No full-text available
To read the full-text of this research,
you can request a copy directly from the author.
... Management of technology offers ongoing challenges to firms, due to the increasing cost and complexity of products and services against a background of global competition, IT-based innovation networks, accelerating industrial change, and of a shortening technology life cycle (TLC). In view of the fact that worldwide changes and progress are generally attributed to the development or introduction of new technologies and more than 50% of the new products and process are outsourced, the topic of technology transfer has became an important theme for both practitioners and academicians (Inzelt and Hilton, 1998; Kim and Kim, 2000; Lin and Berg, 2001; Lehner and Maier, 2000). Technology, the basic theme of this transfer process, is widely accepted as essential for improving the economy and wealth in changing competitive landscape. ...
... Considering the fact that high cost of producing new technologies and recognizing the fact that more than 50% of the new products and process are outsourced, has long been a comprehensively studied area for a variety of disciplines including economics and management (Inzelt and Hilton, 1998). Technology transfer in its most general sense is any process that aims at transferring technological know-how from a donor firm to a recipient (Khalil, 2000; Buratti and Penco, 2001). ...
Many SMEs in newly industrialized countries with limited technological infrastructure and R&D resources can still compete successfully at the international level. Those SMEs typically depend on technologies that are transferred from foreign partners of developed Western countries. Even though the topic of technology transfer has long been studied, the main stream studies focus on the hardware aspects, the soft - knowledge- facet of technology transfer is still a matter of concern. This study bridges a gap in the extant literature by examining interrelationships between knowledge sharing and the effectiveness of technology transfer from developed countries to SMEs in developing countries. In studying the data from 33 Turkish SMEs, and using the partial least squares structural equation modelling (PLS-SEM), we find that explicit knowledge sharing forms the fundament of technology transfer. Also the findings address a significant deficiency regarding tacit knowledge sharing.
... Innovation can be viewed generally as the process from idea generation to commercialization, i.e. bringing the idea or invention to the market as a new product, process or service (Mitasiunas, 2013). It passes through the phases of idea generation, research and development, product development, marketing and selling a new product or service. ...
p>Innovation is one of the most critical issues in research institutions which can be performed through certain routes within the technology transfer mechanism. As the demands of research implementation are increasing, a better mechanism should be deployed to foster innovation. This study will investigate the possibilities for technology transfer mechanism improvements by (i) identifying a number of steps required for innovation; (ii) measuring the efficiency of each step; and (iii) exploring the most efficient routes to innovate through the Dijkstra algorithm. Cases of research on essential oils and derivatives in the Research Center for Chemistry (RCC) of the Indonesian Institute of Sciences (LIPI) will be examined as the working example for the study. As a result of this study, a model containing a recommended sequence for the most efficient steps to innovation can be proposed. Using the proposed model, the efficiency rate of the technology transfer mechanism was increased twice, suggesting the possibility of stimulating innovation performance.</p
... It can be triggered by a single but important individual organizational member, the entire organization community or external bodies of the organization. The creation of TTOs in universities can be regarded as a sort of organizational innovation (Inzelt and Hilton 1999), resulting in the constitution of a new organizational field (Janis 2003, 248). ...
There is a lack of in-depth studies on how technology transfer organizations (TTOs) are organized and developed. This paper examines the evolution/institutionalization of TTOs in Tsinghua University (TU), as a microcosm of the development of TTOs in Chinese universities. It explores two issues in particular: what kinds of TTOs have been developed in TU and why some organizational forms become more institutio-nalised than others. In so doing, an analytical framework is developed by synthesizing the literature on organizational innovation and institutionalization. The analysis is based on extensive review of academic literature and policy documents, as well as on face-to-face interviews with practitioners involved in technology transfer in TU. The paper identifies the tendencies of TTO development in Chinese universities and advances theories on the institutionalization of university TTOs in general.
... For small firms both of these are problematic (Langley and Traux, 1994). The uncertainty under which they operate combined with their lack of resources makes research and development problematic (Chell and Baines, 2000;Marshall et al., 1995;Nordhaug and Gooderham, 1996;Wynarczyk et al., 1993). ...
In many countries small business accountants play an important role as business advisers for small firms in addition to providing basic accounting services. However, while some small firms make extensive use of external accountants as business advisers, a substantial proportion uses them only to a minor degree. On the basis of small firms in Norway the aim of this article is to contribute to our understanding of the determinants of such variations. Our study reveals that the quality, rather than the longevity, of the relationship between firm and authorized accountant is an important antecedent of the degree to which small firms use accountants as business advisers. In addition, the study indicates that the competency orientation of firms also functions as an important determinant.
... Chaston et al. (2001) also stated the same common conclusion with Matlay (2000) from many studies. Small firms often have limited ability to either acquire adequate information and/or utilize such information (Langley & Traux, 1994; Robertson et al., 1996). On the other hand, Tippins & Sohi (2003) mentioned that information technology (IT) is one of a number of useful tools for organizational learning but it is very expensive. ...
An upswing in labor costs and currency appreciation during the 1980s caused Asian countries and economic entities such as Hong Kong, Japan, and Taiwan to search for new manufacturing sites to obtain lower manufacturing costs. China, with its huge, rapidly growing market, was one of the main options for these Asian economic dynamos. How to find an appropriate method to evaluate an optimum place for a factory setup in China is essential to an enterprise. Analytical hierarchy processing (AHP) is a method to solve complex multicriteria decision problems. However, to make decisions based only on AHP results is not sufficiently reliable, especially when the results are too close to be precisely determined. To strengthen AHP analysis, we propose a “hybrid AHP” method. This method computes an error band (EB) of final AHP scores using its 95% Confidence Interval to estimate AHP score error and calculates EB combined with a “bootstrap” to mitigate expert pectoral bias. Based on our methods, our decision rule is “maximized AHP score and minimized EB.” To verify our methods, we took Taiwanese electronic assembly manufacturers selecting manufacturing sites in China as a case study. Our research found that Eastern China has a relatively higher consensus of preference for establishing their manufacturing sites.
