BookPDF Available

Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända

Authors:

Abstract and Figures

Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända Enbart under 2015 sökte över 160 000 människor asyl i Sverige. Folkbiblioteken ställde snabbt om och anpassade sitt arbete för att svara upp mot nya och utökade behov. Hur såg förutsättning-arna för det här arbetet ut ute på biblioteken? Hur kom arbetet i praktiken att gestalta sig? Vilka förändringar, utmaningar och svårigheter upplevde bibliotekspersonalen? I den här rapporten diskuteras dessa frågor närmare, utifrån enkäter och fokusgrupp-sintervjuer med biblioteksmedarbetare och chefer i ett antal kom-muner i Dalarnas och Uppsala län. Rapportens två delar (slutrap-port och delrapport) är skrivna av Frances Hultgren och Ola Pilerot, båda verksamma vid sektionen för biblioteks-och informations-vetenskap vid Högskolan i Borås. För uppdrag och finansiering står Länsbibliotek Dalarna och Länsbibliotek Uppsala.
No caption available
… 
No caption available
… 
Content may be subject to copyright.
A preview of the PDF is not available
... 336) än personer födda i Sverige. Folkbibliotekens verksamheter för nyanlända har utökats och blivit mer mångfacetterade under de senaste sju åren, men trots det -eller möjligen på grund därav -finns fortsatt stora behov av fler språk och breddad representation bland folkbibliotekens personal (Pilerot & Hultgren, 2017;Pilerot & Lindberg, 2018). Det är mot denna bakgrund det projekt som rapporteras här ska ses. ...
... Med utgångspunkt i konstaterandet att de svenska folkbiblioteken generellt är i behov av utökad språkkompetens och vidgad representation (Pilerot & Hultgren, 2017;Rojas, 2017) har en bärande tanke genom projektet varit att söka och dokumentera erfarenheter som kan vara värdefulla i den händelse liknande projekt genomförs i framtiden. Denna ambition reflekteras i syftet med studien, vilket är att a) belysa vad som har bidragit till att möjliggöra och/eller försvåra projektets genomförande och att b) belysa vad som kan vara värt att veta om man på andra orter, i andra bibliotekssammanhang, avser att genomföra liknande insatser som projektet syftar till. ...
... En förekommande bieffekt som kan ses som ett slags styrka hänger ihop med det lokala bibliotekets position i den kommunala kontexten, där det av tidigare studier (till exempel Pilerot & Hultgren, 2017) har framgått att biblioteksverksamheten på sina ställen ses som perifer och underordnad. Att bibliotek med medel från Stärkta bibliotek åstadkommer verksamhet som väcker intresse hos och inspirerar andra kommunala verksamheter är således en styrka. ...
... I regel är de studier som rapporteras inriktade mot biblioteksarbete i en särskild kontext och ofta relaterade till en viss målgrupp. Det kan exempelvis handla om B&I-studenters och nyblivna högskolebibliotekariers informationssökning och dess betydelse för formandet av yrkesidentiteter (Lindberg, 2015), om det arbete som bedrivs vid folkbiblioteken för målgruppen nyanlända (Pilerot & Hultgren, 2017), om högskolebibliotekariers professionella informationsanvändning (Pilerot & Lindberg, 2018) eller om hur B&I-forskning och -utbildning kan bidra till en stärkt bibliotekarieprofession (Hansson & Wisselgren, 2018). Däremot finns det ingen empiriskt grundad studie som särskilt belyser det arbete som bedrivs inom ramen för regional biblioteksverksamhet. Det har visserligen under de senaste åren presenterats en knapp handfull rapporter som på varierande sätt belyser regional biblioteksverksamhet (till exempel Kulturarbetare eller byråkrat, 2018; Regional biblioteksverksamhet, 2019) men en gemensam nämnare i dessa är att regionbibliotekens medarbetare tenderar att hamna i bakgrunden. ...
