ChapterPDF Available

Generationer, relationer mellan generationer, generationspolicy. Ett mångspråkigt kompendium - Edition 2016

Authors:

Abstract

Generationer, relationer mellan generationer, generationspolicy. Ett mångspråkigt kompendium - Edition 2016
10
sve
10
Kurt Lüscher, Andreas Ho, Gil Viry & Eric Widmer, Mariano Sánchez,
Giovanni Lamura & Marta Renzi, Andrzej Klimczuk, Paulo de Salles Oliveira,
Ágnes Neményi, Enikő Veress, Cecilia Bjursell & Ann-Krisn Boström,
Gražina Rapolienė & Sarmitė Mikulionienė, Sema Oğlak & Ayşe Canatan
Generaonen, Generaonenbeziehungen, Generaonenpolik
Generaons, intergeneraonal relaonships, generaonal policy
Généraons, relaons intergénéraonelles, poliques de généraons
Generaciones, relaciones intergeneracionales, políca generacional
Generazioni, relazioni intergenerazionali, polica generazionale
Pokolenia, relacje międzypokoleniowe, polityka relacji
międzypokoleniowych
Gerações, relações intergeracionais, políca geracional
Nemzedékek, nemzedékek közö kapcsolatok, nemzedéki polika
Generații. Polici generaționale și relații intergeneraționale
10. Generaon, relaoner mellan generaoner, generaonspolicy
Kartos, kartų santykiai, kartų polika
Kuşaklar, kuşaklararası ilişkiler, kuşak polikası
Ein mehrsprachiges Kompendium
A mullingual compendium
Un abrégé mullingue
Un compendio mullingüe
Un compendio mullingue
Wielojęzyczne kompendium
Um compêndio mullíngue
Többnyelvű kompendium
Un compendiu mullingvisc
E mångspråkigt kompendium
Daugiakalbis kompendiumas
Çok dilli bir Rehber
218
10
GENERATIONES
“Generaones” är e nätverk bestående av forskare från olika länder och discipliner med det
gemensamma intresset för analys av områden inom relaoner mellan generaoner gällande
teori, metod, forskning och policy. Nätverket erhåller nansiellt stöd från excellenscentrum „Cul-
tural Foundaons of Social Integraon“, University Konstanz.
„Generaones“ ist ein freies Netzwerk von Wissenschalerinnen und Wissenschalern, in unter-
schiedlichen Ländern und Disziplinen, die sich mit aktuellen Fragen der Generaonenanalyse in
Theorie, Methodologie, Empirie und Polik beschäigen. Es wird vom Exzellenzcluster „Kulturelle
Grundlagen von Integraon“ der Universität Konstanz gefördert.
“Generaones” is a free network of scholars from dierent countries and disciplines concerned
with the analysis of intergeneraonal issues in theory, methodology, research and policy. It is
nancially supported by the Center of Excellence „Cultural Foundaons of Social Integraon“,
University Konstanz
Edion 2016
© Universität Konstanz 2016
This book is distributed under the terms of the Creave Commons Aribuon 4.0 Internaonal
License (hp://creavecommons.org/licenses/by/4.0/), which permits use, duplicaon, adap-
taon, distribuon and reproducon in any medium or format, as long as you give appropriate
credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creave Commons license
and indicate if changes were made.
ISBN 978-3-89318-074-5
Downloads:
www.generaonen-compendium.de
Unterstützt von:
219
10
Introdukon
Som nämndes i förordet har vi i det här projektet tagit e av era möjliga perspekv i analy-
sen av begreppet generaon. Det är inledningsvis lägligt a påpeka följande: när människor
upplever sig själva – eller när andra upplever dem – a llhöra en generaon, så bekräar det
a begreppet generaon har betydelse för individens sociala identet och därmed för dennes
handlingar. I vilken utsträckning det här sker beror på var och ens specika situaon, uppgiens
karaktär och den sociala omgivningen. En sådan synvinkel är särskilt lämplig när det gäller livet
i e postmodernt samhälle, där frågor om hur människor utvecklar sin personliga och sociala
identet är av vikt.
Den här utgångspunkten erbjuder e konceptuellt ramverk för analys av generaoner. Det kny-
ter an ll Karl Mannheims välkända heurisska verktyg ”Generaonslagerung – Generaonen-
zusammenhang – Generaoneneinheit” där betydelsen av medvetenhet och identet indikeras
men under andra antaganden.
E sådant perspekv drar uppmärksamheten ll relaoner mellan olika generaoner och dyna-
miken i dessa relaoner, som behöver e specikt fokus på socialisering och generavitet. För
dea sye föreslår vi en specik terminologi. Erfarenheten av den mänskliga förgängligheten,
förståelsen av generavitet och slutligen sökandet eer mening är alld relevant. Dea är både
historiska och aktuella teman. Den motsägelsefulla dynamiken mellan nud och framdens osä-
kerhet förstärker intresset för det nuvarande generaonsproblemet” (med referens ll Karl
Mannheim, grundaren av generaonsteorin).
Dea perspekv är annorlunda i jämförelse med e som uppfaar generaoner som sociala
kategorier eller grupper, jämförbart med sociala klasser (historisk denion av generaoner).
Frågan är om sådana ”gemensamma erfarenhetsbaserade samhällsgrupper” kan observeras
över huvud taget. E annat perspekv fokuserar på familjegeneraoner (släkorskningsdeni-
on på generaon).
Vårt perspekv llåter e uorskande av gemensamma nämnare mellan dessa två uppfaning-
ar. Eersom relaoner mellan generaoner måste organiseras, så måste man likväl ta hänsyn till
strukturella och demografiska faktorer. På detta sätt kommer också den politiska dimensionen
in, vilket klargörs genom det nya begreppet generationspolicy. Det ger också möjlighet till en
fortsatt utveckling av rägheter i relaoner mellan generaoner.
Genom a betona e av era tänkbara perspekv, så antyder det möjligheten a utvidga de
områden som borde uorskas uörligare. Vi avser a fördjupa oss i de socio-kulturella aspek-
terna samt e livslångt perspekv1 i framden. Kommentarer är mer än välkomna.
Varför e erspråkigt kompendium? Det är e välkänt faktum a vetenskap sker på global nivå,
vilket är uppenbart i nästan varje kandidatexamen. Det är uppenbart a engelska har företräde.
