Content uploaded by Mahmood Arai
Author content
All content in this area was uploaded by Mahmood Arai on Sep 28, 2015
Content may be subject to copyright.
Måste alla heta som Svensson?
En empirisk studie av namnbyten och inkomster
Mahmood Arai, Lena Schröder, Peter Skogman Thoursie och Anna Thoursie
© Landsorganisationen i Sverige 2006
Omslagsfoto: Stefan Bohlin
Grafisk form: LO
Original: MacGunnar – Information & Media
Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006
isbn 91-566-2278-3
lo 06.06 500
Mahmood Arai *
Lena Schröder **
Peter Skogman Thoursie *
Anna Thoursie ***
* Mahmood Arai och Peter Skogman Thoursie är verksamma vid Nationalekononomiska institutionen,
Stockholms universitet (Mahmood.Arai@ne.su.se respektive Peter.Thoursie@ne.su.se).
** Lena Schröder är verksam vid Integrationsverket (Lena.Schroder@integrationsverket.se).
*** Anna Thoursie är verksam vid LO t.o.m. 060228, vid Tankesmedjan Agora fr.o.m. 060301
(Anna.Thoursie@arenagruppen.se).
Vi vill rikta ett stort tack till Patent- och Registreringsverket (PRV), som givit oss möjlighet att samla in dessa data.
Tjänstemännen vid PRV var mycket hjälpsamma under vårt arbete i arkiven i Söderhamn. Vi vill här särskilt nämna den
värdefulla hjälp vi fått av Mathias Benke, Urban Bentzer, Jan Ottosson, Per-Åke Pettersson och Runo Swärd. Styrmir
Olafsson och Marta Pettersson har givit utmärkt assistans i forskningsarbetet och Claudia Goldin har bidragit med
viktiga kommentarer på en tidig beskrivning av våra data. Vi är också tacksamma för värdefulla synpunkter från delta-
gare i seminarier på Inequality Summer Institute vid Harvards universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet,
Arbetslivsinstitutet, LO och Integrationsverket. Slutligen vill vi tacka Lena Nekby och Per Pettersson-Lidbom för värde-
fulla kommentarer.
INNEHÅLL | 3
Innehåll
Förord 4
Inledning 5
Bakgrund 6
. Situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda 6
. Teori 7
. Tidigare studier 10
Svensk lagstiftning om namnbyten 13
. Till vilka efternamn kan man byta? 13
. Krav på nybildade efternamn 14
Beskrivning av data 16
. Strategi för datainsamling 16
. Undersökningens olika datamängder 18
. Vilka byter namn? 20
. Kopplingen mellan utländskt
klingande efternamn och födelseregion 21
. De observerade löneinkomsternas utveckling
över tid för Namnbytare och Icke-namnbytare 22
Beräknade effekter av namnbyte på löneinkomsternas utveckling 29
. Metod 29
. Perioden före jämfört med perioden efter namnbytet 31
. Jämförelse år för år 31
. Ökar effekten med tiden? 32
. Är effekterna olika beroende på
vilken inkomst man hade från början? 32
Sammanfattning 35
Referenser 38
4 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
Förord
NAMNPROJEKTET INITIERADES för några år sedan av forskare vid Stockholms
universitet. De frågor forskarna ville undersöka har att göra med indi-
viders byten av efternamn och då särskilt byten från namn som klingar
utländskt till namn som klingar svenskt eller är neutrala. Hur vanligt
är det att sådana namnbyten sker? Spelar det någon roll för individens
framgångar på arbetsmarknaden om namnet låter utländskt eller om
det låter svenskt?
Integrationsverket och Landsorganisationen ser projektets frågeställ-
ningar som angelägna och har därför delfinansierat projektets omfat-
tande datainsamling. Projektet ingår som en del i Integrationsverkets
och Landsorganisationens överenskommelse om att gemensamt agera
mot diskriminering och för integration i samhället.