Article
As societies become increasingly digitalized, the requirements for inclusion continuously increase. In a Swedish public, municipal, library context, it is common that individuals who face difficulties related to digital technologies come and ask for help. In this paper, we explore care in relations constituted by individuals and digital technologies and analyze how care matters for digital inclusion. It builds on field studies in a Swedish library context and includes qualitative interviews, focus groups, and observations of employees working to support individuals with digital needs. In order to analyze the material, we apply the concept of care. In the concluding discussion, we argue first for viewing individuals as sociomaterial entanglements of relations constituted by humans and non-humans, second that these sociomaterial entangled relations are vulnerable, shifting, and fluid, rather than stable, and third that these relations are in constant need of care.
Book
Full-text available
Rapporten Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek -– ideologi, juridik och praktik beskriver aktuella förutsättningar och strategier för tillhandahållande och användning av internet i svenska folkbibliotek. Rapporten bygger på en nationellt heltäckande enkät till samtliga huvudbibliotek i svenska kommuner samt ett mindre antal intervjuer med tillhörande dokumentstudie. Undersökningen har i synnerhet aktualiserats av två viktiga juridiska förändringar under 2018: inrättandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) som svensk lag, samt ett tillägg i offentlighets- och sekretesslagen om utökning av tidigare bibliotekssekretess för uppgifter om lån och reservation till att även inkludera uppgifter om användares användning av informationsteknik. Studiens resultat sätts in i aktuellt biblioteksideologiskt och juridiskt sammanhang genom en omfattande litteraturstudie. Rapporten innehåller även bidrag från jurist Jonas Holm och presenterar därigenom direkta svar på specifika biblioteksjuridiska problem och oklarheter som framkommer i undersökningen, liksom en övergripande juridisk kommentar till de svåra tolkningar och gränsdragningar som uppstår i mötet mellan bibliotekets verksamhet, uppdrag och reglerande lagstiftning avseende tillhandahållande och användning av internet. Undersökningens resultat visar att användningen av internetfilter förefaller ha ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren, och att biblioteken i relativt stor utsträckning är utelämnade åt kommunens it-avdelningar för viktiga beslut om formerna för tillhandahållande av internet. Samtidigt framkommer att bibliotekens huvudsakliga kompetens och medvetna strategier för reglering av internet och skydd av användarnas integritet alltjämt till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet. Dessa båda tendenser samverkar till att transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och personuppgiftsbehandling vid tillhandahållande och användning av internet i biblioteket är mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare. Bristen på nationell samordning och tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning samt formella plattformar för samverkan mellan kommun/it-avdelning och bibliotek utgör hinder för insyn, större ansvarstagande och medvetna åtgärder. Som slutsatser förordas i rapporten ökad utbildning för bibliotekarier och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap i frågor om internet, intellektuell frihet och personlig integritet (informationsteknik och digital kompetens, datakompetens samt kritisk kompetens); ett ökat ansvarstagande från bibliotekens sida vad gäller användarutbildningar i motsvarande frågor; politisk lobbying från biblioteksrepresentanters sida för att säkra medvetenhet om bibliotekens uppdrag och vikten av tillhandahållande även av internet, samt för upprättande av likvärdiga villkor för insyn 12 och medbestämmande i kommuners och it-avdelningars besluts- och hanteringsmandat avseende internetfrågor; ökat stöd till och insatser i forskning om och utveckling av transparenta och pedagogiska gränssnitt och andra verktyg som synliggör struktur och villkor bakom internetrelaterade tjänster och verktyg för användare; samt stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.
