlingsskedet syftar till att pröva förutsättningarna angivna i programmet.
Övergripande frågor som form och utseende, planlösning, bärande system, tekniska
försörjningssystem studeras. Olika lösningar ställs mot varandra för att hitta bästa
alternativ. Utifrån dessa studier och med beaktande av ekonomiska och tidsmässiga
ramar, tas beslut om vidare bearbetning mot system- och bygghandlingar.
I förslagshandlingsskedet inleds oftast brandskyddsprojekteringen genom att påbörja
arbetet med att ta fram ett förslag som konkretiserar lämpligt förslag på utformning av
brandskyddet för byggnaden eller anläggningen, dess verksamhet och byggherrens
önskemål. Detta sammanställs i en brandskyddsbeskrivning. Syftet med projekteringen
i detta skede är att göra en översiktlig inventering och identifiering av risker genom att:
• Studera byggnadens eller anläggningens utformning och verksamhet.
• Identifiera särskilda förutsättningar som har påverkan på brandskyddets
utformning.
• Presentera idéer till utformning av brandskyddet.
• Tydliggöra övergripande samhällskrav och eventuella egenambitioner från
byggherren kring brandskyddet i en styrande handling, en
brandskyddsbeskrivning.
3.3 Systemhandlingsskedet
Systemhandlingsskedet syftar till att forma och samordna helheten. Byggnadens eller
anläggningens utformning skapas genom att utveckla, samordna och anpassa de olika
system som byggnaden eller anläggningen består av. Helheten ska då motsvara
byggherrens vision. Systemhandlingsskedet är mycket viktigt, då de flesta beslut som
påverkar slutproduktens funktion, prestanda och egenskaper fattas här. Normalt strävar
man mot att fastställa planlösning, val av tekniska system samt kritiska snitt i
systemhandlingsskedet.
Projektering
21
Det gör systemhandlingsskedet till en mycket viktig fas för brandskyddsprojekteringen.
Den översiktliga inventering och identifiering av risker som initierades i
förslagshandlingsskedet utvecklas vidare med ökad detaljeringsgrad.
Brandskyddsgenomgången där byggnadens och verksamhetens förutsättningar
redovisas, gällande samhällskrav eller byggherrensegenambitioner konkretiseras och
tillsammans med övriga discipliner arbetas ett förslag till utformning av brandskyddet
fram. Under systemhandlingsprojekteringen avslutas den övergripande projekteringen.
3.4 Bygghandlingsskedet
Bygghandlingsskedet syftar till att bekräfta och tydliggöra systemlösningarna
redovisade i de tidigare skedena och utgör den detaljerade projekteringen.
Bygghandlingsskedet är det mest tidskrävande projekteringsskedet. Detaljeringsgraden
ökar så att mängd, kvalitet, form, mått, färg, utseende, yta, ordningsföljd tydliggörs och
struktureras. Under bygghandlingsskedet är det kritiskt att säkerställa att valda
lösningar och tänkta produkter uppfyller de aktuella brandskyddskraven. Med dagens
arbetssätt sker detta tyvärr i begränsad omfattning vilket skapar osäkerheter och risken
för fel under byggskedet ökar.
Ofta är bygghandlingarna juridiska handlingar i avtal mellan byggherren och
entreprenören. Fel i bygghandlingarna kan därför få allvarliga konsekvenser för
projektets ekonomi och tidplan.
3.5 Byggskedet
I byggskedet ska projekteringen vara färdig men det är vanligt att det krävs smärre
förändringar eller att önskemål om materialsubstitution ger mindre revideringar i
bygghandlingarna vilket då kräver kompletterande bygghandlingsprojektering. Under
byggtiden finns också behov av kontroll av utförande inom ramen för byggherrens
egenkontroll eventuellt kompletterat med kontroll av certifierad sakkunnig brand
(SAK). Det kan också finnas behov av att ge stöd under själva utförandet på
byggarbetsplatsen.
Byggskedet kan delas upp i tre skeden – startskede, byggskede och slutskede. Vid det
tekniska samrådet, för att erhålla startbesked, ska byggnadens tekniska lösningar kunna
redovisas och kontrollplanen ska fastställas där brandskyddet utgör en viktig del. Under
startskedet utformas och upprättas en produktionsplan. Under byggskedet är
utgångspunkten gällande bygghandlingar och utförandet blir utifrån de resurser,
rutiner och styrmedel som anges i produktionsplanen. I slutskedet av driftsätts, provas
och injusteras byggnadens delar, system och helhet. Därefter upprättas
relationshandlingar samt plan för kontroll och underhåll av byggnadens brandskydd.
När kontrollplanen är uppfylld kan kontrollansvarige ansöka om slutbesked och när
sådant erhållits kan byggnaden tas i bruk.
Under själva byggskedet har entreprenören oftast ett behov av kompletterande
information om brandskyddets utformning. Beroende på entreprenadform och den
brandkonsultens roll kan det uppstå frågor kring möjliga alternativ till de lösningar som
presenterats i tidigare skeden beroende på tekniska utmaningar eller ofullständig
projektering. Det är också viktigt att genomföra normerande kontroller under
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
22
byggskedet för att kunna verifiera att brandskyddet utförts enligt
brandskyddsprojekteringen. Flera betydelsefulla delar av brandskyddet är inte praktiskt
möjliga att kontrollera i slutskedet, utan dessa behöver kontrolleras fortlöpande under
byggskedet. Det är även av största vikt att samordnad funktionsprovning utförs i
slutskedet för att säkerställa att olika brandskyddsinstallationer fungerar som avsett.
3.6 Kommunikation och dokumentation
I de olika skedena dokumenteras och sammanställs relevant brandskyddsinformation
och förslag på lösningar i en brandskyddsbeskrivning och vid färdigställd byggnad i
en brandskyddsdokumentation. I handlingarna presenteras detaljer som är
nödvändiga för att utforma brandskyddet på ett tillfredsställande sätt utifrån krav från
Boverket eller egenambitioner. Konkret handlar det om brandtekniska klasser på
avskiljande och bärande byggnadsdelar (väggar, dörrar, fönster, pelare mm), indelning
av byggnaden i olika brandceller, tydliggörande av krav på ytskikt på väggar,
specifikationer för släcksystem, utformning av brand- och utrymningslarm, kapacitet
på brandgasventilation, etc.