Den enhetlighet som dea ger sken av är oa förrädisk eersom den gömmer de subla skillna-
1 I den tyska texten används begreppet Lebenslauf (Eng. life-course) vilket här översäs ll livslångt perspekv för
a förtydliga kopplingen mellan relaoner mellan generaoner och det livslånga lärandet.
220
10
derna som nns i olika kulturer och språk. En ökad konvergens i instuonella och juridiska reg-
leringar på europeisk nivå samt liknande social trender i europeiska länder döljer den fortsaa
existensen av kulturella skillnader. Dessa skillnader urycks i olika förståelse av (en ll synes)
likartad, eller ll och med likadan, generaonsterminologi.
Vår uppfaning är a erspråkighet stöder en bäre förståelse av fenomen och deras teoreska
uorskande inom generaonsforskning. Subla skillnader väcker fortsaa funderingar. Särskilt
utmanande är termer som inte har en direkt översäning.
221
10
Kommentarer ll den svenska versionen
Den här översäningen ll svenska kan ses som sprungen ur e samspel mellan förfaarna och
digare språkversioner av dea kompendium. Utgångspunkten har varit den engelska versionen
av texten men vid tvekan om hur e ord eller hur en mening skulle översäas gick vi också ll
de tyska, spanska och franska versionerna av texten. Dea gav en bredd i förståelse inför över-
säningen. Genom en fokuserad interakvitet mellan förfaare och text, samt mellan de två
förfaarna, var syet hela den a balansera mellan en översäning som låg nära originaltexten
och en språkligt och innehållsmässigt meningsfull översäning. Det här förhållningssäet delar
vi med era av de andra förfaarna i kompendiet.
Olikheter i ordföljd är en anledning ll a meningarna måste byggas upp på olika sä. Här har
vi generellt se försökt använda oss av den ordföljd som är vanlig i svenskan. Det kan dock vara
svårt a ta e steg llbaka från den text på engelska som vi har ha som utgångspunkt och det
är möjligt a vissa meningar följer en engelskspråkig meningsuppbyggnad på grund av dea.
En annan problemak handlar om a vissa engelska uryck kan kräva era ord, och därmed
upplevas som en rad olika begrepp istället för e uryck, för a säga samma sak på svenska.
E konkret exempel är ’intergeneraonal relaonships’ som vi har översa ll ’relaoner mel-
lan generaoner’. På andra ställen har vi valt a översäa era ord ll e enda begrepp, som
exempelvis ’generaonspolicy’ som en översäning av ’intergeneraonal policy’. På något ställe
har vi valt a behålla de engelska begreppen i den svenska översäningen. Vägledande har varit
a på bästa sä kommunicera budskapet från den ursprungliga texten.
Vår sista kommentar gäller själva fältet relaoner mellan generaoner, som vi vill hävda är e
ouorskat område i Sverige. Hela det svenska välfärdssystemet har byggts så a individen inte
ska vara beroende av andra utan kunna få statligt stöd för a leva e självständigt liv. Det här har
gjort a på vissa områden kan det upplevas som om individen är helt fristående från familj och
släkt. Samdigt är familjen en stor och vikg del i många människors liv. Det nns också luckor
i välfärdssystemet där familjen ibland måste kliva in och ta ansvar för yngre, samda eller äldre
generaoner. Upplevelsen av a ingå i e familjesystem och/eller e statligt välfärdssystem
ser olika ut från individ ll individ. Samdigt vill vi påstå a det bland många individer nns en
inställning a det är staten som ska lösa sociala problem, inte familjen. I en d då det statliga
trygghetssystemet svajar är det mer aktuellt än någonsin a se på hur generaoner, både inom
familjen och i allmänhet, kan stödja varandra för en posiv utveckling.
Cecilia Bjursell och Ann-Krisn Boström
222
10
Generaonsbegreppet
Aktualiteten i relaoner mellan generaoner
10.01 Uryck som ”konikter mellan generaoner”, solidaritet mellan generaoner” och
”pensionsbördan” är exempel på begrepp i den samhälleliga diskursen som berör området rela-
oner mellan generaoner. Dea är uryck för en retorik som speglar den samhälleliga dis-
kursen kring hur relaoner mellan generaoner uppfaas och bedöms. Det som karaktäriserar
retoriken kring relaoner mellan generaoner är en antagonissk struktur mellan idealisering
(solidaritet) och houllhet (konikt) där skillnader mellan generaoner oa dramaseras. Meta-
forer är vikga element i retoriken kring relaoner mellan generaoner. Följande metaforer kan
urskiljas (enligt J. Bilstein 1996, Metaphorik des Generaonenbegris. In Liebau/Wulf: Genera-
on. Weinheim) – Se tabell 1:
Varianter på generaonsmetaforer Exempel
Utveckling Skapandet av ”den nya människan”
Cykler och processer Generaonskedjor, livets årsder
Regler Generaonskontraktet
Förbäring Läraren som trädgårdsmästare, ungdomen är
framden
Främlingskap och spliring Krig mellan generaoner
10.02 Enligt L.L. Nash (1978. Concepts of existence. In: Daedalus 107, 1) härrör det grekiska
ordet ”genos” ur verbet ”genesthai”, som betyder ”abli ll” och beskriver a kliva över den
ständigt föränderliga tröskeln ll livet. Genom barns födsel uppstår en ny generaon, som är
annorlunda än föräldrarnas. Dea repeteras vid uppkomsten av varje ny generaon. Dea ske-
ende upprepas om och om igen, men är i grunden samma företeelse. I det anka Rom ck
den grekiska termen ”generao” betydelsen ”begynnelse”, ”skapelse”, ”fortplantning”. Därmed
skapar skaparen sin egen avbild, men när det gäller människan är skapelsen annorlunda än sin
skapare om än inte som egen art. Dessutom pekar J.Bilstein på a termen bygger på två grund-
läggande idéer – begynnelse och skapelse liksom konnuitet och cykliska processer, med andra
ord skapelse och llhörighet – vilket också speglas i dess metaforiska användning. De här grund-
läggande spänningarna visar på en potenal i ambivalens och en upplevelse av ambivalens i rela-
onen mellan generaoner, som manifesteras i polariseringen i retoriken kring relaoner mellan
generaoner – S. Wiegel (2006. Genea-Logik) betraktar generaon som e nyckelbegrepp i olika
akademiska discipliner i skärningspunkten mellan evoluon och tradion, också gällande skillna-
der mellan naturvetenskap och humaniora. Dea återspeglas i rådande forskningsmetoder där
generaoner anngen ”räknas” eller ”beräas”.
