Download full-text PDF

FÖRHÖJD LEVERANSTILLGÄNGLIGHET: med fokus på avbrottsfrihet

Thesis (PDF Available)  · September 1992with18 Reads
DOI: 10.13140/RG.2.2.19357.41448
Thesis for: Master, Advisor: Ingvar Persson
Abstract
Bakgrunden är att Sydkraft märkt att ett fåtal kunder inte är nöjda med elleveransen "prima", som innebär nästan 100-procent elleveranstillgänglighet. Därför är Sydkraft intresserad av att undersöka möjligheterna för att introducera en ny produkt som skulle innebära 100-procent elleveranstillgänlighet. Redan i dag finns det företag som kan erbjuda 100-procentig elleveranstillgänlighet med UPS (Uninterruptible Power System; Uninterruptible Power Supply), s k avbrottsfri kraft. Syftet med vår uppgift var att se om det, för Sydkrafts del, fanns någon marknad för en ny produkt, 100-procent elleveranstillgänlighet. Vi skulle undersöka om UPS, tillsammans med andra reservkraftsprodukter såsom reservelverk, batteri och information, kunde formas till en produkt. Metoden som användes gick ut på att vi identifierade olika funktioner som är i behov av avbrottsfri kraft. Därefter undersökte vi vilka kundgrupper, inom olika branscher, som dessa funktioner fanns i. Vi valde att göra fallstudier inom olika delar av servicesektorn, eftersom den sektorn är störst till antalet, med 98 600 slutkunder, och därmed troligen av störst intresse för Sydkraft. Vi identifierade därefter olika tidpunkter när man köper UPS genom att studera inköpsprocessen. Med utgångspunkt från inköpstillfällena valde vi den målgrupp som var lämplig för Sydkraft och analyserade olika konkurrensstrategier för den valda målgruppen. Därefter undersökte vi hur stora marknadsandelar produkten kunde ta. Sist vägde vi de kommersiella vinster som produkten kan medföra samt de policyvinster Sydkraft kan väntas göra. Vårt resultat blev att vi identifierade tre tillfällen då man köper avbrottsfri kraft; 1. vid installation av funktioner som kräver avbrottsfri kraft. 2. vid nybyggnation och renovering, 3. efter ekonomisk förlust eller personlig skada. Av dessa tre tillfällen är det endast efter ekonomisk förlust eller personlig skada som slutkunden själv fattar beslut om hur problemet löses med avbrott och störningar. Vi ansåg dessa kunder vara "missnöjda kunder". De som handlar vid de två andra tillfällena är inte sannolika kunder till Sydkraft, eftersom det vid dessa tillfällen ofta är systemleverantören som väljer UPS (UPS-en är en mindre del i ett större system). Systemleverantören ingår i ett nätverk av personliga kontakter och bindningar. Detta nätverk är inte ekonomiskt försvarbart att bryta upp. Vi fann vidare att de missnöjda kunderna utgör en liten marknad för Sydkrafts del med en omsättning på några miljoner. Den totala marknaden i Sverige för UPS är på 100 miljoner kronor per år. Betalningsviljan hos dessa missnöjda kunder är troligtvis svag, vilket gör att risken är stor att omsättningen blir mindre än "några miljoner" om Sydkraft väljer att starta ett eget produktkoncept. Dessutom är vinstmarginalerna små vilket gör att risken är stor att produkten inte når Sydkrafts lönsamhetskrav. Därmed kom vi kom fram till att produkten troligtvis inte skulle ge några större kommersiella vinster. Däremot skulle det innebära policyvinster att introducera produkten. Vårt förslag att gå vidare är, p g a ovan nämnda orsaker, dvs liten marknad och stor risk, att Sydkraft, i stället för ett eget produktkoncept "100-procent elleveranstillgänlighet", höjer den egna säljkårens kompetensnivå på området. Detta förslag ger i stort sett samma fördelar ur policysynpunkt som ett eget produktkoncept. Dessutom kan säljaren alltid rekommendera ElektroSandberg Installation, ett dotterbolag inom koncernen som har erfarenhet av reservkraftsinstallation, för att vinsten skall stanna inom koncernen. En marknadsansvarig på ett energiområde sade: "Det viktiga är att kunden känner att Sydkraft är med och påverkar, inte vem som gör arbetet". Vi vill kalla detta "Förhöjd Servicenivå avseende Avbrottsfri Kraft". DOI:10.13140/RG.2.2.19357.41448