Dokumentationen saknar ofta den precision som behövs för att uppnå önskad kvalitet
(oberoende om det är samhällets miniminivå eller byggherrens egenambition) då krav
och lösningar är allmänt beskrivna, skrivna på fackspråk som för andra aktörer är svårt
att förstå och det saknas tydlig koppling mellan krav och lösning. Detta skapar
utmaningar för alla inblandade och det kan leda till onödiga projektrisker. Genom att
transformera information från tvådimensionella ritningar och textbeskrivningar till en
tredimensionell modellvärld, där all brandskyddsinformation är tillgänglig via modeller
och databaser, skapas bättre förutsättningar för väl fungerande kommunikation och
målet att uppfylla branschens förväntningar på en modern, integrerad och mer precis
brandskyddsprojektering.
Arbetsprocesser
23
4 Brandskyddprojektering i BIM-miljö - arbetsprocesser
Utifrån inledande litteraturgenomgång, intervjuer med olika intressenter i
byggbranschen och den tradition som finns kring brandskyddsprojektering har olika
arbetsprocesser för BIM utarbetats. Vid utvecklingen av arbetsprocesser har fokus dels
varit på det decentraliserade informationsflödet, motsvarande BIM nivå 2 respektive ett
mer integrerat och realtidsdrivet informationsflöde, motsvarande BIM nivå 3. Nedan
beskrivs de framarbetade arbetsprocesserna utifrån de olika BIM nivåerna som kan råda
i olika projekt.
4.1 Det decentraliserade informationsflödet (BIM nivå 2)
Brandskyddsprojektering i det decentraliserade informationsflödet, BIM nivå 2, utgår
från att respektive disciplin i projekteringsprocessen arbetar i sina egna modeller, lokalt
inom respektive organisation, och där de olika disciplinmodellerna sammanställs till en
samordningsmodell med givna intervall. Utifrån att definiera styrande parametrar och
parametrisk information/värde skapas förutsättningarna för att tydliggöra olika krav
och säkerhetsnivå utifrån olika styrvariabler och att specificera vilken disciplin som är
berörda av kraven.
I ett inledande skede definieras och kartläggs önskad skyddsnivå för projektet utifrån
samhällets krav, beställarambition och projekteringsskede. Olika brandrelaterade
parametrar, så som brandklass, utrymningsväg, ytskiktsklass, ytor som ska sprinklas
tydliggörs i projektet utifrån aktuell byggnads förutsättningar. Beroende på typ av
parameter kan dessa anges som till exempel ”längd”, ”fritext” eller som ”Boolesk”
parameter.
Om Revit används grupperas parametrik under gruppen ”Fire protection” och läggs in i
projektets gemensamma ”shared parameter file”. Aktuella parametrar bör definieras av
brandprojektören för att säkerställa kvaliteten på parametrarna.
De discipliner som arbetar inom Revit importerar den parametrik som påverkar deras
modells olika objekt. (ex väggar, dörrar, fönster, pelare, tekniska installationer). För
projektörer med andra programvaror än Revit skapas lokala parametrar i aktuellt
programspråk för samma brandskyddsrelaterad funktion.
När parametrar är definierade och inkluderade i övriga discipliners modeller kopierar
brandprojektören respektive disciplins modell, alternativt applicerar värden direkt i
modellen och synkroniserar mot berörd disciplin. De kopierade modellerna delges
parametriska värden (t.ex. via objektslistor i Excel-format) utifrån aktuell skyddsnivå
och typ av dimensioneringsmetod. Dessa importeras sedan tillbaka till respektive
disciplins modell. Exempelvis kan parametern ”brandklass” få värdet ”EI 60” på
väggobjekt som ska ha ett visst brandmotstånd.
För att visualisera och rumsligt placera olika brandskyddsrelaterad information och
objekt, exempelvis släckutrustning, vägledande markering och linjer för
brandcellsindelning, skapas plangrafik i en separat brandmodell. Brandmodellen länkas
in i övriga discipliners modeller och utgör en del av den samordnade modellen.
I Figur 4.1 presenteras en schematisk figur över arbetsflödet för BIM nivå 2.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
24
Figur 4.1 Schematisk beskrivning av brandskyddsprojektering i BIM-miljö vid ett decentraliserat
informationsflöde, BIM nivå 2.
Med hänsyn till projekteringens framdrift kommer processen vara iterativ där mer och
mer brandskyddsrelaterade information inkluderas med ökad detaljeringsgrad.
Exempelvis, vid första processloopen införs brandskyddstekniska krav på rumsnivå, i
loop två införs krav på objektsnivå (manuellt eller via automatiserade funktioner), i loop
tre införs krav på specifika brandrelaterade objekt så som t.ex. dörrbeslagning och typ
av dörrstängare på dörrar i brandcellsgränser.
I avsnitt 4.3.2 presenteras ett förslag på vilken brandskyddsinformation som bör införas
vid olika projekteringsskeden för att skapa rätt detaljerings- och informationsnivå.
Arbetsprocesser
25
4.2 Ett kollaborativt informationsflöde (BIM nivå 3)
I ett kollaborativt informationsflöde, motsvarande BIM nivå 3, cirkuleras information
mellan ett projekts olika aktörer via gemensamma modeller och databaser där
informationsmängden och noggrannheten i detaljeringsgrad ökar när ett projekt
förflyttar sig över projekteringens olika skeden. Utgångspunkten är att BIM-data finns i
en gemensam databas (molnbaserad) och att samtliga discipliner arbetar med samma
modell, men med olika editeringsmöjligheter.
Genom att arbeta mot en molnbaserad databas och i en gemensam modell specificeras
brandrelaterad information dels som parametrar i en modell och dels som information i
en projektgemensam databas. Informationen kan editeras i realtid utan att behöva
importera/exportera objektslistor mellan olika discipliner och aktörer.
I den gemensamma modellen definieras även brandrelaterat ”content” som
släckutrustning, vägledande markering och linjer för brandcellsindelning via plangrafik.
Ett arbetsflöde via en gemensam databas och modell erbjuder bättre informationsflöde
med realtidsuppdaterad information. Det skapar även förutsättningar för
brandprojektören och övriga i ett projekt att bättre styra vilka parametrar som behövs i
respektive skede, vilken typ parametern ska vara och vilket värde respektive parameter
ska ha utifrån gällande skyddsnivå.
Processen utgörs av följande steg:
• I ett inledande skede definieras och kartläggs önskad skyddsnivå för projektet
utifrån samhällets krav och beställarambition.
• En gemensam modell upprättas och länkas till en molnbaserad databas. Olika
editeringsmöjligheter definieras för olika discipliner och roll i projektet.
• Brandprojektören skapar aktuella parametrar på olika objekt i modellen och
tydliggör vilken typ av parameter det ska vara likt för det decentraliserade
arbetsflödet.
• Brandprojektören preciserar värden på de definierade parametrarna (exempelvis
brandskyddsteknisk klass EI 60 på parametern ”brandklass”) utifrån aktuell
skyddsnivå.