Det vetenskapliga arbetet med Namnprojektet har bedrivits av pro-
fessor Mahmood Arai och docent Peter Skogman Thoursie vid Natio-
nalekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
Den rapport vi nu gemensamt publicerar är en svensk, populärve-
tenskaplig presentation av forskningsresultaten. Rapporten bygger till
stor del på Social Taste for Immigrant Names: An Empirical Examination
of Surname Change and Earnings av Mahmood Arai och Peter Skog-
man Thoursie. Den engelskspråkiga studien kan laddas ned från http://
people.su.se/~ma eller http://people.su.se/~pskog.
Norrköping och Stockholm i maj 2006
ANDREAS CARLGREN WANJA LUNDBY-WEDIN
GENERALDIREKTÖR ORDFÖRANDE
INTEGRATIONSVERKET LANDSORGANISATIONEN
INLEDNING | 5
1 Inledning
HUR KOMMER DET SIG ATT
personer med utländsk bakgrund har lägre lön,
lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än de med svensk bakgrund?
Varför finns dessa skillnader oavsett individernas utbildningsnivå? Var-
för försvinner inte skillnaderna efter ett antal år på den svenska arbets-
marknaden och varför gäller de även för de invandrades barn som fötts
i Sverige?
I detta projekt används ett helt nytt angreppssätt för att belysa dessa
frågor. Kan det vara så att efternamnet har betydelse på den svenska ar-
betsmarknaden? Finns det uppfattningar och värderingar i majoritets-
samhället som innebär olika chanser om efternamnet låter utländskt
jämfört med om det låter svenskt?
Syftet med projektet är att undersöka om situationen på arbets-
marknaden förändras för utrikes födda personer som bytt efternamn i
jämförelse med utrikes födda som inte bytt namn.
Den metod vi använder är att studera inkomstutvecklingen för per-
soner som övergivit sina ursprungliga utländskt klingande efternamn
och bytt till ett namn som låter svenskt. Att byta sitt efternamn är mer
vanligt bland personer födda i länder i Afrika och Asien och i länder
där slaviska språk talas. Särskilt vanligt är det att överge efternamnet
Mohammed.
De som senare kommer att byta namn har ungefär samma inkom-
ster före namnbytet som en kontrollgrupp som behåller sina namn. Ef-
ter namnbytet har Namnbytare en mer positiv inkomstutveckling än
kontrollgruppen Icke-namnbytare. Dessa resultat är en klar indikation
på att utrikes födda inte behandlas på samma sätt som inrikes födda på
den svenska arbetsmarknaden.
1 Det inkomstbegrepp som används är löneinkomst, som är all kontant bruttolön enligt arbetsgivares kontrolluppgifter
till Riksskatteverket.
6 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
2 Bakgrund
2.1 Situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda
Under 1960-talet och början av 1970-talet hade utrikes födda i genomsnitt
högre sysselsättning, högre förvärvsinkomster och lägre arbetslöshet än
genomsnittet för personer födda i Sverige. Detta förändrades i mitten av
1970-talet. Sedan dess har sysselsättning och inkomster för utrikes födda,
och deras barn, i genomsnitt varit lägre och arbetslösheten i genomsnitt
högre jämfört med genomsnittet för dem som är födda i Sverige.
Tidigare forskning har till stor del varit inriktad på att studera i vil-
ken mån olika individuella egenskaper kan vara en förklaring till dessa
skillnader på arbetsmarknaden. Med traditionellt upplagda statistiska
metoder är det möjligt att jämföra sysselsättning, inkomster och ar-
betslöshet för individer med liknande egenskaper, till exempel samma
ålder, kön, utbildning och antal barn.
Trots att ett flertal studier har använt sådana kontrollmetoder kvar-
står alltid en oförklarad skillnad mellan inrikes och utrikes födda. I
många fall är det till och med så att skillnaderna mellan inrikes och
utrikes födda blir större efter kontroll för olikheter i individuella egen-
skaper. Oavsett utbildningsnivå, ålder, tid i Sverige med mera visar de
flesta studierna att de oförklarade skillnaderna är störst för dem som är
födda i ett land utanför Europa.