... However, in terms of the absolute number of patents issued, these countries (even taken together) still lag far behind Germany. And more importantly, the structure of Russian patent applications radically differs from that of developed countries: just 9% of applications in Russia were in ICT and electronics (compared with 40 to 50% in OECD countries) with a majority filed in the 'food and agriculture' and 'materials and instrumentation' sectors (Jaggi 2005). Weighted indicators on scientific and technical journal articles demonstrate an even bleaker picture: a fivefold gap that is still growing between the EU15 and EU12/Russia. ...
This chapter aims to identify the development gap between the EU15/ EU12 and CIS countries and EU actual and potential candidates
across five dimensions (economic, human, openness, environmental and institutional). Special attention is paid to those gaps
that could potentially hamper the ENP. We focus on several areas such as (a) quality of life; (b) human capital (including
education and health); (c) innovation potential (including R&D, information and communication technologies); (d) openness
and trade potential (including trade regime and performance in logistics and infrastructure); (e) environmental public health
and ecosystem vitality objectives and (f) institutional development based on WBGI.
Any consideration of Western policies on East-West trade must take into account what we know of the likely responses to such policies—responses, that is, to the various alternative policies that the Western Alliance might pursue. The purpose of this chapter is to review what can be said on this score from past experience. So far as Soviet responses to Western policies directed at Moscow and her allies are concerned, there is no shortage of experience to review. Drawing conclusions for future policy from that experience, however, is not easy.
The impact of the knowledge based society, especially on knowledge intensive business services, proved to have a really significant influence on the development of services industry. Consultancy services are acknowledged as innovation-intensive and knowledge-intensive business services at the same time. On the base of qualitative and quantitative research, by combining the disparities analysis with logical ranking, critical assessments and explanatory associations, comparative analysis, and empirical research, this article aims to contribute to a better appreciation and understanding of the consultancy services sector in Romania, as part of the larger family of knowledge intensive business services. The regional differences of business and personalized consultancy services are considered for discussion and revealed in the specific of the national network that has a clearly defined center. The concentration of the consultancy companies and most employees in four regions reflects the theory according to which the supply of these services is unevenly distributed, following the potential clients from better developed areas of the country. In all four types of analyzed consultancy activities, the total profit is bigger than economic loss. The disparities between regions are also supported by the dynamic evolution of the consultancy sector in Romania.
It is intense competition, deregulation of markets, emergence of globalization, greater customer sophistication and changes in technology that have made the successful development of new services a key to success for many firms (de Brentani 1989; Stevens and Dimitriadis 2005; Storey and Kelly 2001a, b; Peaks and Riihela 2004). Service firms are becoming increasingly innovative and are playing an ever increasing role in the knowledge-driven economies of both the developed and the developing countries (Howells 2003). New service development (NSD) has emerged as an important research topic in service marketing, innovation management and operation management (Johne and Story 1998; de Brentani 1989; Menor and Roth 2007).
In the knowledge-based economy, the development of a particular type of services, knowledge intensive business services (KIBS), become one of the marking trends in economic evolution. The KIBS sector constitutes one of the characteristics of the contemporary economic (Muller E, Zenker A (2001) Business services as actors of knowledge transformation: the role of KIBS in regional and national innovation systems. Res Policy 30(9):1501–1516), and become one of the most dynamic components of the services sector in most industrialized countries (Strambach S (2001) Innovation process and the role of knowledge-intensive business services. In: Kulicke KM, Zenker A (eds) Innovation networks—concepts and challenges in the European perspective. Physica-Verlag, Heidelberg, New York, pp 53–68). According to the findings of the innovation survey on the Dutch service industry (Brouwer E, Kleinecht A (1995) An innovation survey in services: the experience with the cis questionnaire in the Netherlands. STI Review 16:141), service suppliers are commonly innovating. It has become clear that KIBS do innovate and hold an increasingly dynamic and pivotal role in innovation system (Gallouj F, Weinstein O (1997) Innovation in services. Res Policy 26(4/5):537–556), and a large share of innovative efforts in KIBS are related to the development of new services (Den Hertog P (2000) Knowledge-intensive business services as co-producers of innovation. Int J Innov Manag 4(4):491–528, Muller E, Zenker A (2001) Business services as actors of knowledge transformation: the role of KIBS in regional and national innovation systems. Res Policy 30(9):1501–1516).
There is a lack of in-depth studies on how technology transfer organizations (TTOs) are organized and developed. This paper examines the evolution/institutionalization of TTOs in Tsinghua University (TU), as a microcosm of the development of TTOs in Chinese universities. It explores two issues in particular: what kinds of TTOs have been developed in TU and why some organizational forms become more institutio-nalised than others. In so doing, an analytical framework is developed by synthesizing the literature on organizational innovation and institutionalization. The analysis is based on extensive review of academic literature and policy documents, as well as on face-to-face interviews with practitioners involved in technology transfer in TU. The paper identifies the tendencies of TTO development in Chinese universities and advances theories on the institutionalization of university TTOs in general.