• Brandprojektören definierar vilket ”content” som ska inkluderas och var detta
ska placeras rumsligt i den gemensamma modellen i form av plangrafik.
Nivån på information ökas beroende på vilket projekteringsskede projektet befinner sig.
I avsnitt 4.3.2 presenteras ett förslag på vilken brandskyddsinformation som bör införas
i ett projekts olika skede för att skapa rätt detaljerings- och informationsnivå. I Figur 4.2
presenteras en schematisk figur över arbetsflödet för BIM nivå 3.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
26
Figur 4.2 Schematisk beskrivning av brandskyddsprojektering i BIM-miljö vid ett kollaborativt
informationsflöde enligt BIM nivå 3. För exempelvis sprinkler och brandlarm definieras
ytor som ska förses med installationerna och vilken kvalitet som ska uppfyllas.
4.3 Nivå av information och detaljeringsgrad
Nedan presenteras förslag på nivå på information beroende på hur ett projekt drivs
framåt. Beroende på skede i projekteringsprocessen specificeras olika parametrar med
olika detaljeringsgrad. Nedan presenteras olika typer av parametrar och ett schematiskt
förslag på detaljeringsnivå för olika skeden.
4.3.1 Styrparametrar och kravparametrar
Utifrån strukturen på svenska brandskyddsregler styrs skyddsnivån i en byggnad eller
anläggning utifrån olika överordnade och styrande variabler, vilka definierar samhällets
skyddsnivå för det byggnadstekniska brandskyddet. Exempel på sådana styrvariabler
är byggnadsklass (grundas på byggnadens komplexitet, våningsantal, personantal mm),
verksamhetsklass (utifrån en byggnads eller anläggnings tänka användningsområde så
som bostad, arbetsplats, sjukhus), brandbelastning (hur mycket energi som kan frigöras
vid brand i en specifik brandcell) och olika typer av aktiva system som ska finnas i
byggnaden.
Arbetsprocesser
27
Med hjälp av de övergripande styrvariablerna definieras skyddsnivån och tillhörande
krav som byggnaden eller anläggningen ska uppfylla utifrån samhällets krav eller
utifrån egenambitioner från en beställare. Dessa krav införs i modeller eller databas som
styrande parametrar och får olika parametrisk information/värde beroende på
skyddsnivå.
Beroende på skede förslås att en första nivå (nivå 1) av information skapas på rumsobjekt
(grupperade till brandceller) och som specificerar olika brandceller,
utrymmesfunktioner, ex utrymningsväg, sluss, och dimensionerande mått så som
längsta gångavstånd inom en brandcell eller utrymningsväg.
Som nivå 2 föreslås att krav och brandskyddsrelaterade parametrar anges för specifika
objekt som har kritisk påverkan på en byggnads eller anläggnings brandskydd. Detta
kan t.ex. vara brandteknisk klass på dörrar och fönster, ytskiktskrav på väggar, golv och
tak samt olika tekniska funktioner som ska finnas i olika brandcellen som sprinkler,
nödbelysning och utrymningslarm. I nivå 2 bör även brandskyddsteknisk utrustning i
form av plangrafik införas i en brandmodell som kan länkas in i övriga discipliners
modeller.
I nivå 3 presenteras specifika krav och funktioner på de ingående
brandskyddsfunktionerna. Detta kan vara typ av brandspjäll, typ av
brandskyddsteknisk kabel, dörrbeslagning och dörrstängare på dörrar i brandcellsgräns
och typ och funktion av vägledande markering. I Tabell 4.1 presenteras förslag på olika
styrparametrar, parametrar på rumsnivå och objektsnivå med tillhöranande parametrik
information/värde samt typ av plangrafik.
Tabell 4.1 Exempel på olika styrparametrar, parametrar på rums- och objektsnivå samt förslag på
content/plangrafik i en brandmodell.
Styrvariabler
Parametrar på
rumsnivå
Parametrar på
objektsnivå
Plangrafik i en
brandmodell
Byggnadsklass
Brandbelastning
Verksamhetsklass
Personantal
Area på brandcell
Räddningstjänstens
insatsmöjlighet
Utrymmesfunktion
Trapphus Tr2
Trapphus Tr1
Utrymningsväg
• Antal
• gångavstånd
• Minsta bredd
Brandklass
• Avskiljande
• Bärande
Ytskikt
• Vägg
• Tak
• Golv
• Dörr
Taktäckning
Brandgasventilation
Stigarledning
Utrymningslarm
Släcksystem
Dörr i brandcellsgräns
Dörrbeslag
Dörrstängare
Brandklass
Fönster för utrymning
Storlek
Beslag
Spjäll
Typ
Upphängningsanordning
Isolering
Detektering
Styrfunktion
Vägledande
markering
Handbrandsläckare
Brandposter
Brandförsvarstablå
Brandgasventilation
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
28
4.3.2 Parametrar vid olika projekteringsskeden
De olika nivåerna kan teoretiskt även hänföras till projekteringsprocessens olika skeden
där nivå 1 motsvarar information som krävs på program- och förslagshandlingsnivå,
nivå 2 motsvarar systemhandlingsprojektering och nivå 3 är motsvarande
bygghandlingsnivå. I Tabell 4.2 presenteras exempel och förslag på information i de
olika nivåerna, vilka parametrar som kan användas och hur värden kan definieras,
utifrån ett brandskyddstekniskt perspektiv.
Tabell 4.2 Förslag på nivå av information för olika projekteringsskeden.
Skede
Parameter
värde
Programhandling
Förslagshandling
Styrparametrar
Byggnadsklass
Verksamhetsklass
Brandbelastning
Rtj-insatstid < 10 min
Rumsobjekt:
Brandklass - avskiljande
Utrymningsväg
Sprinkler
Br1
Vk3A
< 800 MJ/m2
Ja
EI 30
Ja
Ja
Systemhandling
Parametrar på rumsnivå
Brandklass
• Vägg
• Ytskikt
• Taktäckning
• Bärande
Utrymningsväg
• Bredd
• Avstånd
Brandgasventilation
• Standard
Brandlarm
• Standard
Sprinklersystem
• Standard
Parametrar på objektsnivå
Dörrar
• Brandklass
• Röktäthet
• Beslag
Dörrstängare
EI 60
B,s1d0
Broof
R60
Ja
> 1,20 m
< 30 m
Ja
SS 883006: 2013
Ja
SS-EN 54-1:2011
Ja
SBF 120:8
EI230
Sm
SS- EN 179
-C1
Bygghandling
Spjäll
Typ
Upphängningsanordning
Isolering
Detektering
Brandgas
EI15
EI60
Ja
Arbetsprocesser
29
4.3.3 Hantering av parametrik
Exempel på hur brandrelaterad information definieras via parametrik presenteras i
Tabell 4.3. De olika brandskyddsrelaterade egenskaperna utifrån ”Property Set” och
parametrik. I tabellen presenteras de olika egenskapernas eller parametrarnas som finns
standardiserade i ISO 12006-3 – strukturering av information om byggnadsverk, del 3:
ramverk för objektsorienterad information (International Organization for
Standardization, 2007), buildingSMART (2018) och som utgör begrepp i IFC version 4.