Book
Full-text available
Hur kan folkbibliotekets demokratiska uppdrag tolkas och utföras i en komplex, mångfacetterad samtid som utmärks av globaliserings- och digitaliseringsprocesser? Hur kan delaktighet förstås och problematiseras i relation till folkbibliotekets lärandeuppdrag? Hur kan mänskliga rättigheter förstås i förhållande till folkbibliotekets demokratiska och folkbildande uppdrag? Dessa är centrala frågor för denna avhandling, i vilken folkbibliotekets demokratiska och folkbildande roll utforskas. Utifrån teorier om demokrati, delaktighet och medborgarskap studeras hur folkbibliotekets folkbildande arbete tar sig uttryck i en samtid där kunskaps- och kulturinstitutioner, liksom samhället i stort, på många sätt präglas av förändringar kopplade till digitalisering. Med utgångspunkt i tre olika biblioteksverksamheter som på olika sätt arbetar med lärande- och skapandeverksamheter undersöks hur det demokratiska och folkbildande arbetet görs både i avgränsade lärsituationer och i det dagliga arbetet. Avhandlingen är genomförd med etnografiska metoder och har en praktikfokuserad ansats, men även nyinstitutionell teori används för att analysera relationen mellan verksamheterna och bibliotekets institutionella identitetskonstruktion. Resultaten visar att folkbiblioteket är en institution med flytande gränser där flera identiteter existerar och görs parallellt. Delaktighet kan förstås både som en möjlighet och som ett krav i relation till bibliotekens arbete med att öka den digitala delaktigheten. Avhandlingen visar också hur mänskliga rättigheter kan göras i en lokal kontext genom att biblioteken möjliggör för människors kommunikativa handlingsutrymme och därigenom deras möjlighet att delta i samhällslivet.
Book
Full-text available
I den här skriften rapporteras en studie som handlar om nyanlända och folkbibliotek. Med utgångspunkt i ett rikt material producerat genom inter­ vjuer och deltagande observationer riktar författarna blicken mot vad som möjlig gör och begränsar bibliotekstjänster för nyanlända i det svenska sam­ hället. Rapporten är tydligt biblioteksorienterad men handlar framförallt om människor. 30 nyanlända personer berättar om hur de använder folkbiblio­ teket och vilken betydelse de tillmäter biblioteket och dess tjänster. Analysen visar också på vilka kopplingar som kan göras mellan särskilda tjänster och kvalitéer i biblioteket och deltagarnas skiftande livssituationer. Ola Pilerot och Jenny Lindberg är båda verksamma som forskare och lärare vid Bibliotekshögskolan i Borås. De har tidigare publicerat arbeten om bland annat flyktingars informationspraktiker, folkbibliotekens arbete för nyanlända och om bibliotekarieprofessionens utveckling. Rapporten är samfinansierad av åtta mellansvenska läns­ och region bibliotek.
Article
Full-text available
This article discusses how public libraries contribute to the generation of social capital and social trust among refugees participating in library programmes while enrolled in a compulsory government introductory programme to Norwegian language and society. The students’ experiences with the library have made them more trusting toward the institution of the public library and library patrons in general. Complementing earlier studies, the paper shows that library programmes for immigrants can contribute to the creation of social trust. Library programmes can play an important part in facilitating and speeding up trust-creating processes, making integration less traumatic, although trust in unknown people (generalized trust) remains low, before, during, and after the completion of the programmes.
Article
Purpose The purpose of this paper is to introduce a range of sensitising themes that may help to frame the emerging concept of fractured landscapes. Design/methodology/approach Key concepts are drawn from the forced migration field, from social theory and from Library and information science research to frame the concept of fractured landscape research. Methodological and ethical aspects that influence research are also introduced. Findings The importance of nomenclature is identified in relation to designations of refugee and migrant. The concept of a fractured landscape provides a suitable way of describing the disruption that is caused to refugees’ information landscapes in the process of transition and resettlement. The sensitising themes such as the exilic journey, liminality, integration, bonding and bridging capital are introduced to provide a way of framing a deeper analysis of the information experience of people who must reconcile previously established ways of knowing with the new landscapes related to transition and resettlement. Originality/value Original paper that introduces an emerging conceptual framework and a range of questions that may be useful to library and information science researchers who wish to pursue research that contributes to the humanitarian area or library services.