10.03 För a förstå vikten av begreppet generaon är det nödvändigt a kort betrakta dess
historia och skillnader i användning. Övertygelsen om a något kan utvecklas från något existe-
rande är själva kärnan i begreppet generaon. Avgörande är a den nya generaonen är disnkt
åtskild från den digare och samdigt delar gemensamma kännetecken med den föregående.
223
10
Begreppets historia kan då – med viss förenkling – indelas i faser (a förena begreppet med
antropologi, biologi, historia och sociologi är därför vikgt).
10.04 De tre faserna i begreppets historia
1. Den första fasen inkluderar anken och medelden och karaktäriseras av ansträngningar
a förstå nuden baserat på dåden och tradioner. Det antas a det nns analogier mel-
lan den temporära strukturen i individens liv och samhällets utveckling, som urycks genom
familj och släktskap. Redan i denna diga fas erkänns kunskapsöverföring från generaon ll
generaon och lägger på så sä grunden för en pedagogisk förståelse för relaoner mellan
generaoner.
2. Den andra fasen börjar med modern d. Den här fasen karaktäriseras av en övervägande
användning av begreppet generaon för a signalera övergången ll en ny och öppen fram-
d. Generaon ses som vägen ll framgång. Fokus är på konst och vetenskap. Betoningen av
begreppet går hand i hand med en uppfaning om relaoner mellan generaoner som foku-
serar på lärar-elev modellen för kunskapsöverföring. Som en kontrast är generaonsskiet
inom familjen förgiveagen och har växt fram som e borgerligt ideal. På samma sä som i
den första fasen handlar de esta exempel om män.
3. Den tredje fasen förstår generaon ufrån en närliggande historisk d, där generaonsbe-
greppet används som e diagnosskt verktyg för a beteckna en dsperiod. Det här urycker
e förändrat perspekv relaoner mellan dåd, nud och framd. Framden ses som
osäker, trots inriktningar som är förankrade i det förutna och i tradioner som forarande
är verksamma. Denna inre motsäning är tydlig i postmoderna analyser av samhället. Bristen
på visshet har också bidragit ll a vidga vyerna för a förstå generaoner: generaonsskiet
i familjer och samhället ställs i relaon ll varandra. Det här är mest tydligt inom social policy
som rör frågor om a omfördela rägheter mellan generaoner som en del i välfärdsstatens
sammanhang (och dess reformer). Begreppets nuvarande mångfald
10.05 Det postmoderna uppmärksammar genusstrukturer vilket följaktligen får konsekven-
ser för den socio-poliska analysen. Kvinnors roll erkänns och relaonen mellan de två könen
diskuteras. Diskursen är påtagligt påverkad av en allestädes närvarande media och hur vi hante-
rar den. Det här ger återigen konsekvenser för samberoende mellan generaoner och kön, som
exemplet omsorg (Eng. caring) visar.
Begreppets nuvarande mångfald
10.06 Det nuvarande intresset för generaonsfrågor återspeglas i e antal publikaoner
delvis under nya beteckningar – som konkurrerar om uppmärksamhet. Nedan försöker vi sys-
temasera dessa med avseende begreppets historia genom a använda tlar aktuella
publikaoner.2
2
Med tanke på a det nns e begränsat antal publikaoner på svenska som behandlar relaoner mellan generao-
ner så refererar vi även ll lieratur på andra språk, med tonvikt på texter skrivna av svenska forskare på engelska.
224
10
1. Generaoner i släkorskning, släktskap, förfäder och familjeroller:
Exempel på lieratur:
Kunskapscenter. Hur lång är en generaon? Hämtad den 7 mars 2016 från hp://www.
ancestry.se/learn/learningcenters/default.aspx?secon=lib_Generaon
2. Generaoner i pedagogik, utbildningsrelaoner och roller i skolor, företag (exempelvis
mentorskap) och i samhället och kulturen i stort.
Exempel på lieratur:
Bjursell, C. (2015). Organizing for Intergeneraonal Learning and Knowledge Sharing.
Journal of Intergeneraonal Relaonships, 13(4): 285–301.
Boström, A-K. (2010). Klassmorfar i skolan, e framgångsrikt exempel på generaonsö-
verskridande lärande och socialt kapital. Stockholm: Förfaarnas Bokmaskin
Boström, A-K. (2003). Lifelong learning, intergeneraonal learning and social capital. Diss.
Stockholm: Instute of Internaonal Educaon, Stockholm University.
Brundin, E., Johansson, A. W., Johannisson, B., Melin, L. & Nordqvist, M. (Red.) (2012).
Familjeföretagande: aärer och känslor. Stockholm: SNS förlag.
Karlsson, A. (2000). Familjen & rman. Diss. Stockholm: Handelshögskolan: Stockholm.
3. Generaon i socio-kulturell och historisk betydelse, som …
a) krig, ekonomisk och polisk oro och hur det präglar kollekv identet
Exempel på lieratur:
Björnsson, Anders (2005). Generaonen utan uppdrag: poliska journaler. Stockholm:
Hjalmarson & Högberg.
Odén, B. (1985). De äldre i samhället-förr. Arbetsrapport 22 från projektet äldre i
samhället-förr, nu och i framden.
b) trendsäande kulturella rörelser, slar och arbete
Exempel på lieratur:
Parment, A. (2013). Generaon Y vs. Baby Boomers: Shopping behavior, buyer invol-
vement and implicaons for retailing. Journal of Retailing and Consumer Services,
20(2): 189—199.
Parment, A. (2012). Generaon Y – framdens konsumenter och medarbetare gör
entré. Stockholm: Liber.
Rosander, R. (2014). Generaon X och Y – deras behov av ledarskap i arbetslivet. Väs-
terås: Mälardalens högskola.
c) välfärdsstatens regleringar, rägheter och skyldigheter (exempelvis nansiering av
äldres trygghet)
Exempel på lieratur:
Batljan, I., & Lagergren, M. (2000). Kommer det a nnas en hjälpande hand: Bilaga 8
ll Långdsutredningen 1999/2000. Stockholm: Fritzes.