Tabell 4.3 Exempel på namngivning av olika brandskyddsrelaterade parametrar. Property Set utgår
främst från IFC version 4.
Svenskt namn
Egenskap
(Property_set)
Parametertyp/
Property
Berörda
objekt
Brandklass
Pset_FireResistanceRating
Text
Walls, Doors,
Windows,
Columns,
Beams
Byggnadsklass
Pset_FireRiskFactor
Text
Project
Allmänna
brandskyddstekniska
krav
Pset_SpaceFireSafetyRequirements
Value
Specifika
objekt
Utrymningsväg
Pset_FireExit
Boolean
Rooms,
Doors,
Windows
Rum med sprinkler
Pset_ SprinklerProtection
Boolean
Rooms
Övertrycksättning
Pset_AirPressurization
Boolean
Rooms
Ytskikt
(väggar, golv och tak)
Pset_SurfaceSpreadOfFlame
Text
Walls, floor
Röktät
Pset_SmokeStop
Boolean
Doors
Spjäll
Pset_DamperTypeFireDamper
Text
Specifika
objekt
Brand- och
brandgasspjäll
Pset_DamperTypeFireSmokeDamper
Text
Specifika
objekt
Brandsenosr
Pset_SensorTypeFireSensor
Value
Specifika
objekt
Det finns ett stort behov av fler standardiserade brandskyddsrelaterade begrepp för
olika egensaker än de som finns standardiserade idag. Det behövs exempelvis
standardiserade begrepp kring brandbelastning, insatsväg för räddningstjänsten,
beslagning på dörrar med mera. Nya egenskaper bör utgå från terminologistandarden
för brandtermer ISO 13943:2017 (International Organization for Standardization, 2017)
och koppla till objektsorienterad information i form av ”Property Set” och typ av
parameter. För att få en fungerande internationell standardisering är det önskvärt att
begrepp och brandskyddsrelaterad information även införs i framtida versioner av IFC-
format.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
30
4.4 Brandskyddsprojektering i BIM-miljö – ökad kvalitet
Genom att implementera de föreslagna arbetsprocesserna för brandskyddsprojektering
i BIM-miljö finns en stor potential för att öka kvaliteten i projekten. Med ett
modellbaserat arbetssätt och ett gemensamt format går det lättare att följa upp att krav
och specifikationer är uppfyllda. Avvikelser upptäcks tidigare genom ett iterativt
arbetsflöde och strukturerat informationsflöde. De potentiella vinsterna för kvaliteten i
ett projekt är bland annat:
1) Samordning förenklas och konflikter med andra discipliners krav och lösningar
kan identifieras tidigt vilket både minskar kostnader och ökar kvaliteten.
2) Kostnadsuppskattningar kan göras noggrannare och tidigare i processen vilket
ökar chansen till bra och kostnadseffektivt brandskydd.
3) Efterlevnad av myndighetskrav och projektspecifika krav kan granskas och
kontrolleras lättare och matchas mot de lösningar som föreslås.
Men, för att säkerställa en effektiv kontroll av lösningar och att samhällets eller
beställarambitioner är uppfyllda är det nödvändigt att granskningsprocessen och
begrepp är standardiserade.
Kvalitetsfrågor är i fokus inom brandskydd och en ny nordisk teknisk specifikation
(INSTA/TS 952) kopplat till kontroll och granskning av brandskyddstekniska krav
förväntas publiceras till sommaren 2018 (Inter Nordic Standardization (INSTA), 2018). I
specifikationen anges när och hur kontroller och kvalitetssäkring bör ske utifrån olika
processteg för byggprocessens olika skeden – från projektering till utförande och
förvaltning. Under själva projekteringen av brandskydd föreslås att fyra kontroller
genomförs vid olika tidpunkter för att säkerställa att det är rätt förutsättningar, rätt
dimensioneringsmetod, att genomförda analyser är rätt (kopplat till indata, utdata och
beräkningsförfarande) samt att slutsatser och lösningar är i enlighet med projektets krav.
Föreslagna kontroller för brandskyddsprojekteringen kan integreras i de föreslagna
arbetsprocesserna i avsnitt 4.1 och 0.
I byggskedet kan en väl genomförd projektering i BIM-miljö utgöra ett värdefullt
redskap för en strukturerad egenkontroll för att säkerställa kvaliteten på den färdiga
byggnaden. I dagsläget, med traditionella bygghandlingar, är det ett område som är i
starkt behov av förbättring.
Fallstudier
31
5 Fallstudier
För at få en förståelse kring hur väl processerna fungerar i praktiken har fallstudier gjorts
i projekt med olika ändamål och BIM mognadsgrad och ambition. Tillgänglig tid och
skede i de olika projekten har styrt vilka delar av arbetsprocesserna som applicerats och
vilken detaljeringsgrad och informationsmängd som hanterats och kommunicerats.
Utgångspunkten har dock varit att testa olika BIM nivåer för att hitta eventuella
utmaningar och begränsningar för föreslagna arbetsprocesser och för att identifiera hur
en framtida implementering av arbetsprocesserna bör göras över tid.
5.1 Flerbostadshus i Uppsala
Ett större flerbostadshus ska uppföras i centrala Uppsala. Projektet är i ett
systemhandlingsskede och projekteringen har pågått under drygt 1,5 år. Projektet leds
av NCC. Den brandskyddstekniska projekteringen har gjorts via förenklad
dimensionering med inledande kommunikation via brandskyddbeskrivning och
tillhörande brandskisser med orienterande information.
För det modellbaserade projekteringen har fokus varit på visuell återgivning av
information i nivå med BIM nivå 1. Projektet samordnades via en gemensam
webbaserad projektserver. För brands projektering användes programvaran Revit.
Arkitektens modell användes som underlag för att skapa en brandmodell innehållande
brandcellsindelning, utrymningsvägar och placering av vägledande markering.
Brandmodellen skapades som ett 3D underlag men med grafisk återgivning i 2D av
linjer och markeringar för samtliga plan. Modellen fungerade att länka in till annan
disciplin så att denne kan skapa egna vyer och granskningsfunktioner. För intern
granskning och för disciplin som inte arbetade modellbaserat levererades underlag även
i PDF- och DWG-format.