Prioritering av vård väcker starka känslor bland många människor. Prioritering likställs ofta med nedskärningar av offentlig service. Ändå är prioritering det mest naturliga man kan tänka sig inom ett hälso- och sjukvårdsystem som finansieras kollektivt genom skatter. När prioritering sker öppet blir frågan dock känslig i ett skattefinansierat sjukvårdsystem eftersom solidariteten mellan medborgare med olika medicinska behov sätts på prov. En sjukvård organiserad efter den generella principen rymmer inslag av omfördelning, mellan frisk och sjuk, mellan lite och mycket sjuk, mellan rik och fattig och ofta mellan ung och gammal. När sjukvårdens möjligheter expanderar utan att samhällets ekonomi riktigt hänger med i svängarna kommer ett sådant system lätt i obalans. Frågan blir då hur mycket solidariteten tål – denna problematik möter våra politiker. Hur mycket omfördelning går egentligen att visa upp för medborgarna.
I rapporten undersöks tre fall med anknytning till prioritering. De är hämtade ur vardagen inom svensk hälso- och sjukvård under senare år och illustrerar en problematik som kommer att bli mer och mer påtaglig. Rapporten pekar på både möjligheter och problem.
Purpose
– This paper aims to understand the factors associated with perceptions of venture capital as a barrier to innovation in an important subset of knowledge-intensive service firms – technology-based business services. A general and longstanding neglect of services in studies of innovation and a common focus of innovation studies on the availability of, and demand for, risk capital has been noted.
Design/methodology/approach
– In exploring these issues, the authors draw on survey data collected from 264 technology-based service firms located in Scotland and Northern England. The data are subjected to bivariate and multivariate statistical analyses to help explore the extent of demand-side risk capital concerns.
Findings
– It was found that smaller, faster growing and R&D-intensive firms perception greater equity barriers. Moreover, firms who are relatively happy about the managerial competencies available to them, but who identify deficiencies in marketing skills and the availability of external debt finance (which may say something broadly about their financial neediness), are shown to be “needy”.
Originality/value
– Studies of venture capital demand are relatively rare. Studies involving innovative service firms are rarer still. Given the prominent role of service firms in advanced economies and the changing perspective of the role of services in innovation, studies of financial constraints to innovation in services are timely. Innovation policy in advanced economies continues to be premised on patterns identified in manufacturing industries. This paper contributes to a broader perspective that views [technology-based] business services as dynamic innovation actors.
Denna rapport redovisar hur Landstinget i Östergötland, under medverkan av representanter för Institutionen för medicin och hälsa (IMH) vid Linköpings universitet, under åren 2010 till 2012 utvecklade och prövade ett program där forskningsbaserad kunskap sammanställdes och presenterades vid dialogmöten bland kliniska enheter i landstinget. Avsikten var att anpassa ett program som prövats i provinsen Alberta i Kanada, ” The Alberta Ambassador Program”, till svenska förhållanden. Den styrgrupp som under Metodrådet ansvarade för programmet genomförde 2012 sammanlagt 14 dialogmöten vid sjukhuskliniker och vårdcentraler i Östergötland.
Rapportens syfte är att med hjälp av ett ramverk för ”knowledge brokering” - en form för kunskapsöverföring i hälso- och sjukvård - analysera utvecklingen och genomförandet av programmet för ordnat införande av metoder (”Östgötamodellen”) och jämföra med den kanadensiska modellen samt diskutera eventuella skillnader och likheter mellan modellerna.
The purpose of this study is to gain a better understanding of how top performing new service development activities within knowledge intensive business services are implemented in Chinese context. Data were collected via questionnaires through face-to-face interviews with managers knowledgeable about new service development in their organization (sample size 192). Discriminant analysis was chosen to identify the factors that are responsible for top performing new service development activities. Our results imply that employee competence, formal NSD process, reputation and use of IT are central issues in the development of new knowledge intensive business service. This study outlines that the NSD management should perform to strategically leverage on these four antecedents of top performing NSD activities.
Organisational learning is increasingly being mentioned in the literature as a mechanism for assisting the market performance of small firms. There exists, however, limited empirical evidence on either the benefits conferred by organisational learning and the learning systems utilised to manage the process. A survey of small UK manufacturing firms was undertaken to acquire data on whether a relationship exists between learning style and the competencies exhibited by organisations. The survey also sought to determine the nature of learning systems used by small manufacturing firms. The results suggest that as firms move from a lower-level to a higher-level learning style, this is accompanied by competence enhancement that can contribute to improving organisational capability. It also appears that a higher-level learning style is accompanied by the adoption of a more formalised learning system inside the organisation. The implications of these findings are discussed and proposals presented on the needs for further research.
Challenges in the global market and sensitive cross-Straits relations negatively influence Taiwanese industries. Continuous learning is the way to respond to the challenges posed by the rise of China in the world economy. Learning is the process by which knowledge is refreshed. A learning organization is a more competitive organization. Many researchers have discussed the relationship between organizational learning and business performance, but few of them have explored the issue in practice. This article provides a more thorough assessment of the link between organizational learning and organizational performance for industry comparisons. It also aims to determine the status of Taiwan's industries with regard to organizational learning. The findings of the study demonstrate that applying organizational learning influences corporate performance; however, only high-tech and financial firms have consistently applied the organizational learning concept throughout their organizations. Our investigation may offer new insights into organizational learning, and enable leaders and scholars alike to develop strategies to enhance competitiveness.
This paper focusses on technologies which have failed to reach the marketplace for reasons which are connected more with the organization in which they were developed than with the technology itself. They are referred to as stagnant technologies.