Ronström, O. (1998). Pigga pensionärer och populärkulturer. Stockholm: Carlssons.
SOU 2013:25. Åtgärder för e längre arbetsliv. Socialdepartementet. Pensionsålders-
utredningen.
225
10
SOU 2002:29. Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. Diskussionsbetänkande av den
parlamentariska äldreberedningen. Stockholm: Fritzes.
4. Denion av generaon som en specik undergrupp som betonar en livssl eller en idealtyp
som kopplas ll en viss generaon.
Exempel på lieratur:
Bjursell, C. & Hultman, S. (Red.) (2012). Leva hela livet. Hestra: Isaberg förlag.
Hellman, J. & Lindgren, A. (2005). Vad varje 40-talist bör veta! Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Kristoersson, B. (2005) Pensionär – aldrig i livet! Elva 40-talister om sina liv och sin fram-
d. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld.
Rasmusson, L. (2008). Åldersupproret: man är inte för gammal bara för a man är äldre.
Stockholm: Natur och kultur.
Andra uryckssä kan handla om begreppet generaon i metaforisk betydelse, ll exempel som
generaon i läkemedel, apparater och teknik.
226
10
Begreppsliga grunder
Utgångspunkt
10.07 Begreppet ”generaon” används oa som e tolkande ramverk där dess mening antas
vara känd eller kan utläsas ur sammanhanget. Om begreppet ska användas i forskning är det
dock nödvändigt a beskriva vad det betyder och a ge det en teoresk förankring. I e försök
a systemasera begreppets mångtydighet genom a använda robusta denioner, så llämpar
vi en modierad version av den så kallade semioska triangeln. Enligt den är begreppets bety-
delse resultatet av den länk som uppstår i en tolkande ansats mellan en term och det som refe-
reras ll (som är baserat på teoreska antaganden och prakska mål). Ufrån dea perspekv
kan denioner tolkas som heurisska hypoteser. Begrepp innehåller teoreskt baserade anta-
ganden om a något förväntas ske. Om så är fallet, är det räärdigat a arbeta med begreppet.
Begreppet kan dock behöva ändras, förnas eller kompleeras.
10.08 Vår utgångspunkt är gränsöverskridande relaoner mellan generaonsllhörigheter
och llskrivelser av identet, som kan förstås ufrån etymologi och begreppets historia, som
lyes fram i introdukonen. Dea säer fokus på sociala relaoner mellan individer och grup-
per eersom de ur e sociologiskt perspekv konstruerar identeter. Det kan dessutom
llämpas på de privata och oentliga livssfärerna och kan uryckas som individuell och kollek-
v livssl. Gestaltningen av relaoner mellan generaoner i tradioner och sedvänjor, liksom i
juridiska överenskommelser, indikerar nödvändigheten av e konnuerligt skapande av en ny
generaonsordning, det vill säga poliska dimensioner av generaoner. Det inre sambandet
mellan dessa grundläggande fakta antyder a vi kan referera ll dea som e begreppsmönster.
Vi föreslår därför tre grundläggande denioner: generaoner och generaonsidentet, relao-
ner mellan generaoner och generaonsordning och policy. Dessa kan sedan bli referenspunk-
ter för en stegvis deniering av andra fakta.
Generaoner och generaonsidentet
Grundläggande denioner
10.09Begreppet ”generaon” uppfyller syet a analysera identetsrelevant samspel mellan
handling och sociala relaoner med anknytning ll specika demograska kohorter, släktskap,
organisatoriskt medlemskap eller erfarenheten av historiska skeenden. Fokus ligger tänka,
känna, vilja och agera, på individers och kollekvs livsformer och livsförlopp.
10.10 Vi talar om generaonsllhörighet som en llskriven social identet för a undvika
fällan av en essenalissk denion och fokuserar handlingar som kan observeras empi-
riskt. Tidvis kan dea ske i en överförd betydelse genom a referera ll handlingar i kollekv,
ll exempel sociala grupper eller grupper med gemensamma upplevelser (bestående av hela
generaoner). Tanken om identet är relevant även i dea avseende.
227
10
10.11 Genom en självreekterande llskrivelse av generaonsidentet skulle man kunna
säga – genom a parafrasera Johann Wolfgang Goethe i självbiogran ”Dichtung und Wahrheit”
– a om en person föddes vid en dpunkt o år digare eller senare än den givna skulle den
ha blivit en helt annan person med hänsyn tagen ll hans/hennes utbildning och påverkan från
omvärlden. Födelsekohort, ålder, llhörighetens varakghet och historiska händelser inkluderar
sociologiska denioner av d.
Skillnader mellan generaoner
10.12 Uppfaningen a det nns idenerbara generaoner antyder med nödvändighet en
disnkon från andra generaoner. Skillnader mellan generaoner kan därmed ideneras i
termer av formava erfarenheter liksom förändringar i livet och samhällets historia, och därmed
i termer av känslor, tankar, kunskap och handling. Bakgrunden ll skillnader mellan generaoner
uppstår genom dominerande kännetecken i det gemensamma samhällets historia. Skillnader
mellan generaoner kan ideneras mellan individer liksom mellan generaoner som ”grupper
med gemensamma upplevelser”.
A llhöra mer än en generaon: generaonsmångfald
10.13 Varje individ kan i princip llhöra era generaoner samdigt. Det här kan erbjuda
möjligheter såväl som påfrestningar i sociala relaoner. Till exempel kan äldre syskon ta på sig
föräldrauppgier (omsorg och fostran) gentemot yngre syskon. Släktens yngre generaoner kan
llfälligtvis ta rollen som lärare gentemot de äldre generaonerna ufrån deras högre kompe-
tens gällande användandet av kommunikaonsteknologi, medan de fortsäer a vara beroende
av de äldre generaonerna gällande försörjning eller i företagshierarkier. Föräldrar som studerar
kan dvis anta rollen som student medan vid andra dpunkter antar de föräldrarollen gentemot
sina barn.
10.14 Generaonsmångfald är karaktärisskt för varje individ. dea sä blandas släkt-
skap, sociala och kulturella inuenser. Det här kan ge upphov ll rollkonikter och upplevda
motsäningar.