Slutsats
Slutprodukten med grafik var i nivå med det som tidigare brukade levereras från brand,
men kunde även användas för export i PDF- och DWG-format och som underlag i en
3D-modell. Leverans av grafisk information i brandmodellen och med tillhörande
brandrelaterade förutsättningar och krav i en brandskyddsbeskrivning bedöms kunna
möta BIM nivå 1 då brandrelaterad ”content” införs som plangrafik.
5.2 Ny arena i Uppsala
En ny arena med tillhörande kontorsbyggnad ska uppföras i Uppsala. Projektet är i ett
systemhandlingsskede och projekteringen har pågått ca 1 år. Brandskyddet har
projekterats via analytisk dimensionering och en brandskyddsbeskrivning med
tillhörande skisser har upprättats och kommunicerats inom projektgruppen. Projektet
har som ambition att arbeta på BIM nivå 2.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
32
Projektet samordnades på en webbaserad projektserver. Genom inledande dialog med
arkitekten definierades nödvändiga parametrar för brandprojektering i arkitektens
modell. Stegvis inkluderades mer parametrik och tillhörande värde under projektets
framdrift. De första parametrarna som inkluderades var brandklass för dörrar och
väggar, fri bredd för dörrar i utrymningsväg, utrymningsväg för rumsobjekt. Under den
fortsatta projekteringen inkluderades även parametrar och värden för brandlarm,
nödbelysning, sprinkler och utrymningslarm. Arbetsprocessen fortlöpte enligt
föreslagen arbetsprocess enligt avsnitt 4.1. Som komplement till parametrikhanteringen
(via Excel-listor) upprättades en brandmodell i Revitformat med grafik, så som
brandcellsgränser och vägledande markering, som kunde länkas in till andra
discipliners modeller. Vid leveransen levererades även underlaget i PDF- och DWG-
format.
Slutsats
Föreslagen arbetsprocess enligt avsnitt 4.1 har möjlighet att uppnå BIM nivå 2, men det
finns ett beroende av export/import av värden i form av Excel-listor. Tyvärr var
tillgänglig export/import funktion i Revit inte tillfredställande vilket är en förutsättning
för ett fungerande informationsflöde. Med hänsyn till detta utvecklades ett specifikt
export/import API till Revit för att hantera och säkerställa informationsflödet av
brandrelaterad information. Under projektet uppmärksammades även de
organisatoriska utmaningarna som föreligger med att börja projektera i BIM; det krävs
mer planering, bättre förberedelse och mer intern samordning inför leveranser.
5.3 Ny högskola i Västerås
En ny högskola ska uppföras i Västerås där ny- och tillbyggnad görs. Projektet är i
slutskedet av bygghandlingsprojekteringen. Brandskyddet har projekterats via
analytisk dimensionering och en brandskyddsbeskrivning med tillhörande skisser har
upprättats och kommunicerats inom projektgruppen. Projektet har som ambition att
arbeta på BIM nivå 2.
Projektet samordnades via en webbaserad projektserver och brand använde Revit som
verktyg. Inledande projektering fokuserade på granskning av övriga discipliners
handlingar med hänsyn till det sena skedet brand kom in i processen och att skapa grafik
i en separat brandmodell via i 2D planer. Syftet var dock att skapa brandrelaterad
parametrik i andra discipliners modeller, men det fanns en osäkerhet inom
projekteringsgruppen kring brands kunskapsnivå och förmåga. Under skedets senare
del ändrades arkitektmodellens struktur och i och med detta erbjöds brand att få med
några få brandrelaterade parametrar kopplat till brandklass på väggar och dörrar.
Leveransen bestod av en brandmodell i Revitformat och underlag i PDF-format med
grafisk återgivning av brandcellsindelning, brandteknisk klass på dörrar och markering
av utrymmen som utgör utrymningsvägar.
Fallstudier
33
Slutsats
På grund att brand kom in sent i processen var det lågt intresse från övriga discipliner
att få in all den information brand önskade. Arbetsprocessen beskriven i avsnitt 4.1
fungerade i praktiken trots projektets skede. Dock behövs det en tydlig kommunikation
och förklaring kring hur brands information ska inkluderas i olika discipliners modeller
och att övriga discipliner har en vilja att göra så. Motståndet belyser de utmaningar som
finns utifrån både legala och ansvarsmässiga perspektiv och det kan upplevas att det
skapar merarbete för en enskild disciplin även om totala arbetsinsatsen i projektet blir
mindre. Det är väsentligt att planera och tydliggöra vilken typ och i viken omfattning
information ska införas i modellen samt att det blir en tydlig ansvarsfördelning mellan
olika discipliner i ett projekt.
5.4 Flerbostadshus i Uppsala
För att under möjligheten att projektera via ett mer centraliserat och kollaborativt
arbetssätt, motsvarande BIM nivå 3, har utvärdering gjorts i ett projekt för ett
flerbostadshus i Uppsala. Brand som disciplin har fått möjlighet att vara med från starten
och etablera en bra kontakt med projektets BIM strateg och olika discipliners BIM-
samordnare.
I projektet kan brand använda sig av projektets gemensamma modeller med
datahantering via en molnbaserad server. Samtliga discipliner har tillgång till
arkitektens modell så att det går att lägga på information direkt i berörd geometri utan
att behöva exportera/importera data mellan olika discipliners modeller.
För att få in de parametrar brand använder i projektet upprättades initialt en lista med
aktuella parametrar. Arkitektens BIM-samordnare la in parametrarna i modellen och
synkroniserade modellen mot molnet. Brand som disciplin kan själv definiera och
inkludera parametrarna i modellen, men för att underlätta samordning och kontroll så
överläts detta till BIM-samordnaren i projektet.
Leveransen är en synkroniserad modell som innehåller all data och geometri.
Slutsatser
Att arbeta modellbaserat via molnlösning (BIM nivå 3) är det mest ideala sättet att
genomföra implementering av brandprojektering i BIM-miljö. En av de största
fördelarna är att ingen aktör i projektet behöver vänta på den senaste informationen,
utan leverans sker kontinuerligt och skapar ett bättre informationsflöde mellan olika
discipliner.