Such technologies can clearly be exploited via joint ventures; however there can be problems of finding a suitable partner and managing the partnership when one has been found. To overcome such problems a role for a third party is suggested which has been called the catalyst firm. Such a firm can be involved in identifying stagnant technologies, locating a suitable partner, and assisting in the management of the partnership through to commercialization.
This approach is central to the activities of Aprotec, a Manchester‐based company specializing in the development and commercialization of new technologies, which plays the role of the catalyst firm. Experience to date is described in the paper, and a case study is used to show how the approach has been successfully applied in practice.
This paper looks at some of the factors imposing on the resourcing of R&D in the face of fluctuating demand. R&D has various features that differentiate it from other aspects of corporate activity and consequently managerial strategies for dealing with R&D may vary substantially. The implications for R&D strategies and the acquisition of technology are considered under different demand conditions. Various alternative strategies are developed including contracting out, technology licensing and the maintenance of an in-house facility through labour hoarding. New and existing empirical estimates are used to support the arguments and explain corporate strategy in this area.
Organisational learning is increasingly being mentioned in the literature as a mechanism for assisting the market performance of small firms. There exists, however, limited empirical evidence on the learning systems utilised to manage the process. A survey was undertaken to acquire data on whether a relationship exists between learning style and the nature of learning systems used by small UK manufacturing firms. The results suggest that as firms move from single towards double-loop learning this is accompanied by the adoption of a more formalised learning system inside the organisation. The implications of these finding are discussed and proposals presented on the needs for further research.
This paper aims to provide some guidelines for operators involved in local development related to the creation and management of territorial networks as critical tools to foster forms of efficient, effective and sustainable local development. Some models of local territorial networks' structure and dynamics are described on the basis of the contributions of the complex networks' theories. The definition of these models provides an important contributions in improving the success possibilities and impact capabilities of technological transfer initiatives and innovation diffusion action above all at local level on the basis of stable and long term systematic collaborations, not linked to isolated and extemporaneous initiatives.
Concerns that small firms encounter credit constraints are well entrenched in the literature, despite widespread empirical
evidence that a relatively small proportion of small firms have their loan applications rejected. However, many firms may
be discouraged from applying for fear of rejection. These businesses are the focus of this paper. Based on responses to a
large-scale postal survey of UK small and medium-sized enterprises (SMEs), we find that twice as many businesses were discouraged
from applying for a bank loan than had their loan request denied. More particularly, we observe a number of distinguishing
characteristics of “discouraged borrowers” (relative to applicants). These include: strategy, sector, prior entrepreneurial
experience and banking relationships. The implications of our findings for policy and future research are briefly discussed.
KeywordsSmall firms–Funding gap–Banks–Loan finance–Loan denial–Discouragement
The upper-income, advanced industrial countries of the world today all have market economies with open competition, competitive multi-party democratic political systems, and a secure government monopoly over violence. Such open access orders, however, are not the only norm and equilibrium type of society. The middle and low-income developing countries today, like all countries before about 1800, can be understood as limited access orders that maintain their equilibrium in a fundamentally different way. In limited access orders, the state does not have a secure monopoly on violence, and society organizes itself to control violence among the elite factions. A common feature of limited access orders is that political elites divide up control of the economy, each getting some share of the rents. Since outbreaks of violence reduce the rents, the elite factions have incentives to be peaceable most of the time. Adequate stability of the rents and thus of the social order requires limiting access and competition-hence a social order with a fundamentally different logic than the open access order. This paper lays out such a framework and explores some of its implications for the problems of development today.
Reumatiska sjukdomar drabbar många människor och är förknippade med såväl lidande som stora belastningar på samhällsekonomin.
Syftet med denna studie har varit att skatta bördan av reumatiska sjukdomar på samhällsekonomin i Sverige. Detta med avseende på såväl konsumtion av sjukvård (direkta kostnader) som produktionsbortfall till följd av arbetsoförmåga (indirekta kostnader). En redovisning görs även av kvinnors och mäns respektive andelar av kostnaderna.
Studien är en sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness analysis). Kostnader för sjukvårdskonsumtion har beräknats med hjälp av Socialstyrelsens nationella patientregister vad gäller slutenvård samt Apotekets Diagnos-Recept undersökning gällande läkemedel och öppenvård. Beräkningar av kostnader för produktionsbortfall i form av sjukskrivningar och förtidspensioner/sjukbidrag har baserats på Riksförsäkringsverkets diagnosklassificerade urvalsstatistik.
De totala kostnaderna för reumatiska sjukdomar i Sverige år 2001 beräknades till ca 36,4 miljarder kronor. Av dessa bestod 31,3 miljarder kronor (86%) av indirekta kostnader (produktionsbortfall), medan direkta kostnader (vård och läkemedel) uppgick till 5,1 miljarder kronor (14%). Kvinnornas andel av kostnaderna var ca 2/3 (för såväl direkta som indirekta och totala kostnader). Försäkringskassans utgifter förknippade med reumatiska sjukdomar uppgick till totalt ca 12,5 miljarder kronor. Detta var ca 16% av de totala utgifterna för samtliga diagnoser.
Sammanfattningsvis är den samhällsekonomiska bördan av reumatiska sjukdomar i Sverige mycket omfattande. Relationen mellan direkta och indirekta kostnader gör det rimligt att benämna reumatisk sjukdom (de diagnoser som ingår däri) en socialförsäkringssjukdom, vilket också visar sig i stora utgifter för Försäkringskassan. I förhållande till kostnadernas totala omfattning konsumerar dessa patienter relativt begränsad mängd sjukvårdsresurser.
