Download full-text PDF

Balansakten: Mellan produktionslogik och socio-ekonomisk hållbarhetslogik

Thesis (PDF Available)  · May 1999with21 Reads
DOI: 10.13140/RG.2.2.14324.24961
Thesis for: Master, Advisor: Lars Bengtsson
Abstract
Syftet med studien är att på lokal och regional nivå i Dalarna beskriva och analysera den pågående omstruktureringen inom elbranschen uti-från ett aktörsperspektiv. Övergripande metod: aktörssynsätt. Operativ metod: Intervjuer och litteraturstudier. Studien utgår från två tidigare studier, dels Westholm (1995) och dels Ling et al (1998). Medan landets kraftproduktion fortfarande är starkt koncentrerad till ett fåtal företag är eldistributionen till slutkund spridd på en mängd företag. Strukturomvandlingen inom energibranschen i Dalarna visar på en rad olika utfall: uppköp (Avesta Energi och Ryssa Elverk i Mora, Älvdalen och Orsa), samarbete (Dalakraft – ett samarbete mellan sju kommuner i Dalarna), kommunägt (Falu El¬verk, Borlänge Energi, Hedemora och Smedjebacken Energi), specialisering (de energiföretag som ingår i Dalakraft har avhänt sig rättigheten att sälja el och kon-centrerar nu¬mera sig på att distribuera el) liksom skiftande sätt att se integrering med annan kommunal verk¬sam¬het som en möjlighet (Borlänge Energi, Smedjebacken Energi och Vatten, Rättvik Teknik samt Hedemora Energi). När de motiv för lokalt och kommunalt inflytande har tolkats tillsammans med mer grundläggande förhållningssätt har det visat sig att de perspektiv som de flesta står bakom på den lokala nivån, ett samhälleligt perspektiv skiljer sig från det perspektiv som kan tillskrivas de större energiföretagen som mer företräder ett marknadsinriktat perspektiv. De två till synes olika och till synes konkurrerande perspektiv, marknadsinriktat och samhälleligt, kan ses som kompletterande. Det är möjligt att se det som en balansgång mellan två olika utgångspunkter: ett marknadsinriktat perspektiv (eller affärsmässig produktionslogik) och ett samhälleligt perspektiv (eller socio-ekonomisk hållbarhetslogik). Inom det marknadsinriktade perspektivet växer det fram en förståelse för lokala samspel där politik och regler och riktlinjer ingår som en naturlig del. Samtidigt växer det inom det samhälleliga perspektivet fram en förståelse för att hålla sig inom de ekonomiska ramar, vilket framhålls som viktigt inom det marknadsinriktade perspektivet. DOI:10.13140/RG.2.2.14324.24961
Figures
Figur 5 Dalarna (Länsstyrelsen Dalarnas län-hemsida, 1998) 
Figur 5 Dalarna (Länsstyrelsen Dalarnas län-hemsida, 1998)
Figur 9 Utfall i Dalarna av omstrukturering inom energibranschen. 79 
Figur 9 Utfall i Dalarna av omstrukturering inom energibranschen. 79
Företagsekonomiska Institutionen
EKONOMIHÖGSKOLAN VID
LUNDS UNIVERSITET
MAGISTERUPPSATS
ORGANISATION
LUND MAJ 1999
Balansakten
Mellan produktionslogik och socio-ekonomisk hållbarhetslogik
FÖRFATTARE:
KENT LUNDGREN
HANDLEDARE:
LARS BENGTSSON
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
2
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
3
Sammanfattning
Titel Balansakten - Mellan produktionslogik och socio-ekonomisk håll-
barhetslogik.
Författare Kent Lundgren
Handledare Lars Bengtsson
Syfte Syftet med studien är att på lokal och regional nivå i Dalarna beskriva
och analysera den pågående omstruktureringen inom elbranschen uti-
från ett aktörsperspektiv.
Metod Övergripande metod: aktörssynsätt. Operativ metod: Intervjuer och lit-
teraturstudier. Studien utgår från två tidigare studier, dels Westholm
(1995) och dels Ling et al (1998).
Slutsatser Medan landets kraftproduktion fortfarande är starkt koncentrerad till
ett fåtal företag är eldistributionen till slutkund spridd på en mängd fö-
retag. Strukturomvandlingen inom energibranschen i Dalarna visar på
en rad olika utfall: uppköp (Avesta Energi och Ryssa Elverk i Mora,
Älvdalen och Orsa), samarbete (Dalakraft ett samarbete mellan sju
kommuner i Dalarna), kommunägt (Falu Elverk, Borlänge Energi,
Hedemora och Smedjebacken Energi), specialisering (de energiföretag
som ingår i Dalakraft har avhänt sig rättigheten att sälja el och kon-
centrerar numera sig att distribuera el) liksom skiftande sätt att se
integrering med annan kommunal verksamhet som en möjlighet (Bor-
länge Energi, Smedjebacken Energi och Vatten, Rättvik Teknik samt
Hedemora Energi). När de motiv för lokalt och kommunalt inflytande
har tolkats tillsammans med mer grundläggande förhållningssätt har
det visat sig att de perspektiv som de flesta står bakom den lokala
nivån, ett samhälleligt perspektiv skiljer sig från det perspektiv som
kan tillskrivas de större energiföretagen som mer företräder ett mark-
nadsinriktat perspektiv. De två till synes olika och till synes konkurre-
rande perspektiv, marknadsinriktat och samhälleligt, kan ses som
kompletterande. Det är möjligt att se det som en balansgång mellan
två olika utgångspunkter: ett marknadsinriktat perspektiv (eller af-
färsmässig produktionslogik) och ett samhälleligt perspektiv (eller so-
cio-ekonomisk hållbarhetslogik). Inom det marknadsinriktade per-
spektivet växer det fram en förståelse för lokala samspel där politik
och regler och riktlinjer ingår som en naturlig del. Samtidigt växer det
inom det samhälleliga perspektivet fram en förståelse för att hålla sig
inom de ekonomiska ramar, vilket framhålls som viktigt inom det
marknadsinriktade perspektivet.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
4
Innehåll
FÖRORD ................................................................................ 7
BAKGRUND ......................................................................... 10
UTGÅNGSPUNKTER ..................................................................................... 12
FRÅGESTÄLLNINGAR................................................................................... 14
SYFTE ........................................................................................................ 15
ÖVERGRIPANDE METOD ............................................................................... 15
OPERATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ............................................................... 17
FÖRVÄNTAD NYTTA .................................................................................... 19
FÖRÄNDRAD ENERGIANVÄNDNING ...................................... 19
DEN ÖKADE OCH FÖRÄNDRADE ENERGIANVÄNDNINGEN ................................. 20
”MILJÖPROBLEM SOM BERÖR ENERGIOMSÄTTNINGEN ................................... 21
NYA FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ÖKAD ENERGIANVÄNDNING OCH ÖKAD
MILJÖPÅVERKAN ........................................................................................ 22
NYGAMLA FÖRHÅLLNINGSÄTT SOM RELATERAR TILL STAT OCH MARKNAD. ..... 23
LOKAL FÖRANKRING, OLIKA MODELLER OCH OLIKA ASPEKTER
.......................................................................................... 26
ENERGIFÖRETAGEN I DALARNA .......................................... 32
DALAKRAFT: EN SPINDEL I NÄTET ................................................................ 39
FALU ELVERK ............................................................................................ 42
BORLÄNGE ENERGI ..................................................................................... 46
RYSSA ELVERK .......................................................................................... 50
AVESTA ENERGI ......................................................................................... 52
HEDEMORA ENERGI .................................................................................... 55
ENVIKENS ELKRAFT EKONOMISK FÖRENING ................................................. 57
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
5
DISKUSSION ........................................................................ 59
REFERENSER .............................................................................................. 70
BILAGA 1: TRE LOGIKER .............................................................................. 73
BILAGA 2: TVÅ OLIKA PERSPEKTIV ............................................................... 74
BILAGA 3: FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................... 75
BILAGA 4: INTERVJUPERSONER .................................................................... 76
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
6
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
7
FÖRORD
Författaren vill tacka alla dem som gjort studien möjlig under den tid som det projektet
har varat, ett par månader i slutet av 1998 och början av 1999. Först och främst vill jag
tacka alla de personer inom olika energiföretag, kommunrepresentanter och övriga per-
soner har svarat på mina frågor. Tack!
Jag vill även tacka min handledare, Lars Bengtsson samt min handledare inom det pro-
jekt som föregick denna uppsats: Erik Westholm, Dalarnas Forskningsråd, Falun. Lars
Bengtsson har inte bara fungerat som handledare under detta arbete utan även inom min
C-uppsats (1994) och lic avhandling (1998). Han har med andra ord följt mitt brinnande
intresse att studera vad som händer inom energibranschen. Erik Westholm har fungerat
som handledare när denna uppsats togs fram i sin första version (nov 1998--feb 1999).
De företag som stött det projektet som lett till en tidigare version av denna uppsats har
varit: Länsstyrelsen Dalarna, DalaKraft, Falu Elverk och Borlänge Energi.
Kommuner och (lokala) energiföretag berörs kanske mest av frågor som tar upp hur det
framtida lokala energisystemet kan och bör se ut. Energiföretag verkar både på en privat
marknad och en ”marknad” som kan ses som ett naturligt monopol. Energiföretaget ba-
lanserar hela tiden mellan två roller: samhällsnytta respektive affärsverksamhet. Detta
leder till att frågan om hur det lokala energisystemet bör organiseras och ägas lätt blir
både politiskt (ideologisk) och partipolitiskt känslig. Detta leder i sin tur till att fråge-
ställningen måste belysas ur olika perspektiv.
Även om frågeställningen som föranledde uppsatsen är hämtad från den unika miljö
som Dalarna utgör är det författarens övertygelse att de frågor som tas upp i uppsat-
sen kring lokalt förankrade energiföretag och ”optimalt” energisystem är aktuella för
fler aktörer. Studien utgår från att det är av vikt att reflektera kring ”optimalt” energisy-
stem och därmed bl a värdet av lokal förankring. Ett (studie)område som berör andra
områden såsom t ex: möjligheter i en stad respektive möjligheter i ”periferin”, stora re-
spektive mindre organisationer.
Numera behöver man inte argumentera för att ett ägaransvar både innefattar finansiella
drivkrafter och drivkrafter som tar hänsyn till naturen/miljön. Frågan är snarare vem
som bäst bevakar de olika intressen som finns på (och inom) ett lokalt energisystem. Är
ett kommunalt bolag bättre på att bevaka komuninvånarnas intressen? Eller är ett större
nationellt (globalt) bolag bättre att kombinera affärsmässighet och miljöhänsyn? Det
behöver inte vara ett motsatsförhållande mellan affärsmässighet och hänsynstagande till
miljön. Mer och mer tänker sig fler aktörer att affärsmässighet och miljöhänsyn är
samma sak.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
8
Ett energiföretag har möjlighet att kombinera sund affärsmässighet med ett hänsynsta-
gande till miljön. Det kan visa sig sätt att företaget tillsammans med politiker
formulerar villkor på vad som kännetecknar vägen mot ett mer uthålligt samhälle.
Växjö maj 1999
Kent Lundgren
kent.lundgren@home.se
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
9
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
10
BAKGRUND
Denna uppsats handlar om omstruktureringen av energimarknaden i allmänhet och om-
struktureringen av energimarknaden i Dalarna i synnerhet. Studien utfördes ursprungli-
gen inom Dalarnas forskningsråd (DFR). Den rapport
1
2
som togs fram inom Dalarnas
Forskningsråd var delvis en uppföljning av Westholms (1995) studie: Elhandel i kon-
kurrens - kommunernas vägval inför elmarknadsreformen.
Denna uppsats har mer fokus på metodfrågor än de rapporter som togs fram inom DFR.
Förutom att det är ett krav att fokusera på metodfrågor inom universitet så kan det vara
en fördel att diskutera frågor som har med syfte och tolkningsramar att göra. Kanske
speciellt inom energisektorn, eftersom de resultat och slutsatser som levereras inom
branscher som kännetecknas av risker och osäkerheter i hög grad är beroende av vilken
utgångspunkt som tas. Det är med andra ord tolkande aktörer och tolkande forskare som
kan lyftas fram inom en studie som vill beskriva vad som händer inom energisektorn,
som kännetecknas av risker och osäkerhet. Därför kommer avstampet och fokus i denna
uppsats vara på de utgångspunkter som har tagits. Diskussionen kring olika förhållning-
sätt eller logiker
3
, som både kan ses som en utgångspunkt och resultat av uppsatsen har i
denna uppsats1 rdjupats.
Under de senaste åren har det skett fortsatt stora strukturförändringar i energisystemet.
Den storleksrationalisering som har pågått under hela 1900-talet, och som lett till att
kommunerna ofta har fått det samlade ansvaret och ägandet, har nu rullat vidare, i vissa
fall förbi den kommunala nivån. Ett fåtal stora aktörer är på väg att få det dominerande
inflytandet i energisystemet, inte bara i egenskap av elproducenter utan också ifråga om
distributörer, försäljning av biobränslen, värmeförsäljning etc. Det finns med andra ord
tydliga tendenser till vertikal integration som innebär att vissa aktörer kontrollerar flera
led i produktions- och användarkedjan. Denna utveckling har ställt beslutsfattarna i
kommunala energiverk inför svåra vägval.
Utgångspunkten i denna studie är att den beskriver och analyserar utifrån ett aktörssyn-
sätt
4
de överväganden och beslut som förekommit inom energisektorn i en region. Som
1
Jag benämner den ursprungliga rapporten för rapporten, och denna uppsats för uppsatsen.
2
Rapporten bar ungefär samma namn: Balansakten - mellan marknadsmässigt och samhälleligt per-
spektiv (Lundgren, 1999).
3
De olika logikerna och perspektiven beskrivs kortfattat i bilaga 1 och 2. Det som logikerna, per-
spektiven eller "mindset" försöker beskriva kan i sin tur beskrivas på olika sätt. I Rohlin et al
(1994:39) beskrivs "mindset" på följande sätt: "Mindset" är människans sätt att se, uppfatta och ori-
entera sig i världen. Det är ett sätt att vara snarare än ett antal förmågor ("skills").
4
Arbnor & Bjerke (1994) stavar aktörsynsätt med ett s, medan Norén (1995) använder två "s" (ak-
törssynsätt). (Arbnor och Bjerke behandlar tre synsätt inom forskning: analytiskt synsätt, systemsyn-
sätt och aktörsynsätt. Det kan vara en poäng att skilja aktörssynsätt och aktörsynsätt, även om
detta säkert inte var meningen. De bärande innehållet i begreppen är dock, enligt mitt sett att tolka
begreppet, i stort sett detsamma, t ex så ingår tolkning och reflektion som viktiga element (se även
Alvesson & Sköldberg, 1994, ”Tolkning och reflektion”). Arbnor & Bjerke har en bredare tolkning
av synsättet än Norén (Norén redogör för tre typer av tolkande forskning: metaforsynsätt, aktörssyn-
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
11
kunskapare är det av vikt att lyfta fram dessa förhållningssätt, renodla dem, för att r-
med skapa underlag för en diskussion om grundläggande utgångspunkter. På så sätt kan
alla de personer som deltar i omstruktureringsarbeten, förutom att fundera hur man
ska göra, även fokusera på varför man ska göra på ett visst sätt.
Förändringarna rullar vidare, men i vilken riktning och utifrån vilka strategier? I Dalar-
na finns exempel en rad olika förhållningssätt och utfall av denna process; uppköp,
samarbete, passivitet, specialisering liksom skiftande sätt att se integrering med annan
kommunal verksamhet som en möjlighet. Energiföretag ger sig in nya marknads-
områden, såsom IT-området. Samtidigt förändras energibranschen genom ökad använd-
ning av förnyelsebara energibärare såsom bioenergi.
Orsaken till att studien blev av är bl a det faktum att mindre energiföretag köps upp av
större energiföretag vilket även har hänt i Dalarna (det kan också ses som att ägarna till
det mindre företaget frivilligt säljer sina andelar till en större aktör). Avesta Energi l-
des under 1994 till Stockholm Energi och Ryssa Elverk köptes under 1998 upp av Vat-
tenfall. Detta ledde till ett behov att utreda på vilket sätt mindre företag påverkas av
större företag ”distans”, synen konkurrenskraft, samt värdet av lokal förankring.
Just "värdet av lokal förankring" är något som många inom det projekt som föregick
denna uppsats fann värt att diskutera.
Lokal förankring kan beskrivas på olika sätt. Med olika utgångspunkter speglas ”olika”
perspektiv. Det är i alla undersökningar frågan om vilket metodsynsätt ansvarig(a) r-
fattare genomsyras av. Om det är vad som har hänt och händer som fokuseras eller om
det är hur det kunde hända och hur verksamheten styrs, eller vem eller vilka som styr
verksamheten idag som fokuseras. Faktorer som makt, sociala roller, könsperspektiv
kan vara nödvändigt att ta med i en studie om en mer nyanserad bild av verkligheten ef-
tersträvas.
5
Lokal förankring handlar bl a om att företagsledningen, tillsammans med de anställda,
tillskriver en verksamhet mening. Det är av vikt att förstå den egna verksamheten uti-
från en större helhet. I dag förändras samhället allt snabbare. Organisationsstruktur och
ägarstruktur, bl a inom energibranschen, förändras allt snabbare, vilket ställer högre
krav företagsledningen.
6
Företagsledning, chefskap och ledarskap gs tidigare som
en funktionell specialitet bland andra. Det gällde bara att lära sig de sanna teorierna, de
rätta modellerna och de effektiva handgreppen. Det finns numera en annan syn på före-
tagsledning. Att effektivt och utvecklande leda ett företag eller en enhet mer handlar om
sätt och social konstruktivistisk synsätt, dvs aktörssynsättet är för Norén en delmängd av tolkande
forskning). Jag kommer att använda begreppet aktörssynsätt som Arbnor och Bjerke beskriver be-
greppet (men stava med två "s"). Mer om övergripande utgångspunkter i ett avsnitt med samma
namn (sid 14).
5
Det kan noteras att andelen män inom de energiföretag som låtit sig intervjuats är 100 %, vilket re-
dovisas i Bilaga 4: Intervjupersoner. Det ligger dock utanför denna studie att tolka vad detta kan be-
tyda för utformningen av energisystemet i Dalarna.
6
Drivkrafterna bakom dessa förändringar är många. Olika teorier om vad som kännetecknar en effek-
tiv (kostnadseffektiv?) organisation förekommer och skiftar över tiden. Ett exempel: ibland är det
”rätt” för en organisation att diversifiera sin verksamhet (”att ha flera ägg i samma korg”), ibland är
det ”rätt” att koncentrera sig på sin kärnkompetens.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
12
ett personligt förhållningssätt: bl. a. ifråga om samhälls-, organisations- och människo-
syn. Att det mer handlar om att integrera motsatta sidor (hårt och mjukt, struktur och
process etc) och nivåer (strategiska, taktiska och operativa). Att det handlar om relation-
er och om att skapa sig ett genuint och personligt grundat förhållningssätt. Som kun-
skapare är det av vikt att lyfta fram dessa förhållningssätt, renodla dem, för att därmed
skapa underlag för en diskussion om grundläggande förhållningssätt. På sätt kan alla
de personer som deltar i omstruktureringsarbeten även fokusera varför man ska göra
på ett visst sätt.
Ett sätt att tillskriva en verksamhet mening är att verka för möjligheten att övergå mot
ett mer hållbart samhälle. Länsstyrelsen i Dalarna har utifrån länets miljöförhållande ut-
arbetat regionala miljömål i: Miljön i Dalarna - Strategi för regional miljö (STRAM)
7
(se även Länsstyrelsen i Dalarnas län, nov 1998). Ett steg i denna riktning är att använda
en större andel förnyelsebara energibärare ett (kostnads)effektivt sätt.7
8
Det kan no-
teras att det bland lokala energiföretag har skett övergång från olja till bioenergi (som är
en förnyelsebar energibärare) under de sista 15 åren. Det finns potential att använda en
större andel bioenergi även i Dalarna, vilket bl a har beskrivits av Staffansson (1997) i
studien: Effektivitet i biobränslehanteringen en förstudie.
UTGÅNGSPUNKTER
Den här studien utgår från två tidigare forskningsarbeten. Det ena är projektet: ”Bio-
energins nuvarande och framtida konkurrenskraft” (se bl a Ling, Lundgren & Mårtens-
son, 1998a; Lundgren, 1998). Det andra är studier av kommunernas energiförsörjning
inom Dalarnas Forskningsråd (Westholm, 1989; 1995, samt Staffansson, 1997).
Den ena studien lyfter fram och diskuterar olika synsätt och mål hos aktörer inom ener-
gibranschen och benämner dem logiker (Ling, Lundgren & Mårtensson, 1998a, 1998b).
De olika logikerna speglar förhållningssätt till och olika syn bl a konkurrenskraft
som påverkar energibesluten. I studien visas tre logiker, en affärsmässig pro-
duktionslogik, en affärsmässig hållbarhetslogik och en socio-ekonomisk håll-
barhetslogik (ibid, se även Bilaga 1: Tre logiker).
De lokala energiföretagen, kanske speciellt de nätbaserade (elnät och fjärrvärmenät), ar-
betar både på en avreglerad (omreglerad) privat elmarknad där handel med energin sker
och en offentlig nätmarknad. Den privata delen anses ofta bäst skötas av marknaden.
Den offentliga delen kan ses som ett naturligt monopol. Energiföretag måste i de flesta
fallen klara av båda sätten att organisera och samordna verksamheten.
7
Se även Länsstyrelsen i Dalarnas sida på: http://www.w.lst.se/org/miljo/stram/ (99-02-16).
8
I STRAM:s sammanfattning redovisas olika åtgärder som krävs för att förbättra miljötillståndet i
Dalarnas län, såsom: ”ökad andel förnyelsebar energi och effektiviserad energianvändning”. (De
andra är minskat trafikarbete - styrt bort från tätorterna, skonsammare metoder i skogs- och jord-
bruk, sanering av markområden, minskade utsläpp från små punktkällor och ändrade beteendemöns-
ter).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
13
De andra studierna (Westholm, 1989; 1995) handlar om kommunernas roll i energisy-
stemet respektive hur kommunerna påverkas av elmarknadsreformen. Elmarknadsre-
formen präglas av ett marknadssynsätt som tar fasta att en öppen konkurrens skulle
ge lägre elpriser och effektivare elförsörjning (Westholm, 1995:57). Westholm (1995)
lyfter fram det lokala och kommunala perspektivet och han visar på ett samhälleligt per-
spektiv som avviker starkt från reformens intentioner (ibid s 58). Han visade olika
vägval som energiföretagen står inför, som: O-alternativet (att inte göra något), horison-
tell samverkan, maximal marknadsorientering, funktionell integration och försäljning av
energiföretaget.
9
Se nedanstående figur:
Figur 1 De olika valalternativ kommunen står inför (Westholm, 1995).
En annan (teoretisk)
10
utgångspunkt
11
är en tankemodell som presenteras i Rohlin et al
(1994:36). Där beskrivs "Paradoxen globalt och globalt" bl a på så sätt att ett företag
både kan verka globalt medan marknadsanpassningen är lokal. Ett exempel som nämns
är företaget Benetton. "Benetton, ett globalt företag som verkar på ett antal lokala mark-
nader, har ett sofistikerat informationssystem för att samla in data om varje lokal mark-
nad" (ibid s 36).