Eftersom alla arbetar mot en och samma modell är det dock extra viktigt med samma
utgåva av programvara. Om någon aktör arbetar med en äldre utgåva påverkas
modellens kompabilitet och modellen blir inte tillgänglig för samtliga. Samma gäller
om någon arbetar i en nyare version.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
34
Framgångsfaktorer och utvecklingsbehov
35
6 Framgångsfaktorer och framtida utvecklingsbehov
Digitaliseringen och utvecklingen av BIM-baserade arbetsflöden leder till att många
aktörer tillsammans kan arbeta effektivare och det finns stor potential att skapa stora
vinster för alla inblandade i byggprocessen. Cerovsek (2011) pekar på några faktorer
som är helt avgörande för att kunna implementera BIM. De tre viktigaste områdena
enligt Cerovsek (2011) är standardisering för att skapa en bas för vidare utveckling,
interoperabilitet mellan olika programvaror och att livscykelperspektivet för BIM-
modeller och data beaktas. Kopplat till dessa områdena finns flera viktiga komponenter
som måste säkerställas för att inte begränsa utveckling och implementering av
brandskyddsprojektering i BIM-baserade arbetsprocesser.
I andra länder har man bland annat identifierat kritiska framgångsfaktorer kopplat till
ansvarsfrågor, legala aspekter, rådande affärsmodeller, organisatoriska och
kompetensmässiga förutsättningar och tekniska utmaningar som kan begränsa
utvecklingen och implementeringen enligt Eadie, Mclernon & Patton (2015) och Olatunji
(2011). I Sverige har liknande undersökningar gjorts för att visa på framgångsfaktorer
för lyckad implementering enligt Bosch (2016). Som tillägg till den internationella
genomgången är även regelstruktur och kontrollfunktioner kritiska framgångsfaktorer.
Nedan sammanfattas några av de huvudsakliga framgångsfaktorerna som behöver
beaktas under det framtida utvecklingsarbete för att kunna förändra dagens arbetssätt
och för att öka sannolikheten för lyckad implementering av föreslagna arbetsprocesser
för brandskyddsprojektering i en BIM-miljö inom hela byggbranschen.
6.1 Standardisering och interoperabilitet
Behovet av standardiseringen är stort ur flera olika aspekter. Till exempel är det viktigt
att data, specifikationer och krav går att matcha mot det innehåll som avses byggas in i
olika byggnader och anläggningar. För ett effektivt utbyte mellan olika skeden är det
viktigt att parametrar och egenskaper redovisas i standardiserat format. Det ställer också
krav på harmonisering av begrepp och nomenklatur så att dessa fungerar med digitala
verktyg och med olika utbytesformat så att informationen kan följa med en byggnad
eller anläggning under hela dess livscykel.
Standardiseringen kopplat till BIM sker huvudsakligen inom BuildingSMART
respektive ISO och motsvarande spegelgrupper inom CEN. Samarbete sker mellan dessa
organisationer. BuildingSMART äger IFC-formatet och utvecklar det, samtidigt som de
har formella samarbeten med ISO.
Standardiseringen knyter an till flera andra framgångsfaktorer och blir viktiga nycklar i
det nödvändiga utbytet mellan olika aktörer. Detta är aktuellt för att säkerställa
interoperabilitet mellan olika system. I standardiseringen inom ISO arbetar man med
interoperabilitiet i tre huvudområden; data dictionary, process map och exchange
requirements (ER) och data model. Dessa definieras i EN ISO 12003-3 som bland annat
handlar om termer och nomenklatur, EN ISO 29481 som handlar om arbetsprocesser
respektive EN ISO 16739 som handlar om datahantering.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
36
För att komma framåt med standardiseringen av brandskyddsrelaterad information i
modellformat bör detta ske på en internationell arena och drivas branschgemensamt.
Här spelar IFC format en stor betydelse i form av ett standardiserat neutralt och öppet
filformat som möjliggör samordning, och i förläningen samgranskning, av olika
discipliners modeller, oberoende av vilken mjukvara de skapats i. Det är således kritiskt
att det i kommande versioner av IFC skapas en ”Model View Definition” kopplad till
brandskydd. Detta så att både brandrelaterad information i form av styrande parametrar
och parametrisk information/värde och analysresultat kopplat till brandförlopps-
utredningar och utrymningsanalyser kan kommuniceras mellan olika parter, oberoende
av använd mjukvara.
6.2 Ansvar och legala perspektiv
Ansvarsfrågan är en avgörande aspekt och handlar dels om olika aktörers roller och vad
som händer vid eventuella tvister, fel och misstag under projektering och utförande.
Även själva bygglovsprocessen i sig ställer specifika krav. Arbete i BIM-miljö förändrar
ansvaret kring presenterade lösningar och leveranser, vilket också innebär att
avtalsstrukturer och vilka handlingar som ses som gällande vid avtalsskrivning bör ses
över och eventuellt förändras. Det uppkommer även nya risker vad gäller
säkerhetsfrågor. Hur ska exempelvis stöld av data eller attacker som skadar data
hanteras? Utmaningen finns redan idag, men bedöms bli större ju mer digital
byggprocessen blir. Behörigheter och rätt nivå på åtkomst av data behöver styras i varje
enskilt projekt, men bör så långt som möjligt följa standardiserade förhållningssätt.
Vidare behöver även ansvarsfrågan mellan byggherre och förvaltare av ett
byggnadsverk tydliggöras så att det säkerställs att de har kompatibel programvara för
att hantera data över tid och mellan olika skeden i en byggnads livscykel.
Framtidssäkring av data är därför nödvändig. Med rätt information i ett standardiserat
format säkerställs nyttan i senare skeden för byggnaden vilket skapar möjligheter för ett
bättre och mer effektivt underhållsarbete via nya utvecklade tjänster kring exempelvis
systematiskt brandskyddsarbete.
6.3 Förändrade affärsmodeller
Genom modellbaserad projektering och utvecklad datahantering via gemensamma
databaser skapas möjlighet för automatisering av olika moment inom projektering och
utförande. Detta kan (och bör) generera stora tidsvinster för hela projektet. Men, med
dagens affärsmodell, som primärt utgår från att sälja kompetens via timmar, saknas det
affärsmässiga incitamenten för att främja effektiviseringen. För att verkligen lyckas med
implementering av BIM behövs således nya affärsmodeller utvecklas för alla aktörer i
byggbranschen och implementeras som värdesätter kompetens på annat sätt än antal
nerlagda timmar i ett projekt och som även erbjuder ett ”vinna-vinna” perspektiv för
alla inblandade aktörer.
Framgångsfaktorer och utvecklingsbehov
37
6.4 Roller och organisation
Arbetsprocesser i BIM-miljö kräver även annan kompetens inom delvis nya områden.
Det behövs nya roller inom en organisation som har kunskap kring modellhantering och
datahantering. Roller som idag oftast inte finns hos brandkonsulter. Detta kommer
utmana befintliga strukturer och inarbetade arbetssätt. Men det är nödvändigt med en
organisatorisk förändring och nya roller för att följa med i den digitala utvecklingen som
sker i byggbranschen och för att kunna dra full nytta av ett modellbaserat arbetssätt.