Fotsår och andra fotkomplikationer vid diabetes orsakar stort lidande och tar stora sjukvårdsresurser i anspråk. Mycket talar för att frekvensen och svårig-hetsgraden av fotkomplikationer kan minskas med god förebyggande vård och effektiva metoder för att diagnostisera problemen i ett tidigt stadium. I rapporten redovisas resultatet av en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen om värmemätning som metod för prevention av fotproblem hos personer med diabetes. Rapporten innehåller också resultat som inte publicerats tidigare från en försöksanvändning av fotplattan SpectraSole Pro 1000, en ny bildgenererande teknologi som baseras på värmekänsliga flytande kristaller och som visualiserar värmefördelningen i fötterna. Målgrupper för rapporten är beslutsfattare, vårdpersonal samt patienter.
Inledningsvis beskrivs epidemiologi samt riktlinjer och vårdpraxis för prevention och behandling av fotkomplikationer vid diabetes. En redogörelse ges för samhällets kostnader för fotsår samt värdet av en tidig diagnos för prevention av allvarliga komplikationer. Därefter beskrivs kunskapsläget vad gäller sambandet mellan värmeförändringar och fotproblem. Vidare ges en beskrivning av utveckling och användning av olika teknologier för värme-mätning, varefter SpectraSole-studien avrapporteras.
Baserat på litteraturgenomgången har kostnaden för diabetiska fotsår beräknats. Men variationen i ingångsvärdena har varit stor eftersom de ingående studierna utförts i olika länder och med olika studiepopulationer. Detta har lett till en hög osäkerhet i de estimerade värdena, särskilt vad gäller medelkostnaden generellt för ett fotsår, där populationer med mycket varierande sjukdomsgrad använts. Totalkostnaden för diabetiska fotsår i Sverige kan uppskattas ligga i intervallet 851 - 1625 miljoner SEK per år och medelkostnaden för ett fall av fotsår som lett till amputation är 249 000 - 462 000 SEK. Sjukhusvård är det som kostar mest, medan förebyggande vård och diagnostik har relativt låga kostnader. Att reducera antalet dagar på sjukhus borde därför ha förutsättning att vara lönsamt. Preventiva insatser och ett förbättrat omhändertagande av patienterna i multi-disciplinära fotteam har reducerat amputationsfrekvensen betydligt under senare år men litteraturen pekar på att det fortfarande finns mycket att vinna på en intensifierad förebyggande vård och ett tidigt omhändertagande. Ett uppskattat antal fotsår per år i Sverige är idag 8600, vilket med en amputationsincidens på 15 procent innebär att cirka 1300 fotsår leder till amputation. Kostnaden för dessa beräknas till 324 - 601 miljoner SEK per år.
Studier har visat att det finns ett samband mellan ökad temperatur och begynnande fotproblem hos patienter med diabetes. Smärta förekommer sällan på grund av perifer neuropati hos patienten och förhöjd temperatur kan därför vara en viktig indikator för fotkomplikationer som inte kan observeras på annat sätt. Rekommendationer om temperaturundersökning av diabetesfötter ges i konsensusdokument och riktlinjer, både i Sverige och utomlands, men mätning med något instrument utförs mycket sporadiskt. Skanning med IR-termometer är en möjlig metod men detta är tidsödande och praxis idag är att man med handen känner av fotens hudtemperatur.
Försök har gjorts med daglig monitorering av fottemperaturen i hemmet och dessa studier indikerar att frekvensen fotsår skulle kunna minskas med över 60 procent. Det finns dock inget i den studerade litteraturen som tyder på att metoden införts som standard någonstans. Det är främst två metoder för värmemätning som fått klinisk tillämpning på experimentell basis. Dessa är skanning med IR-termometer samt termografi med flytande kristaller (LCT). Båda teknikerna har en låg kostnad och är okomplicerade att använda.
Vid försöksanvändningen av fotindikatorn SpectraSole Pro 1000 har patienterna först undersökts enligt nuvarande praxis för fotundersökning och därefter med fotindikatorn. Fynd från undersökningen med fotindikatorn jämfördes sedan med den information som framkommit i standard-undersökningen. I studien gjordes 69 mätningar och antalet patienter var 65. En undersökning med fotindikatorn upplevdes som enkel och snabb att utföra och de bilder som genereras av problemområden kan eventuellt göra patienterna mer delaktiga i vård och inspektion av sina fötter.
SpectraSole Pro 1000 detekterade 75 procent av förväntade problemområden bland de fall som hade sämst fotstatus och i hela materialet upptäcktes sex temperaturskillnader som missats i den ordinarie undersökningen. Av detta kan man dra slutsatsen att instrumentet tillför information, men att det inte kan ersätta den inspektion som är standard idag. För att kunna avgöra i vilken grad fotsårs- och amputationsfrekvensen påverkas, samt betydelsen av detta för livskvalitet och överlevnad, krävs en större studie med långtidsuppföljning av fotkomplikationer i studiepopulationen.
Baserat på den undersökta litteraturen kan man konstatera att det idag finns indikatorer på att regelbunden värmemätning av diabetikers fötter är av värde. Värmemätning kan dock endast utgöra ett komplement till nuvarande under-sökningspraxis. Vid en eventuellt ändrad praxis, där värmemätning ingår som standard, kommer resursanvändningen för att fastställa fotstatus hos patienterna att öka, medan eventuellt sparade kostnader står att finna längre fram i vårdkedjan. Snabba insatser är avgörande för den vidare utvecklingen av nyupptäckta skador på fötterna och en omfördelning av resurser till diagnostik och tidigt omhändertagande skulle sannolikt bli nödvändig.