Socialisering i generaonssammanhang: generav socialisering
10.15 Vad är det som utmärker individuella och kollekva relaoner mellan generaoner? I
regel går de hand i hand med inlärningsprocesser som är kopplade ll e gemensamt genomför-
ande av uppgier liksom ansträngningar a upprähålla och utveckla relaoner mellan genera-
oner över släktled. Det här antagandet illustreras på följande sä: när gamla och unga, ll exem-
pel mor- och farföräldrar och barnbarn, gör någonng llsammans kopplas dea oa ll lärande.
Referenser ll ålder eller generaonsllhörighet är också relevant för många former av lärande.
Genom dea aktualiseras en tredje faktor, nämligen överföringen, anpassningen och utveck-
lingen av det materiella, sociala och kulturella arvet. Dessa är specika socialiseringsprocesser.
228
10
10.16Generav socialisering kan denieras som utvecklingen av olika nyanser i social iden-
tet vid generaonsöverskridande lärande och e kriskt beaktande av deras gemensamma
ekonomiska, sociala och kulturella arv.
Generavitet
10.17 Generavitet används oa synonymt med generavt beteende i demogra. Enligt Erik-
son förstås det inom psykologin som en benägenhet från den äldre generaonen a ta hand om
de yngre. Vi föreslår en mer omfaande förståelse bestående av tre steg:
En första generalisering länkar föreställningar om generavitet ll idén a människor har en
förmåga a begrunda existensen av eerföljande generaoner i tanke och handling. De kan
kontrollera si generava beteende i hög grad. De esta kan faa e beslut om a ingå i
föräldraskap.
En andra generalisering är a människor har kapaciteten a ta hänsyn ll kommande genera-
oners välmående och agera däreer. Det här kan antas vara en skyldighet och e ansvar för
både individen och samhället.
En tredje generalisering, som nyligen har introducerats i debaen, tar hänsyn ll erfarenheten
och insikten a även unga kan, individuellt och kollekvt, utveckla en medvetenhet om äldres
välmående.
10.18 Enligt ovanstående, föreslår vi följande denion: generavitet hänför ll den mänsk-
liga förmågan a vara individuellt och kollekvt medveten om det ömsesidiga beroendet mellan
generaoner och a ta hänsyn ll dea i sina handlingar. — Den här tolkningen av generavitet
betonar potenalen för individens och samhällsgruppers sökande eer mening.
Dimensioner i relaoner mellan generaoner
Grundläggande denion
10.19Sociala relaoner mellan individer från två eller er generaoner, liksom inom en och
samma generaon, karaktäriseras av en medvetenhet om generaonsllhörigheten med dess
likheter och skillnader (relaoner inom och mellan generaoner).
10.20 Dessa relaoner konkreseras genom ömsesidig och reekterad inriktning, övertygel-
se, utbyte och lärande. Strukturen och dynamiken hos relaoner mellan generaoner är bland
annat beroende av instuonella uppgier (a säkra försörjningen, omsorg och uppfostran).
Samdigt är det vikgt a bevara och utveckla själva relaonerna.
10.21 Vår denion baseras på beskrivningen av (individuella eller kollekva) sociala relao-
ner som e ständigt pågående samspel som ”ramas in” på dea sä och som därmed inte är
unika. I många fall säs e ramverk från början genom uppgier som måste genomföras llsam-
229
10
mans eller genom sociala roller där vi möter varandra. Mest intressanta är relaoner mellan
föregående och eerföljande generaoner.
10.22 I e antal teoreska och empiriska analyser ställer man sig frågan huruvida man kan
idenera en social logik kring hur relaoner mellan generaoner uppstår. I vilken utsträckning
kan reglerna om utbyte och ömsesidighet llämpas? Är dea en annan utmärkande egenskap
för relaoner mellan generaoner?
10.23 I dea sammanhang är uppskjutandet av ömsesidighet eller förverkligandet av ömse-
sidighet mellan föregående och eerföljande generaoner av särskilt intresse. På vilket sä tar
dessa regler form gällande överföring av olika slag mellan föregående och eerföljande gene-
raoner? Hur ser relaonen ut mellan privat och oentlig överföring? Tre begrepp, konikter
mellan generaoner, solidaritet mellan generaoner och ambivalens i relaonen mellan gene-
raoner, llhandahåller en begriplig inriktning för a närma sig dessa frågor.
Konikter mellan generaoner
10.24Begreppet konikter mellan generaoner baserar sig på en uppfaning a dynamiska
skillnader mellan generaoner oundvikligen leder ll konikter.
10.25 En allmän uppfaning i tradionell och populär lieratur är a konikter mellan unga
och äldre är en mer eller mindre naturlig del av den (sociala) karaktären i dessa relaoner.
Hur dea tar form blir en drivkra för samhällets inneboende system-struktur. Maktstrukturer
i familj och släkt förstås som en ”naturlig” utgångspunkt. Konikter mellan unga och gamla har
på senare d diskuterats i relaon ll fördelningen av samhällets resurser och deltagande i väl-
färdssamhällets instuoner.
Solidaritet mellan generaoner
10.26Solidaritet mellan generaoner kan beskrivas som e uryck för ovillkorligt förtroende
mellan individer i samma eller olika generaoner.
10.27 Begreppet solidaritet mellan generaoner har i första hand blivit allmänt känt genom
forskning om åldrandet och relaoner mellan generaoner i USA, delvis som en reakon mot
föreställningen om en isolerad kärnfamilj, en försvagning av familj och släktskap och en ensidig
uppfaning om behovet av äldres stöd. Oa hänvisas ll modellen utvecklad av Bengtson och
Roberts (Intergeneraonal solidarity in aging families. Journal of Marriage and Family, 1991:
856–870) där sex dimensioner urskiljs: (1) associaonal solidarity (interakoners frekvens och
mönster), (2) aectual solidarity (typ, omfaning och ömsesidighet gällande posiva känslor),
(3) consensual solidarity (omfaningen av överenskommelse gällande atyder, värderingar och
övertygelser), (4) funconal solidarity (omfaning av givande och tagande av stöd och resurser),
(5) normave solidarity (styrkan i åtagandet i familjeroller och åtaganden) och (6) structural
solidarity (strukturella möjligheter för relaoner mellan generaoner, så som familjens storlek
eller geogrask närhet).