Den här uppsatsen vill gå ett steg vidare och visa på hur man kan använda dessa tidigare
studier. Den teoretiska utgångspunkt som logikerna utgör kommer att användas i en
konkret miljö: Dalarna. Ambitionen är även att analysera hela energiföretaget, inte bara
elkraftssystemet, som står i fokus i Westholms studier. Samtidigt påverkas energiföretag
9
Att omstruktureringen (försäljningen och samgåendet) inom marknaden har accelererat den sista ti-
den tas bl a upp i Energimagasinet (1998) nr 2, sid 14-16.
10
En teori kan stå får olika saker inom olika vetenskapliga discipliner. På samma sätt kan "vetenskap"
betyda olika för olika människor. Detta utvecklas i Lundgren (1998:39-60). Jag är tveksam till att
kalla alla "tankemodeller" för teorier.
11
Modellen som presenteras i Rohlin et al (1994:36) kan ses som en utgångspunkt eftersom den också
beskriver hur företag arbetar både på större (globala) och mer lokala marknader. Den blev dock fun-
nen efter det att studien var genomförd (med andra ord ett exempel på att teorier och tankemodeller
både finns med innan en studie genomförs samtidigt som de upptäcks efter det att studien har ge-
nomförts).
O-alternativ
Sälj energiverket
Maximal Marknadsorientering
(nät och handel skilda eller i sam-
verkan)
Funktionell integration (utom eller
inom kommunsektorn)
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
14
i Dalarna av energiföretag som verkar på en mycket större marknad. Den här uppsatsen
kommer att behandla ett energisystem som kan struktureras enligt Figur 2.
Figur 2 Energisystemet.
Det är inom elsystemet det har skett en omreglering. Elförsäljning och nät (och i vissa
fall produktion)
12
har organisatoriskt skiljts åt. Elförsäljningen har konkurrensutsatts
och även nätsidan har utsatts för ett starkt tryck att omstruktureras. De över 200 nät-
bolag som idag finns i Sverige förutspås minska till 50-60 stycken (se bl a KPMG,
1997:4). Bergman et al (1994:39) menar att:
en betydande del av de potentiella vinsterna av en avreglering [inom elbranschen]
ligger inom distributionen snarare än inom produktionen av elenergi.
FRÅGESTÄLLNINGAR
De problemställningar som kommer att beröras inom uppsatsen är: Vilka strukturför-
ändringar har skett de senaste fem åren? Vilka strategiska val har gjorts av energiföreta-
gen i Dalarna? Vilka är föreställningarna kring olika strategier? Vad är det värt att ha
lokal kompetens inom energiområdet? Är det att lokala aktörer kan göra mer, skapa
mer ”lokal nytta” i någon mening sin lokala marknad? Vad betyder det lokala ägan-
det för möjligheterna att samordna med övrig verksamhet i t ex kommunerna? Detta är
12
För en aktör som går samman med andra aktörer elförsäljningssidan och har egen produktions-
kapacitet blir det nödvändigt (om produktionskapaciteten överstiger nätförlusterna) att organisato-
riskt placera produktionskapaciteten i ett eget bolag. Detta är t ex fallet i Enviken där energiföretaget
numera består av (har del i): Dalakraft (försäljningsbolag, där Enviken har 1,5 %), Envikens Elnät
Aktiebolag (elnät) och Envikens Elkraft Ekonomisk Förening (produktion).
el prod.
värme
prod.
trader”
bioenergi-
producent
dist
.
dist
.
elkunder
värmekunder
energiföretag
elkraftsystem
energibärare
energibärare
drivmedelskund
omvandling till
drivmedel
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
15
exempel aktuella men svåra frågor. Det intressanta är kanske inte det exakta svaret
utan att frågorna ställs, och att villkoren för aktörerna på den lokala marknaden diskute-
ras.
SYFTE
Syftet med studien är att på lokal och regional nivå i Dalarna beskriva och analysera den
pågående omstruktureringen inom energibranschen utifrån ett aktörsperspektiv.
ÖVERGRIPANDE METOD
De lokala energisystemets organisation och ägande är ett komplext område som kan och
bör behandlas med skilda utgångspunkter, metodsynsätt, problemformuleringar och
skilda handgripliga eller operativa metoder. Den övergripande metodansatsen inom pro-
jekt kan beskrivas som tolkande. Studien kan också sägas utgå från ett aktörssynsätt (se
även fotnot 4, sid 10).
Det finns olika inriktningar inom en tolkande ansats såsom aktörssynsätt, metaforsynsätt
och social konstruktivism. Skillnaden dem emellan är bl a i vilken utsträckning för-
fattaren, aktören respektive aktörerna (kollektivet) står i centrum (Norén, 1995). Aktörs-
synsättet beskrivs, med en något annan definition, bl a i Arbnor & Bjerke (1994). Där
beskrivs aktörssynsätt som en tolkande ansats utan den åtskillnad som Norén (1995)
gör. Det som förenar dem är att olika personers utgångspunkter, subjektiva logik, spelar
roll, synliggörs, och används på ett kreativt sätt.
13
Det kan även uttryckas som att n-
niskor har sina subjektiva definitioner av verkligheten (Berger & Luckmann, 1966).
Med ett metaforsynsätt synliggörs t ex olika sidor av organisationen, organisationer-
na, om skilda metaforer (bilder) används (se bl a Morgan, 1997). Arbnor & Bjerke
(1994:216), som kanske var först med att skapa begreppet aktörssynsätt beskriver l-
sättningen med förstå den subjektiva logiken på följande sätt:
Den vetenskapliga målsättningen är att förstå den subjektiva logiken hänger bl a
samman med aktörsynsättets syn samhällvetenskaperna som en betydelsegi-
vande vetenskap och synen hur den sociala verkligheten konstrueras. I detta
sammanhang härskar nämligen den subjektiva logiken. Människan handlar inte
utan att tolka verkligheten. Aktörsynsättet postulerar att det finns ett samband
mellan tolkning (att tillskriva handlingar betydelse) och handling. I den subjek-
tiva logikens termer söker aktörkunskaparen förstå denna dialektiska relation som
är karaktäristisk för människan som förnuftig social varelse.
13
Mina egna utgångspunkt, förutom den litteratur som nämns i texten och intresse för forskning med
en tolkande ansats, är ett intresse för uthållig utveckling och förnyelsebar energibärare (Lundgren,
1998). Hur man kan närma sig en uthållig utveckling har därmed blivit ett underliggande tema inom
denna skrift.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
16
Det är nödvändigt att lyfta fram forskaren eftersom det med en kvalitativ metod inte fö-
religger ett oberoende och utanförstående subjekt (forskaren) och ett objekt (det utfors-
kade) utan snarare två subjekt som överlappar och är beroende av varandra (se bl a Ene-
roth, 1984:86; Alvesson & Sköldberg, 1994; Arbnor & Bjerke, 1994
14
). Det är i mötet
mellan två personer som begrepp skapas, tolkas och ges mening. Det är i mötet med en
aktör man bör vara medveten om vilka begrepp som används eftersom varje begrepp i
sig tillhör en viss skola och teoriområde.
15
För att i någon mån komma bakom ytan om en naiv föreställning om att begrepp är väl-
definierade kan man under samtalet förutom att ställa de ”obligatoriska frågorna” (se
Bilaga 3: Frågeställningar) även fråga: vad betyder lokal förankring för dig? vad betyder
konkurrenskraft för dig ? vad är viktigast, lokalt ägande eller den intäkt som en eventu-
ell försäljning skulle leda till? föreligger det några intressekonflikter?
16
Utgångspunkten i studien har varit att försöka spegla de skilda uppfattningar som ener-
gimarknadens aktörer i regionen har. Energimarknadens aktörer tolkas brett så det inne-
fattar utförare, ägare och i någon mån andra intressenter. Perspektivet utgår från att ak-
törernas uppfattningar och normer, är viktiga för energibesluten (se bl a Jacobsson,
1994; Westholm, 1995; Ångpanneförenings forskningsstiftelse, 1995 och Ling, Lund-
gren och Mårtensson,1998a; Lundgren, 1998). Ett exempel en sådan aktörsstudie är
Jacobsson (1994) som i Kraftsamlingen beskriver händelseförloppet som föregick byg-
gandet av ett koleldat kraftvärmeverk i Stockholm.
När metodfrågor diskuteras så kan det också nämnas något om forskningen i en politisk
kontext (tas bl a upp av Alvesson & Sköldberg, 1994). Det handlar om access och hur
och varför man får access. Inom detta projekt så har jag försökt få tag i personer som
har varit med om strukturförändringar som kan relateras till de kommunbaserade energi-
företagen. De flesta ställer ”glatt” upp. Några få har ställt sig frågande till nyttan med
denna typ av studie.
17
Det finns också olika politiska (ideologiska) utgångspunkter kring frågor som ”värdet
av lokal förankring” och konkurrenskraft. Bakom dessa finns olika vetenskapliga ut-
gångspunkter som leder till skilda resultat. Det finns slutligen olika uppfattningar om
uppkomsten till vetenskapsbaserade kontroverser, enligt Brante & Norman (1995:33-
14
Arbnor & Bjerke tar upp tre skilda synsätt inom forskning: analytiskt synsätt, systemsynsätt och ak-
törssynsätt. Ett aktörssynsätt kan ses som en kvalitativ metod som har kontakt med bakomliggande
filosofi och vetenskapsteori (ibid 187-192). En filosofisk debatt som ligger bakom aktörssynsättet
fördes av bl a Heidegger, Husserl och Merleau-Ponty i början av 1900-talet (ibid s 188). det ve-
tenskapsteoretiska planet finns namn som: Berger, Luckman, C W Mills, Schutz, Silverman, Weber
och Frankfurtskolans medlemmar, … Adorno, Fromm, Habermas och Horkheimer (ibid s 191).
15
Utbud och efterfrågan är t ex begrepp som tillhör ett teoriområde. Maktaspekter och intressekonflik-
ter tillhör ett annat teoriområde.
16
Det kan och bör noteras vilket perspektiv som inte tas upp lika väl som det bör noteras vilket (eller
vilka) perspektiv som den intervjuade spontant tar upp, dvs kunskaparen kan reflektera kring vilka
perspektiv som utelämnas vid en intervju. Detta för att i någon mån kunna sammanställa vilka per-
spektiv en viss kategori aktörer för fram.
17
Att någon kan ha svårt att se nytta med en studie kan i sin tur tolkas positivt eftersom det tvingar för-
fattaren att motivera studien.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
17
36), föreligger följande ”kontroverslag”: Ju mer betydelsefulla samhälleliga konsekven-
ser en fråga har, desto större är sannolikheten att det uppstår polarisering och kontro-
verser bland vetenskaparna. Eftersom kontroverserna är relaterade till paradigm och in-
stitutionella sfärer uppvisar kontroverserna identifierbara regelbundenheter, vilket enligt
Brante & Norman (1995:43-46) täcks av begreppen: problem (är det problem överhu-
vudtaget) osäkerhet (om vilket handlingsalternativ som är det mest rationella) och in-
tresse (att det finns individer och kollektiv som trots motstånd är beredda att driva sin
linje). ”Värdet av lokal förankring” och konkurrenskraft är, enligt min åsikt, sådana stu-
dieobjekt.
18
Faktorer som makt, sociala roller, könsperspektiv skulle säkerligen tillfört utredningen
ytterligare dimensioner. Till exempel har redan nämnts att på energiföretagen har endast
män intervjuats (författaren har under intervjuerna endast kommit i kontakt med män).
Ett sakförhållande som skulle kunnat utvecklats, men detta har inte studerats av tidsskäl
och andra ”praktiska” orsaker. Det är dock så att energiområdet mestadels befolkas av
män.
Det går att betrakta studien som att det inte finns någon sakfråga. Det finns bara olika
viljor i samhället. Men det är precis dessa viljor, dessa drivkrafter som studien vill
spegla. Detta kan inte heller göras på ett neutralt sätt eftersom olika personliga egen-
skaper och kompetenser lyfter fram och förstår olika problemdefinitioner, frågor och
svar.
Det en studie kan göra för att inte fastna i en navelskådande är att redogöra och vara
medveten om ovanstående svårigheter. En öppen redovisning av studiens och författa-
rens utgångspunkter är viktigt för att skapa trovärdighet. Att läsaren bildar sig olika
uppfattningar om en person, studie och skriven text är inget problem utan bör istället be-
jakas för att lyfta fram olika aspekter av en studie.
OPERATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
De valalternativ som beskrivs i Westholms studie kommer indirekt att diskuteras utifrån
de olika logiker som tagits fram inom studien av Ling, Lundgren & Mårtensson
(1998a).
För att kunna spegla olika vägval och logiker har intervjuer genomförts med ett 20-tal
personer. De roller som intervjuats redovisas i bilagan intervjupersoner. Intervjuerna
har tagit ungefär två timmar per person. Det är VD:ar och andra personer inom energi-
18
Denna studie har enligt tidigare som syfte att belysa omstruktureringen av el- och värmemarknaden,
speciellt värdet av lokal förankring. Den senare aspekten, värdet av lokal förankring, lyftes tidigt
fram inom denna studie. Under studiens gång har vi ifrågasatt om det är en "viktig" aspekt att lyfta
fram inom en forskningsrapport. Denna aspekt både fokuserar studien och gör att andra aspekter av
vad som händer el- och värmemarknaden kanske kommer bort. En vakenhet på problemet har
dock lett till stimulerande diskussioner både inom Dalarnas Forskningsråd och under intervjuerna.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
18
företag, politiker och ansvariga tjänstemän inom kommunerna som har intervjuats, en-
ligt nedanstående tabell:
Tabell 1 Personer inom energiföretag och kommuner som intervjuats.
Kommun(er) i Dalarna*
Intervjuade personer
Falun
VD / K**
Borlänge
VD**
Mora, Älvdalen och Orsa
VD
Ludvika
VD+
Leksand och Rättvik
***
Avesta
VD /K
Hedemora
VD / K ++
Smedjebacken
VD+
Säter
Malung
VD****
Gagnef
Vansbro
+
Personer som har intervjuats: VD inom respektive energiföretag; K kommunrepresentant inom respektive
kommun; + betyder att fler personer har intervjuats.
* Kommunerna är sorterade i storleksordning och med hänsyn till i vilka områden som energiföretagen verkar i.
** Inom en annan studie kom författaren i kontakt med andra personer inom samma företag.
*** Personer som arbetat, och arbetar, inom Rättvik Teknik har intervjuats.
**** VD:n i Malung Energi var samtidigt VD i DalaKraft.
Inom samma geografiska område har författaren till denna text under våren 1998 även
gjort intervjuer med personer inom Borlänge Energi, Falun Energi/Elverk, Gatukontoret
i Ludvika, Gatukontoret i Falun, personer vid anläggningen i Fågelmyra (mitt emellan
Falun och Borlänge) när förutsättningar för en ny förbränningsanläggning i Regionen
Falun - Borlänge (som ev ska ligga i Fågelmyra) analyserades (Lundgren, 1998).
De frågor som intervjun fokuserade visas i bilagan: Frågeställningar. Frågorna cir-
kulerade kring frågeställningar såsom: strukturförändringar inom (ditt) energiföretag,
inom kommunen och strukturförändringar inom energimarknaden totalt. Skillnaden
mellan att vara lokalt ägd och ”fjärrägt” energiföretag lyftes fram. Vidare diskuterades
värdet av att koppla energiföretagets verksamhet till övrig kommunal verksamhet såsom
Agenda 21, vatten och avlopp, avfallshantering etc. Vissa informanter fick en kopia av
frågorna i förväg.
Det kan vara svårt att skapa ett förtroende under en intervjusituation. Frågeställningarna
ska få kunskaparen att konkretisera problemområdet, dels för att i någon mån hålla fo-
kus klart under intervjun, dels för att skapa legitimitet. Gummesson (1985) beskriver
hur olika den så kallade verkligheten kan återges om inte en förtroendefull miljö skapas.
Gummesson beskriver en situation där den som hade blivit intervjuad svarade det han
förväntades svara. Fokus bör vara så klart för den som intervjuar och den som blir inter-
vjuad att ett förtroendefullt klimat kan etableras. För att både ha kunskap inom studerat
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
19
område och vara öppen för nya perspektiv är utgångspunkten att kunskaparen bör ha
”lagom mycket” förkunskap inom studieområdet.
19
Studier har visat på att det är inte är en enkel fråga hur energiverksamheten ska organi-
seras. Ett energisystems framväxt har att göra med att institutioner som vuxit fram inom
skilda delar av landet under lång tid.
FÖRVÄNTAD NYTTA
Arbetet har lett till en översikt över faktisk utveckling och skilda synsätt på förändring-
arna inom energibranschen. Arbetet ska förhoppningsvis vara till nytta både för politi-
ker och tjänstemän som är involverade i förändringen. Både energiföretag som ägs av
lokala aktörer och företag som inte ägs av lokala aktörer, men ändå verkar lokalt, r-
väntas ha nytta av studien. Det innebär en fördjupning av länsstrategin när det gäller ut-
nyttjandet av länets egna naturresurser. Det kan också innebära en fördjupning av de
kommunbaserade energiföretagens strategi. Denna studie är ett inlägg i den diskussion
och inför de viktiga och ofta långtgående beslut som kommunbaserad verksamhet står
inför. Även om fokus från början var på lokalägda energiföretag har studien visat på att
"lokalt energiföretag" innefattar mycket mer än vem som äger energiföretaget.
FÖRÄNDRAD ENERGIANVÄNDNING
Innan en beskrivning av energimarknaden i Dalarna presenteras beskrivs först energian-
vändningen i ett historiskt och globalt perspektiv. Det är främst fyra sakförhållanden
som här kort ska framhållas:
Den ökade energianvändningen,
Miljöpåverkan, främst växthuseffekten,
Nya förhållningssätt till ökad energianvändning och ökad miljöpåverkan,
Nygamla förhållningsätt som relaterar till stat och marknad.
19
Det studeras inom olika metodsynsätt om det är bra och rätt och riktigt att ha med sig mycket eller
lite (för)kunskap när ett specifikt område studeras. Personligen är jag övertygad att det är lämpligt
med förförståelse inom studerat område men att kunskaparen samtidigt är öppen för nya sätt att se
och betrakta verkligheten på. Detta är enligt mig en lämplig utgångspunkt för undersökande verk-
samhet som är svår att leva upp till i praktiken. Speciellt om det föreligger tidsbrist inom projektet.
Det är kanske inte främst tillräckligt med data som saknas vid en studie där kunskaparen inte har så
lång tid på sig. Kunskaparen har ofta kort tid sig för att reflektera och tolka materialet och sina
egna grundläggande utgångspunkter och det metodsynsätt som medvetet och omedvetet färgar en
studie. Ett område som energiföretags verksamhet kan t ex förstås på olika sätt om det studeras med
företagsekonomisk teori, nationalekonomisk teori, teori som hämtar näring från: ekonomisk historia,
kulturgeografi, sociologi etc (mer om tolkande och reflekterande forskning i Alvesson & Sköld-
bergs: Tolkning och reflektion, 1994).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
20
De två första faktorerna kan ses som ”faktiska”.
20
De två senare förhållningssätten m-
tar näring ur de två första faktorerna. Dessa förhållningssätt kan både betraktas som re-
sultat av ökad energianvändning och den påverkan detta får på miljön, samtidigt som ett
nytt ”seende” har satt fokus på vilka konsekvenser en ökad energianvändning får på na-
tur och samhälle.
21
Mer data kring energianvändning och miljöpåverkan finns andra ställen. Fokus sätts
här på hur dessa sakförhållanden uppfattas av olika grupper i samhället. Senare kommer
skilda perspektiv, logiker, beskrivas som idealtyper, för att på sätt synliggöra bakomlig-
gande antaganden.
DEN ÖKADE OCH FÖRÄNDRADE ENERGIANVÄNDNINGEN
Användning av energi har ökat, både räknat per capita och totalt, samt nationellt och
globalt. Från början konsumerade en person ungefär 2,3 kWh per dag. På en miljon år
växte energikonsumtionen till nästan 290 kWh per dag (Goldemberg, 1996:7).
22
Denna
ökning i energikonsumtion har främst skett under 1900-talet och i synnerhet under de
senaste 50 åren. En ökad energianvändning har varit möjlig främst genom (ibid):
ökad användning av kol som energibärare på 1800-talet,
användandet av explosionsmotorn vilket ledde till en massiv ökning av bensin och
diesel,
ökad elanvändning, genom vattenkraft och värmekraftverk.
Lägger man till en ökad användning av naturgas och kärnkraft så kan det konstateras att
mänskligheten gått från att utnyttja förnyelsebara energibärare till att använda icke r-
nyelsebara energibärare.
20
De två första omständigheterna är i och för sig även de sedda och tolkade av människan. Med Kants
språkbruk ser vi inte tingen i sig, utan fenomenen, tingen för oss.
21
Här väljer jag att definiera miljö som överordnat begreppen samhälle och natur. Miljöproblem har
med denna tolkning att göra med hur samhället (kulturen i vid mening) påverkar naturen och hur na-
turen påverkar samhället. Med denna tolkning bör man hellre tala om samhällsproblem i stället för
miljöproblem.
22
En omvandling från 250 000 kalorier har gjorts. 250 000 kalorier =0,00116*250 000=290 kWh, vil-
ket motsvarar energin i ungefär 10 kubikmeter olja per år (det går ungefär 10 kWh per liter olja). I
genomsnitt omsatte mänskligheten år 1988 fossil energi, kärnkraft och bioenergi motsvarande
knappt 1,7 kubikmeter oljeekvivalenter (eller 1,6 toe, Turner et al, 1994:46) per person och år. I
Sverige omsattes år 1988 6,7 toe per person och år, Turner et al (1994:46). (Lundgren, 1998:107).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
21
Totalt sett har Sverige under 70-talet och 80-talet minskat sin oljeanvändning och ökat
andelen kärnkraft, vattenkraft och bioenergi.
23
Förbränning av olja har ersatts med
kärnteknik och vattenkraft. En teknikomvandling som gjort att elanvändningen per ca-
pita i Sverige är hög i relation till våra grannar.
24
Under 1990-talet har ungefär hälften
av elen i Sverige producerats med kärnkraft och hälften med vattenkraft.
”MILJÖPROBLEM SOM BERÖR ENERGIOMSÄTTNINGEN
Energianvändning av fossila bränslen och energiomvandling med hjälp av kärnteknik
leder dels till uttag av ändliga resurser, dels till olika former av utsläpp. Utsläpp som
olika sätt påverkar naturens sätt att fungera.
Växthuseffekten anses i dag vara ett av de allvarligaste globala hoten mot samhällen
runt om i världen.21 Den ökade västhuseffekten orsakas till största delen av emission av
koldioxid som bildas vid förbränningen av fossila bränslen. FN:s klimatkonvention har
som mål att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och därmed r-
hindra allvarliga störningar i ekosystemet. För att uppnå de beslutade målen krävs stora
omställningar av energiförsörjningen. Fossila bränslen måste efter hand ersättas av
energiformer som inte alstrar koldioxid. Användning av energisnål teknik, miljövänlig
och förnybar energi blir allt viktigare i framtiden och alla energiformer kan i framtiden
komma att miljödeklareras. I en miljödeklaration redovisas utan värdering uppgifter om
bl.a. alstring av koldioxid, utsläpp av luftföroreningar och andra miljöverkningar.
Förutom en teknisk omställning från fossila bränslen till förnyelsebara energibärare
krävs institutionella förändringar för att minska samhällens belastning på miljön. Det
kommer att krävas förändrade konsumtions- och produktionsmönster. Mönster som bl a
påverkas av förändrade informella förhållningssätt kring vad som kännetecknar ett gott
liv.