Article
The social inclusion of newly resettled refugees is a significant issue confronting both refugees and their host societies. Information and communication technologies (ICTs) are increasingly viewed as a useful resource in programs that provide settlement services or promote participation in society. This paper moves beyond the conventional discussion on the digital divide to explore what people are actually able to do and achieve with ICTs. We draw on an analysis of the use of ICTs for particular purposes by more than 50 resettled refugees to develop an explanation of the process by which ICT use contributes to their social inclusion. We propose that ICT constitutes a resource from which a set of five valuable capabilities is derived: to participate in an information society, to communicate effectively, to understand a new society, to be socially connected, and to express a cultural identity. In realizing these capabilities through ICT use, refugees exercise their agency and enhance their well-being in ways that assist them to function effectively in a new society and regain control over their disrupted lives.
Article
There is a critical need to provide culturally and linguistically appropriate health information for immigrant and refugee populations. This article discusses the challenges related to providing health information for immigrants and refugees in the context of developing health education/ health literacy programs. It includes lessons learned from National Library of Medicine (NLM)-funded health information programs in Wisconsin, particularly the Hmong health projects funded by the NLM Specialized Information Services Division. Topics include special needs of immigrant and refugee populations; health care for immigrants and refugees; identifying and working with partner organizations; examples of successful efforts; and finding funding sources for health information literacy projects.
Book
Refugee and Forced Migration Studies has grown from being a concern of a relatively small number of scholars and policy researchers in the 1980s to a global field of interest with thousands of students worldwide studying displacement either from traditional disciplinary perspectives or as a core component of newer programmes across the Humanities and Social and Political Sciences. Today the field encompasses both rigorous academic research which may or may not ultimately inform policy and practice, as well as action-research focused on advocating in favour of refugees' needs and rights. This authoritative Handbook critically evaluates the birth and development of Refugee and Forced Migration Studies, and analyses the key contemporary and future challenges faced by academics and practitioners working with and for forcibly displaced populations around the world. The 52 state-of-the-art chapters, written by leading academics, practitioners, and policymakers working in universities, research centres, think tanks, NGOs and international organizations, provide a comprehensive and cutting-edge overview of the key intellectual, political, social and institutional challenges arising from mass displacement in the world today. The chapters vividly illustrate the vibrant and engaging debates that characterize this rapidly expanding field of research and practice.
Article
Purpose: This paper examined the factors which influence refugee migrants’ adoption of digital technology and its relevance to the social inclusion process in Australia. Design/methodology/approach: This research developed a conceptual framework keeping the ‘use’ of digital technology as the centre-piece of the digital divide. The empirical data was derived from a series of focus group discussions with refugee migrants in an Australian regional city, Toowoomba in Queensland. Findings: There is a digital divide within refugee migrant groups and it is based on inequalities in physical access to and use of digital technology, the skills necessary to use the different technologies effectively and the ability to pay for the services. The opportunities to use digital technology could support the social inclusion of refugee migrant groups in the broader Australian community. Research limitations/implications: Further research is required to examine whether this digital divide is unique in the regional context or common to Australian society and to confirm factors that might contribute significantly to refugee migrants’ social inclusion. Originality/value: This article determined the role digital technology plays in building social capital and hence social inclusion among some refugee migrant groups. Many of the factors identified as influencing refugee migrants’ use of digital technology can inform the Australian government and the information and communication technology industry in devising supportive policies and plans to reduce the risk of social exclusion, alienation and marginalisation among refugee migrant groups.
Article
The study explores how resettling refugees experience a new health environment and develop health literacy practice. The concept of information resilience, which emerges from the grounded experiences of learning to live well is introduced. The study also explores how health narratives are constructed, disseminated and circulated by this particular cohort.
Article
This study examines the settlement experiences and information practices of recently-arrived Afghan immigrant and refugee youth in Toronto. As part of this ethnographic study, semi-structured interviews were conducted with seven Afghan youth between the ages of 18 and 28 who had lived in Canada for less than 10 years. Résumé : Cette étude examine l'expérience d'emménagement et les pratiques informationnelles de jeunes immigrants et réfugiés afghans nouvellement établis à Toronto. Dans le cadre de cette étude ethnographique, des entrevues semi-structurées ont été effectuées auprès de sept jeunes afghans de 18 à 28 ans, établis au Canada depuis moins de 10 ans.