Det krävs även en tillräcklig grad av kollektiv förståelse kring begrepp och koncept samt
att viljan finns för samverkan mellan olika aktörer för att pådriva utvecklingen och
implementeringen i byggbranschen och i synnerhet i brandkonsultbranschen.
6.5 Behov av teknisk utveckling
Den tekniska utvecklingen av digitala verktyg har stor potential att utveckla den
traditionella brandskyddsprojekteringen och skapa bättre informationsflöde, tydligare
kommunikation och presentera rätt information vid rätt tid. Detta till berörd aktör, i
respektive skede i byggprocessen och i förlängningen byggnadens eller anläggningens
hela livscykel. Verktyg och programvara som används behöver dock vara kompatibla
med varandra så att olika discipliner och aktörer kan kommunicera och arbeta effektivt
i samverkan. Med avseende på teknik handlar det om att skapa ett system som är
neutralt i förhållande till vilken mjukvara som används.
Det finns även stora möjligheter med ny teknik inom till exempel Virtual Reality (VR),
Augmented Reality (AR) och sensorområdet som kan påskynda implementeringen av
brandskydd i ett mer digitalt format. Både VR och AR kan användas för att underlätta
kommunikation och skapa bättre förutsättningar för gemensam problemförståelse
mellan olika parter. Exempelvis kan räddningstjänsten erbjudas bättre förståelse för
brandskyddet i byggnaden vid en insats. Vinsterna med VR har bland annat undersökts
i ett tidigare projekt finansierats av SBUF (Roupé, Johansson, & Tallgren, 2017).
Styr och övervakning utgör ofta en viktig del av brandskyddet och har en stor potential
att tillsammans med brand som disciplin utvecklas via framtidadigitala verktyg.
6.6 Framtida regel- och kontrollstrukturer
Regel- och kontrollstrukturer påverkar möjligheterna för att införa nya arbetsprocesser
för BIM. Dagens svenska byggregler, som är komplexa i sin natur kan vara svåra att
beskriva via exekverbar programkod och få in i en datormodell. Detta skapar hinder för
automatisering av kontroll och regelefterlevnad och påverkar kvalitetssäkringen
negativt. Men det finns en stor potential i att möjliggöra effektivare regelkontroller. Vissa
regler kan vara lättare än andra att kontrollera. Speciellt om reglerna har en högre
detaljnivå. Dock är detta en utmaning för brandskyddsområdet där det finns en
uppdelning i förenklad respektive analytisk dimensionering.
Praktiska exempel ett proaktivt arbete med byggreglerna finns bland annat i Norge. I
Norge har arbetet med att digitalisera byggreglerna pågått under de senaste två
decennierna och under senaste året har brandskyddsreglerna reviderats för att skapa
bättre logik i regelstrukturen. På sätt finns det nu framtida möjlighet för utveckling av
automatiserad regelkontroller.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
38
Slutsatser
39
7 Slutsatser
Utifrån den inledande informationsinsamlingen via litteraturgenomgång och
djupintervjuer med olika aktörer i byggbranschen har två olika arbetsprocesser kopplat
till brandskyddsprojektering i BIM-miljö utvecklats. Arbetsprocesserna har utarbetats
för olika mognadsgrader av BIM och fokus har varit på projekt som befinner sig på BIM
nivå 2 respektive på BIM nivå 3.
För respektive arbetsprocess har kritiska moment identifierats och förslag på hantering
presenterats kopplat till rådande tekniska, organisatoriska och ansvarsmässiga
förutsättningar. De olika arbetsprocesserna har fokuserat på att säkerställa fungerande
projekterings- och informationsflöden för brandskyddsteknisk information. Detta så att
både brandrelaterad information, i form av parametrar och tillhörande parametrisk
information/värde samt visuell återgivning av olika brandskyddsrelaterade funktioner
kan kommuniceras inom ett projekt. Beroende på projekteringsskede har förslag på olika
nivåer av information definierats. Baserat på styrvariabler och olika kravparametrar
med specifika värden (exempelvis EI 60) tydliggörs de gällande brandskyddskraven för
en byggnad eller anläggning utifrån aktuell skyddsnivå.
De olika arbetsprocesserna har vidare utvärderats i pågående projekt för att identifiera
styrkor och svagheter och dra lärdom kring hur en framtida implementering inom
byggbranschen bör gå till. Kopplat till utvecklingen av olika arbetsprocesser har även
olika funktioner för kontroll och granskning samt automatiserad regelkontroll
undersökt och beskrivits översiktligt i förhållande till arbetsprocesserna.
För projekt som är på BIM nivå 2 krävs stort behov av samordning mellan olika
discipliner och att brandprojektörer tillåts specificera brandskyddsrelaterade
parametrar i respektive disciplins modell. För att återge visuell information så som
brandcellsgränser, utrymningsvägar och placering av exempelvis vägledande
markering upprättas en separat brandmodell med aktuell plangrafik som kan länkas in
i övriga discipliners modeller eller utgöra en del av en samordningsmodell.
För projekt som är på BIM nivå 3 sker projekteringen via molnbaserad databas och i en
gemensam modell. Brandskyddsrelaterad information och krav definieras som
parametrar i både modell och som information i en projektgemensam databas. I den
gemensamma modellen definieras brandrelaterad plangrafik så som släckutrustning,
vägledande markering brandcellsindelning. Ett arbetsflöde via en gemensam databas
och modell erbjuder bättre informationsflöde med möjlighet till realtidsuppdaterad
information och större potential för framtida utveckling av funktioner för kontroll och
granskning.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
40
För att driva utvecklingen framåt och lyckas med en framgångsrik implementering har
även kritiska framgångsfaktorer och framtida utvecklingsbehov identifierats, som i
många avseende är väsentliga för hela byggbranschen. De mest kritiska faktorerna är:
• Behov av ökad kunskap inom brandkonsultbranschen kring BIM som koncept
och modellbaserad projektering,
• Stort behov av att standardisera begrepp, processer och datahantering inom hela
byggbranschen och framför allt inom brandskydd,
• Att det i kommande versioner av IFC skapas en ”Model View Definition” kopplad
till brandskydd för att få ett programneutralt utbytesformat av data. Detta så att
både brandrelaterad information i form av styrande parametrar och
analysresultat kan kommuniceras oberoende av använd mjukvara,
• Behov av förändrade affärsmodeller som beaktar kvalitet, effektivisering och
erbjuder ett ”vinna-vinna” perspektiv för alla inblandade aktörer i ett projekt,
• Tydligare ansvarsfördelning och samarbete mellan olika aktörer och att legala
aspekter följer med i digitaliseringens spår för alla aktörer i ett projekt,
• Framtida byggregler revideras utifrån struktur, innehåll och format för att få
ökad logik och skapa möjlighet att göra exekverat datakod av våra
brandskyddsregler.