23
Jämförs den totala energianvändningen i Sverige år 1970 (457 TWh) med år 1990 (437 TWh) kan
det noteras att, i statistiken, har energianvändningen gått ner med i genomsnitt 0,2 % per år. Minsk-
ningen av energianvändningen från 1970 till år 1990 kan bero att vi i Sverige sätter en kWh el
lika med en kWh bränsle. Internationellt sätts en kWh kärnkraftsel lika med 2,6 kWh använt bränsle
(World Energy Council, 1993:14). Görs denna omräkning var Sveriges energianvändning år 1990
552 TWh. Energianvändningen har då ökat 1 % per år mellan år 1970 och år 1990.
24
Svensken förbrukar 17 000 kilowattimmar per år. En tysk använder 7 000 och en finländare 12 000
kilowattimmar per år. Det är i hög grad elvärmen som gör att Sverige har hög elanvändning per per-
son och år jämfört med många andra länder.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
22
NYA FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ÖKAD ENERGIANVÄNDNING
OCH ÖKAD MILJÖPÅVERKAN
Till relativt nyligen har människans användning av energi inte uppfattats som ett pro-
blem ur resurs-, eller miljösynpunkt. Under industrialismens barndom uppmärksamma-
des lokala miljöproblem. Därefter har energianvändningen uppmärksammats ur regional
och global synvinkel.
Framtidsstudier energiområdet startade, enligt Steen et al (1981), 1974 studien
Energi och Samhälle påbörjades inom Sekretariatet för framtidsstudier. Studien avsluta-
des med boken Sol eller Uran att välja energiframtid (ibid s 5). Andra exempel är: Att
ändra riktning villkor för ny energiteknik av Kaijser et al (1988) och Kommunernas
Kraft av Westholm (1989). Den senare boken belyser frågan om kommunernas roll i
energisystemet på lång sikt.
Kommunerna har sedan sjuttiotalet kommit att ett ökat inflytande över ener-
giförsörjningen (Westholm, 1989:5). Det beror främst utbyggnaden av fjärrvärmen
och kommunaliseringen av eldistributionen (ibid). Frågan om kommunernas roll i det
framtida energisystemet låter sig inte enkelt besvaras. Westholm skrev 1989 (sid 7):
När det gäller mål och omvärldsomfattning framstår de knappast som rare av
nya doktriner. De företräder i hög utsträckning ett tillförselsynsätt. De större
kommunerna har emellertid med den kompetens, organisation och erfarenhet
fjärrvärme och kraftvärme givit dem, ändå en möjlighet att spela en betydligt mer
framskjuten roll. Men det förutsätter att samarbetet mellan de stora kommunerna
utvecklas.
Sveriges elproduktion är starkt koncentrerad till ett fåtal företag. Eldistributionen till
slutkund är dock spridd en mängd företag. Vattenfall har störst marknadsandel med
20 procent följd av Sydkraft med dryga tio procent. Men nästan 50 procent av andelen
ligger på kommunala företag och elföreningar.
En del av energisystemet, elsystemet, lyder från och med 1 januari 1996 under ny lag-
stiftning.
25
De alternativa handlingsvägar som de kommunbaserade energiföretagen står
inför, som till stor del beror den omreglerade elmarknaden, har bl a analyserats av
Westholm (1995). Bergman et al (1994) har också analyserat Den nya elmarknaden in-
nan den nya lagstiftningen trädde i kraft (1 januari 1996).
26
Westholm pekar i slutet av
sin uppsats skilda perspektiv elsystemet, ett marknadssynsätt och ett samhälleligt
perspektiv (se Bilaga 2: Två olika perspektiv, sid 74). Bergman et al för enbart fram,
som jag uppfattar det, ett synsätt: marknadssynssätt (tillväxt-ekonomisk effektivitet,
samspel producent/konsument, regler och riktlinjer etc).
25
Den utredning som låg bakom lagförslaget var bl a Ny elmarknad, SOU 1995.14.
26
I Bergman et al (1994) beskrivs även den gamla elmarknaden (speciellt i kapitel två). De menar bl a
att den gamla elmarknaden gällde fram till 1990: ”därefter har så mycket förändrats att man på goda
grunder kan säga att den ”gamla” elmarknaden är ett minne blott”. Se även den korta beskrivningen
av Vattenfalls historia på sid 23.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
23
Inom energisektorn finns numera en strävan att öka andelen förnyelsebara energibärare
eftersom det är viktigt steg mot en mer uthållig energiförsörjning.
27
Även om andelen
förnyelsebara energibärare i Sverige inom det totala energisystemet är g (mellan 25-
30 %) i förhållande till andra länder har andelen förnyelsebara bränslen i Sverige för el-
produktion minskat från 77 % till 53 % från år 1973 till år 1993. Detta beror enligt tidi-
gare på att vi i Sverige under 70-talet och 80-talet minskat vår oljeanvändning och ökat
andelen kärnkraft, vattenkraft och bioenergi, främst andelen
28
kärnkraft. vilket sätt
vi i Sverige, och i välden, ska lyckas uppnå en uthållig energiförsörjning och energian-
vändning, utan fossila bränslen och kärnkraft, finns det många åsikter om.
NYGAMLA FÖRHÅLLNINGSÄTT SOM RELATERAR TILL STAT
OCH MARKNAD.
Hierarkin
29
och marknaden används ofta som motpoler avseende principer för sam-
ordning, kanske speciellt inom energiområdet. Ofta är det dock att marknaden (som
idealtyp) behöver staten för att fungera. Det behövs spelregler, bl a för att hantera mil-
jöproblematiken. Förutsättningar för hur olika spelregler och olika typer av institutioner
ska se ut förändras, vilket leder till att även olika typer av regler, ekonomiska styrmedel
och institutioner förändras. Flera aktörer på ”marknaden” ropar dock ofta efter fasta
spelregler.
En del ser det som logiskt att utgå från marknadsekonomiska principer och hur de på-
verkar förutsättningarna för den tekniska/ekonomiska sfären, och att en stor frihet ges
till företag och människor. Andras logik säger att en hierarki, staten och överstatliga
myndigheter, med hjälp av lagar, skatter, bidrag och styrmedel kan/bör reglera den tek-
niska/ekonomiska sfären. Sohlman (1993:25) förde, som chef prognosavdelningen
inom Statens energiverk, fram samma fråga: ”marknad kontra planering”, i en av ver-
kets rapporter.
Enligt Sohlman (1993) bekände sig regeringen i energipropositionen 1985 till mark-
nadslösning för oljeanvändningens del medan lösningen kärnkraftsproblemet mer
söktes i planeringstermer. I och med olyckan i Tjernobyl blev det ett kraftigt återfall i
planhushållningstänkandet under ett par år. Sedan början 1990-talet håller man ånyo
att tona ner de politiska ingreppen. Sverige har ett mer ekonomiskt tänkande än i
många andra länder och kanske snabbare tack vare Energiverkets utredningar. (Sohl-
man, 1993:25)
27
De fjärrvärmebaserad energiföretagens användning av olika energibärare har i hög grad förändrats
de senaste 25 åren. 1974 svarade olja för 93 % av bränsletillförseln i det svenska fjärrvärmesyste-
met. Därefter har energiföretagen, som är anslutna till fjärrvärmesystemet, successivt differentierat
sin användning av energibärare: Andelen förnyelsebara bränslen har mellan 1974 och 1994 ökat från
5 % till 46 % (21,4 TWhbr /46,7 TWhbr).
28
Om man räknar energimängden i uranet som används under energiomvandlingen.
29
Hierarki kan i en mindre form vara ett företag och i en större form: staten.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
24
Ser man till Sveriges största energiföretag, Vattenfall, så har de fått förändrade krav på
sig från ägarna under det sista decenniet. År 1988 infördes en ny ekonomisk styrning av
Statens vattenfallsverk som bl a innebar ett nytt förräntningskrav på verket. Samtidigt
infördes krav uppdelning av verket. Syftet var att genom förräntningskravet åstad-
komma jämförbarhet när det gäller lönsamhet, effektivitet m m med andra företag och
överensstämmelse med de krav som riktas mot annan industriell verksamhet med mot-
svarande risk (SOU 1992:14, sid 2).
30
När Statens vattenfallsverk senare, den 1 januari
1992, bolagiserades och bytte namn till Vattenfall var förvandlingen från statligt verk
till Aktiebolag fullbordad.
Marknadsstyrningen ökade i och med bildandet av en norsk-svensk elbörs i januari
1996.
31
I början var det de stora och prisledande producenterna som dominerade kraft-
marknaden. 1997 var året då elmarknadsreformen slog igenom på allvar och man r-
jade se hur aktörerna på elmarknaden agerade på både nät och elhandelssidan. Nätmyn-
digheten satte under 1997 press nätbolagets intäktssida genom att framföra ett all-
mänt krav på nominellt oförändrade eller sänkta nätavgifter. I elhandeln slog konkurren-
sen ut i full blom med alltmer pressade marginaler och branschens aktörer visade upp en
fantasifull flora av olika typer av marknadsföring (jmf DalaKraft, 1998).
Följden har blivit en rad företagsfusioner, uppköp och bildande av samverkansbolag.
För att klara de nya förutsättningarna försöker liten bli stor och stor bli ännu större, i en
bransch som blir alltmer nordisk till sin karaktär. Gränsen håller att suddas ut el-
marknaden, åtminstone mellan Norge och Sverige.
Den övergripande målsättningen inom energipolitiken har dock varit fast. Den svenska
energipolitiken har under de senaste decennierna dominerats av två övergripande mål
(Olerub, 1995a):
...more efficient end use of energy; and use of sustainable and preferably renewa-
ble domestic energy sources.
32
Med avseende styrning och samordning av en verksamhet r det att skilja ett
uppifrån-och-ner-perspektiv och nedifrån-och-uppåt-perspektiv. En hierarki känneteck-
30
Det syfte som förelåg från statens sida att ändra den ekonomiska styrningen för Statens vattenfalls-
verk 1988 kan jämföras med de krav som den senaste tiden har ställts på kommunbaserade, lokala,
energiföretag. Även här kan det noteras att ägarna i ökad utsträckning ställer krav på utdelning.
31
Regeringen konstaterade dock i propositionen, SOU:199514 Ny elmarknad, att administrativa styr-
medel, ekonomiska styrmedel och information/forskning/ teknikutveckling är möjliga tekniker att
styra samhällsutvecklingen även på en avreglerad marknad.
32
Dessa mål kopplas till en uthållig utveckling och sammanfattas av Olerup (1995b) på baksidan av
hennes avhandling på följande sätt: “two technologies could help meet the requirement of an energy
system compatible with a sustainable development. One is more efficient use of energy and the other
is replacing fossil fuel by renewable energy sources”.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
25
nas av det förstnämnda och den ideala
33
marknaden kännetecknas av det senare. En
tredje variant av samordning är en horisontell samordning som mer bygger på relationer
eller nätverk.
34
Denna typ av sociala relationer kan kallas ”nätverk”. Mänskliga relat-
ioner i de tre typerna är i hierarkin auktoritativa, i marknaden indifferenta och i nätver-
ket reciproka (Powell, 1993:265, i Stenlås, 1998:49).
35
Agenda 21 perspektivet brukar beskrivas som ett nedifrån-och-upp-perspektiv. Hand-
lingsprogrammet initierades dock från ”toppen” vid FN:s konferens om Miljö och ut-
veckling (UNCED) i Rio de Janeiro 1992. Den organisation som ”Agenda 21” står för
är ett exempel att ovanstående idealtyper är just idealtyper, analytiska instrument,
som inte återfinns i verkligheten (å andra sidan skapas verkligheten med hjälp av analy-
tiska (teoretiska) begrepp).
Det är vanligt att aktörer den lokala energimarknaden vill samordna sin verksamhet.
En samordning som kan beskrivas som ett nätverk. Ett exempel är t ex DalaKraft, där
ledningen i företaget vill att de kommunbaserade energiföretagen som är med i Dala-
Kraft ska ha en eller flera personer anställda inom DalaKraft, vilket resulterar i en t-
verksorganisation. Detta sätt att samordna verksamheten kompletteras med en styrning
som kännetecknar hierarkin, t ex så har alla energiföretagen som ingår i DalaKraft nu-
mera samma elpris.
36
33
Marknaden som idealtyp. Man kan skilja på beskrivningsspråk och idealtypspråk. Idealtypspråket är
aktörsforskningens [den tolkande forskningens] mera “generella” bidrag (Arbnor & Bjerke, 1994:
92). Med idealtypspråk, eller språk/ språkutveckling, avses att det av aktörerna använda vardags-
språket abstraheras till ett kunskapande språk, vilket innebär att språket beskrivande element utveck-
las. En idealtyp är något som skulle kunna finnas. Det var kanske Max Weber (1903) som först be-
skrev idealtyper (“ideal types”): An ideal type is formed by the one-sided accentuation of one or
more points of view and by the synthesis of great many diffuse, discrete, more or less present and
occasionally absent concrete individual phenomena, which are arranged according to those one-
sidedly emphasized viewpoints into a unified analytical construct… In its conceptual purity, this
mental construct… cannot be found empirically anywhere in reality” (Weber, 1903-1917/1949:90, i
Ritzer, 1996:117).
34
De olika varianterna: marknadens osynliga hand, det interorganisatoriska handslaget och hierarkins
synliga hand, diskuteras bl a av Bengtsson et al (1998) i Strategiska allianser från marknadsmiss-
lyckande till lärande samarbete.
35
Flera författare talar om tre former av sociala relationer: hierarki, marknad och en tredje form som bl
a Powell (1993) benämner nätverk. Det finns andra benämningar på en sociala informella relationer
som går mer horisontellt, man ”hjälper varandra”, och som inte, som i marknaden enbart är inriktat
på utbytet. En del kallar det ”brödraskap”.
36
Priserna återfinns bl a på Internet på www.kraftborsen.se (99-02-16).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
26
LOKAL FÖRANKRING, OLIKA MODELLER
OCH OLIKA ASPEKTER
Vilken roll spelar energiförsörjningen i lokalt utvecklingsarbete? I diskussionen om lo-
kal, regional och nationell utveckling framhålls ofta att regioner alltmer konkurrerar
med varandra om att locka till sig ekonomisk aktivitet. En anledning är att ekonomin
blivit alltmer flexibel och att investeringar inte länge är lika bundna till råvarors lokali-
sering. Handeln och utlandsinvesteringarna växer fortare än produktion och genom att
antalet fusioner över gränserna ökar. Större företag utvecklas mot industriella system
vars rumsliga hemvist blir alltmer obestämd. (Westholm, 1995:46)
Orsaken till att investeringar inte längre är bundna till råvarors lokalisering och investe-
ringarna växer allt mer är bl a att företagen strävar efter så kallade skalfördelar. Detta
kan uppnås genom en utökad kundkrets. Problematiken kring lokal förankring och eller
ett fenomen som kan beskrivas som dess motsats kan speglas genom nedanstående ex-
empel.
En företeelse som blir mer och mer utbredd är att så kallade callcenters som de flesta
större (energi)företag numera har. Om man vill ringa till det lokala elenergiföretaget i
Vansbro så ska man ta kontakt med Hälsingekraft AB. När man ringer dit svarar man:
”välkommen till HemEl
37
”. Hälsingekraft ingår i sin tur i Gullspång som har huvudkon-
tor i Örebro. Ringer man till Hälsingekraft i Vansbro och ska ha reda på hur mycket el
som har förbrukats så kopplas man däremot till personer i Arbro i Hälsingland som skö-
ter detta.
Vid en kontakt per e-post med Gullspång Kraft AB:s informationsdirektör som syftade
till att höra deras syn ovanstående formulering svarade de per e-post på följande
sätt:
Det är korrekt att strukturomvandlingen i branschen innebär många och snabba
förändringar. Vi har haft en fusionsprocess där Hälsingekraft köpts av Gullspång,
som också senare köpte Skandinaviska Elverk som innehöll varumärket HemEl. I
HemEl har vi försökt att successivt upprätta en samlad kundservice för såväl el-
handels- som nätfrågor via callcenter. Kunderna ringer 020-46 00 00 (dygnet
runt, 365 dagar per år) och får svar på sina frågor. Trots omfattande information
till kunderna om detta kundservice-nummer ringer många de gamla telefonnum-
ren, och då kan det upplevas rörigt.
Var våra callcenters är lokaliserade spelar ingen praktisk roll för kunderna. Call-
centerpersonalen har all kundinformation (fakturainfo, mätvärden, kartor med
37
”HemEl” är varumärke. När Gullspång köpte Skandinaviska Elverk fick de även kontroll över va-
rumärket HemEl. I HemEl har Gullspång samlat verksamheten rande kundservice för såväl el-
handels- som nätfrågor via callcenter.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
27
kundens exakta lokalisering etc) och direktkontakt med nätdriftscentralerna, re-
paratörerna och övriga servicefunktioner. 020-numret innebär att vi står för tele-
fonkostnaden. Hela utvecklingen är driven av konkurrensen den av riksdagen
avreglerade elmarknaden. När det uppstår möjligheter att utnyttja skalfördelar
måste detta göras om bolaget ska överleva konkurrensen. Kunderna (först före-
tagskunderna och nu alltmer också privatkunderna) och Energimyndigheten pres-
sar hela tiden priserna, som i sin tur pressar kostnaderna för att företaget ska
överleva. Det innebär dock inte att den lokala elmarknaden försvinner. Alla affä-
rer på privatmarknaden är naturligtvis lokala, och i ett konkurrensläge måste na-
turligtvis elleverantörens lokala närvaro med service etc hela tiden förbättras.
Men måste kunderna acceptera att vi bytt telefonnummer och att det kanske
inte längre är just grannen som svarar alla frågor rörande energi. Motsva-
rande utveckling hade televerket 30-, 40- och 50-talet de lokala växlarna
centraliserades till stora områdesväxlar. Nu har jakten skalfördelar nått ener-
gimarknaden.
Den verksamhet som bedrivs plats är kanske dock viktigare än ägande för att skapa
”lokal förankring”. Utveckling och drift och underhåll av nätet (här el och i förekom-
mande fall fjärrvärmenät) sköts av naturliga skäl fortfarande lokalt även efter en försälj-
ning. Även fjärrvärmeproduktionen förblir lokal. Det är värt att undersöka om ett fjärrä-
gande påverkar den lokala verksamheten i sån grad att den av olika aktörer och intres-
senter, t ex energikunderna, inte upplevs som lokal.
Många av de faktorer som avgör om det blir tillväxt eller tillbakagång i en region är så-
dana som går att påverka på lokal/regional nivå; kunskap, infrastruktur, attraktiva mil-
jöer, kulturliv är några exempel. Det finns enligt Westholm (1995) anledning till en ak-
tiv politik lokal och regional nivå. Energiförsörjningen kan spela roll i ett sådant ut-
vecklingsarbete. Westholm tar upp några möjligheter:
a) Möjligheten att locka till sig företag med kommunal elprispolitik.
b) Fördelar av att ha "nära till kunden relationer".
c) Lokal upphandling blir en följd av lokala energibeslut.
d) Avkastningen återförs till det lokala sammanhanget.
e) Det lokala energiverket visar att kommunen är framåt.
f) Samordning av kommunalteknisk planering.
Ovanstående faktorer ska nu knytas till andra tankemodeller eller ”conceptual
frameworks”
38
, dels en ”input-output”-modell, dels en som beskriver olika för-
hållningssätt eller logiker. Nedan beskrivs först en utvecklad input-output modell.
38
Inom engelskan förekommer ”conceptual frameworks” för att beteckna en modell. Enbart modell
kan också leda tankarna till matematiska modeller, vilket det inte är frågan om här.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
28
Om en verksamhet analyseras med hjälp av ”utvidgad” input-output modell så kan man
se olika typer av lokal förankring som fokuserar på faktorer som:
Förutsättningarna för verksamheten (t ex ägande och ledning av verksamheten).
Vad som tas in i verksamheten (”input”).
Vad som kommer ut ur verksamheten (”output”, varor och/eller tjänster).
Var restprodukterna sprids (lokalt, regionalt och/eller globalt).
Förutom frågor som fokuserar vad som tas in och vad som kommer ut ur en verk-
samhet är även, enligt ovan, frågor som fokuserar hur och varför av stort intresse.
Frågor som är av typen hur och varför tas upp under den första punkten ”förutsättning-
arna för verksamheten”. Se nedanstående figur:
Figur 3 En utvecklad form av ”input-output”-analys.
Med förutsättningarna för verksamheten menas bl a ägandet av verksamheten. Det kan
också vara ledningen av företaget. Olika intressenter och aktörer runt och inom organi-
sationen såsom kommun, intresseorganisationer, närboende, anställda etc påverkar
olika sätt förutsättningarna för organisationens fortlevnad. Dessa intressenter och aktö-
rer styr på olika sätt vad verksamheten kan och ska göra. De kan på olika sätt medverka
till att skapa en lokal profil. Ett energiföretag i undersökningen hade t ex fått en starkare
lokal profil efter det att det kommunen hade sålt energiföretaget till ett större energi-
företag utanför regionen. Enligt flera intervjuade aktörer i regionen kunde detta bero
att ledningen för företaget samtidigt förändrades. Det kan också bero att samar-
betet mellan energiföretaget och kommunen numera bygger ömsesidig respekt och
tillit. Båda parter tjänar både socialt och ekonomiskt ett samarbete som bygger
behov. Kommunen behöver ett välfungerande energiföretag och energiföretaget behöver
en större mängd medborgare (kunder) inom kommunen/regionen.
utsläpp till luft, vatten och mark
”output”
förutsättningar för verksamheten
”input”
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
29
Det som tillförs verksamheten kan både vara personliga och materiella resurser. De per-
sonliga resurserna är eller blir mer lokalt förankrade i och med att de verkar i verksam-
heten. Personalens lokala förankring sköter till viss del tiden om, dvs vi känner oss mer
”hemma” ju fler år som gått sen vi började en anställning i en viss organisation. Olika
former av personalpolitik och sociala evenemang kan dock underblåsa personalens iden-
tifiering av sig själva ”som anställda i företaget X Y”. Entreprenaden blir allt vanligare
som organisationsform vilket leder till att personalens känsla för det lokala påverkas.
Det är dock osäkert hur personalen påverkas. Inom studien uppmärksammades dock att
entreprenörsuppdragen numera skapas inom landet istället för enbart inom regionen. De
materiella resurserna, för ett energiföretag är det främst bränsle som köps in till verk-
samheten, kan också köpas in från regionen om det bidrar till att skapa ett konkur-
renskraftigt (i vid mening) företag.
Det nyttiga som kommer ut ur en verksamhet är olika former av varor och tjänster.
Dessa produkter kan förses, med olika former av marknadsföringsinstrument (i vid me-
ning), med en lokal prägel. På olika sätt kan ett lokalt företag jobba lokalt med en fråga
och sen kan detta kunnande säljas till andra regioner och länder. Ett energiföretag har t
ex länge arbetat med källsortering inom den egna kommunen och har nu stora projekt i
utlandet, bl a i Chile, som går ut att hjälpa andra regioner med avfallssystemet. Ett
annat energiföretag hade delat upp sin organisation i en beställardel och en utförardel.
Det företag som utförde arbetsuppgifter inom regionen fick i ett senare skede även ar-
bete utanför regionen.
39
Det onyttiga som kommer ut ur en verksamhet kan spridas och/eller deponeras till luft,
vatten eller mark. Den lokal förankringen kan här visas genom att olika föroreningar
minimeras så att verksamheten både förbättrar ökar sin lönsamhet och förbättrar sin mil-
jöprofil. Om många företag i regionen samverkar för att minimera sin miljöpåverkan
och om kunskapen som möjliggjort detta sprids inom och utom regionen så kan fler fö-
retag i regionen få draghjälp.