230
10
10.28 Det bör sägas a denna föreställning om solidaritet endast rör relaoner mellan gene-
raoner inom familjen. Kriker menar a givande och tagande, eller a vara involverad i gemen-
samma akviteter, även kan ske ofrivilligt och under tvång. Det nns dessutom en risk för en
normav idealisering av relaoner mellan generaoner. Därmed kan man föreslå a typologin
ses som e förslag ll en dimensionering av relaoner mellan generaoner. Det blir dock proble-
maskt a generalisera ll samhällsnivå. Det mångsidiga solidaritetsbegreppet vilar i allmänhet
på en övertygelse av a betydelsen av relaoner mellan generaoner i första hand denieras
genom dess bidrag ll en ökad sammanhållning i samhället. Genom dea blir avgörande aspek-
ter av den inre dynamiken i relaoner mellan generaoner förbisedda. På samma sä blir de
sociala bengelser som formar dem underskaade. Det här blir uppenbart i design, insamling
och analys av empirisk data.
Ambivalens i relaoner mellan generaoner
10.29 Begreppet ambivalens i relaoner mellan generaoner syar på det faktum a mik-
ro-sociologiska och makro-sociologiska relaoner mellan generaoner samdigt kan urycka
motstridiga och sammanhållna atyder och beteenden, så som kärlek och hat, oberoende och
beroende, närhet och distans. Dea har si ursprung i erkännandet av samhörighet och varia-
on. Vårt förslag ll denion är:
10.30Begreppet ambivalens i relaoner mellan generaoner hänför i en allmän mening ll
erfarenheten av pendelrörelsen mellan två motsaa poler av känslor, tankar, behov och sociala
strukturer i sökandet eer mening i sociala relaoner, fakta och texter, som är vikga för nyanser
inom jaget och för handlingsförmågan.
10.31 Begreppet ambivalens har si ursprung i psykoterapi liksom i Simmels begrepp indivi-
dualitet och socialitet. Det måste betonas a den vetenskapliga föreställningen om ambivalens
(i kontrast ll hur begreppet används i vardagen) inte per automak har en negav konnotaon
– erfarenheter av och a hantera ambivalens kan därmed ses som en utmaning för a hantera
relaoner. Det här kan ske på e socialt, kreavt och innovavt sä. Inytande, makt och auk-
toritet kan också vara betydelsefullt. Följaktligen kan olika sä a hantera ambivalens urskiljas,
så som ”solidaritet, ”frigörelse”, ”isolering” och ”symbios”.
10.32 Generaonsbegreppets etymologi hänför ll spänningen mellan konnuitet och inno-
vaon. Den parallella inmiteten och distansen resulterar också i sådana spänningar gällande
relaoner mellan generaoner.
10.33En generell heurisk hypotes kan postuleras enligt följande: av strukturella skäl – näm-
ligen en inm och oåterkallelig karaktär – får relaoner mellan generaoner en hög potenal för
upplevd ambivalens. De ”är” dock inte alld, och i alla fall, ambivalenta.
231
10
Relaoner mellan generaoner och sociala strukturer
10.34 A lldela en generaonsidentet sker inom en demogrask, social och kulturell struk-
tur. Det ger e ramverk ll fakska relaoner mellan generaoner för individer, grupper, orga-
nisaoner och andra sociala enheter. De här strukturella enheterna kan kallas relaoner mellan
generaoner på samhällsnivå.
10.35 Den här beskrivningen skiljer sig från de som enbart avser ”relaoner” som en mikro-
social interakon och samhällsrelaoner” som makro-social bengelse. Vi måste beakta a
det också kan nnas (abstrakta) relaoner mellan makro-sociala enheter, som manifesteras
genom faksk interakon mellan dess medlemmar. Generaonsbegreppet är därför lämpligt
för a skapa band mellan mikro- och makronivå, trots olikheterna. Indikaoner av dea kan
åternnas i Mannheims konceptuella mönster, nämligen ”generaonsposion – faksk genera-
on – generaonsenhet”.
10.36 Ur e demograskt perspekv är födelsekohort den vikgaste strukturella enheten. De
denieras som alla människor födda under en given dsperiod. I organisaonssammanhang är
kohort alla människor som blev medlemmar i organisaonen under en given dsperiod.
10.37 Enligt denionen av generaon ovan, är födelsekohort generaoner om de ingående
människorna, eller andra, kopplar födelsedatum, ålder eller inträde i en organisaon med biogra-
ska eller historiska erfarenheter av något slag som är relevant för deras identet och handling.
10.38 Analysen av strukturella relaoner och dynamiken mellan människor från olika genera-
oner kan också särskiljas baserat på d. Å ena sidan nns det generaoner som lever i samma
d (synkronisk). Å andra sidan nns det generaoner som inte delar liv (diakronisk), liksom
samberoendet mellan synkronisk och diakronisk generaonserfarenhet.
10.39 Generaoner bildar e komplext system av sammansaa sociala och dsmässiga
strukturer och relaoner. Dessa kan observeras i den mångsidiga generaonsllhörigheten hos
individer och i relaoner mellan generaoner. De kan kulminera i upplevelser av ambivalens om
den senare inkluderar en fas av reekon kring motstridiga möjligheter. Dea situeras i före-
gående generaoners arvsföljder och deras förlängning in i framden. Det saknas forarande
forskning med analyser av generaoner och relaoner mellan generaoner ufrån en dsdi-
mension, och det är därmed e lovande område för teoriutveckling och forskning om relaoner
mellan generaoner.
Element i generaonsordning och generaonspolicy
10.40 Med tanke barnets långvariga beroende av ”de gamla” liksom äldre människors
beroende av omsorg från ”de unga”, kommer relaoner mellan generaoner a handla om
a arrangera en naturlig socio-kulturell uppgi som kräver regler och förordningar. Det här är
e uryck för förståelsen av dessa uppgier och förhandlingen om variaon och inytande.
E exempel är hur begreppet föräldraauktoritet har ersas av begreppet föräldraomsorg vilket
indikerar en historisk förändring i generaonsordningen.
232
10
10.41Termen ”relaonslogik” hänför ll en etablerad form för a arrangera sociala relao-
ner, deras instuonella situering i ekonomiska och poliska maktrelaoner och deras räär-
digande genom tradioner, vanor och normer. De här reglerna, som ingår i sociala strukturer,
hänvisar ll en generaonsordning.