Referenser
41
8 Referenser
Albertsson, T., & Lidén, L. (2014). Gemensamma kravnivåer på BIM hos statliga aktörer.
Autodesk Labs: Project Scorch. (n.d.). Retrieved from
https://beta.autodesk.com/welcome/key/D4L4D1MQM7K9X7CN
BIMforum. (2017). Level of Development (LOD) Specification for Building Information
Models – Part I. Retrieved from http://bimforum.org/lod/
Bipkoder. (n.d.). Retrieved from http://www.bipkoder.se
Bosch, P. (2016). Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag. SBUF-
rapport 13069. Retrieved from
http://ezproxy.leedsbeckett.ac.uk/login?url=http://search.ebscohost.com/login.asp
x?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.hj.31183&site=eds-
live&scope=site
Bosch, P., Isaksson, A., Lennartsson, M., & Linderoth, H. (2016). Hinder och drivkrafter
för BIM i medelstora entreprenadföretag. SBUF-rapport 13069. Retrieved from
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:951327/FULLTEXT02
Boverket. (2015). Dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation, Rapport
2015:46. Karlskrona.
buildingSMART. (2018). buildingSMART Data Dictionary. Retrieved from
http://bsdd.buildingsmart.org/
Candela, B. Y. G. (2015). Future of Engineering Taking BIM to the next level,
(November), 2015.
Cerovsek, T. (2011). A review and outlook for a “Building Information Model” (BIM): A
multi-standpoint framework for technological development. Advanced Engineering
Informatics, 25(2), 224–244. https://doi.org/10.1016/j.aei.2010.06.003
Choi, J., Choi, J., & Kim, I. (2014). Development of BIM-based evacuation regulation
checking system for high-rise and complex buildings. Automation in Construction,
46, 38–49. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2013.12.005
Dimyadi, J., Clifton, C., Spearpoint, M., & Amor, R. (2014). Computer-aided Compliance
Audit to Support Performance-based Fire Engineering Design. Proceedings of 10th
International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods,
(November). https://doi.org/10.13140/2.1.5142.7521
Eadie, R., Mclernon, T., & Patton, A. (2015). an Investigation Into the Legal Issues
Relating Tobuilding Information Modelling (Bim). Rics Cobra Aubea 2015, (July), 8.
Retrieved from http://www.rics.org/Global/An Investigation into the Legal Issues
Relating to Building Information Modelling.pdf
EUBIM Taskgroup. (2017). Handbook for the introduction of Building Information Modelling
by the European Public Sector.
Forbes, L., & Ahmed, S. (2010). Modern construction: lean project delivery and integrated
practices.
Brandskyddsprojektering i en BIM-miljö
42
Holzer, D. (2016). Chapter 1 : Best Practice BIM. The BIM Manager’s Handbook: Guidance
for Professionals in Architecture, Engineering, and Construction, 11–42. Retrieved from
https://books.google.com/books?id=mqnQCwAAQBAJ&pgis=1
Inter Nordic Standardization (INSTA). prINSTA/TS 952 Fire Safety Engineering —
Review and Control in the Building Process (2018).
International Organization for Standardization. ISO 12006-3:2007 Preview Building
construction -- Organization of information about construction works -- Part 3:
Framework for object-oriented information (2007).
International Organization for Standardization. ISO 13943:2017 Fire safety – Vocabulary
(2017).
Ismail, A. S., Ali, K. N., & Iahad, N. A. (2017). A Review on BIM-Based Automated Code
Compliance Checking System. International Conference on Research and Innovation in
Information Systems (ICRIIS).
Jongeling, R. (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt En jämförelse mellan dagens
byggprocesser baserade.
Jongeling, R., & Norberg, H. (2017). Bestämningsgrad för Informationsleveranser.
Lee, H., Lee, J. K., Park, S., & Kim, I. (2016). Translating building legislation into a
computer-executable format for evaluating building permit requirements.
Automation in Construction, 71, 49–61. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2016.04.008
Mcconahey, B. Y. E., & Lyzun, J. (2013). Managing the dark zones of the building,
(October), 46–51.
Olatunji, O. A. (2011). A preliminary review on the legal implications of BIM and model
ownership. Electronic Journal of Information Technology in Construction, 16(August
2010), 687–696. https://doi.org/http://www.itcon.org/2011/40
Regeringen - Näringsdepartementet. (2017a). Uppdrag att komplettera förslag om
dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation, N2017/04495/PBB.
Regeringen - Näringsdepartementet. Uppdrag att verka för en enhetlig digital
tillämpning av plan- och bygg lagen (2017).
Roupé, M., Johansson, M., & Tallgren, M. V. (2017). Virtuell Produktions Modell i Skala 1:1
på Byggarbetsplatsen. SBUF Rapport 13033.
Shino, G. K. (2013). BIM and fire protection engineering. Consulting-Specifying Engineer,
50(3), 34–41.
Society of Fire Protection Engineers (SFPE). (2011). Building Information Modeling and
Fire Protection Engineering, Position Statement P-05-11. Retrieved from
https://c.ymcdn.com/sites/sfpe.site-ym.com/resource/collection/4BF68F67-A493-
4737-8E84-
1247C90AF8D1/111023_SFPE_BIM_POSITION_STATEMENT_Final.pdf
Solihin, W., & Eastman, C. (2015). Classification of rules for automated BIM rule
checking development. Automation in Construction, 53, 69–82.
https://doi.org/10.1016/j.autcon.2015.03.003
Referenser
43
Svensk Byggtjänst. (2016). CoClass – Nya generationen BSAB Klassifikation och Tillämpning.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2017). BIM – digitalisering av
byggnadsinformation.
Taciuc, A., & Dederichs, A. S. (2014). Development of IFC Based Fire Safety Assessment
Tools, (May).
Trafikverket. (2018). Digitaliseringens möjligheter.
Wang, B., Li, H., Rezgui, Y., Bradley, A., & Ong, H. N. (2014). BIM based virtual
environment for fire emergency evacuation. Scientific World Journal, 2014.
https://doi.org/10.1155/2014/589016
Wang, S.-H., Wang, W. W.-C., Wang, K. K.-C., & Shih, S. S.-Y. (2015). Applying building
information modeling to support fire safety management. Automation in
Construction, 59, 158–167. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2015.02.001
Westerlund, M. (2013). Tydliga rollbeskrivningar underlättar BIM-arbetet. OpenBIM.
Stockholm. Retrieved from
http://www.bimalliance.se/library/2637/tydliga_rollbeskrivningar_underlattar_bi
marbetet_webb.pdf