Om ovanstående utvecklade input-output modell kopplas ihop med andra modeller
möjliggörs en beskrivning verkligheten som både är enkel men samtidigt öppnar för
möjligheten att diskutera komplexa samband mellan vad som händer ”på ytan” och mer
grundläggande förhållningssätt som ligger bakom och inom beslutsprocessen.
I en tidigare studie har tre logiker (eller förhållningssätt)
40
inom energibranschen be-
skrivits (Ling et al, 1998, 1998b). De tre logikerna är: affärsmässig produktionslogik
(APL), affärsmässig uthållighetslogik (AHL) och socio-ekonomisk hållbarhetslogik
(SEHL). De finns beskrivna i Ling et al, 1998a, 1998b och är sammanfattade i tabell-
form i bilaga 1. Olika förhållningssätt, eller logiker, är var för sig ”rationella” i den
miljö de verkar. APL kan kort beskrivas som att den fokuserar på låga kostnader. Den är
39
Det bör tilläggas att den flexibilitet som denna organisationsform uppmuntrar passar vissa personer
bättre än andra.
40
Skillnaden mellan logik och förhållningsätt är att en logik är framtagna ur olika förhållningssätt. En
logik (som den används här av Ling et al 1998a, 1998b) är ett analytiskt redskap, en idealtyp, dvs en
logik har tagits fram, skapats, ur olika förhållningssätt som kunskaparen har mött i empirin.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
30
styrd av sin egen produktionsprocess (utbudsstyrd). Den strävar efter fasta regler och tar
ökad konsumtion för given. AHL kan kort beskrivas som att den fokuserar på matcha
kund och producent och att skapa intäkter genom denna matchning. Den är efterfråge-
styrd och finns mestadels i dynamiska branscher som bl a kännetecknas av att regler kan
ändras ganska snabbt. SEHL finns i en miljö som kräver legitimitet och mandat. Den
strävar efter socio-ekonomisk optimering. Den anpassar sig till en lokal marknad och är
inriktad på relationer och samarbete. För en vidare beskrivning se bilaga 1 och Ling et
al (1998a, 1998b).
Nedan beskrivs olika möjliga sätt att bedriva en aktiv regionalpolitik utgående från vad
som fokuseras i värdeförädlingskedjan inom energibranschen. Samtidigt kopplas dessa
olika sätt att bedriva regionalpolitik till olika logiker, vilket beskrivs nedan.
Möjligheten att locka till sig företag med kommunal elprispolitik (a) kan kopplas till
”output” sett ur energiföretagets synvinkel. Samtidigt så kan fokusering på priset kopp-
las till en logik som kan kallas affärsmässig produktionslogik, APL (Ling et al, 1998. Se
även bilagan som i tabellform beskriver logikerna). Några kommuner i Dalarna, Bor-
länge och Hedemora, har som uttalat mål att återföra eventuell avkastning till kundkol-
lektivet. Direktivet från kommunen är att de ska sträva efter låga energipriser.
Fördelar av att ha nära relationer till kunden (b) kan också kopplas till ”output” sett ur
energiföretagets synvinkel. Samtidigt kan detta hänsynstagande knytas till den logik
som har beskrivits som socio-ekonomisk hållbarhetslogik, SEHL (ibid).
Lokal upphandling som blir en följd av lokala energibeslut (c) kan sättas i samband med
”input” sett ur energiföretagets synvinkel. Samtidigt kan ett hänsynstagande till den lo-
kala marknaden som går bortom rena prisjämförelser vid det aktuella köptillfället enligt
tidigare knytas till en logik som har beskrivits som socio-ekonomisk hållbarhetslogik,
SEHL (Ling et al, 1998).
Avkastning som återförs till det lokala sammanhanget (d) kan jämföras med att förut-
sättningarna r en verksamhet i regionen förändras. Det förhållningssätt som ser det
som naturligt att marknaden kan och bör anpassas så att pengar omfördelas på ett sådant
sätt att det gynnar helheten i en region kan korreleras med en logik som ser omfördel-
ning av resurser som naturlig om det gynnar den totala miljön, affärsmässig hållbarhets-
logik (AHL). Samtidigt kan återförd avkastning till det lokala sammanhanget också ses
ett hänsynstagande till den lokala marknaden som går bortom rena prisjämförelser kan
knytas till den logik som har beskrivits som socio-ekonomisk hållbarhetslogik, SEHL
(ibid).
Om det lokala energiverket kan visa att kommunen är framåt (e) kan det också jämföras
med att förutsättningarna för regionen förändras. Det är möjligt att anknyta det förhåll-
ningsätt som ser det som naturligt att leda en verksamhet mot ett mer hållbart samhälle,
affärsmässig hållbarhetslogik (AHL) (ibid).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
31
Samordning av kommunalteknisk planering (f) kan även det jämföras med att förutsätt-
ningarna för annan kommunalteknisk planering förändras om resurserna det lokala
planet tillvaratas på ett bättre sätt. Det kan också innebära att samordningen består av att
en verksamhet (t ex VA-verksamheten) som går med underskott kan tillgodoräkna sig
vinster som tas ut på annan verksamhet (t ex fjärrvärmerörelsen). Detta kan uppfattas
både positivt och negativt beroende på om helheten anses gynnas eller ej. Det finns för-
hållningsätt som ser det som naturligt att helheten ska optimeras och att nyttan av två
(eller flera) delar är mer än summar av delarna. Bedömningen av vad som är en bra re-
spektive mindre bra samordning kan inte göras objektivt sätt utan beror vilken
ideologisk grund ett uttalande vilar. Det förhållningssätt som utgår från en ideologi som
menar att det är av stor vikt att samordna lokala resurser och att det är av vikt att region-
en själv får bestämma om inriktning och metod för att komma till målet har tidigare
getts namnet socio-ekonomisk hållbarhetslogik (SEHL) (ibid).
Nedan återges ovanstående genom att olika möjliga sätt att bedriva en aktiv re-
gionalpolitik och olika logiker placeras in i den utvecklade input-output modelen:
Figur 4 En utvecklad form av ”input-output”-analys som kopplats till olika sätt
varpå det är möjligt att bedriva en aktiv regionalpolitik och olika logiker.
Ovanstående beskrivning av möjliga sätt att bedriva en aktiv regionalpolitik och olika
logiker har kopplats till värdeförädlingskedjan för att dels lyfta fram den tidigare be-
skrivningen av samma sak i nytt ljus, dels för att inspirera till nya tolkningar av verklig-
heten. Eftersom en verklighetsbeskrivning hämtar näring ur olika paradigm och förhåll-
ningssätt och olika (teoretiska) skolor är det av vikt att synliggöra underförstådda
grundläggande antaganden.
41
Ovanstående placering av olika sätt att bedriva regionalpolitik och olika logiker syftar
med andra ord till vidare (om)tolkningar. Omtolkningar som dels avser hur och varför
vissa sätt att bedriva en aktiv regionalpolitik kan passa in i förädlingskedjan, dels vilka
logiker (grundläggande utgångspunkter) som verklighetsbeskrivningen hämtar näring
ur.
41
Enligt tidigare så är (givetvis) denna framläggning i sig själv bara ett perspektiv verkligheten.
Andra (teoretiska) skolor hade speglat andra sidor av samma studieobjekt.
a APL
b - SEHL
d - AHL / SEHL
e - AHL
f - SEHL
c-SEHL
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
32
Ytterligare en möjlighet som lokalt baserade energiföretag har för att stärka sin konkur-
renskraft är genom att skapa nya produkter (varor och tjänster) som går in på "nya" om-
råden. Ett exempel är Borlänge Energi som under hösten 1997 förvärvade ledningsnätet
från Borlänge kommun. Vid årskiftet 98/99 tog Borlänge Energi även över driftansvaret
för gator, vägar och grönytor. Förebild är Tekniska Verken i Linköping och Norrköping
Miljö & Energi. Även Smedjebackens Elnät har införlivat vatten och renhållningen och
i Hedemora planeras detsamma. Dessa åtgärder omdefinierar energiföretagets produkter
och kunder från energikunder till fastighetsägare. Åtgärderna hämtar näring ur ett tän-
kande, ett förhållningssätt, som utgår från att man lokalt ska bli bra på att ta hand om
sina kunder/ medborgare. Logiken bygger partnerskap
42
, relationer och samarbete,
som enligt de inblandade aktörerna skapar välfärdsvinst. Någon energiverkschef sa: -Vi
vill få hit unga människor som kan hjälpa till att utveckla kommunen.
Ett annat exempel på nya produkter för ett energiföretag är när de erbjuder In-
ternettrafik. Detta görs i Sandviken, Landskrona och Umeå. Tekniken som används i
Sandviken och Landskrona är snabba radionät. Borlänge Energi driver ett liknande pro-
jekt, bitnet. samma sätt kan det här antas att dessa åtgärder omdefinierar energiföre-
tagets produkter och kunder från energikunder till ”uppkopplade kunder”. Åtgärderna
hämtar även här näring ur en socio-ekonomisk hållbarhetslogik som stävar efter att
stärka den lokala strukturen. Borlänge Energi har t ex tillsammans med kommunen
skapat mandat för att bygga upp ett energiföretag som inte enbart arbetar med energi.
ENERGIFÖRETAGEN I DALARNA
Energiföretagen i Dalarna kommer här att beskrivas utifrån kommunindelningen och
hur många personer som bor i varje kommun. Nedan presenteras en karta över Dalarna:
Figur 5 Dalarna (Länsstyrelsen Dalarnas län - hemsida, 1998)
42
Andra studier inom Dalarnas Forskningsråd studerar partnerskap. En typ av partnerskap går över in-
stitutionella gränser såsom den offentliga och privata sfären. Denna typ av partnerskap kallas ibland
för offentligt och privat partnerskap (OPP, eller ”Private Public Partnership”, PPP). Kommunalt
drivna affärsföretag, såsom kommunalt ägda energiföretag, kan också ses som ett ”internt offentligt
privat partnerskap” mellan offentliga och privata intressen (skulle kunna kallas ”IOPP”).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
33
Det kommer att märkas att energiföretagen arbetar över kommungränserna på olika sätt.
VB Energi i Ludvika har t ex kunder i Smedjebacken. Med avseende elhandel sam-
arbetar kommunerna inom t ex DalaKraft som är ett företag vari sju kommuner och
andra intressenter nu äger aktier. Vissa energiföretag ägs av företag utanför Dalarna
såsom Avesta Energi som ägs av Stockholm Energi, Ryssa Elverk ägs av Stockholm
Energi och Gullspång och eldistributionen i Vansbro ägs av Gullspång. Nedan presente-
ras kommunerna i Dalarna i storleksordning med avseende på folkmängd:
Tabell 2 Kommuner i Dalarna och antal invånare år 1997 (Länsstyrelsen Dalarnas
län-hemsida, 1998)
Kommun
Invånare
Falun
54542
Borlänge
48180
Ludvika
27477
Avesta
23267
Mora
20629
Hedemora
16450
Leksand
15532
Smedjebacken
12346
Säter
11469
Malung
11124
Rättvik
11096
Gagnef
10300
Älvdalen
8093
Vansbro
7505
Orsa
7222
Länet totalt
285 232
Många kommuner äger hela, eller en viss andel av, energirörelsen i respektive kommun
enligt nedanstående tabell:
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
34
Tabell 3 Kommunernas ägarandel i respektive energibolag.
Kommun(er)*
Ägarandel (%)
Falun
10043
Borlänge
100
Mora, Älvdalen och Orsa
0
Ludvika
42
Leksand och Rättvik
40
Avesta
0
Hedemora
100
Smedjebacken
100
Säter
5
Malung
70
Gagnef
19
Vansbro
0
* Kommunerna är sorterade i storleksordning och med hänsyn till i vilka områden som energiföretagen verkar i.
I Mora, Älvdalen och Orsa så har Vattenfall och Gullspång från och med 1998 kontroll
över elverksamheten. I Ludvika äger Vattenfall och Ludvika kommun verksamheten. I
Avesta äger Stockholm Energi verksamheten sen november 1994.
Det kan noteras att en del kommuner bara äger en mindre del av energiföretaget. I Leks-
and-Rättvik äger kommun 40 % av aktierna i Leksand-Rättvik Energi. I Gagnef så äger
kommunen 19 % av aktierna i Gagnef Energi. Privata aktörer äger resterande aktier. I
Säter har Säter Energi och Elnät sålts till Dalakraft och heter från och med 1 januari
1998 Dala Elnät. Säter kommun har behållit 5 % av aktierna. Dala Elnät ingår numera
som ett dotterbolag i DalaKraft. Nedanstående tabell visar vilka energiföretag som an-
svarar för nätdelen respektive elhandeln i kommunerna i Dalarna (den kommun som har
störst befolkningsmängd står överst och den som har minst befolkningsmängd nederst):
43
Inom Falu kommun verkar Enviken Elkraft Ekonomisk Förening. Enviken Elkraft Ek För ägs inte
av Falu kommun utan av 550 olika medlemmar, bl a Envikens Besparingsskog. (Se även Envikens
Elkraft Ekonomisk Förening, sid 56.)
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
35
Tabell 4 Kommun/kommuner (sorterade efter antal människor i kommunen) och
ägare av energiföretag (nätdel respektive elhandelsdel) i Dalarna år 1998.
Kommun /kommuner
Juridisk person som ansvarar för
nätdelen
Juridisk person som ansvarar för
elhandeln
Falun*
Falu Elverk, som Falu kommun äger
alla aktierna i
Falu Energi, som Falu Elverk äger alla
aktierna i (Falu kommun är därmed
den yttersta ägaren)
Borlänge
Borlänge Energi som ägs av Bor-
länge kommun
Borlänge Energiförsäljning AB som
ägs av Borlänge Energi (köper 80 %
av sin el från Runn Kraft som ägs av
Borlänge Energi (50%) och Stora
Kraft (50%))
Mora, Älvdalen och Orsa
Ryssa Elverk** som ägs till 65 % av
Vattenfall och till 35 % av Gull-
spång
DalaKraft som till 18,6 % ägs av
Ryssa Energi¤, som i sin tur är ett dot-
terbolag till Ryssa Elverk
Ludvika
VB Elnät som är dotterbolag till VB
Energi som ägs till 58 % av Vatten-
fall och till 42 % av Ludvika kom-
mun
VB Energi som ägs till 58 % av Vat-
tenfall och till 42 % av Ludvika kom-
mun
Avesta
AB Avesta Elnät, som ägs av
Avesta Energi som ägs av Stock-
holm Energi AB (som snart ingår i
Birka)
AB Avesta Energi som ägs av Stock-
holm Energi AB (som snart ingår i
Birka)
Hedemora
Hedemora Energi AB, som Hede-
mora kommunen äger
DalaKraft som till 11,4 % ägs av He-
demora Energi AB
Leksand och Rättvik
Leksand-Rättvik Elnät AB, som in-
går i Leksand-Rättvik Energi kon-
cernen, kommunerna äger tillsam-
mans ungefär 40 % av L-R Energi
DalaKraft som till 28 % ägs av Leks-
and-Rättvik Energi AB
Smedjebacken
Smedjebackens Energi & Vatten
AB, som Smedjebackens kommun
äger alla aktierna i
DalaKraft som till 6,6 % ägs av Smed-
jebacken Energi & Vatten
Säter
Dala Elnät AB***, som är dotter-
bolag (94,5% av aktierna) till Dala-
Kraft (Säter kommun äger 5 % av
aktierna i Dala Elnät AB)
DalaKraft
Malung
Malungs Elverk, 74 % av aktierna
ägs av kommunen
DalaKraft, som till 24,7 % ägs av
Malungs Elverk
Gagnef
Gagnef Elverk AB, 19 % av aktierna
ägs av kommunen
DalaKraft som till 9,2 % ägs av Gag-
nef Energi
Vansbro
Gullspång (blivande Birka). Det hål-
ler på att projekteras ett fjärrvärme-
system i Vansbro
Gullspång
* I Faluns kommun finns Enviken Elkraft Ekonomiska Förening, som i sin tur ingår i DalaKraft.
** Ryssa Elverk sträcker sig över tre kommuner (dock inte hela kommunerna): Mora, Älvdalen och Orsa.
*** Säter Energi och Elnät blev under 1997 till salu. Bolaget förvärvades av DalaKraft och som resultat av
”goda relationer och avtal med andra lokala bolag” såldes fjärrvärmen i Säter till Hedemora Energi under början
av 1998. Bolaget fick därefter namnet Dala Elnät AB (DalaKraft, 1998).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
36
Det vore önskvärt att ett mått hur stora energiföretagen är i relation till kommu-
nens storlek. Energiföretagen arbetar med olika saker, men alla arbetar med distribution
av el. De ”större” har även fjärrvärme och/eller närvärme (mindre fjärrvärmesystem) i
sin verksamhet. Därför presenteras i Tabell 5 elförsäljningen, och i förekommande fall
fjärrvärmeförsäljningen, inom respektive kommun
44
i Dalarna. Ett mått på energiföreta-
gets specifika storlek har tagits fram genom att energiomsättningen (el och i förekom-
mande fall fjärrvärme) har dividerats med antalet invånare inom respektive kommun.
De energiföretag som ingår i Dalakraft är markerade med fetstil. Se Tabell 5 nästa sida:
44
Leksand och Rättviks kommun är sammanslagna efter dessa kommuner samarbetar inom Leksand
Rättvik Energi. samma sätt är Mora, Älvdalen och Orsa kommun sammanslagna eftersom dessa
kommuner samarbetar inom Ryssa Elverk.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
37
Tabell 5 Kommuner i Dalarna, sorterade efter storlek. Omsättning av el samt fjärr-
värme inom respektive energiföretag år 1997.
Energiföretag inom
respektive region
Invånare
(antal perso-
ner)
Energiföretagets
energiomsättning
(MWh/år)
Energiföretagets
energiomsättning per
person
(MWh/person)
Falun, el
53372*
593 000
11,1
fj värme
143 000
2,7
Envikens Elkraft ek för.
1170
kunder
18 000
15,4
Borlänge, el
48180
450 000
9,3
fj värme
286 000
5,9
Mora, Älvdalen och Orsa
(Ryssa Elverk) el **
35944
479 500
13,3
fj värme Mora#
85 000
2,4
Ludvika, el
27477
546 100
19,9
fj värme
65 900
2,4
Leksand och Rättvik, el
26628
316 600
11,9
fj värme Leksand
(sköts av Leksand Rättvik
Energi)
(15532)
12 000
0,8
fj värme Rättvik
(sköts av kommunen:
Rättvik Teknik AB)
(11096)
32000
2,9
Avesta, el
23267
170 000
7,3
fj värme
150 000
6,4
Hedemora, el
16450
163 700
10,0
fj värme
54 500
3,3
Smedjebacken ***
12346
72 500
5,9
fj värme
60 000
4,9
Säter, el
11469
114 400
10,0
fj värme
48 800
4,3
Malung
11124
262 000
23,6
Gagnef, el
10300
100 000
9,7
Vansbro
7505
63000
8,4
kommande fj värme ##
12 00024 000
1,63,2
Elenergiomsättning i Dalarna
285232
3 348 832
11,7
Elenergiomsättning i DalaKraft
(fetmarkerad text)
124 261
1 526 700
12,3
# WMI Sellbergs sköter fjärrvärmen i Mora.
## Projektering av det framtida fjärrvärmenätet i Vansbro pågår just nu. Mellanskog kommer troligtvis leverera
färdig värme (Skoglund, Anders).
* Antal invånare i Falun minus antalet kunder i Envikens Elkraft Ek. För. (54 542 - 1 170).
** Elenergiomsättning under 1996. Under 1997 överlät man större kunder till DalaKraft vilket tillsammans med
en mildare vinter resulterade i att elomsättningen sjönk till 313800 MWh under 1997.
*** DalaKraft distribuerar inom Smedjebackens tätort. Resterande befolkningen inom Smedjebackens kommun
rses med el från VB Energi.
Det primära med ovanstående tabell är inte att rätt värden inom alla områden. Den
ska ses som ett underlag för att kunna diskutera energiföretagets storlek i förhållande till
folkmängd inom kommunen för att sätt i någon mån förstå under vilka förutsätt-
ningar de olika energiföretagen verkar.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
38
Det kan noteras att DalaKraft inom Malungs kommun har högst elenergiomsättning per
person (23,6 MWh per person och år). Det beror främst på att Malungs kommun besöks
av en mängd turister, bl a till Sälenområdet.
45
I Smedjebacken levererar både DalaKraft
och VB Energi elenergi till kommuninvånarna i Smedjebacken vilket leder till att Dala-
krafts andel av energiförsörjningen inom Smedjebacken blir relativt sätt minst (5,9
MWh per person och år).
I genomsnitt levererades under 1997 i Dalarna 11,7 MWh elenergi per person och år
från kommunbaserade energiföretag. Inom DalaKrafts distributionsområde levererades
12,3 MWh elenergi per person och år. DalaKraft har enligt detta sätt att mäta, en ge-
nomsnittlig kundkrets i Dalarna. Detta trots att DalaKraft inte har de två centrala orterna
i Dalarna, Falun och Borlänge.
Avseende fjärrvärmerörelsen kan det noteras att Avesta Energi har störst relativ andel.
De levererar 6,4 MWh värme per person och år inom Avesta kommun.
46
Borlänge leve-
rerar 5,9 MWh värme per person och år inom Borlänge kommun. Minst mängd fjärr-
värme per person- bland de orter som har
47
fjärrvärme och där värdena har noterats
48
-
levereras i Falun och Ludvika. Det finns en marknad för en ökning av nätbaserad upp-
värmning, typ fjärrvärme och närvärme inom dessa kommuner. Det kan vidare noteras
att man i Falun håller att bygga ut fjärrvärmesystemet samt ett antal närvärmecen-
traler inom kommunen.
Det finns en vilja från många håll att äga, projektera, driva och underhålla olika småska-
liga lösningar såsom närvärmecentraler. En orsak till att man inom många kommuner
ser över sitt energisystem är att kostnadsskillnaden mellan biobränslen och olja. För
mindre användare kostar oljan mellan 40 och 50 öre per kWh medan motsvarande pris
för ett flis ligger på drygt 10 öre per kWh. Ett förädlat biobränsle, pellets och briketter
kostar mellan 15 och 25 öre per kWh. Att man byter ut oljeeldade panncentraler beror
inte bara ekonomiska fördelar. Aktörer inom energibranschen kommer allt oftare in
på miljöargument när de diskuterar med olika kunder. Kostnad, och lönsamhetsaspekter
glöms dock aldrig bort.
49
Intresset för att bygga närvärmecentraler kan antas öka med stigande elpris. Dels genom
att det finns ett intresse av att byta ut elburen värme. Dels kan det om några tiotals år bli
45
Malung Elverk har en sedan länge en speciell nättaxa för turistnäringen. Detta för att inte de fast bo-
ende ska betala den extra kapacitetsutbyggnad som turistnäringen för med sig.
46
En villa kräver normalt ungefär 20 MWh värmeenergi per år.
47
Det är inte lönsamt att bygga ett fjärrvärmesystem i glest befolkade kommuner.
48
I ovanstående tabell finns det inga värden på fjärrvärmeleveranserna i Leksand, Rättvik, Mora samt
Smedjebacken.
49
Det behöver inte vara någon motsättning mellan miljöanpassning och ökad lönsamhet. Det kan
också hävdas att det som är miljöanpassat också är det mest lönsamma, dels eftersom en effektiv
produktionsapparat leder till mindre utsläpp till vatten, mark och luft, dels eftersom det kan antas att
staten i än högre grad kommer att belasta de energibärare som kan anses som sämst inom ett mer ut-
hålligt samhälle med olika miljöskatter och miljöavgifter för att få fram ett mer ”rättvist” pris
dessa energibärare.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
39
lönsamt med småskalig kraftvärme (med dagens teknik så måste råkraftspriset upp till
mellan 35 och 45 öre per kWh (Energimagasinet, 1997).