Diabetic foot complications impose a major economic burden to society and lead to decreased quality of life for the patients. Preventive measures and effective diagnostic methods are necessary to limit the incidence of foot ulcers and lower limb amputations. This report covers a systematic review of the scientific literature on temperature measurements for prevention of diabetic foot disorders and a feasibility study of a new LCT-technology that shows the warmth distribution of the feet. The target readers for the report are decision makers, medical professionals and patients.
The epidemiology of the diabetic foot is explored as well as guidelines and current practices for prevention and treatment. Further are the costs of diabetic foot ulcers estimated, based on the literature, and the value of early diagnosis is discussed. There is, however, a large variation in the basic data, depending on variations in study populations and country of origin in the included literature, which has lead to fairly indefinite estimates. Foot ulcer costs in Sweden are estimated to 851 - 1625 million SEK each year. The average cost for a case of foot ulcer, from diagnosis to healing, is 99 000 - 189 000 SEK. The highest costs are for hospitalisation, while prevention and diagnostic measures incur relatively small expenses. This means that reduction of hospital admissions through preventive care has a potential to be cost effective. Implementation of multi-disciplinary foot-care teams during the past years has led to dramatic reductions in the frequency of lower limb amputations, but there is still a lot to be gained by early diagnosis and prevention. The estimated number of foot ulcers in Sweden today is 8600. With an amputation incidence of 15 % this indicates that 1300 ulcers each year will result in an amputation, incurring costs estimated to be 324 - 601 million SEK.
Studies show that increased temperature can be used as a predictive sign of future ulceration of the diabetic foot. The patient seldom feels pain because of peripheral neuropathy, and thus, temperature can be an important indicator of foot disorders that otherwise would have passed undetected. Recommendations about temperature evaluation are given in consensus statements and guidelines, in Sweden and elsewhere, but instrumental measurements are seldom performed. Scanning with an IR-thermometer is one available, but time consuming, method and today's practice is palpation of the foot temperature.
Studies of daily home monitoring of foot temperature points at a more than 60 % decreased incidence of ulcers. There is, however, nothing in the studied literature to indicate that the method has been adopted for standard use anywhere. There are mainly two technologies for temperature measurement that have had an experimental clinical application. They are scanning with IR-thermometer and liquid crystal thermography (LCT). Both technologies have low costs and are easy to use.
Results that have not been published previously are reported from the feasibility study of the new LCT foot indicator SpectraSole Pro 1000. The patients initially had their foot status determined in a standard examination, according to current practice, and were thereafter examined with the LCT instrument. Findings from the examinations with SpectraSole Pro 1000 were then analysed and compared to the preceding ordinary examinations. 69 examinations were performed in 65 patients. An examination with SpectraSole Pro 1000 was considered easy and quick to perform and the instrument clearly visualised problem areas of the foot, which might motivate patients to a higher compliance and contribute to a better foot-related behaviour.
SpectraSole Pro 1000 detected 75 % of the foot problems among the patients in the three groups with the worst foot status. Among all patients the instrument detected six cases that had been missed in the ordinary examination. This leads to the conclusion that the foot indicator gives additional information, but cannot replace the standard inspection of the foot. To be able to assess how the incidence of ulcers and amputations is influenced, a larger trial must be performed in the primary care setting, preferably with a long term follow up to assess the outcome of prevented foot complications.
Based on the studied literature, the conclusion can be drawn that regular temperature monitoring of diabetic feet probably is of value. However, temperature monitoring can only be a complement to the current practice for foot examination. If temperature monitoring was to be included in a regular practice, costs for determination of foot status and primary foot care would increase, while potential savings would be on specialist care and hospitalisation. A rapid diagnosis and early intervention is crucial for the healing of lesions of the diabetic foot and a redistribution of resources to early interventions might be necessary.
Studiens syfte var att undersöka effektivitet och kostnadseffektivitet för nyförskrivning av hörapparater, inkluderande jämförelse mellan ”enkel” apparat (analog) och ”avancerad” (digital). Studien var randomiserad ”cross-over”- studie, enkelblind genom att apparaternas höljen gjorts likartade och utan beteckningar. Som utfallsmått användes dels ett primärt utfallsmått, ”tal i brus”, dels generiska mått relaterade till problemlösningsförmåga (IPPA, PIRS) och hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, HUI3). Vidare studerades brukarnas preferenser vad gäller apparat såväl utan som med kännedom om kostnader. Studien gjordes i samverkan med hörcentraler vid landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län. Under 2002 och 2003 rekryterades 161 brukare till studien; medelåldern var ca 70 år, 60 procent män och 40 procent kvinnor.
Nyförskrivning av hörapparat, ”bakom örat”-modell bilateralt om ej kontraindikation för detta förelåg, ger för samtliga ovan nämnda utfallsmått en avsevärd förbättring. Förskrivningens kostnadseffektivitet, med fritt val mellan apparattyperna (ungefärligen lika många väljer enkel som avancerad), ger en kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår av 80 000 kronor mätt med EQ-5D och 17 300 kronor mätt med HUI3. Härvid har vi antagit att livskvalitetsförhöjningen står sig över fem år, vidare har kostnader inkluderats för läkarbesök, audiogram, utprovning, tillverkning av två insatser samt apparatkostnader.