Grundläggande denion
10.42En generaonsordning kan denieras som summan av existerande regler för a orga-
nisera relaoner mellan generaoner i samhället och dess uppdelning i tradion, vanor och
regler. Dea urycks genom lagar och som element i relaonslogiken. Båda är också uryck för
existerande makt och auktoritetsstrukturer.
Generaon och kön
10.43 Generaon och kön är analyskt och empiriskt nära sammanbundna. Båda dessa kate-
gorier hänvisar ll biologiska fakta som kräver sociala, poliska och kulturella organisaoner.
Generavitet avgörs ufrån könsrelaoner. En historisk återblick visar a generaonsbegreppet
främst har använts för tolkning av män. Dea återspeglas i regleringar liksom i den asymmetriska
fördelningen av (vardagliga) uppgier. Dynamiken i påstådd och faksk förändring av könsroller
under de senaste decennierna är därför nära förbunden med hur relaoner mellan generaoner
organiseras. Det bästa exemplet är hur ”omsorgsuppgier” organiseras.
Rägheter i relaoner mellan generaoner
10.44 Föreställningen om rävisa inkluderar sociala normer liksom individens dygd. Det här
gäller också när relaoner mellan generaoner organiseras. Ufrån denna föreställning är rä-
visa relevant i mikro-sociala (ll exempel lärande i vardagen) och i makro-sociala (ll exempel
gällande fördelningen av samhällets resurser) sammanhang. Ufrån Aristoteles tes, som har
varit vägledande fram ll idag, kan vi urskilja två olika dimensioner av rävisa.
Den första dimensionen handlar om förfaranderegler. Här krävs a regler i samhällsordningen
llämpas rävist och likvärdigt, vilket också gäller för relaoner mellan generaoner.
– Den andra dimensionen syar på innehållet.
10.45 E rävist utbyte postulerar a man bör sikta på en jämlik nyofördelning i förhållande
ll individernas prestaoner. I lieratur inom statsvetenskap och naonalekonomi kan dea
även anges som rävis fördelning. Vidare kan fördelningsrävisa referera ll en individs posi-
on, värde eller förtjänst i förhållande ll staten. Behovsbaserad rävisa är e annat begrepp
för dea.
10.46 Nyligen har en pragmask förändring observerats i den lososka och eska diskursen.
Kärnan handlar om e fokus på sociala sammanhang, som resulterat i postuleringen av delta-
ganderävisa eller inkluderingsrävisa.
233
10
10.47 När dea appliceras på organiseringen av relaoner mellan generaoner betyder det-
ta: föräldrar llhandahåller materiella och immateriella llgångar ll sina barn som inte omedel-
bart, och ibland inte alls, återbetalas, om det ens är möjligt. Därmed handlar det om mer än bara
e rävist utbyte. Det är dock vikgt a ta hänsyn ll de olika behoven hos barn och föräldrar.
Båda formerna av rävisa är grundade i tanken a barn för vidare det materiella och immate-
riella arv som de har erhållit ll sina barn. Samdigt kan en eerfrågan uppstå på a förtjänster
som llförs inom och av familjer ll samhället, för ökat välmående och i form av humankapital,
erkänns av samhället exempelvis i form av en pensionsförsäkring.
10.48 Rävisebegrepp är dessutom relevanta för relaoner mellan generaoner som lever
nu, och i framden, gällande användning av naturresurser, omfaningen av statsskulden och
uppskaningen av det kulturella arvet. För a ta itu med den mångdimensionella förståelsen
av rävisa mellan generaoner föreslår vi en normav beskrivning av generaonspolicy som
är orienterad mot allmänna mänskliga rägheter och som samdigt pekar på det ömsesidiga
beroendet mellan generaoner och de skyldigheter som dea innebär. Barnkonvenonen är e
vikgt dokument för dea arbete.
10.49 Rävisebegrepp spelar också en roll i vardagen. Där blandas de bland annat med upp-
faningar om rävisa och jämlikhet. E vikgt kriterium är relaonen mellan jämlikhet och
ojämlikhet, som det urycks i talesäet kräver rävisa a jämlikhet bemöts med jämlikhet och
ojämlikhet med ojämlikhet.
10.50 I uppfaningen om rävisa är det vikgt med förståelsen av det förutna (exempel-
vis införskaandet av llgångar), nuden (nuvarande användning och ökning av llgångar) och
framden (a föra dea vidare). Följaktligen får frågan om rävisa mellan generaoner — paral-
lellt med det växande intresset för generaonsfrågor — stor uppmärksamhet. Rävisa mellan
generaoner är också av betydande intresse för poliska iniav. De refererar oa ll lososka
och poliska studier som nästan uteslutande behandlar generaoner som sociala kollekv (och
oa enbart i meningen ålderskohort).
10.51 Det är även vikgt a skilja rävisa mellan samda generaoner och rävisa för
påföljande generaoner. Det första betyder relaoner mellan generaoner (eller åldersgrupper)
som lever samdigt och det andra betyder relaoner mellan generaoner som dsmässigt följer
på varandra i framden. Här nns en deba om hur långt fram i den vi behöver tänka och om
de nu levande generaonerna ska ta med skyldigheter mot en ärran framd i beräkningen eller
inte. Uppmärksamhet riktas också mot den typ av relaoner som nns mellan dagens generao-
ner och framda generaoner, vars existens direkt eller indirekt beror på de beslut som faas av
nuvarande generaoner. E förslag har varit a perspekvet ska inkludera följden av åtminstone
tre generaoner (Lasle: ”intergeneraonal tri-contract”).
Kontrakt mellan generaoner
10.52 Kontrakt mellan generaoner kan vara en metaforisk beskrivning av e ”pay-as-you-
go-system” (betalning sker vid användning) i det oentliga pensionssystemet där den arbetande
234
10
generaonen betalar för pensionsersäningar ll den pensionerade generaonen genom sina
pensionsavsäningar. Här används välfärdsstatens generaonsbegrepp. Genom den demogra-
ska förändringen så prövas det väletablerade ”pay-as-you-go-systemet”, vilket föranleder dis-
kussioner om den fortsaa hållbarheten gällande en rävis fördelning mellan generaoner.
Mänsklig kapacitet (Humanvermögen)
10.53 Alstrandet av mänsklig kapacitet innefaar överföring och alstring av livskompetenser,
ll exempel allmänna förmågor a orientera sig i världen och interagera med andra individer.