En trend bland de kommunägda företagen är att gå samman och bilda gemensamma r-
säljnings- och inköpsbolag. Fyrstad Kraft och Billinge har under 1997 fått efterföljare -
Dalakraft, Gestrike Kraft, Kraftaktörerna, Öresund Kraft, Östkraft mm (se bl a Bengts-
son, 1997). Nedan redovisas vad som har hänt inom sju Energiföretag i Dalarna. Ener-
giföretagen presenteras i storleksordning med avseende antal invånare i de kommu-
ner som de i huvudsak verkar (detta är i och för sig en ”gammal” indelning men än
länge korresponderar denna indelning i stort sett med antal kunder och energiomsätt-
ningen i GWh)
50
.
DALAKRAFT: EN SPINDEL I NÄTET
Dalakraft är ett gemensamt bolag för samverkan i elmarknadsfrågor. Dalakraft ägs nu-
mera (jan 1999) av sju energiföretag. Dessa företag är (ägarandel inom parentes): Leks-
and/Rättvik (28 %), Malungs Elverk (24,7 %), Ryssa Energi (18,6 %), Hedemora (11,4
%), Gagnef Energi (9,2 %), Smedjebacken Energi och Vatten (6,6 %), Envikens Elkraft
(1,5 %) (Golzio, 1998).
51
Antalet nätkunder uppgick vid slutet av 1998 till 85000 nätkunder. DalaKraft äger själv
ett dotterföretag i Säter, Dala Elnät (före detta Säter Energi). Nedanstående tabell visar i
vilka kommuner i Dalarna som DalaKraft verkar:
50
Det kan dock skilja på mängden kWh el och kWh fjärrvärme (eller om man lägger ihop dem). Falu
Elverk har t ex större elomsättning än Borlänge Energi, men om man lägger ihop el och fjärrvärme
så omsätter dock Borlänge Energi i stort sätt samma mängd energi (kWh) som Falu Elverk. Ett annat
exempel: Borlänge Energi omsätter mer energi än Ryssa Elverk, men om man bara ser till elenergin
så omsätter Ryssa Elverk mer elenergi än Borlänge Energi.
51
Fördelningsnyckel är energiomsättningen år 1995. Fördelningsnyckeln tar hänsyn till ägarför-
ändringar inom delägarföretagen, vilket t ex gjorde att Ryssas andel minskade till hälften när Vatten-
fall gick in och köpte 67 % av Ryssa Elverk (Bergkvist, 1998).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
40
Tabell 6 De kommuner i Dalarna inom vilka DalaKraft verkar.
Kommun(er) i Dalarna*
De kommuner inom vilka Dala-
Kraft verkar
Falun
Borlänge
Mora, Älvdalen och Orsa
X
Ludvika
Leksand och Rättvik
X
Avesta
Hedemora
X
Smedjebacken
X
Säter
X**
Malung
X***
Gagnef
X
Vansbro
* Enligt tidigare är kommunerna sorterade i storleksordning och med hänsyn till i vilka områden som energiföre-
tagen verkar i.
** DalaKraft verkar genom sitt dotterbolag: Dala Elnät.
*** VD:n i Malung Energi var, och är (1998), samtidigt VD i DalaKraft.
DalaKraft är organiserad enligt följande: en styrelse, med en representant från varje
energiföretag som är delägare, en VD, en ledningsgrupp, två stabsfunktioner: ekonomi
& administration och mätning & balansansvar. Dessutom finns olika grupper av gemen-
sam personal i de ingående energiföretagen. Dessa gruppen svarar för: marknad, Inköp
och försäljning, kundtjänst, data, ekonomi, energirådgivning med mera.
Elinköpen inom DalaKraft uppgick till 1400 GWh år 1997. Omsättningen inom elhan-
deln var 400 miljoner kronor samma år (inklusive energiskatter 19 miljoner kro-
nor)
52
. Dalakraft hade under samma år 45,6 % av den ”lokala” elmarknaden i Dalarna.
53
Under 1997 var det i medeltal 26 anställda i DalaKraft.
När DalaKraft i modern tappning bildades i september 1996 var det fem energiföretag
som lade ihop sina elhandel. Ryssa Elverk, då fortfarande dalaägd, var det elhandelsfö-
retag som var störst. Ryssa Elverk fick vid bildandet en ägarandel i DalaKraft på 39,6
procent. Därefter har Ryssa Elverk sålts till Vattenfall och Gullspång, vilket bl a ledde
till att Ryssas ägarandel av Dalakraft gick ner till 18,6%.
52
Det kan noteras att skatteandelen under 1997 var relativt sett låg. Detta beror i sin tur på att Dala-
Kraft har genomfört samordningen stegvis. Under 1997, steg 1, ansvarade DalaKraft endast för
försäljningen till de stora kunderna.
53
1526/2249 = 45,6. De energiföretag som verkar genom
DalaKraft sålde under 1997 1526 GWh elenergi (skillnaden mellan 1526 GWh och 1400 GWh ut-
görs av den el som energiföretagen sålde själva innan DalaKraft tog över all elhandel. Se även Ta-
bell 5, sid 36.
53
1526/2249 = 45,6. De energiföretag som verkar genom DalaKraft sålde under 1997 1526 GWh ele-
nergi (skillnaden mellan 1526 GWh och 1400 GWh utgörs av den el som energiföretagen sålde
själva innan DalaKraft tog över all elhandel. Se även Tabell 5, sid 36.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
41
Nedan visas i vilka kommuner DalaKraft verkade i under 1998.
54
Figur 6 DalaKraft (DalaKraft, 1998:framsidan på årsredovisningen).
55
Det finns olika sätt att ange marknadsandelar på. DalaKraft finns representerade i åtta
av Dalarnas femton kommuner. Om Dalakraft skulle ha alla kommuninvånare inom
dessa kommuner som kunder skulle DalaKraft ha 43 % av medborgarna i Dalarna
som kunder (124 000/285 000). Det är dock så att t ex Smedjebackens Energi idag bara
levererar el till en del av invånarna i Smedjebackens kommun. I Hedemora kommun så
levererar Vattenfall el till dem som bor i Garpenberg, som ligger inom Hedemora kom-
mun. Dalakraft har samtidigt möjligt att sälja el till individer och organisationer utanför
de åtta kommuner som de idag finns representerade i.
Dalakraft ägs till största delen av de kommuner vari energiföretaget ingår (kommunens
andel inom parentes): Hedemora (100 %), Leksand och Rättvik (tillsammans 40 %)
56
,
54
Se även Tabell 4, sid 34, samt Tabell 5, sid 36, där det med fetmarkerad text framgår i vilka kom-
muner som DalaKraft verkar i.
55
Hedemora Energi har tillkommit efteråt.
56
Övriga 85560 aktier är fördelade 2651 aktieägare (1997-12-30) (Leksand-Rättvik Energis årsre-
dovisning 1997, 1998:8).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
42
Smedjebacken (100 %), Säter (5 %)58, Malung (70 %), Gagnef (19 %).
57
Se även Tabell
3, sid 34. I Mora, Älvdalen och Orsa äger Vattenfall och Gullspång från och med
1998 Ryssa Elverk.
DalaKraft har som första steg tagit över elhandeln inom de kommuner som de verkar.
De har ambitioner att nu även expandera på elnätsidan. Ett steg i denna riktning var när
de köpte både Säter Energi AB och Säter Elnät AB under 1997.
58
De etablerar även en
verksamhet inom närvärmeområdet, DalaVärme. Längre fram kan ledningen inom
DalaKraft även tänka sig att samverka, t ex i någon form av partnerskap, med andra reg-
ionala aktörer i Sverige.
De satsar med andra ord en horisontell samverkan med el och nät och till viss del
värme (så kallad närvärme). Inom DalaKraft vill man inte bli för differentierade ef-
tersom de då, enligt någon aktör inom DalaKraft, får svårt att vara effektiva inom kärn-
verksamheten elhandel, elnät och till viss del värme.
Man kan anta att det är mest naturligt att kommunerna i regionen kommer att fortsätta
att vara de största ägarna inom DalaKraft. Kommunerna är dock inte ensamma om att
äga DalaKraft. Även ett ”distansägande” av Dalakraft förekommer eftersom Vattenfall
och Gullspång äger Ryssa Elverk. Det som först uppfattades som fientligt uppköp av
Ryssa Elverk (när Vattenfall och senare Gullspång köpte Ryssa Elverk) kan på lång sikt
vara bra för DalaKraft eftersom de får en ”lagom” tillgång till ”DenStoreAktörens”
resurser och kunnande. Vattenfall kunde t ex ”hjälpa till” när elhandeln inom en viss del
av DalaKrafts koncessionsområde visades sig vara mindre lyckad ur lönsamhetssyn-
punkt.
Samverkan med de kommuner vari DalaKraft ingår sker på samma sätt som innan
DalaKraft övertog ansvaret för elhandeln. De lokala energiföretagen finns kvar på orten
och parallellt med dessa energiföretag håller nu DalaKraft på att skapas.
FALU ELVERK
I Falun bedriver Falu Elverk distribution av el medan dotterbolaget Falu Energi AB
handhar produktion av och handel med el samt fjärrvärme. AB Falu Elverk hade 1997
varit i branschen i 105 år. AB Falu Elverk är ett dotterbolag till det kommunala Falu
kommuns Förvaltning AB, vilket är ett av Falu kommun helägd bolag.
57
Inom Falu kommun verkar Enviken Elkraft Ekonomisk Förening. Enviken Elkraft Ek För, som kon-
trollerar 1,5 % av DalaKraft, ägs i sin tur av 550 olika medlemmar, bl a Envikens Besparingsskog.
58
Den 26 augusti 1997 avtalade Säters kommun med DalaKraft om försäljning av bolagen till Dala-
Kraft. Det formella beslutet togs i kommunfullmäktige den 25 september 1997. Beslutet medförde
att DalaKraft tillträdde som ägare från den 1 november 1997. Den första januari 1998 förvärvade se-
dan Hedemora Energi fjärrvärmerörelsen från DalaKraft. Den 1/4 - 98 fick bolaget sitt nya namn
Dala Elnät AB. Under 1998 överförs all energiförsäljning till Dala Kraft AB, varmed Säter Energi
AB upphör (Se ”Företaget” på http://www.dalaelnat.se/foretag.shtml)
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
43
Falu Elverk och Falu Energi handhar tillsammans tre affärsområden: Elnät, Elhandel
och Fjärrvärme.
Elinköpen uppgick till 518 GWh år 1997. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 143
GWh och gassolförsäljningen omfattade 16 GWh samma år. Inom affärsområde Fjärr-
värme producerades 31 GWh el i egen regi i Västermalsverket (ett kraftvärmeverk, där
olika energibärare omvandlas till värme och el).
Omsättningen inom affärsområde Elnät var 1997 115 miljoner kronor. Inom affärsom-
råde Elhandel var omsättningen 135 miljoner kronor och inom affärsområde Fjärrvärme
var omsättningen samma år 65 miljoner kronor.
Det har inte skett några större förändringar inom Falu Elverk och Falu Energi den senas-
ter tiden. Under slutet av 1995 bildades Falu Energi som ett dotterbolag till AB Falu El-
verk i syfte att uppfylla den nya ellagsstiftningens krav.
Falu kommun genomför för närvarande en översyn av sin ägarroll inom energiområdet
(KPMG: AB Falu Elverk en strategisk analys, 1997). Rapporten visar de framtida
krav som ställs på ett av kommunen ägt el- och energibolag på en omreglerad marknad.
Den värderar aktiernas värde och visar alternativa handlingsvägar med deras princi-
piella och ekonomiska konsekvenser. Rapporten tar inte upp Falu kommuns energiplan
och de konsekvenser denna plan kan få för Falu Elverk (ibid sid 1).
Falu Elverk tillhandahåller nättjänster i huvudsak inom Falu kommun medan dotterbo-
laget Falu Energi AB handhar produktion av och handel med el samt fjärrvärme (ibid s
12). Anders Backman, VD för Falu Elverk och Falu Energi, inleder sin kommentar i
1997 års årsredovisningen på följande sätt:
Det andra året av en konkurrensutsatt elmarknad är till ända. Flera stora föränd-
ringar har skett bland elföretagen. Man positionerar sig som det heter. Regering
och riksdag har fattat beslut som rör vår bransch. Ändring av skatter och avgifter
är något som vi är ganska vana vid. En del företag har till och med börjat specifi-
cera denna del på räkningen vilket kan vara värt att notera för kunder då mer än
1/3 av total kostnaden tas om hand av staten direkt.
Det har slagits fast inom Falu kommun att Falu Elverk
59
ska vara kvar i kommunal ägo,
vilket kommenteras Falu Elverks årsredovisning på följande sätt:
Som många andra kommuner brottas vår kommun med svåra ekonomiska pro-
blem. Trots detta och i motsats till många andra har man under året beslutat att
behålla företagen. Fördelarna har värderats högre än att en engångssumma.
Bland fördelarna med ett fortsatt kommunalt ägande har man lyft fram möjlighet-
erna att kunna påverka energiförsörjningen i kommunen och aktivt delta i energi-
59
I fortsättningen skrivs bara Falu Elverk när det syftas på bägge bolagen om inget annat nämns.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
44
omställningen. Agenda 21 arbetet är mycket betydelsefullt och här spelar även
energisidan en stor roll. Helt naturligt har man också vägt in den rent ekonomiska
delen i bedömningen. Kraven ekonomisk avkastning har skärpts. Vi ser fram
emot att utvecklas till ett för våra ägare och våra kunder livskraftigt företag.
Energiföretaget samverkar på olika sätt med kommunen, bl a har Falu Elverk tillsam-
mans med kommunen bekostat ett energirådgivningskontor i centrala Falun. En person
inom Falun kommun som arbetar med Agenda 21 sa:
På en skala från ett till tio så har samarbetet mellan energiföretaget och kommu-
nen gått från tre till sju/åtta.
Efter samtal med olika aktörer inom kommunen och styrelsen så framkommer en kom-
plex bild till orsakerna till att man vill ha energiföretaget kvar i kommunal ägo respek-
tive till att man inom kommunen vill sälja energiföretaget. Frågorna kring om kommu-
nen ska sälja eller inte sälja Falu Elverk kan besvaras på olika sätt:
Vi vill inte sälja pga att vi vill kunna styra miljöarbetet (c).
Vi vill inte sälja pga att vi vill ha vinstutdelningen (s).
Vi vill inte sälja pga ideologiska skäl (s och vp).
Vi vill sälja eftersom energiverksamheten inte tillhör kommunal kärnverksam-
het (m).
Vi vill sälja eftersom vi vill få in pengar till vård, skola och omsorg (kds).
Det är osäkert om de som för ovanstående argumentation menar en försäljning av hela
Falu Elverk (inkl Falu Energi) eller delar av verksamheten (t ex Falu Energi). Men ef-
tersom den största delen av intäkterna, i Falun, kommer från elhandeln har Falu
Energis del inom Falu Elverks verksamhet stor strategisk betydelse. Samtidigt ligger
den största risken att misslyckas ekonomiskt med energiverksamheten inom Falu kom-
mun inom området elhandel. Någon uttryckte det som:
Det är inom elhandeln som de största riskerna finns, men det är också inom el-
handeln som de största möjligheterna finns.
Ledningen inom Falu Elverk har arbetat för att den del inom verksamheten som ansva-
rar för elhandeln ska samman med Dalakraft. Falu kommun har dock betecknat ett
samgående med Dalakraft som en försäljning av Falu Energi. Ett handlingsalternativ
KPMG (1997) ville avråda från var:
Vi vill avråda ifrån att sälja en delpost av Koncernen [hela energiverksamheten,
Falu Elverk och Falu Energi] samt att överlåta enbart elhandeln, till exempelvis
DalaKraft. Enligt vår [KPMGs] uppfattning minskar ett sådant agerande den
framtida handlingsfriheten för kommunen samtidigt som kommunen sannolikt inte
får lika bra betalt som om hela Koncernens säljs.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
45
En person som intervjuades menade att vård, skola och omsorg ofta får stå oemotsagt
mot så kallad ”hård” verksamhet som energiverksamhet. Detta är, enligt samma person,
inte rationellt och i förlängningen inte lönsamt lång sikt. Det tar tid för dom som
sysslar med så kallad hård verksamhet att varje gång behöva begära att anslag för att
sköta underhållet och detta underhåll ska stå emot vård, skola och omsorg. Detta regel-
system leder till kapitalförstöring enligt samma person.
Detta beror inte illvilja från de personer som vill tänka vård, skola och omsorg
(vem vill inte (först) tänka vård, skola och omsorg?). Några personer inom kommu-
nen förespråkar att den del av verksamheten som är självfinansierad läggs utanför
kommunens kärnverksamhet som inte är självfinansierad (om man inte ser skatten som
finansieringskälla). I t ex Borlänge, Smedjebaken och Rättvik ligger självfinansierad
verksamhet, fjärrvärme och vatten och avlopp (VA), inom samma bolag. I Borlänge har
även gatukontoret integrerats. I Rättvik (Rättvik Teknik) ingår inte någon elverksamhet.
En intervjuad person tyckte att det var olyckligt att det kan ske omfördelning av resur-
serna mellan olika verksamhetsgrenar, från t ex VA-kollektivet till fjärrvärmekollekti-
vet.
Falu Elverk fick som krav på sig under 1998 att ge en avkastning som låg i linje med
dess värde (bl a enligt KPMGs, 1997, studie) gånger en viss räntesats. Detta avkast-
ningskrav har senare justerats ner, bl a beroende på att räntan har fallit under sista tiden.
Inom olika kommuner, bl a Falun, vill man både ha låga taxor och hög utdelning. Själv-
kostnadsprincipen är etablerad i kommunal verksamhet. En kommun får inte, enligt en
kommunalpolitiker, budgetera att en kommunalt ägd verksamhet ska gå med vinst.
Samtidigt följs den ”vinstprognos” som energiföretaget levererar med stor vaksamhet.
Kommunen bedömde för ett tag sedan att Falu Elverk skulle gå med X Mkr i vinst. Se-
nare fick man reda att den förmodade vinsten sjunkit med ungefär Y Mkr under in-
nevarande verksamhetsår. Det var fortfarande en vinst men ”vinstnedskrivningen” ledde
till frågeställningarna kring vad som ska hända med energiföretaget fick ny aktualitet.
Många personer, både inom Falu Elverk och inom Falu kommun menar att verksamhet-
en något sätt måste omorganiseras och utvecklas, bl a eftersom elhandel är en risk-
fylld verksamhet. Det finns dock olika lösningar och olika argument bakom dessa s-
ningar som här har visats. Det är främst aktörer utanför Falun som numera brukar kom-
mentera det läge som ”olyckligt” eftersom frågan om försäljning eller ej så länge har va-
rit på dagordningen utan att den har lösts. Någon sa:
En lösning, oavsett vilken den blir, är bättre än den osäkerhet som nu bildas kring
Falu Elverk och Falu Energis framtid.
Diskussionen inom politikersystemet handlar mest om att sälja eller inte sälja energifö-
retaget. Den övergripande diskussionen inom Falu Energi handlar mer om vilka sam-
verkansformer med andra energiföretag som kan och bör bildas.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
46
Det kan samtidigt noteras att det finns olika åsikter om man ska dela upp Falu Energi
och Falu Elverk sätt att bara en del säljs. En person inom Falu kommun vill dela
upp Falu Elverk och Falu Energi och sälja elhandelsdelen medan man har kvar fjärr-
värmedelen:
Det är inget värde med lokal förankring inom elsidan. Däremot finns det ett värde
med lokal förankring inom fjärrvärmesidan
Andra menar dock att man vid en uppdelning förlorar helhetsperspektivet, samt pengar
(bl a KPMG, 1997).
Redan idag ligger energiverksamheten och annan debiterbar verksamhet (vatten och av-
lopp, och till viss del gatukontoret) inom olika organisationsformer (aktiebolag respek-
tive kommunal förvaltning) vilket försvårar ett samarbete. En tidigare studie visar på att
gatukontoret analyserar möjligheten att förbränna avfall i det befintliga kraftvärmever-
ket vilket inte ligger i linje med önskemål från Falu Elverk (Lundgren, 1998). Samtidigt
utreds möjligheten att bygga en ny förbränningsanläggning mellan Falun och Borlänge
(ibid). Ägarna, kommunen, har både rätt och skyldighet att bestämma den strategiska in-
riktningen. Det svåra är att fatta beslut med strategisk inriktning och att avhända sig
möjligheten att påverka den mer operativa och taktiska verksamheten.
BORLÄNGE ENERGI
I Borlänge bedriver Borlänge Energi produktion, distribution av el och fjärrvärme. Bor-
länge Energi är helt kommunägt. Det helägda dotterbolaget Borlänge Energi Försäljning
AB bedriver försäljning av el och fjärrvärme. Borlänge Energi Försäljning AB äger
50 % och Stora Kraft äger 50 % i Runnkraft AB, som ansvarar för elinköpen.
60
AB Borlänge Energi arbetar inom sex affärsområden: Elnät, Elförsäljning, Fjärrvärme,
Vatten och Avlopp, Avfall samt Kundarbeten.
Elinköpen uppgick till 450 GWh år 1997 och fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 286
GWh samma år.
Omsättningen inom affärsområde Elnät var 1997 110 miljoner kronor. Inom affärsom-
råde Elhandel var omsättningen 80 miljoner kronor och inom affärsområde Fjärrvärme
var omsättningen samma år 121 miljoner kronor. Totalt omsatte Borlänge Energi, inklu-
sive VA, Avfall och kundarbetsintäkter 414 miljoner kronor (inklusive energiskatter
48 miljoner kronor).
60
Ur Borlänge Energis årsredovisningen för 1997 (sid 6): ”För att utan ekonomisk risk kunna agera
utanför Borlänge och ha ett elpris med större flexibilitet och följsamhet mot elbörsen, bildade vi un-
der november [1997] Runn Kraft AB tillsammans med Stora Kraft AB”.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
47
Borlänge Energi (BE) har den senaste tiden breddat sitt verksamhetsområde. De har un-
der 1997 övertagit ansvaret för vatten- avlopp- och dagvattenverksamheten från Bor-
länge kommun och från och med årsskiftet 98/99 så tar de över kommunens driftansvar
för gator, vägar och grönytor.
61
Borlänge Energis verksamhet kommer att i framtiden att ännu tydligare fokusera mot
fastighetsförsörjning och infrastruktur (Borlänge energis årsredovisning 1997; Lind-
berg, Anders, 1998). Förebild för Borlänge Energi är Tekniska Verken i Linköping,
Norrköping Miljö & Energi m fl tätortsföretag. Någon sa att dessa kommunbaserade fö-
retag är, eller strävar efter att vara ”super utilityföretag. Med detta menas en strävan
att bli ett allomfattande kommunbaserat företag.
Fastighetsägaren har behov av ett antal tjänster och varor som BE kan, och vill, tillgo-
dose. Förutom distribution av el och värme sköter BE vatten, avlopp och dagvattenverk-
samheten. BE kan nu även leverera IT lösningar (bl a en möjlighet att (snabbt) koppla
upp sig till Internet inom det så kallade bitnet- konceptet). BE har blivit ett så kallat ”va-
ruhus” med en mängd produkter till fastighetsägaren. Fastighetsägaren ses som ”total-
kund”.