I en jämförelse mellan apparattyperna ger den avancerade apparaten signifikant högre andel uppfattade ord i ”tal i brus”-testet samt signifikant bättre problemlösningsförmåga (IPPA), dock endast något svagare förbättring enlig PIRS. Livskvaliteten (EQ-5D) skattades något högre för den enkla apparaten.
När brukaren genomgått testperioder med respektive apparattyp erbjöds han/hon att välja apparat. Utan kännedom om egenavgifterna valde 62 procent den avancerade apparaten. Med kostnadskännedom ändrade sig 11 personer och valde enkel apparat, en valde unilateral anpassning men bibehöll avancerad apparat. Med kostnadskännedom var således fördelningen mellan apparattyperna lika. Betalningsviljan är således för många brukare betydande och kan uppgå till en merkostnad av ca 8000 kronor för att få den avancerade apparaten i stället för den enkla. Utan kostnadskännedom valde 88% dubbelsidig anpassning och 12% hörapparat till enbart ett öra. Med kostnadskännedom ändrades detta till 87% respektive 13%.
Studien har visat att hörapparatförskrivning för förstagångsanvändare har hög kostnadseffektivitet. Avancerad apparat ger signifikant förbättrad taluppfattning jämfört med enkel apparat. Livskvalitetsmätningarna i studien tyder på att det är svårt att utifrån dessa avgöra värdet av specifika olikheter mellan apparattyper.
Skin cancer is one of the most rapidly increasing cancers among the Swedish population and a significant cause of illness and death. The aim of this study was to from a societal perspective estimate the total cost of skin cancer in Sweden in 2005, using a combined top-down and bottom- up, prevalence based cost of illness approach. The total cost of skin cancer was estimated to 1,25 billion SEK (1 €= 9,3 SEK). The direct costs were estimated to 665 million SEK and constituted 53 percent of the total cost. Indirect costs were estimated to 583 million SEK and constituted 47 percent of the total cost. The main cost driver was production lost caused by premature death, amounting to 39 percent of the total cost.
In addition, this study compares the cost of skin cancer with the costs arising from road traffic accidents. Focusing on the methodological differences that arise when comparing economic cost founded on similar but yet different methods when conducting cost analysis. We demonstrate that the seemingly large difference between the cost of skin cancer and the cost arising from road traffic accident, in reality is not as large as it first appear.
Den svenska primärvården med vårdcentraler har utvecklats under en 40-årsperiod. Utvecklingen har delvis varit en anpassning till den alltjämt dominerande specialistvården med anknytning till sjukhusen. I takt med den medicinteknologiska utvecklingen har det också skett en överföring av flera patientgrupper i öppna vårdformer och många av de stora folksjukdomarna utreds och behandlas numera i primärvården. Resurstillskottet till svensk primärvård har i relativa tal varit mindre än det till sjukhusvård under den 40-åriga perioden och det har skapat prioriteringsproblem.
Frågor om hur prioriteringar går till och bör gå till blir alltmer aktuella i primärvården i takt med att man upplever att resurserna inte räcker till. Studier och diskussioner om prioriteringar saknas till stor del och det har inte funnits någon vana att hantera prioriteringssituationer inom primärvården. Inte heller har det funnits stöd eller verktyg för att underlätta prioriteringsarbetet för de som arbetar i primärvården.
Detta projekt om prioriteringar i primärvård vill belysa hur primärvårdspersonal tänker och agerar i prioriteringsfrågor och hur prioriteringsarbetet sker i praktiken vid ett slumpmässigt urval av landets vårdcentraler. Vi anser därför att resultaten är representativa för svensk primärvård.
Projektet utgår från Institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet (Per Carlsson, Eva Arvidsson och Lars Borgquist) i samarbete med Primärvårdens FoU-enhet i Jönköpings läns landsting (Kjell Lindström, Jan Mårtensson och Linda Frank). Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd från forskningsprogrammet Sjukvårdens förändringar, ett samarbete mellan Region Skåne, Västra Götalands Regionen, Landstinget Västmanland, Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.
Tack till alla de personer som medverkat vid intervjuerna, övriga personer i projektet samt anslagsgivaren.
Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, avdelningen för Barnoch ungdomspsykiatri vid IMK, Hälsouniversitetet i Linköping och Elevhälsan inom Specialverksamheter i Linköpings kommun. Tidigare har AD/HD och relaterade tillstånd belysts vad gäller epidemiologi, behandling och hälsoeffekter i CMT-rapport 2003:4. Nyligen har området studerats mer från ett samhällsperspektiv i CMT-rapport 2005:3. I denna tredje rapport tillförs ett anhörigperspektiv från intervjuer med anhöriga i Östergötland.
I litteraturen har få utvärderingar från ett anhörigperspektiv av insatser vid AD/HD och relaterade tillstånd kunnat återfinnas. Det är vår förhoppning att denna rapport kan bidra till ett bredare perspektiv.
Vi vill rikta ett varmt tack till alla deltagande familjer. Vi tackar även skolpsykiater Ann Fristedt och Elevhälsan i Linköpings kommun, docent Per Gustafsson och avdelningen för Barn- och Ungdomspsykiatri vid Hälsouniversitetet i Linköping, samt Landstinget i Östergötland som på olika sätt stöttat arbetet.