Termen vital kapacitet framstår som den mest lämpliga termen för dea. En annan betydelse
refererar ll kunskap och färdigheter som möjliggör a individen kan arbeta, ll exempel arbets-
kapacitet i ordets vidare betydelse. Båda är i första hand en förutsäning för all ekonomisk,
social och kulturell interakon i samhället. Tvetydigheten i det tyska begreppet ”Vermögen”
är avsiktlig. Om vi urycker vår ”kapaciteta göra något, kan dea referera ll materiella
förutsäningar samt ll färdigheter och kunskap. Båda formerna av ”kapacitet” är beroende av
varandra.
Generaonspolicy
10.54 Generaonspolicy — i ännu en betydelse av ordet — är resultatet av insikten om nöd-
vändigheten a det nns samhällsorganisaoner för relaoner mellan generaoner. Där igenom
kan oualade och ualade generaonspolicys urskiljas.
10.55 Ufrån den nuvarande analysen gällande socio-polisk prakk, föreslår vi följande tes:
Generaonspolicy återspeglar aktuella insatser för rävisa mellan generaoner, både från stat-
liga och icke-statliga instuoner som fördelar resurser mellan generaoner. Två denioner
föreslås.
10.56 Beskrivande generaonspolicy: Generaonspolicy inkluderar alla insatser för a ins-
tuonalisera individuella och kollekva relaoner mellan generaoner i det privata och oentli-
ga rummet. Vidare måste vi förtydliga i vilken grad insatser på andra policyområden är avsiktligt
eller oavsiktligt relevanta.
10.57 Programmask generaonspolicy: Skapandet av generaonspolicy medför etableran-
det av förutsäningar som llåter skapandet av privata och oentliga relaoner mellan gene-
raoner i nud och i framd på e sä som garanterar utvecklingen av en ansvarsfull och sam-
hällsorienterad personlighet å ena sidan och samhällsutveckling å andra sidan.
10.58 E område av ökande betydelse inom llämpad generaonspolicy handlar om pro-
jekt under den övergripande rubriken dialog mellan generaoner. Individer från två eller er
åldersgrupper, som representerar olika generaoner, engagerar sig i gemensamma akviteter
och deltar i projekt som bidrar med samhällsnya. På samma gång moveras många deltagare
av möjligheten a vidareutveckla sig själva. Enligt antagandet a lärande (generav socialise-
ring) är en specik karaktärisk i relaoner mellan generaoner, kan dessa akviteter ses som
235
10
utbildningsprojekt. Dessa akviteter får yerligare polisk betydelse eersom de oa bygger på
iniav i civilsamhället. Om de får stöd från staten är dea oa i form av bidrag.
Diagram över en integrerad generaonspolicy
10.59 Följande diagram summerar förståelsen av generaonspolicy. Kärnan handlar om a
etablera sociala förutsäningar för e öppet och vidsynt skapande av relaoner mellan genera-
oner. Dessa förutsäningar är en nödvändig bengelse för a individen ska kunna utveckla en
oberoende och samhällsorienterad personlighet. Flera andra socio-poliska argument hänvisar
ll dea. De är en nödvändig förutsäning för e individuellt självförverkligande i utvecklandet
av en oberoende och samhällsorienterad personlighet. De kräver konnuerlig reekon i ljuset
av faksk och önskad samhällsdynamik. Eersom dea rör utvecklingen mot en ”hel människa”,
är det nödvändigt med en sammanställning av alla de statliga och icke-statliga organisaoner
som direkt eller indirekt påverkar organiseringen av relaoner mellan generaoner på struktu-
rell och instuonell nivå. De är grundade på specika normava argument som är internt sam-
manlänkade av mer generella argument (pilarna). Den här förståelsen inkluderar mer än enbart
en ögonblicksbild. Den involverar intensivt och akvt samarbete istället för enbart koordinaon,
och a hålla ögonen på gemensamma övergripande mål. Dea kräver en social och kreav
hantering av spänningar, sociala olikheter och intressen. På så vis ger en konceptuell integrerad
generaonspolicy vikga impulser ll en allmän samhällspolik.
ögonblicksbild. Den involverar intensivt och aktivt samarbete istället för enbart
koordination, och att hålla ögonen på gemensamma övergripande mål. Detta kräver en
social och kreativ hantering av spänningar, sociala olikheter och intressen. På så vis ger en
konceptuell integrerad generationspolicy viktiga impulser till en allmän samhällspolitik.
Utblick
10.60 ”Generationer berättas och räknas” (S. Weigel). Allestädes närvarande fakta,
vanligen kallat generationer och relationer mellan generationer kräver mångvetenskapliga
perspektiv. Det tillåter samtidigt att broar byggs mellan teori, praktik och policy. Det här
kräver olika metoder för forskning och kunskapsöverföring. Att förklara detta på en
lämplig detaljnivå skulle kräva ytterligare ett ”kompendium”. Den här texten visar dock
att frågor om relationer mellan generationer är ett fält som är akademiskt fascinerande och
efterfrågat i praktiken.
Sammanställning av specifika generati0nspolicyområden
Barndom/ungdom/familj/ålderdom/utbildning, etc.
Aktiviteter/uppgifter
Hushållsarbete – omsorg – socialisering
Skapande av relationer mellan generationer inom olika livsområden i
nutid och framtid
Personlighetsutveckling – identitet – handling
Allmänna politiska och etiska argument
Mänskliga rättigheter
Rättvisa
Skyldigheter
Pålitlighet
Generativitet
Genuskodning (”gendering”)
236
10
Utblick
10.60 ”Generaoner beräas och räknas” (S. Weigel). Allestädes närvarande fakta, vanligen
kallat generaoner och relaoner mellan generaoner kräver mångvetenskapliga perspekv.
Det llåter samdigt a broar byggs mellan teori, prakk och policy. Det här kräver olika meto-
der för forskning och kunskapsöverföring. A förklara dea på en lämplig detaljnivå skulle kräva
yerligare e ”kompendium”. Den här texten visar dock a frågor om relaoner mellan genera-
oner är e fält som är akademiskt fascinerande och eerfrågat i prakken.
ResearchGate has not been able to resolve any citations for this publication.
ResearchGate has not been able to resolve any references for this publication.