Att elförsäljningen har avreglerats är inte betydelsefullt för BE eftersom de har valt
att inte ta några risker inom elhandel. El kommer att bli en standardiserad produkt,
såsom bensin eller pengar, med ett standardiserat pris enligt ledningen inom BE. Distri-
bution av el ger inga stora inkomster och denna tjänst kan och bör därför kombineras
med andra tjänster för att få ner kostnaden per kundkontakt (t ex per fakturautskick).
62
Idag förekommer det en spridning med avseende på kostnaderna för ”kommunbaserade
tjänster” såsom el, vatten, (fjärr)värme och avfall. En fastighetsägare
63
betalar mellan
3873 kr per kvadratmeter för elen, och mellan 14 och 73 kronor per kvadratmeter för
vatten och avlopp och mellan 5 och 26 kronor per kvadratmeter för att kommunen tar
omhand om avfallet. Ledningen inom Borlänge Energi tror att minskningen kommer att
minska i framtiden. Se vidare i nedanstående tabell:
61
Borlänge Energi är fortfarande ägt av Borlänge kommun. Det som har skett är att dessa funktioner,
som tidigare var organiserade inom Borlänge kommuns förvaltning numera ingår i Borlänge Energi.
62
Även om bensin och priset på pengar (räntan) är näst intill lika hos olika företag inom respektive
bransch försöker olika företag marknadsföra den lilla skillnad som finns. Men dessutom, och
kanske än viktigare, är att man försöker sälja olika kringtjänster kring huvudprodukten. (En del före-
tag inriktar sig dock bara på att ha lägsta pris, såsom t ex JET mackarna).
63
Statistiken bygger på en fastighet med 15 lägenheter på totalt 1000 kvadratmeter.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
48
Tabell 7 Kostnad för olika tjänster som en fastighetsägare kan behöva. Statistiken
bygger på en fastighet med 15 lägenheter på totalt 1000 kvadratmeter.
64
El
(kr/m2)
Vatten & Avlopp
(kr/m2)
Fjärrvärme
(kr/m2)
Avfall
(kr/m2)
Borlänge Energi
47
36
96
12
Spridning i
Sverige
38-73
14-73
65-135
5-26
Medel
55
39
102
12
I brist på regelverk är det nödvändigt med offentligt ägande enligt BE. Det är enligt BE
ett stort värde infrastrukturen i form av elnät, vatten och avlopp och fjärrvärmesy-
stem, IT nätet etc. Värdet för vatten och avlopp är enligt BE t ex ungefär 1,1 miljarder
kronor (bokförda värdet är 200 miljoner kronor).
Inom flera energiföretag synliggörs numera både kapitalvärdet och det pris som energi-
företaget tar ut för sina tjänster. När verksamheten konkurrensutsätts, så känner sig led-
ningen mer pressad att klara av både lågt pris och att ge ägaren avkastning på kapitalet.
Detta är i och för sig inte ovanligt. De företag som säljer en standardiserad och mogen
produkt (såsom el) får räkna med ständiga krav att rationalisera verksamheten och
minska kostnaderna. Borlänge Energi försöker dock, tillsammans med kommunen,
skapa och stå för ett förhållningssätt som går bortom basprodukterna el och värme. Det
nämns t ex ofta hur ”duktiga” man är på att källsortera i Borläge och det nämns ofta för
en som är nyinflyttad
65
till Dalarna att Borlänge kommun, med Borlänge energis hjälp,
kunde ta emot kungens miljöpris 1992.
Inom elområdet som relativt nyligen har konkurrensutsatts vill en aktör inom företaget
framhålla att vinstmarginalen är pressad:
Anta att en kund gör av med 3000 kWh elenergi och vi kan lägga på ett 1 öre per
kWh. På denna ”1-öring”, eller 30 kr per kund, ska vi leva. Hanteringen av faktu-
ran kommer därför att bli av avgörande betydelse. Vi vill kunna fakturera de olika
produkterna på samma gång.
Att gränsen mellan vad som ska kontrolleras av myndigheter och vad som ska kontrolle-
ras av privata aktörer inte är så skarp kan bl a speglas av en aktör inom Borlänge Energi
menar att det är nödvändigt med samhälleligt ägande om det inte finns ett regelverk.
Om det är möjligt att bygga upp regelverk även för andra kommunbaserade tjänster
såsom t ex vatten och avlopp är det möjligt att konkurrensutsätta denna del också, enligt
samma person.
64
Rapporten återfinns även på WWW, t ex på www.ekan.se, www.sabo.se eller www.svefast.se .
65
Enligt egen erfarenhet (jag flyttade till Dalarna i februari 1998).
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
49
För att skapa nya tjänster och för att öka sin konkurrenskraft i vid mening ingår BE
olika former av samverkan som också kan, enligt bl a BE, kallas partnerskap. Det finns
en inbyggd motsättning mellan lagen om offentlig upphandling och partnerskap
sätt att de samverkansformer som sys ihop är unika. Det är svårt att handla upp samver-
kan. En vanlig (rationell) bild av ett inköpsprocess, som kanske mer och mer inte upp-
levs som rationell och ändamålsenlig, kan beskrivas enligt följande modell:
Figur 7 En vanlig (rationell) bild av inköpsprocessen.
Medverkan i ett partnerskap och skapandet av ett koncept (ett antal produkter och eller
en produkt/kunnande i en ”ny” miljö) skiljer sig från ett traditionellt inköpsförfarande bl
a eftersom det inte är frågan om en känd produkt. Det är inte ovanligt att olika aktörer
inom näringslivet samverkar för att utveckla och förbättra befintliga produkter och ruti-
ner (se bl a Bengtsson et al, 1998). Speciellt inom förädlingskedjan, dvs att det skapas
starka band mellan underleverantör och kund. Det nya är att det är flera parter inblan-
dade och att det inte behöver knytas till en ”traditionell” förädlingskedja. Inom ett part-
nerskap skapas produkter när olika aktörer med olika specialistkompetenser möts. Dessa
aktörer kanske normalt brukar betjäna samma kund. En aktör inom Borläge Energi sa:
Det är fokus som är intressant.
”Fokus” kanske skulle kunna förstås som den gemensamma kunden. När ett koncept har
skapats följer en arbetsuppdelning mellan parterna. Därefter så sköter var och en
”sina upphandlingsprocesser”. Dessa upphandlingsprocesser kan t ex vara att bygga upp
ett nät bestående av el, fjärrvärme och/eller fiberoptik (som möjliggör distribution av
data). Följande modell visar schematiskt samverkan i ett partnerskap (det är möjligt att
nedanstående steg upprepas om ingående parter så vill):
Figur 8 En modell av ”arbetsgången” inom ett partnerskap.
Samverkan mellan olika aktörer kan ske på både lokal, regional, nationell och/eller glo-
bal nivå. Vissa verksamheter blir att säga av sin natur lokala, t ex byggande, skötsel
Produkt
önskas
Upphand-
lingsprocess
Bästa alternativ
väljes
Upphandlings-
processer
Ett koncept
skapas
Arbetsupp-
delning mel-
lan parter
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
50
och underhåll av infrastruktur såsom elnät och fjärrvärmenät.
66
En aktör inom Borlänge
Energi sa:
Vem som än äger verksamheten så blir det en lokal lösning
En företrädare för BE menar att det finns tre typer av ägare. Den frånvarande, den klå-
fingrige och den värdeskapande. Kommunen gav impuls till att skapa vissa nya produk-
ter såsom bitnet. Det kan antas att många anser att BE nu har en värdeskapande ägare.
BE ser inte Vattenfall som sina stora konkurrenter. De ser OK och Statoil som sina
främsta konkurrenter. Det är dessa företag som i större utsträckning kan leverera hel-
hetslösningar till fastighetsägarna. ”Bensinföretagen” säljer numera även el. Vissa av
dom kommer snart att sälja pellets. Den utveckling kan fortsätta tror en företrädare för
BE.
RYSSA ELVERK
I Mora, Orsa och Älvdalen bedriver Ryssa Elverk distribution av el. Ryssa Elverk bil-
dades 1913. Många energiföretag, med tillräcklikt underlag, bedriver förutom en elverk-
samhet även en fjärrvärmeverksamhet, men i Mora sköts produktion och distribution av
fjärrvärme av WMI Sellberg. Innan DalaKraft tog över ansvaret för elhandeln så ingick
Ryssa Energi som dotterbolag till Ryssa Elverk. Ryssa Elverk AB ägs från och med
1998 till ungefär 65 % av Vattenfall och ungefär 35 % av Gullspång.
Elomsättningen uppgick till 480 GWh år 1997. Omsättningen i Ryssa Elverk låg 1997
på 220 miljoner kronor (inklusive energiskatter på 21 miljoner kronor).
67
De största förändringarna som skett den senaste tiden är att Vattenfall, genom ombud,
köpte den största delen av Ryssa Elverk under början av 1998 och att elförsäljning steg-
vis överlåtits på DalaKraft. Under 1997 skötte DalaKraft elinköp och försäljning till alla
stora kunder i regionen. Från och med 1988 handhas alla inköp och all försäljning av
elenergi av DalaKraft.
På Vattenfalls hemsida daterad den 25 mars 1998 kan man läsa:
I nu rådande situation, när Vattenfall kontrollerar mer än 50 procent av aktierna i
66
Man kan lägga till distribution av data som kan gå genom koppar och/eller fiberoptik. Det finns
dock alternativt sätt att sända data: genom luften!
67
Omsättningen gick ner under 1997 jämfört med 1996 (249 Mkr) bl a på grund av att elförsäljningen
till stora kunder överläts 1 januari 1997 till DalaKraft. Det kan även noteras att Ryssa Elverk under
1995 köpte AB Älvdalens Energiverk. Omsättningen för år 1995 var 150 miljoner kronor. I och med
uppköpet av Älvdalens Energiverk steg omsättning till 249 Miljoner kronor för år 1996.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
51
Ryssa, bör vi börja se framåt och tillsammans med Vattenfall verka för en positiv
lokal utveckling av AB Ryssa Elverk. En stark ägare som Vattenfall har goda möj-
ligheter att bidra till utveckling och tryggad sysselsättning i bygden, framhåller
Martin Broman, styrelseordförande och Mats Leijon, verkställande direktör i AB
Ryssa Elverk.
En viktig del i Vattenfalls utveckling är att aktivt deltaga i branschens omstrukturering
har företaget meddelat. De vill både delta i omstruktureringen inom distribution (nätsi-
dan) och försäljning.
Vattenfall har bland annat förvärvat elhandelsbolaget Nacka Energimarknads AB och
40 procent av elhandelsbolaget Gestrikekraft AB. Första kvartalet 1998 förvärvades ak-
tiemajoriteten i Ryssa Elverk. kallade partneravtal, vilket innebär ett djupare mark-
nadssamarbete, har träffats med Jönköping Energi AB och Energiverken i Halmstad. En
överenskommelse träffades i februari med danska Nesa A/S om att bilda ett gemensamt
marknadsbolag för samarbete på den danska elmarknaden. (ERA, 1998, nr 8)
Dagens 230 nätbolag kommer minskas till ett tiotal tror Berntd-Olof Helzén, direktör
för Vattenfalls affärsområde Elnät (Lundgren, C., 1998). Även om nätverksamheten är
ett ”naturligt monopol”, utsätts även den på en avreglerad marknad för konkurrens, me-
nar Berndt-Olof Helzén (ibid). Kommuner söker partners. Tendensen är tydlig, menar
Berndt-Olof, kommunerna börjar dra sig ur. Först lämnade de elhandeln, som innebär
stora risker, och därefter även nätverksamheten (ibid).
68
Mats Leijon, VD i AB Ryssa Elverk, skriver i AB Ryssa Elverks årsredovisning:
Till min och många andras stora sorg och vemod har AB Ryssa Elverk till största
delen förvärvats av de stora kraftbolagen Vattenfall och Gullspångs Kraft. Vi är
inte längre ett i bygden förankrat företag.
Per Möller, VD i DalaKraft, skriver i DalaKrafts årsredovisning:
Jag tror det är livsviktigt för oss i glesbygden att samverka för att behålla det lo-
kala/regionala inflytandet. I Dalarna har vi ju av tradition att samverka när nå-
gon tränger sig på. Detta visade sig tydligt när DalaKrafts största ägare Ryssa
Elverk köptes upp av Vattenfall. Uppköpet väckte en hel del vrede hos gemene
man, man ansåg att inflytandet över eldistributionen borde ligga kvar lokalt,
hos dem som under nästan ett århundrade byggt upp näten, under stora uppoff-
ringar och vedermödor.
68
Man kan tolka detta, och många andra uttalanden, som ”önsketänkande” dvs Bentd-Olof Helzén r-
söker mer eller mindre omedvetet skapa en ”naturlig” utveckling inom branschen. Bakom denna
”naturliga drivkraft” finns en teori om att en större verksamhet för med sig så kallade skalrdelar.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
52
AVESTA ENERGI
I Avesta bedriver Avesta Energi produktion av fjärrvärme och försäljning av fjärrvärme
och el. Avesta Energi ägs till 100 % av Stockholm Energi (som snart, efter samgående
med IVO, kommer att ingå i Birka).
Det 100 % ägda dotterbolaget AB Avesta Elnät bedriver distribution av el. Antalet nät-
kunder uppgick vid slutet av 1997 till 12 677 nätkunder. Företaget förvärvade under
samma år ett nätområde från Vattenfall, huvudsakligen inom Avesta kommun, vilket
innebar ytterligare 1700 nätkunder.
AB Avesta Energi arbetar inom fyra enheter: El, Elnät (inom dotterbolaget AB Avesta
Elnät), Värme samt en Administrativ avdelning. Elinköpen uppgick till 170 GWh år
1997 och fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 150 GWh samma år.
Omsättningen inom affärsområde Elnät var 1997 54 miljoner kronor. Inom affärsom-
råde Elhandel var omsättningen 59 miljoner kronor och inom affärsområde Fjärrvärme
var omsättningen samma år 63 miljoner kronor. Totalt omsatte Avesta Energi år 1997:
176 miljoner kronor (inklusive energiskatter på 20 miljoner kronor).
Avesta är Dalarnas fjärde kommun (efter Ludvika och före Mora) om man ser till folk-
mängd. År 1997 var det drygt 23 000 personer som bodde i Avesta kommun. Antalet
invånare i Avesta kommun har, som i många andra kommuner i Dalarna, minskat under
senare år. År 1994 (sista december) så var det 24 276 personer som bodde i Avesta
kommun (Energiplan Avesta kommun 1995, 1996).
Avesta kommunens energiplan anger de politiska målen för energiarbetet. Den anger
hur: fjärrvärmeförsörjningen skall utvecklas, elförsörjningen skall utvecklas, miljöbe-
lastningen skall minskas och energieffektiviseringar skall åstadkommas (Energiplan
Avesta kommun 1995, 1996). Planen gäller fyra år framåt (till och med 1998).
Det kommunala bolaget Avesta Energi köptes under 1994 upp av Stockholm Energi.
Det valalternativ som i Westholms (1995) studie beskrevs som ”sälj energiverket” har
”valts” i Avesta. Det är var dock inte frågan om något ”val”, enligt en person inom
kommunen, eftersom kommunen ansåg sig tvingad att sälja under 1994.
69
Debatten vid
den tiden energiföretaget skulle säljas var inte högljudd. Ett parti, vänsterpartiet, var
motståndare till att försäljningen skulle genomföras. De behövde pengarna (kommunal-
råd inom Avesta kommun). De kunde sänka ränteutgifterna inom kommunen med 20
Mkr per år.
Försäljningen av Avesta Energi (med dotterbolaget Avesta Elnät) har visat sig vara en
lyckad lösning enligt samma kommunalråd. Samverkan mellan Avesta Energi, kom-
munen och olika företag inom regionen fungerar bättre nu än innan ägarbytet enligt
69
Det kan ändå anses som ett val, dvs ett beslut bland många andra politiska beslut.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
53
flera personer som intervjuats. Detta behöver inte bero på, det kanske inte ens är troligt,
själva ägarbytet. Det kan även bero på att Avesta Energi fick en förändrad ledning strax
efter försäljningen.
Ansvarig (VD) för verksamheten i Avesta är Ingvar Lind som närmast kommer från
Stockholm Energi innan han tillträdde som VD för Avesta Energi under 1995. Styrelsen
för Avesta Energi är kompetensbaserad. Ordförande i styrelsen är vVD inom Stockholm
Energi. Andra personer från Stockholm Energi i styrelsen är: affärsområdeschef
rme, VD för Stockholms Energi Elnät AB, direktör inom affärsområde Kraft.
Förutom att styrelsen numera består av personer från Stockholm Energi påverkas
energiplaneringen inom Avesta andra sätt av Stockholm Energis närvaro. Miljökon-
sekvensbeskrivningen i Energiplanen för Avesta kommun 1995 har, initiativ från
Avesta kommun, gjorts av Stockholm Energi. Inom miljökonsekvensbeskrivningen be-
skrevs olika valalternativ (ett tillägg av 70 GWh spillvärme från Avesta Sheffield och
10 GWh värme i Horndal (norr om Avesta)).
70
71
Ett annat sätt som verksamheten på-
verkas från Stockholm är när olika affärsområden inom Stockholm Energi påverkar
Avesta Energis inriktning inom olika affärsområden (el, fjärrvärme etc). Denna styrning
har på senare tid upphört och numera så styrs Avesta Energi ytterst av styrelsen.
72
I Westholm (1995) beskrivs det som naturligt att en kommun som saknar dominerande
ägarinflytande över den lokala energiförsörjningen inte har förmåga att med kraft jobba
mot en mer hållbar utveckling. I Avesta har man, efter försäljningen av energiverket, i
ökad utsträckning arbetat mot en mer hållbar utveckling bl a inom ramen för Agenda
21. En person inom Avesta Energi uttryckte det så här:
Släpper man den lokala förankringen så förlorar man överblick. … Vi hanterar en
samhällsnytta vilket kräver ett samhällsengagemang. Vi ska engagera oss i andra
delar av samhället. … Vi tror att marknaden kan fungera lika bra som ägandet
som koordinator för verksamheten.
Avesta Energi har under 1997 ställt om sig till en beställar-utförar-organisation.
73
Detta
har bl a inneburit att ett antal personer har förts över till ett entreprenadföretag. Både
70
Det kan tilläggas att de personer som genomförde simuleringen i Stockholm fann uppdraget intres-
sant och spännande eftersom de olika valalternativen som simulerades inom Avesta kommun verkli-
gen medförde olika resultat (i Stockholm ändrar man mest energisystemets utformningen margi-
nalen). (planeringssekreterare inom Avesta kommun)
71
Det har nu senare visat sig att ungefär de scenarier som fanns med i Energiplanen för Avesta kom-
mun 1995 har realiserats. I Horndal var det Vattenfall som fick ordern att förse horndalsborna med
10 GWh närvärme (en ”mindre” värmecentral utanför det centrala fjärrvärmesystemet).
72
Även om styrelsen består av personer från Stockholm Energi så bör nog uttalandet tolkas som att det
är skillnad på att bli styrd av en styrelse efter ett styrelsemöte och att bli styrd av telefonsamtal
från Stockholm. Det kan tilläggas att en annan person ett annat energiföretag som till största de-
len ägs av Vattenfall nämnde att ”energiföretaget är inte ’fjärrägt’, detta företag styrs av styrelsen”.
73
Det kan tilläggas att man även inom VB Energi i Ludvika, som till största delen ägs av Vattenfall,
också har gått över till en beställar-utförar-organisation. Det är VESAB som under de första tre åren
ansvarar för utförarrollen. Senare kommer upphandlingen av elnätsarbeten ske i konkurrens. Tanken
bakom organisationsförändringen inom VB Energi var att elverksamheten mer skulle likna fjärrvär-
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
54
värme- och elnätrörelsen har minimerat antalet anställda och handlar upp de flesta tjäns-
terna (Avesta Energi, 1998). Detta har inneburit att antalet anställda inom Avesta Energi
har minskat från 60 till 18 personer. Inom t ex fjärrvärmeområdet är det numera bara två
personer inom Avesta Energi som handlar upp fjärrvärmetjänster.
Den största andelen har gått över till utförarorganisationen, Birka Service. Personer som
arbetar inom Birka Service skapar sig numera även uppdrag andra ställen i Sverige.
En del personer ansåg först det osäkert om de skulle klara jobb utanför regionen. Senare
visade det sig att de gick bra. En person inom Avesta Energi sa:
De fick ett jobb i Västerås som klarades mycket bra dalfolk är duktiga.
Avesta Energi har under de senaste åren utökat sin verksamhet både på elsidan och
fjärrvärmesidan. På elsidan utökades under 1997 verksamhetsområdet efter ”intensiva
förhandlingar” med Vattenfalls eldistributionsområde. Förhandlingarna ledde fram till
att Avesta Energi utökade sitt kundunderlag med 1700 nya elkunder och ett för dem
”viktigt regionnät som skärs tvärs över hela Avesta kommun och även delvis utanför.
(Avesta Energi, 1998) fjärrvärmesidan har det också skett en utbyggnad. Från åsre-
dovisningen:
Årets [1997] sänkta fjärrvärmepriser och ett intensivt kundarbete har väckt kun-
dernas intresse för fjärrvärme. Under hösten gick vi ut med ett erbjudande till
våra villakunder. Resultatet var över förväntan och vi förbereder en kraftig ut-
byggnad av nätet inom våra fjärrvärmenära villaområde.
Det kan enligt ovan noteras att både el och fjärrvärmeverksamheten utvecklas. Avesta
Energi distribuerade år 1997 155 GWhel och 150 GWh värme. Den största delen, 115
GWh värmeenergi, kom och kommer från källhagsverket som eldar restprodukter (av-
fall).
Avfallsförbränning kräver relativt stora volymer för att bli socialt, ekonomiskt och mil-
jömässigt möjligt att genomföra. Den genomsnittliga mängd som eldas inom fjärrvär-
mesystem i Sverige är dubbelt stor (ungefär 200 GWh per år) som den Avesta (och
för den del Borlänge Energi) eldar. Det finns på flera ställen, bl a i Dalarna, ambitioner
att bygga avfallseldade (kraft)värmeverk (se bl a Lundgren, 1998). För att skapa region-
al förankring och trogna bränsleleverantörer måste en förbränningsanläggning vara
miljöanpassad. En miljöanpassning kan byggas upp olika sätt. Både processen och
ledningen av företaget/verksamheten måste införlivas i någon form av miljöledningssy-
stem. Avesta Energi håller att bygga upp ett miljöledningssystem enligt ISO14001
för sin verksamhet. Det är Stockholms Energi som trycker på för att alla delar av orga-
nisationen ska miljöcertifieras.
mesidan, sätt att man sen en längre tid tillbaka handlat upp nödvändiga arbetsuppgifter inom
fjärrvärmeverksamheten.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
55
De flesta kommuner i Sverige arbetar på något sätt med Agenda 21. Detta arbete brukar
formella och informella grunder koppas till energiföretaget i kommunen. I Avesta
kommun arbetar en person som ansvarig för Agenda 21 och en representant från Avesta
Energi sitter med i referensgruppen till Agenda 21. Det finns även en person som arbe-
tar som energirådgivare i kommunen. Information om agenda 21 verksamheten inom
Avesta ska läggas ut på Internet inom en snar framtid.
HEDEMORA ENERGI
I Hedemora bedriver Hedemora Energi produktion samt distribution av el och fjärr-
värme. Koncernens operativa verksamhet är organiserade i rörelsegrenarna Elnät och
Fjärrvärme. Innan DalaKraft tog över ansvaret för elhandeln så ingick Hedemora Ener-
giförsäljning AB som dotterbolag till Hedemora Energi. Hedemora Energi AB ägs till
100 % av Hedemora Kommun.