Utgångspunkten för denna rapport var en kvalitetskontroll av rutiner för postoperativ smärtlindring vid Anestesikliniken på US i Linköping under 1997-1999. Vid denna kontroll upptäckte vi en del svagheter i rutiner, bl.a. att epiduralsmärtlindring avslutades tidigare än avsetts i högre frekvens än väntat. Under denna period registrerades en mängd uppgifter om aktuell behandling och olika utfall i en databas. Resultatet pekade på att den mest använda metoden i praktiken var förenad med extrainsatser som bidrog till högre kostnader. Denna kunskap ledde fram till en vidare frågeställning än vad som traditionellt diskuterats i dessa sammanhang nämligen hur de aktuella metoderna förhåller sig till varandra när även kostnader för behandlingen tas i beaktande. Det första steget att besvara denna fråga var ett projektarbete i kursen om Klinisk Utvärderingsvetenskap (KLUV) som anordnades av Linköpings universitet med stöd av Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen. Studien har sedan vidareutvecklats och färdigställts vid CMT med ekonomiskt stöd från Landstinget i Östergötland.
Syftet med rapporten är att belysa hur två metoder för postoperativ smärtlindring (epiduralbedövning och intravenös opioidbehandling med patientkontrollerad pump) fungerar i vardagssjukvård med hänsyn tagen till både kostnader och effekten på smärta. Frågan om vilken metod som är den bättre av dessa har diskuterats under senaste decenniet. Epiduralbedövning tycks ge bättre smärtlindring, men det är oklart vilket mervärde som den skillnaden i smärtintensitet ger oavsett om den mäts som patientupplevd, medicinsk eller samhällelig nytta. Frågan om vilken behandlingsform som är mest kostnadseffektiv är intressant eftersom den här typen av smärtlindring är vanlig och berör ett stort antal patienter i sjukvården. Vår förhoppning är att vi med hjälp av denna hälsoekonomiska modellanalys av beslutsproblemet kan bidra till ett bättre beslutsunderlag men också väcka ett intresse för att göra hälsoekonomiska utvärderingar av smärtlindringsmetoder vilket hittills varit relativt ovanligt.
Studien har genomförts i samarbete mellan CMT och AnOp Centrum vid US i Linköping. Flera personer har bidragit till denna rapport och vi vill tacka Mona Lindblad och Lilian Adamsson som var ansvariga för databasen under åren 1997-1999. Vi vill vidare tacka Martin Henriksson vid CMT för värdefulla synpunkter.
Studier av prioriteringar i primärvården är särskilt intressanta eftersom det är där de allra flesta av oss kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är också i primärvården prioriteringar och olika former av ransonering på grund av begränsade resurser är vanliga. De allra flesta av oss förstår och accepterar att vi inte omedelbart kan få träffa en läkare om det inte rör sig om akuta och allvarliga sjukdomstillstånd. Vi finner många gånger ett råd om egenvård som en tillfredställande lösning för tillfället. Hur olika prioriteringar görs ”bakom kulisserna” är dock många gånger oklart för oss. Vi kan ibland t.ex. undra varför vi får betala för vissa vårdtjänster medan andra är gratis. Osäkerhet om på vilka grunder prioriteringar sker gäller inte bara för patienter utan även sjukvårdspersonal. Erfarenheter från flera olika håll i Sverige pekar på att de etiska riktlinjer som utgör kärnan i riksdagens prioriteringsprinciper är svåra att använda i praktiken. Det är därför angeläget att få mer kunskap om hur prioriteringsprinciper och begrepp uppfattas av sjukvårdspersonalen för att utveckla arbetsformer som är begripliga och förenliga med rådande rutiner.
Distriktsläkare, mottagningssköterskor och distriktssköterskor vid fyra vårdcentraler som tidigare deltagit i en prioriteringsstudie har inbjudits att diskutera prioriteringar utifrån ett antal frågeställningar. Resultaten från dessa diskussioner visar bland att olika begrepp tolkas på många olika sätt. En framgångsrik implementering av den etiska plattformen kräver antagligen betydligt mer av öppna diskussioner om prioriteringar och principer i det dagliga vårdarbetet.
Två allmänläkare Eva Arvidsson från Kalmar och Malin André från Falun har bidragit med den största insatsen i projektet som för övrigt inbegriper Lars Borgquist från Avdelningen för allmänmedicin vid Linköpings universitet och Kjell Lindström från Primärvårdens utvecklingsenhet i Jönköping. Studien har finansierats av Forskningsrådet för sydöstra sjukvårdsregionen (FORSS).
Jag vill på projektgruppens vägnar tacka alla medverkande från vårdcentralerna Lindsdal och Borgholm i Kalmar läns landsting, Öxnehaga i Jönköpings läns landsting och Ryds vårdcentral i Landstinget i Östergötland.
Linköping 2007-07-24
Per Carlsson
The role innovation can play to make enterprises more dynamic and competitive is surely well known. For rural small and medium enterprises (SMEs) this can become a critical issue because they often need financial and technical incentives and support from public and private research institutions in order to make innovation accessible to them. Yet bridging research and productive dimensions is not always an easy task The cooperation between researchers and rural entrepreneurs can become a rather demoralizing experience for both parties due to the action of a large number of inadequacies caused not only by financial, technical or organizational factors but also by cultural diversities and different approaches. This paper proposes some considerations matured by the authors while cooperating with some rural SMEs of agro-industrial and agrobusiness sectors in Central Italy to implement actions of innovation and know how transfer. The experiences reported have been made within the framework of article 15 of the Ministerial Decree (Ministry of University and Research) n. 593/2000 which allows temporary deployment of personnel from research institutions in SMEs. In this paper the authors outline some methodological guidelines developed and adopted to analyze and meet the innovation demand from SMEs involved in innovation transfer processes.
ResearchGate has not been able to resolve any references for this publication.