Figures
Figur Hur Beka distribuerar sina UPS. TEKNIK Hur är era UPS-er uppbyggda? Inkommande ström går genom en transformator av ferroresonans typ som stabiliserar spänningen. i Vid bortfall av nätspänningen tar spänningsmatningen från växelriktaren avbrottsfritt vid. Hur lång livslängd har batterierna? Blybatterier mellan 5 och 8 år vid en temperatur kring 20 grader. Nickel Kadmium håller mellan 20 och 25 år. Vi lämnar garanti under 3 år. Hur stor del av UPS kostnaden är batterikostnad? För ett blybatteri ungefär 10 till 15%. För ett NickelKadmium-batteri ungefär 20 till 25 % av kostnaden. Vilken typ av batterier rekommenderar ni? Vi rekommenderar blybatterier som håller tillräckligt länge, dessutom blir pay-back tiden kortare för blybatterier. Även om 
Figur Hur Beka distribuerar sina UPS. TEKNIK Hur är era UPS-er uppbyggda? Inkommande ström går genom en transformator av ferroresonans typ som stabiliserar spänningen. i Vid bortfall av nätspänningen tar spänningsmatningen från växelriktaren avbrottsfritt vid. Hur lång livslängd har batterierna? Blybatterier mellan 5 och 8 år vid en temperatur kring 20 grader. Nickel Kadmium håller mellan 20 och 25 år. Vi lämnar garanti under 3 år. Hur stor del av UPS kostnaden är batterikostnad? För ett blybatteri ungefär 10 till 15%. För ett NickelKadmium-batteri ungefär 20 till 25 % av kostnaden. Vilken typ av batterier rekommenderar ni? Vi rekommenderar blybatterier som håller tillräckligt länge, dessutom blir pay-back tiden kortare för blybatterier. Även om
Full-text
Content uploaded by Kent Lundgren
Author content
ExamensarbeteMaskin.pdf
296 B
Sorry, there is no online preview for this file type.
  • 41 7.1.1 Total kostnadsöverlägsenhet
    • Analys Av Sydkrafts Möjlighet På Reservkraftsmarknaden
    • Differentiering............................................................................................................................................................................................................... För Sydkraft
    Analys av Sydkrafts möjlighet på reservkraftsmarknaden.................................................41 7.1 Konkurrensstrategier aktuella för Sydkraft........................................................41 7.1.1 Total kostnadsöverlägsenhet...............................................................41 7.1.2 Differentiering....................................................................................43 7.1.3 Fokusering..........................................................................................44 7.1.4 Val av konkurrensstrategi...................................................................45
  • 40 Intervju med NIFE, Tomas Rot, se bilagor 41 Intervju med Torbjörn Svolér, Beka AB, se bilagor 42 Intervju med Torbjörn Svolér
    • Kjell Verkström
    • Fiskars
    Kjell Verkström, Fiskars, se bilagorna. 40 Intervju med NIFE, Tomas Rot, se bilagor 41 Intervju med Torbjörn Svolér, Beka AB, se bilagor 42 Intervju med Torbjörn Svolér, Beka AB, se bilagor 43 Göran Olsson, Sydkraft Service, S1-Distrikt Skåne-Sege stationer, 040-53 82 50
  • Älmhult, se bilagorna 48 Normalt sett säljs inte UPS över 500 kVA, men Ericssons i Kista har köpt en, Nordens största
    • Conny Svensson
    Conny Svensson, division marknad och teknisk ledning, Älmhult, se bilagorna 48 Normalt sett säljs inte UPS över 500 kVA, men Ericssons i Kista har köpt en, Nordens största (!), UPS på 2100 KVA utav Merlin Gerin AB (MG), enligt Tomas Häggkvist, MG, se bilagorna. Merlin Gerin AB säger själva att de kan leverar UPS upp till en effekt på 4 800 kVA. 49 Enligt Sydkrafts "Energipocket, en guide till Sydkrafts produkter och tjänster", maj 92.