Elinköpen uppgick till 164 GWh år 1997. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick samma år
till 54 GWh (7 % lägre en året innan, vilket förklaras av ett mildare väder under 1997
jämfört med 1996). Omsättningen i Hedemora Energi låg 1997 53,4 miljoner kronor
och omsättningen i Hedemora Energiförsäljning var samma år 54,9 miljoner kronor
(inkl energiskatter på 15,2 miljoner kronor).
Större förändringar den senaste tiden. Elförsäljning låg tidigare i Hedemora energiför-
säljning AB men har från och med 1 januari 1999 överlåtits på DalaKraft. Den 1 januari
1998 förvärvades fjärrvärmeanläggningarna i Säters kommun. Ur Hedemora Energis
årsredovisning för 1997:
Förvärvet innebar synergieffekter inom bl a administration, driftledning, under-
håll och bränsleinköp som gynnar kunderna i Hedemora och Säters kommuner.
Bakgrunden till förvärvet av fjärrvärmerörelsen i Säter är att Säter Energi AB och Säter
Elnät AB var till salu under 1997. Det var en ”dragkamp” mellan olika aktörer, bl a
Stockholm Energi och DalaKraft, för att överta dessa bägge rörelser. På slutet såg det ut
som Stockholm Energi skulle vinna. Men det blev DalaKraft som köpte Säter Energi
AB och Säter Elnät. Det fanns en stark drivkraft för DalaKraft att behålla energiverk-
samheten i Säter inom ”familjen”. En förutsättning för köpet var dock att Säters fjärr-
värmerörelse kunde säljas till Hedemora Energi.
Hedemora Energi såg det senare som ett strategiskt val att gå med i DalaKraft. Andra
valalternativ som förelåg var ett starkare samarbete med Vattenfall
74
, samarbete med
Gestrikekraft (elhandelsbolag inom Gävle Energi) eller Nora Energi. En aktör inom He-
demora Energi sa:
74
Tidigare, innan samgåendet med DalaKraft, köptes ungefär 2/3 av elenergin från Vattenfall, 1/6 från
Stora och 1/6 från Stockholm energi.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
56
Det som gjort är rätt gjort. Vi får längre fram se om förändringar måste göras.
Man är inom Hedemora Energi medveten om att kommunen äger bolaget. Det visar sig
bl a i att bolaget inte har till uppgift att ge någon avkastning. Eventuella överskott ska
tillbaka till kundkollektivet. Inom företaget tror man om en större aktör skulle äga
majoriteten av aktierna skulle det leda till prishöjningar på energin.
75
Det har i slutet av januari 1999 tagits ett principbeslut inom Hedemora kommun att vat-
ten, avlopp och renhållning ska ingå i Hedemora Energi. Personalantalet inom Hede-
mora Energi kommer att stiga från 30 till ungefär 50 personer. Denna organisering av
verksamheten kan liknas vid den som förekommer i Borlänge och Smedjebacken (och
till viss del Rättvik, där fjärrvärme och vatten och avlopp ingår i Rättvik Teknik).
En samordning beräknas ge: samordningsvinster, en nystart, ett tydligare resultatansvar,
snabbare beslutsvägar, marknadskänsla och finansiell handlingsfrihet, samordningsför-
delar
Nackdelar är: samordningsvinster mellan vatten, avlopp, renhållning och resten av gatu-
kontoret försvinner (om det förutsätts att gatukontoret är kvar inom kommunen), risk för
sämre insyn för allmänheten, risk för minskat politiskt inflytande och vinstbeskattning
av AB, stämpelskatt (engångsskatt), övriga initialkostnader för t ex ombyggnad av loka-
ler etc, risk för överföring av kapital mellan olika verksamheter, risk för kulturkrockar.
Ett samgående mellan vatten och renhållning och Energiföretaget i kommun kan r-
svåra en eventuell försäljning i framtiden, vilket i sin tur både kan uppfattas som bra
och dåligt. Fördelarna är större än nackdelarna enligt en utredning av Nilsson (1998),
Hedemora kommun.
75
Som exempel nämns att priset för distributionen av el i Garpenberg (som ligger inom Hedemora
kommun) är högre än de priser Hedemora Energi tillämpar.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
57
ENVIKENS ELKRAFT EKONOMISK FÖRENING
I Enviken bedriver Envikens Elkraft Ekonomisk Förening produktion av el och Enviken
Elnät AB distribution av el. Enviken Elkraft Ekonomisk Förening äger till 100 % Envi-
ken Elnät AB. Innan DalaKraft den 1 januari 1988 tog över ansvaret för elhandeln
ansvarade även Envikens Elkraft Ekonomisk Förening (skrivs enbart Envikens Elkraft i
fortsättningen) för inköp och försäljning av el. Envikens Elkraft ägs av drygt 500 med-
lemmar.
Elomsättningen uppgick 1995 till 18 GWh varav 16 GWh var egen produktion. Omsätt-
ningen i Envikens Elkraft låg 1997 på 9,4 miljoner kronor (inkl energiskatter på 1,3 mil-
joner kronor) och omsättningen i Enviken Elnät AB var samma år 4,8 miljoner kronor.
Elförsäljning som tidigare låg i Enviken Elkraft har från och med 1 januari 1998 överlå-
tits elhandelsbolaget DalaKraft. Bakgrunden till denna förändring var att Enviken
Elkraft Ekonomiska Förening redan innan var med i Dalakraft. De tog över Bjursås El-
verks aktier i DalaKraft när dessa 1993 köptes upp av Falu Elverk. Hösten 1995 beslu-
tades att ombilda Dalakraft på så sätt att de inte bara skulle skriva ramavtal utan mer ak-
tivt skulle inhandla el. Ledningen inom Enviken Elkraft framhöll att konkurrensen har
skärpts på den omreglerade elmarknaden:
Den kräver mer personal. Samtidigt har elpriserna inom vårt område sjunkit med
4 öre per kWh.
VD:n för Enviken Elkraft har lokal förankring till orten Enviken och bildandet av Ytte-
rängers belysningsförening år 1915 (föregångaren till Envikens Elkraft).
76
Det var hans
farfars far som byggde anläggningen år 1915. Kunskap om historien är viktig för att
skapa en lokal förankring och en drivkraft framåt. Varje individ lägger sitt pussel där
delar av omvärlden bildar just den människans värld eller räckhållsrymd (Kåks &
Westholm, 1998).
Historien för Enviken Elkraft sträcker sig tillbaka till 1915 Ytterängers belysnings-
förening bildades och en anläggning 30 kW byggdes. 1935 anslöt man sig till Stora
Kopparbergs Bergslags nät, men de behövde inte köpa någon kraft från Stora. Men
redan år 1937 behövde Ytterängers belysningsförening köpa kraft från Stora. År 1952
har Ytterängers 204 medlemmar och 335 abonnenter. Ytterängers belysningsförening
övertog sedan Rönndalens belysningsförening, och Envikens belysningsförening. Ett
nytt kraftverk 60 kW byggdes i Ytteränger år 1958. Ytteränger övertog därefter dis-
tributionen och abonnenterna i Björkboda och Marnäs. År 1965 fusionerade Yttertänger
76
När en besökare kommer till Enviken som ligger knappt tre mil norr om Falun och vill veta mer om
vad som har skapat dagens Envikens Elkraft så får besökaren veta mer om elektricitetens utbredning
både i en specifik miljö och i stora drag hur ”elektriciteten” kom till Sverige”. Det gick med andra
ord inte ta miste på att bakom engagemanget i rörelsen låg samtidigt en berättelse om en släkthisto-
ria.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
58
med Övertängers belysningsförening och bolaget bytte namn till Envikens Elkraft eko-
nomisk förening.
Året efter Enviken Elkraft har skapats införs säkringstariffer, dvs man tar betalt efter
vilken effekt man abonnerar (innan var det ”normalt” att man tog betalt efter hur
många belastningspunkter man hade, typ antal glödlampor etc). En ”större” anläggning
på 1050 kW, Piparåns kraftverk, byggdes år 1982. Anläggning har en hög utnyttjnings-
tid, drygt 6000 timmar per år, vilket gör att den ger normalt 6,5 GWh per år. År 1993
blev Enviken Elkraft erbjudna att köpa Dalakraftaktier i samband med att Falu Elverk
köpte Bjurås Elverk. År 1995 hade Envikens Elkraft 573 medlemmar och 1170 kunder
och omsatte 18 GWh varav de själva producerar 16 GWh. Hösten 1995 beslöts att om-
bilda Dala Kraft. Strategin var att företaget skulle ta en mer aktiv roll inom elhandels-
branschen. Enviken Elkraft har idag 1,5 % av aktierna i Dala Kraft.
Envikens Elkraft är ett litet men aktivt företag och företagets VD för Enviken Elkraft,
Jan-Erik Bergkvist har enligt tidigare nämnt att det var hans farfars far som installerade
trefasanläggningen år 1915 och att han nu i fjärde generationen fortsätter att driva ”Yt-
terängens belysningsförening” och Bergkvist mekaniska. Under dessa 80 år har abon-
nenter blivit kunder, belysningsförening har blivit aktiebolag, kW har blivit MW. Jan-
Erik Bergkvist säger att han i mitten av nittiotalet var motståndare till uppdelningen av
verksamheten i en nätdel och en produktion/kraft/handel-del.
77
Det har skapat mer ar-
bete och det ledde till att en strukturomvandling blev nödvändig. Samtidigt kan det
konstateras att elhandelspriset har sänkts med 4 öre per kWh i och med denna omstruk-
turering.
77
Det brukar framföras att energiverksamheten i och med avregleringen (omregleringen) av elmark-
naden var tvungen att delas upp i två delar: en nätdel (som inte får arbeta med handel av el) och
kraftdel. Många gånger, som i Enviken, skapas tre enheter: en nätdel, en produktionsdel och en
handelsdel. Där handel och försäljningsdelen överförs till större, men ofta regional, aktör för att på
så sätt skapa (nödvändiga) samordningsvinster.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
59
DISKUSSION
Syftet har här varit att beskriva vad som händer inom energimarknaden i Dalarna. En
förändrad energianvändning inom ett visst geografiskt område har belysts mot bakgrund
av en förändrad global energianvändning och den miljöpåverkan som en ökad energi-
försörjning och energianvändning för med sig. Reningstekniker och medvetenhet om
energiförsörjningens och energianvändningens miljöpåverkan har lett till förbättringar. I
vilken grad ny teknik etc kan bygga bort de negativa konsekvenserna av en ökad energi-
försörjningskapacitet och energianvändning har lyfts fram genom att peka att det är
av vikt att belysa olika förhållningssätt inom energibranschen. Förhållningssätten, eller
logikerna, berör dels energiförsörjningen och energianvändningen i sig, dels rör det sy-
nen staten och marknaden. För olika intressenter i och kring energiföretag kommer
det att vara av stor vikt att kunna ta del av de olika förhållningssätten för att kunna ut-
veckla dem. Detta eftersom framtidens energimarknad i än högre grad kommer att
präglas av tjänster som i sin tur utgår från olika förhållningssätt. Detta har diskuterats
inom kapitlet: Förändrad energianvändning (sid 19 ff).
I diskussionen om lokal och nationell utveckling framhålls att regioner alltmer konkur-
rerar med varandra. För att möta denna utveckling arbetar län och kommuner med
olika strategier för att utveckla det egna länet respektive kommunen. Den roll som ener-
giförsörjningen kan spela har belysts genom att lyfta fram de sex aspekter som West-
holm (1995:46-49) tog upp i sin studie. Dessa aspekter har strukturerats och färgsatts
genom att koppla dem till en utvidgad input-output modell respektive mer grundläg-
gande utgångspunkter. Utgångspunkter som kan beskrivas med hjälp av logiker. Detta
har diskuterats inom kapitlet: Lokal förankring, olika modeller och olika aspekter, sid
26 ff.
Dalarna består av 15 kommuner och 15 skilda sätt bedriva energiverksamhet. Det är 14
olika energiföretag som direkt är lokalt förankrade och ett, DalaKraft, som verkar som
paraplyorganisation i åtta kommuner i Dalarna. Energiföretagen har bedrivit verksamhet
i ungefär 100 år. Det började med utbyggnaden av elnäten och fortsatte senare, 60-
och 70-talen, med en utbyggnad av fjärrvärmenäten. Nu finns det 12 regioner med avse-
ende eldistribution. Kommunerna och dess folkmängd har beskrivit i Tabell 2, sid
33. Kommunerna engagemang i form av ägarandel i de tolv regionerna med avseende
eldistribution har beskrivits i Tabell 3 sid 34. Vem som ansvarar för nätet och
vem som ansvarar för elhandeln inom dessa regioner har beskrivit i Tabell 4, sid 35, och
hur mycket el, och i förekommande fall fjärrvärme, som omsattes 1997 i dessa tolv reg-
ioner har visats i Tabell 5, sid 37.
Inom uppsatsen har verksamheten inom sju energiföretag redovisats. Energiföretagen
har presenteras i storleksordning med anseende på antal invånare i de kommuner som de
i huvudsak verkar. DalaKraft är störst med en elenergiomsättning på ungefär 1400 GWh
och Envikens Elkraft är minst med en elenergiomsättning ungefär 18 GWh. Däre-
mellan beskrivs följande energiföretag i Falun, Borlänge, Mora-Älvdalen-Orsa, Avesta
och Hedemora.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
60
I Dalarna finns exempel på en rad olika utfall av den omstrukturering som pågår inom
energibranschen; uppköp (Avesta Energi och Ryssa Elverk i Mora, Älvdalen och Orsa),
samarbete (Dalakraft ett samarbete mellan sju energiföretag i åtta olika kommuner i
Dalarna), analys och avvaktan (i Falun analyseras just nu värdet av att ha energiverket
kvar, med i Dalakraft eller försäljning av energiföretaget till extern part), speciali-
sering (De energiföretag som ingår i Dalakraft har avhänt sig rättigheten att sälja el och
koncentrerar numera sig att distribuera el)
78
liksom skiftande sätt att se integrering
med annan kommunal verksamhet som en möjlighet (Borlänge Energi, Rättvik Teknik,
Hedemora Energi samt Smedjebacken Energi och Vatten). Det är möjligt att visualisera
detta genom att återknyta till den figur som visades i början:
Figur 9 Utfall i Dalarna av omstrukturering inom energibranschen.
79
Tidigare redovisade motiv för lokalt/kommunalt inflytande som ligger bakom ovanstå-
ende händelser är: kommunal elprispolitik, ”nära till kunden relationer”, lokal upphand-
lingsstrategi, återförd avkastning, visa på framåtanda och samordning av kommunaltek-
nisk planering (Westholm, 1995) bekräftas till stor del även i denna rapport. Alla ener-
giföretag strävar dock efter att ha nära till kunden relationer. Metoden för att uppnå
detta är dock olika. Inom flera lokala energiföretag framförs vikten av att kunna språket,
att man talar samma dialekt som kunderna. Energiföretagen verkar inte i någon större
utsträckning för en lokal upphandling. Tvärtom strävar alla energiföretag för en mer
kostnadseffektiv upphandling. Inom Dalakraft är det så att inköpen av både el och resur-
ser till nätverksamheten samordnas. Även kommunerna köper el en nationell mark-
nad för att för kunna pressa elenergikostnaden. Ytterligare motiv som styrt kommuner
och privata aktörer att sälja kommunbaserade energiföretagen är: pengar. Både kommu-
78
Däremot kontroller de indirekt elförsäljningen genom att inneha en styrelsepost i Dalakraft.
79
Ett ”sjätte vägval” skulle kunna vara om man väljer att strukturera och organisera sin verksamhet
enligt en beställare utförare modell eller ej. I Avesta (Avesta Energi) och i Ludvika (VB Energi)
har man sen ett par år tillbaka valt en beställare utförare modell. Den del av verksamheten som
hamnar i det bolag som utför arbetet har i Avesta och i Ludvika fått ett kontrakt från beställarna
ungefär tre år. Därefter kan moderbolaget beställa från vem de vill.
O-alternativ
Horisontell samverkan
Uppköp och försäljning av
energiverk
Maximal Marknadsorientering (nät och
handel skilda eller i samverkan)
Funktionell integration (utom eller inom
kommunsektorn)
Falun
Falun, Bor-
länge, Lud-
vika, Vansbro
Ryssa Elverk och Avesta
Energi
De sju energiföretag
som ingår i DalaKraft
har valt att skilja på
verksamheterna
Borlänge, Smedjebacken, Hedemora
har valt inom kommunsektorn
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
61
ner och privata aktörer som sålt sina aktier har fått bra betalt (det kan noteras att det till
största delen var privata aktörer som under slutet av 1997 sålde sina Ryssa Elverks ak-
tier).
När de motiv för lokalt/kommunalt inflytande som ligger bakom dessa händelser har
tolkats tillsammans med mer grundläggande förhållningssätt har det visat sig att det per-
spektiv som de flesta står bakom på den lokala nivån, ett samhälleligt perspektiv
80
skil-
jer sig från det perspektiv som kan tillskrivas de större energiföretagen som mer företrä-
der marknadsinriktat perspektiv
81
.
Även om olika handlingsalternativ kan urskiljas såsom uppköp, samarbete, "analys",
specialisering, integrering med annan kommunal verksamhet finns representerade inom
kommunerna i Dalarna kan dessa olika alternativ ett mer övergripande plan be-
traktas som en balansgång, eller balansakt, mellan två olika perspektiv: samhälleligt
och marknadsinriktat som beskrivits av Westholm (1995) och de olika logiker som har
beskrivits av Ling et al (1998):
Figur 10 Energisystemets nuvarande och framtida utformning kan beskrivas och ana-
lyseras utifrån två olika perspektiv eller logiker. Tas bägge perspektiven
med kan det beskrivas som en balansakt mellan dessa bägge logiker.
Ovanstående perspektiv, eller logiker kan tillskrivas alla handlingsalternativ. De finns
inte renodlade i empirin. De är analytiska instrument idealtyper. Även om en försälj-
ning som på en nivå, och vid ett vist ögonblick, styrs av ett marknadsinriktat perspektiv
(eller affärsmässig produktionslogik) så resonerar personer den på lokala nivån mest
med utgångspunkt från ett samhälleligt perspektiv (eller socio-ekonomisk hållbarhetslo-
gik).
Inom det marknadsinriktade perspektivet växer det fram en förståelse för lokala samspel
där politik och regler och riktlinjer ingår som en naturlig del. Som exempel kan nämnas
80
Westholm (1995). Det kan jämföras med en socio-ekonomisk hållbarhetslogik, Ling et al (1998).
81
Westholm (1995). Perspektivet kan jämföras med affärsmässig produktionslogik, Ling et al (1998).
Marknadsinriktat perspektiv
(Westholm, 1995), Affärsmässig
produktionslogik (Ling et al,
1998)
Samhälleligt perspektiv
(Westholm, 1995), Socio-
ekonomisk hållbarhetslogik
(Ling et al, 1998)
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
62
att Ryssa elverk har kvar sin lokala profil. Det är inte så att Vattenfalls namn och logo-
type förekommer handlingar som tas fram inom Ryssa Elverk. Ett annat exempel är
Avesta Energi som vill skapa sig en egen profil och i stor utsträckning styra sig själva
även efter det att Stockholm Energi köpt verksamheten. Ett tredje exempel är Borlänge
Energi som fortsätter att utveckla sin lokala profil även efter det att de har ingått ett
samarbete med Stora Kraft rörande elupphandling.
Samtidigt växer det inom det samhälleliga perspektivet fram en förståelse för att hålla
sig inom de ekonomiska ramar som finns. Inom t ex VB Energi i Ludvika så satsas inte
lovvärda men icke traditionellt sätt lönsamma projekt. De samhälleliga perspektivet
som lyfter fram rådgivning, demonstration och ”gratiskurser” får en fastare och mer re-
sultatinriktat fokus när detta perspektiv även hämtar inspiration från det marknadsinrik-
tade perspektivet som mer står för fastare regler och riktlinjer.
De olika utgångspunkterna som de bägge perspektiven
82
83
har, kan, om de synliggörs,
leda till att den enes perspektiv breddas om den andres utgångspunkter tydliggörs. Den
nytta som en uppdelning av olika funktioner och verksamheter i specialiserade funkt-
ioner och enheter som det marknadsinriktade perspektivet ser som eftersträvansvärt kan
t ex vägas mot fördelen med att integrera olika verksamheter för att skapa mening och
helhet, vilket är eftersträvansvärt med en samhälleligt perspektiv.
Denna studie har kretsat kring frågan om värdet av lokal förankring. Det är inte så att
lokal förankring enbart ska jämställas med lokalt ägd verksamhet. Westholm (1995:43)
beskriver det som naturligt att en kommun som saknar dominerande ägarinflytande över
den lokala energiförsörjningen inte har förmåga att med kraft jobba mot en mer hållbar
utveckling. Samtidigt kan som motexempel noteras att man i Avesta, efter försäljningen
av energiverket, i ökad utsträckning arbetar mot en mer hållbar utveckling bl a inom
ramen för Agenda 21. De som arbetar med energifrågor inom kommunen har fått bättre
kontakt med energiföretaget efter försäljningen. En aktör inom energiföretaget sa:
Släpper man den lokala förankringen så förlorar man överblick. … Vi hanterar en
samhällsnytta vilket kräver ett samhällsengagemang. Vi ska engagera oss i andra
delar av samhället. … Vi tror att marknaden kan fungera lika bra som ägandet
som koordinator för verksamheten.
Den ideala, perfekta, marknaden och företag (hierarki) sätts ibland som motsatspar. Det
kan ses som olika sätt att samordna en verksamhet. Det är dock osäkert om växande fö-
82
De förekommer här och på annan plats olika namn på de olika perspektiv som denna skrift vill
framhålla som kompletterande: Å ena sidan ett marknadsinriktat perspektiv (eller affärsmässig pro-
duktionslogik), å andra sidan ett samhälleligt perspektiv (eller socio-ekonomisk hållbarhetslogik).
83
Ett annat exempel ungefär samma, men olika, perspektiv (eller orienteringar) har beskrivits av
Rislig & Steen (1993:17). De olika utgångspunkterna är: produktionsorientering respektive försälj-
ningsorientering. Produktionsorienteringen fokuserar på att utnyttja stordriftsfördelar och produktion
till låga kostnader. Med denna orientering anställs spetskompetens för snabb kundbehandling med
små felmarginaler. Med en försäljningsorienteringen fokuseras på att tydliggöra vad kunden önskar.
Här satsar man på breddkompetens med hel behandling av den enskilde kunden. (Se även Bilaga 1:
Tre logiker, sid 72.)
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
63
retag ska ses som en naturlig marknadsmekanism eller som en hierarkisk process. Det
ska nog främst ses som en hierarkisk process som kan motverkas av en annan hierarki:
staten, om man vill ha kvar en fungerande marknad.
Det har här påpekats att ett energibolag som ”fjärrägs” kan samordna sin verksamhet
med kommunens verksamhet lika effektivt som ett energiföretag som ägs av offentlig
hierarki: kommunen. Det är inte så att ett marknadstänkande på en nivå och vid ett visst
ögonblick leder till en fokusering på "ekonomi" framför "kultur" en annan nivå och
vid en annan tid.
Det kan vara att man på olika nivåer inser att produkternas aura blir allt viktigare för
konsumenterna. De större energiföretagen med sin kultur låter mindre energiföretag,
med sin kultur (eller aura), fortsätta att fungera på ungefär samma sätt som de har gjort
sedan lång tid. Många lokala energiföretag har skapat sig en plats i befolkningens med-
vetande eftersom de har verkat på samma plats en längre tid. Det är även möjligt att se
det som att de mindre företagen kämpar till sig ett självbestämmande. I någon mening är
det möjligt att beskriva förhållandet mellan ett större energiföretag och ett mindre ener-
giföretag som om förhållandet till varje pris fokuserar på vinst. Men för att långsiktigt
uppnå lönsamhet är det möjligt och effektivt att lyfta fram kulturella aspekter, dels
inom företaget, dels mellan företag och kunder och andra intressenter. Det är möjligt att
se det som att kulturen i vid mening överbryggar glipan mellan statlig styrning och
marknadsmässigt diktat (Benner, 1999).