  • Elkraftstruktur inom södra Sverige". 56 Varje kund kan ha fler än ett abbonemang. 57 Rapport "MEM-9206-09" 1992-06-30, Lotta Sandving Sparbankerna har t ex samlat sin datorkraft i en datorcentral, Sparbankernas datacentral
    • Radio Kalmar
    Se även kapitel 2.4. "Elkraftstruktur inom södra Sverige". 56 Varje kund kan ha fler än ett abbonemang. 57 Rapport "MEM-9206-09" 1992-06-30, Lotta Sandving, Sydkraft Kundprodukter 58 Egentligen direktdistributionsabbonemang. 59 Mats Danielsson, ljudradiotekniker, Radio Kalmar, tfn 0480-884 00. 60 Sparbankerna har t ex samlat sin datorkraft i en datorcentral, Sparbankernas datacentral, Spadab, 61 Lars Hansson, Spadab. och Börje Ragnit SE-banken. se bilagorna 62
  • 68 Patricia Lundkvist, Trygg Hansa, se bilagorna. 69 Per Olof Bengtsson, Folksam, se bilagorna. 70 Per Olof Bengtsson, Folksam, se bilagorna
    • Åke Hedlund
    • Siemens
    Åke Hedlund, Siemens, se bilagor. 68 Patricia Lundkvist, Trygg Hansa, se bilagorna. 69 Per Olof Bengtsson, Folksam, se bilagorna. 70 Per Olof Bengtsson, Folksam, se bilagorna. 71 Patricia Lundkvist, Trygg Hansa, se bilagorna.
  • som leverarat reservelverken till dessa ställen. Tfn 040-96 22 20. 73 Läs mer om existerande nätverk inom UPS-marknaden i kapitel 6. 74 Mats Nilsson, Folksams fastighetsansvariga
    • Peter Mauritzon
    • Malmö Elektra
    Peter Mauritzon, Malmö Elektra AB, som leverarat reservelverken till dessa ställen. Tfn 040-96 22 20. 73 Läs mer om existerande nätverk inom UPS-marknaden i kapitel 6. 74 Mats Nilsson, Folksams fastighetsansvariga, se bilagor.
  • Malmö Elektra AB, som leverarat reservelverken till Folksams fastighetsavdelning
    • Peter Mauritzon
    Peter Mauritzon, Malmö Elektra AB, som leverarat reservelverken till Folksams fastighetsavdelning.
  • 80 Se intervju med sjukhuset Ellenbågen. 81 Se bl a intervju med Salgrenska sjukhuset 82 Företag som i ofred måste fungera och som därför har speciella säkerhetskrav. 83 Se bilagor intervju med Sveriges radio och TV 84 Spadab
    • Åke Hedlund
    • Ab Siemens
    Åke Hedlund, Siemens AB,telefonintervju den 28 augusti 1992, tfn 08-728 10 00. 80 Se intervju med sjukhuset Ellenbågen. 81 Se bl a intervju med Salgrenska sjukhuset 82 Företag som i ofred måste fungera och som därför har speciella säkerhetskrav. 83 Se bilagor intervju med Sveriges radio och TV 84 Spadab. Sturup. Se bilagorna. 85 ICL Data. Se bilagorna. 86 Fagersjö Elektriska, se bilagorna 87 Fagersjö Elektriska, se bilagorna.
Project
diskutera boken "The future of nature : documents of global change"
Project
Analysera, beskriva och förstå olika förhållningssätt till förnybara energibärares konkurrenskraft
Technical Report
August 1998
    I Falun och i Borlänge har två separata fjärrvärmesystem uppstått. I Borlänge har det satsats på värmepumpar och förbränning av restprodukter och i Falun har det satsats på flis, bark och spån (”ren bioenergi”). Dessa bägge system kan eventuellt samordnas (se bl a Rudbeck, 1998). De båda systemens styrkor skulle dock kunna bevaras, dvs Faluns erfarenheter av kretsloppsanpassade användning av... [Show full abstract]
    Thesis
    June 1994
      Syftet med uppsatsen är primärt att beskriva, förklara och i någon mån förstå energiverkens egna syn på förutsättningarna för kraftvärmeverk, främst eldade med biobränsle. Biobränslets funktion som bränsle vid endast värmeproduktion berörs också. Sekundärt syfte med uppsatsen är att koppla behovet av elkraft till teorin kring de långa 40-, och 20-åriga cyklerna i ekonomin. Jag kontaktade... [Show full abstract]
      Book
      May 1999
        Syftet med studien är att på lokal och regional nivå i Dalarna beskriva och analysera den pågående omstruktureringen inom elbranschen utifrån ett aktörsperspektiv. Övergripande metod: aktörssynsätt. Operativ metod: Intervjuer och litteraturstudier. Studien utgår från två tidigare studier, dels Westholm (1995) och dels Ling et al (1998). Medan landets kraftproduktion fortfarande är starkt... [Show full abstract]
        Discover more