Ett energiföretag som ägs och drivs av kommunen kan fokusera på det samhälleliga per-
spektivet. Ett energiföretag som ägs och drivs av privata intressen kan fokusera det
marknadsinriktade perspektivet. Det har visats sig att energiföretag med större kraftpro-
ducenter som delägare har både lägst priser och högst vinstmarginal (Bengtsson, 1997).
Numera behöver man inte argumentera för att miljöhänsyn ska tas, frågan är ”bara” hur
och av vem? Ett aktiebolag som ägs av en kommun har en möjlighet att kombinera sund
affärsmässighet med ett politiskt hänsynstagande. Det kan visa sig sätt att företa-
get, när de har gjort en miljöanalys av dess verksamhet t ex i form av en livscykelana-
lys, känner sig förpliktigade att tillsammans med politiker ställa krav och villkor och på
olika sätt ändra spelreglerna och förutsättningarna den så kallade marknaden för att
på olika sätt komma upp på vägen som leder mot en mer uthålligt utveckling.
Värdet av lokal förankring påverkas av vad som ska ses som dess motsats. Är det glo-
bala varuströmmar går tankarna åt ett håll. Är motsatsen till lokal förankring global
helhetssyn formuleras ibland mixen mellan lokalt och globalt ofta följande sätt:
Tänk globalt handla lokalt.
Idén: Tänk globalt handla lokalt kan överföras till energibranschen genom att se till
mångfalden. Olika lösningar passar olika kommuner och olika privatpersoner
84
. I Da-
84
Det kan noteras att en del energiföretag i Dalarna ägs (och ägdes) av en stor mängd lokala aktörer,
privatpersoner, såsom i Leksand Rättvik Energi (60 %), Malung (30 %), Gagnef (81 %) (andelen
inom parentes). Aktierna i Ryssa Elverk ägdes, innan försäljningen 1997/1998 till Vattenfall och
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
64
larna förekommer en mängd olika alternativ. En kommun, A, löser sin energiförsörjning
genom att överlåta rörelsen till ett Större Företag (eller Kommun). En annan kommun,
B, löser sin energiförsörjning genom att behålla rörelsen inom kommunen. Andra kom-
muner, C, D, E etc kan beskrivas som att den befinner sig mellan dessa ytterligheter.
Ett förstärkt lokalt engagemang efter en försäljning av det lokala energiföretaget förut-
sätter dock två saker. För det första måste ledningen inom det lokala energiföretaget
skapa utrymme gentemot den nya ägaren. För det andra så måste den nya ägaren se för-
delarna med att det lokala energiföretaget i de flesta avseenden förblir lokalt.
Säljs ett kommunbaserat bolag kan det även ses som ”vertikal integration”, dvs ett
större företag kommer närmare sina kunder.
85
Den ”lilla” kommunen får i och med r-
säljningen pengar till ”kärnverksamhet” såsom vård, skola och barnomsorg. Beskriv-
ningen av vad som har hänt ser ofta ut något i stil med:
86
Det Större Energiföretaget köper det mindre energiföretaget av x kommun för y
miljoner kronor. Det mindre företaget ägde och drev kommunens elnät med z
kunder och fjärrvärmenätet med p kunder. Avkastningen av affären kommer att
användas i den ”lilla” stadens budget för att möta ökande behov inom skola, för-
skola och äldreomsorg, meddelar kommunstyrelsens ordförande Anders Anders-
son. Det Stora företagets VD anser att det lilla energiföretaget är ett välskött fö-
retag som passar väl in i Det Stora Energiföretagets struktur. - Vi ser fram emot
att kunna erbjuda ”småstadsborna” kompletta lösningar för energiförsörjningen,
eftersom Det Större Energiföretaget har en särställning med sitt utbud av el, el-
nät, värme och kyla med tillhörande tjänster, säger Det Stora Företagets VD. Han
fortsätter: Förvärvet är en bas för en lönsam expansion och utveckling av produk-
ter inom energiområdet. Detta borgar också för att vi ska kunna erbjuda fortsatt
konkurrenskraftiga priser. Affären förutsätter ett godkännande av kommunfull-
mäktige i den lilla kommunen.
Kommuner och (lokala) energiföretag berörs mest av frågor som tar upp hur det fram-
tida lokala energisystemet kan och bör se ut. Dessa företag respektive verk verkar både
en privat marknad och en ”marknad” som kan ses som ett naturligt monopol. Detta
leder till att frågan lätt blir partipolitiskt känslig.
Gullspång, till ungefär 88 % av lokala aktörer och privatpersoner (Kommunerna i Mora och Älvda-
len hade ungefär 10 % och Älvdalens kommun, som sålde sent, hade knappt 2 % av aktierna. Fortfa-
rande finns knappt 2 % av aktierna i Ryssa Elverk bland lokala privata personer).
85
En vertikal integration kan också bestå av att företaget samarbetar med eller köper upp sin, eller
sina, leverantörer. Inom energiområdet kan det t ex vara ett samarbete med den aktör som levererar
råkraften. Ett exempel detta är Borlänge Energis och Stora Krafts gemensamhetsägda bolag
Runnkraft.
86
Följande text bygger på en tidningstext som summerade ett uppköp av ett mindre energiföretag.
Texten har dock generaliserats på sätt att namnet det företag som köptes upp har bytts ut mot
”det mindre energiföretaget” och det uppköpande energiföretagets namn har bytts ut mot ”Det Större
Energiföretaget”. Texten kan därefter, enligt mig, uppfattas som en standardförklaring till hur ett
uppköp av ett mindre energiföretag kan beskrivas.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
65
Det är möjligt att skilja på partipolitik, politik och ideologiska utgångspunkter även om
de i praktiken går samman. Det finns olika uppfattningar om energiverksrörelsen bör
ingå i den kommunala verksamheten. Här spelar, enligt tidigare, olika utgångspunkter
roll för val av ståndpunkt:
87
Vi vill inte sälja pga att vi vill kunna styra miljöarbetet (c).
Vi vill inte sälja pga att vi vill ha vinstutdelningen (s).
Vi vill inte sälja pga ideologiska skäl (s och vp).
Vi vill sälja eftersom energiverksamheten inte tillhör kommunal kärnverksam-
het (m).
Vi vill sälja eftersom vi vill få in pengar till vård, skola och omsorg (kds).
Bakom dessa partipolitiska åsikter döljer sig mer grundläggande ideologiska utgångs-
punkter (t ex: vad är rättvisa, demokrati, effektivt resursurutnyttjande
88
, framsteg etc).
Förutom dessa motsättningar har andra kulturella motsättningar beskrivits som motsätt-
ningar mellan ”hård” och ”mjuk” sektor. Energiföretag mot vård, skola och omsorg.
89
Aktörer med olika (utbildnings)bakgrund har olika fokus.
Motsättning kan förklaras med olika erfarenheter, kunskap och värderingar som känne-
tecknar olika personer med olika bakgrund. CP Snow beskrev under en föreläsning
1959 två olika kulturer. Snow valde senare att kalla beskrivningen De två kulturerna
(Snow, 1964). Snow beskriver stora likheter mellan personer inom den naturvetenskap-
liga disciplinen och författare. Men samtidigt noterade han betydande skillnader på
gruppnivå avseende psykologisk och intellektuell miljö och moraluppfattningar. De
bägge grupperna, naturvetarna respektive författarna, hade tydliga fördomsfulla uppfatt-
ningar om varandra. Detta visar samtidigt att olika fenomen upptäcks beroende på om
kunskaparen fokuserar på enskilda individer eller kollektivet. Forskning (eller annan ut-
redande verksamhet) med ett aktörssynsätt skiljer sig från en studie med en social kon-
struktivistisk inriktning. Den förra fokuserar (enligt Norén, 1995)
90
enskilda indivi-
87
De olika argumenten kan jämföras med de argument som hördes när Stockholm Energi slogs ihop
med Gullspång till ett nytt energiföretag (med arbetsnamnet Nya Birka Energi). Stockholms stad
”fick loss” totalt 6,4 miljarder kronor i kontanter tack vare IVO-affären. Dessutom uppstår samord-
ningseffekter på 6 miljarder kronor på några års sikt, vara hälften går till Stockholm. Mats Hulth sä-
ger att pengarna ska gå till äldrevård, IT i skolan, ytterstadssatsningen och miljön. Moderaternas
Carl Cederschiöld menar dock att pengarna öppnar för sänkt kommunalskatt, medan folkpartiets Jan
Björklund vill betala tillbaka kommunala lån. (Samuelsson, 1998)
88
Bakom problemformuleringar som ”vad är effektiv resursutnyttjande” döljer sig kanske än mer
grundläggande ideologiska skillnader som kommer fram om man reflekterar över frågor som: vad är
effektivitet?, vad är en resurs?, vad är resursutnyttjande?. Det är möjligt att hävda att det bakom
varje ord och begrepp döljer sig en socialt konstruerad verklighet, dvs i någon mening en ideologi.
89
Samtidigt kan det vdas att kallad hård verksamhet som ett energiverk kan handla om liv och
död (ofta så kallad mjuk verksamhet) eftersom de levererar livsnödvändig värme. På samma sätt
konstrueras och tillverkas den utrustning som behövs inom sjukvården inom så kallad ”hårda” indu-
strier. (Uppdelning och kategoriseringar av verkligheten återspeglar sällan en verklighet. Olika for-
mer av begrepp och kategoriseringar och tolkningarna av dessa begrepp kan dock hjälpa oss att
skapa olika bilder av verkligheten.) Verksamheten är dock hård i den meningen att den skulle kunna
vara självfinansierad.
90
Arbnor & Bjerke (1994) fokuserar inte att aktörsynsättet (enbart) skulle belysa enskilda indivi-
ders handlingar, kunskaper och förhållningssätt. Däremot lyfts aktören fram inom aktörsynssättet av
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
66
der och den senare gruppens värderingar.
91
Detta arbete har fokuserat på gruppens
värderingar, dvs de trosföreställningar, åsikter och värdringar som har tolkats som
”energiföretagets”. En boskillnad mellan vad som är privata beskrivningar och vad som
är kollektiva beskrivningar är i praktiken svår att göra, bl a eftersom det är tongivande
personers beskrivningar av organisationens utveckling som tillsammans med andra en-
skilda aktörer och intressenter skapar den kollektiva beskrivningen.
En annan indelning kan göras utefter vilken differentiering i fråga om produktutbud (va-
ror och tjänster) som är eftersträvansvärd.
92
En del företag satsar mest elförsäljning,
såsom t ex Dalakraft. De kommunbaserade elnätsföretag som äger och därmed ingår i
DalaKraft använder sina resurser att utveckla elnätet. Dessa elnätsföretag har samti-
digt varsin styrelsepost i DalaKraft och viss personal ingår i både de lokal elnätföreta-
gen och i DalaKraft, vilket leder till att de enskilda elnätsföretagen har viss kontroll av
elhandeln inom regionen. Andra energiföretag har ett bredare produktutbud. Borlänge
Energi säljer t ex en mängd tjänster såsom el, värme, vatten, avloppsfunktionen och IT
till fastighetsägarna.
Falu Elverk och Falu Energi är i skrivande stund ett ”klassiskt” energiföretag i den me-
ningen att de har tre huvudområden: elhandel (inköp och försäljning), nät (distribution
av el) och fjärrvärme (inköp av energibärare (bränsle), omvandling av energin och r-
säljning av värmen). Detta kan visualiseras genom nedanstående bild:
både Norén (1995) och Arbnor & Bjerke (1994). (Arbnor & Bjerke stavar aktörsynsättet med ett s,
Norén med två s.)
91
Detta visar samtidigt på en svårighet under intervjutillfället. Det är oftast man är ute efter ”fakta”
som en viss grupp vill framhålla samtidigt som man vill veta vad som styr och driver enskilda indi-
vider inom en organisation. Fakta är dels färgad av en viss teori, dels färgad av en viss grupps åsik-
ter (som till viss del är samma sak). Den typ av fakta som den enskilda personen vill framhålla kan
av olika orsaker (självcensur etc) hållas tillbaka. Detta kan bli särskilt tydligt om man vid intervju-
tillfället använder sig av bandspelare. När bandspelaren är på så talar den som blir intervjuad mesta-
dels utifrån kollektivets intresse. När bandspelaren inte är på så är det större chans att höra en annan
typ av ”fakta”. Detta kan i sin tur utnyttjas på så sätt bandspelar kan användas om man vill fokusera
på att lyfta fram kollektivets röst.
92
Detta påverkas och påverkar i sin tur vilka som betraktas som kunder. Som i sin tur påverkas av hur
personer inom (och till viss del utom) företaget valt att formulera affärsidén, konceptet.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
67
Figur 11 Ett energiföretags tre huvudområden: elhandel (inköp och försäljning), nät
(distribution av el) och fjärrvärme.
För att göra en analys av lokalt energiföretag som ser ut som ovanstående företag är det
viktigt att se till helheten. senare tid, i och med avregleringen av elmarknaden, har
fokus av analysen varit elhandelssidan och elpriset. Det har både blivit lättare och
svårare att kontrollera elenergipriset och de kostnader och intäkter som ett kostnadsrat-
ionellt
93
energiföretag för med sig (Bengtsson, 1997).
94
En analys av hela energiföreta-
get kan leda till man undviker att sälja ut en del av energiföretaget, t ex elhandelsdelen.
Detta icke-handlande rekommenderades t ex i en studie av KPMG där Falu Energi g-
val analyserades (KPMG, 1997).
95
Även om frågeställningen som föranledde uppsatsen är hämtad från den unika miljö
som Dalarna utgör är det författarens övertygelse att de frågor som tas upp i uppsat-
sen kring lokalt förankrade energiföretag och ”optimalt” energisystem är aktuella för
fler aktörer. Studien utgår från att det är av vikt att reflektera kring värdet av lokal r-
ankring och olika tankar kring konkurrenskraft. Det studieområde som behandlats inom
93
Det finns andra former av rationalitet som inte bygger på kostnadseffektivitet. ett exempel olika
rationaliteter, eller logiker, återfinns i Bilaga 1: Tre logiker, sid 72.
94
Det kan också hävdas att elpriserna och priset för distribution av el har blivit mer synligt. NUTEK
redovisar energipriserna t ex Internet: http://www.stem.se/elmarknaden/index.html (99-01-26).
Samtidigt kan det hävdas att det har blivit svårare att bedöma elprisets riktighet. Ett exempel: Tidi-
gare så redovisades data på hur mycket vatten som ingår i de nordiska vattenmagasinen på ett öppet
sätt. Data sammanställdes av vattenfall och delades ut gratis till dem som var intresserade. Nu har
denna typ av data, uppgifter, blivit ”strategiska” och mer hemliga. Det är denna typ av uppgifter, hur
välfyllda vattenmagasinen är och uppgifter om den egna produktionskostnad, som har blivit mer
”hemlig”. Med andra ord kan det hävdas att priset just nu har blivit lättare att hitta, men en analys av
det framtida priset har blivit svårare att analysera och bedöma.
95
Detta trots att det ofta är elhandelsdelen som betraktas som den riskfyllda delen av energiföretaget.
Kommuner ska enligt gammal vd inte hålla med riskfylld verksamhet (se bl a Svenska kom-
munförbundet, 1989, i Lundgren, Mats, 1999:9).
el prod.
värme
prod.
trad-
er”
bioenergi
producent
dist
.
värmekund
energibärare
energibärare
Fjärrvärme
Elhandel
Nät
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
68
denna uppsats berör, och berörs av, andra områden såsom t ex: möjligheter i en stad re-
spektive möjligheter i ”periferin”; stora "hierarkiska" organisationer respektive mindre
organisationer på en lokal marknad. Listan kan göras lång och läsaren har själv möjlig-
het att upptäcka områden som angränsar till det studerade.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
69
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
70
REFERENSER
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion, Studentlitteratur, Lund.
Avesta Energi (1998) AB Avesta Energi årsredovisning för 1997, tfn 0226-360 00.
Axelsson, N. (1997) Agenda 21-arbetet i Dalarnas kommuner, Dalarnas Forskningsråd
(DFR), arbetsrapport december 1997 (ISBN 91-88790-38-X).
Bengtsson, S. (1997) "Lugn start för den nya elmarknaden", Energimagasinet, nr 7.
Bengtsson, L. Holmqvist, M. & Larsson, R. (1998) Strategiska allianser från mark-
nadsmisslyckande till lärande samarbete, Liber ekonomi, Kristianstad.
Bengtsson, S. (1997) "Luleå Energi effektivaste fjärrvärmeföretaget 1996", Energi-
magasinet, nr 6.
Benner, M. (1999) "Produkternas aura blir allt viktigare för konsumenter", Svenska
Dagbladet, under strecket, sid 12-13, den 9 februari.
Berger, P. & Luckmann (1966/1991) The Social Construction of Reality, Penguin
Books, Harmondsworth.
Bergman, L., Hartman, T., Hjalmarsson, L. & Lundgren, S. (1994) Den nya elmark-
naden, SNS Förlag.
Brante, T. & Norman, H. (1995) Epidemisk masspsykos eller reell risk? Symposium,
Stockholm.
DalaKraft (1998) Årsredovisning 1997, kan bl a fås från Malungs Elverk, 0280-442 00.
Dalaelnät, http://www.dalaelnat.se/foretag.shtml (99-01-05).
Energimagasinet (1997) ”Heta panncentraler”, Energimagasinet, nr 1, se även
www.energimagasinet.com/EM97/01-het.html)
Energimagasinet (1997) ”Lugn start för den nya elmarknaden”, nr 7
http://www.energimagasinet.com/EM97/07-elforetag.html .
Energimagasinet (1998) ”Kommunal energiföretag går skilda vägar”, nr 2, s 14-16.
Energiplan Avesta kommun 1995 (1996) Avesta kommun (till stor del gjord av Ken-
nerth Andersson, planeringssekreterare inom Avesta kommun, tfn 0226-64 50 09).
Eneroth, B. (1984) Hur mäter man ”vackert” ? grundbok i kvalitativ metod, Natur
och kultur.
Falu Elverk / Falu energis årsredovisning 1997 (1998) Adress: Box 213, 791 25
FALUN, tfn 023-77 49 00, http://www.faluenergi.se.
Golzio, R. (1998) "Ny kraftkarta i Dalarna", FaluKuriren, den 20 okt, sid 24.
Gummesson, E. (1985) Forskare och konsult om aktionsforskning och fallstudier i före-
tagsekonomi, Studentlitteratur, Lund
Hedemora Energis årsredovisning för 1997 (1998).
Jacobsson, B. (1994) Kraftsamlingen - politik och företagande i parallella processer,
Studentlitteratur, Lund.
Jacobsson, B. (1994) Kraftsamlingen - politik och företagande i parallella processer,
Studentlitteratur, Lund.
Kommunförbundet (1998) väg mot den hållbara kommunen kommuner och forsk-
ning i samverkan, författare: Birgitta Klepke, kap 2 &4; Jan Lothigius, kap 3, 5, 6
& 7; Thomas Tydén, kap 1, ISBN 91-7099-750-0.
KPMG Corporate Finance (1997) AB Falu Elverk en strategisk analys, 24 sidor.
Kåks, H. & Westholm, E. (1998) ”Mänskliga räckhåll – att förstå samhället med ut-
gångspunkt från människan”, Dalarnas Forskningsråd (DFR), tfn 023-394 70
nnu ej publicerad).
Leksand-Rättvik Energis årsredovisning 1997 (1998) box 254, 793 26 Leksand, tfn
0247-738 00.
BALANSAKTEN - MELLAN PRODUKTIONSLOGIK OCH SOCIO-EKONOMISK HÅLLBARHETSLOGIK
71
Ling, E., Lundgren, K. & Mårtensson, K. (1998a) Bioenergins nuvarande och framtida
konkurrenskraft - föreställningar om konkurrenskraft, IIIEE Communications
98:1, Lund.
Ling, E., Lundgren, K. & Mårtensson, K. (1998b) Bioenergins nuvarande och framtida
konkurrenskraft - strategier, IIIEE Communications 98:3, Lund.
Lundgren, C. (1998) ”Nu får även nätbolagen konkurrens – avregleringen går vidare”,
Energitidningen, nr 4, sid 1-3, Vattenfall (medföljde även som bilaga till Dagens
Industri den 26 november 1988).
Lundgren, K. (1998) Förnyelsebara energibärares nuvarande och framtida konkur-
renskraft - föreställningar om konkurrenskraft, IIIEE Disseratations 98:1, Lund.
Lundgren, K. (1998) Restprodukter inom regionen Falun/Borlänge, ÅF-Energikonsult
på uppdrag av Borlänge Energi.
Lundgren, K. (1999) Balansmakten - mellan marknadsmässigt och samhälleligt per-
spektiv, Dalarnas Forskningsråd, Arbetsrapport, ISBN 91-88790-58-4.
Lundgren, M. (1999) Den kommunala förvaltningen som rationalistiskt ideal - en fall-
studie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och
hälsoskydd, Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet.
Länsstyrelsen Dalarnas län - hemsida (1998) http://www.w.lst.se, 12 november.
Länsstyrelsen i Dalarnas län (nov 1998) ”Miljön i Dalarna”. En kortversion av: ”Miljön
i Dalarna Strategi för regional miljö (STRAM). Se även
http://www.w.lst.se/org/miljo/stram/.
Morgan, G. (1997) Images of Organization, Ny upplaga (första upplagan kom 1986),
Sage.
Möller, P. (1998) ”VD har ordet”, Dalakrafts årsredovisning 1997.
Nilsson, L. (1988-05-25) För och nackdelar - Överföring av kommunens fastighetsbe-
stånd till AB Hedemorabostäder, Överföring av ansvaret för va och renhållning
till Hedemora Energi AB, Hedemora kommun.
Norén, L. (1995) Tolkande företagsekonomisk forskning, Studentlitteratur.
Olerup, B. (1995a) “The Stockholm lighting programme”, Utility Policy, vol 4, no 4, sid
273-284. I Olerup, B. (1995) Managing External Demands Renewable Sources
Efficient Use, (avhandling), Institutionen för Miljö och Energisystem (IMES),
Lund.
Olerup, B. (1995b) Managing External Demands - Renewable Sources Efficient Use,
(avhandling), Department of Environmental Energy Systems Studies, Lund.
Powell, W. W. (1993) ”Neither market nor Hierarchies: network forms of organization”,
i Thompson, Grahame m fl (red) Markets, Hierarchies and Network. The cordina-
tion of Social Life, London, Sage, Newbury Park, New Dehli.
Risling, A. & Steen, P. (1993) Det självorganiserade energiföretaget, Allmänna energi-
systemstudier (AES).
Ritzer, G. (1996) Sociological theory, fourth edition, McGraw-hill international edi-
tions, Singapore.
Rohlin, L., Skärvad, P.-H. & Nilsson, S. Å. (1994) Strategisk Ledarskap i Lärsamhället,
MiL Publisher, Studentlitteratur, Lund.
Samuelsson, M. (1998) ”Halva Stockholm Energi säljs till Finland”, Aftonbladet, den
19 maj, se även http://www.aftonbladet.se/nyheter/ 9805/19/telegram/inrikes-
nyttnf.html.
Skoglund, Anders (1998) ÅF-energikonsult Stockholm AB, Karlstad, p