Vad kan ligga bakom dessa oförklarade skillnader? Inom forskningen
har det framförts en rad förklaringar till det oförklarade. Bristande kun-
skaper i svenska språket framförs som en sannolik orsak i många studier
där man saknat uppgifter om individernas kunskaper i svenska. Diskri-
minering anges som den mest troliga förklaringen i studier av infödda
2 För studier om utrikes föddas sysselsättningsmöjligheter och inkomstutveckling, se t.ex. Aguliar & Gustafsson (1994),
Arai m.fl. (1999), Arai & Vilhelmsson (2004), Edin m.fl. (2000a), Edin & Åslund (2001), Ekberg (1994), Nelander m.fl.
(2004), Lundborg (2000), Nekby (2002), Rashid (2004), Wadensjö (1997), Vilhelmsson (2002) samt Österberg (2000).
Studier av inkomster och sysselsättning för infödda med utländsk bakgrund har gjorts av bl.a. Arai m.fl. (2000), Beh-
toui (2004; 2006), Hammarstedt (2003), Hammarstedt & Palme (2004), Lund m.fl. (2002), Nekby & Özcan (2006),
Nilsson (2004), Vilhemsson (2002), Österberg (2000). För översikter, se t.ex. Integrationsverket (2006) och Nekby
(2003). För en diskussion om etniska klyftor i det svenska samhället, se t.ex. Lindberg & Dahlstedt (2002).
BAKGRUND | 7
ungdomar med svensk och med utländsk bakgrund och där data finns
på bland annat skolbetygen i svenska (Vilhemsson 2002; Behtoui 2004,
2006; Nekby & Özcan, 2006). Samma sak gäller studier av adoptivbarn
med europeiskt och icke-europeiskt utseende och av dem som förlorade
jobben under sysselsättningskrisen i början av 1990-talet (Rooth, 2002;
Arai & Vilhelmsson, 2004). Andra forskare söker förklaringar i politik-
förändringar, till exempel att arbetskraftsinvandringen upphörde i mit-
ten på 1970-talet, att ansvaret för att ta emot flyktingar flyttades från Ar-
betsmarknadsverket till kommunerna (ofta till deras socialförvaltning-
ar) i början av 1980-talet och att den så kallade ”hela Sverige politiken”
innebar att flyktingar hänvisades till kommuner där det fanns gott om
bostäder men ont om jobb (Ekberg, 2004; Edin & Åslund, 2000b).
I denna studie vidgar vi kunskaperna genom att tillföra en ny dimen-
sion nämligen vilken betydelse ett svenskt eller utländskt klingande
namn har för individens möjligheter på arbetsmarknaden.
2.2 Teori
Sociala preferenser och namn
En av de mest framstående teoretiska studierna av namns betydelse är
Lieberson (2000). Där, liksom i de flesta andra teoretiska och empiriska
studier, är förnamnet i fokus. I Liebersons analys avspeglar föräldrarnas
val av förnamn till sina barn de rådande sociala värderingarna i det om-
givande samhället. Detta gör valet av förnamn lämpligt för att studera
förändringar i sociala preferenser. Förändringar i hur vanligt det är att
föräldrar ger vissa förnamn till sina barn, det vill säga förnamnens va-
rierande popularitet beroende på när barnen är födda, återspeglar där-
med förändringar i sociala preferenser.
Lieberson undersöker om och i så fall hur det finns några systema-
tiska skillnader i hur grupper i USA med olika etnisk bakgrund väljer
förnamn till sina barn. Han finner att så är fallet. Till exempel väljer
invandrare med rötter i Asien ofta förnamn, särskilt för sina söner, som
är vanliga bland vita, infödda amerikaner. Detta assimileringsmönster
blir (ännu) tydligare i nästa generation. Mammor som är födda i USA
men vars föräldrar är födda i Asien eller Mexiko väljer i mycket större
utsträckning än sina föräldrar ”vita, amerikanska” förnamn för såväl
sina söner och döttrar.
8 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
Däremot har skillnaderna mellan svarta och vita barns förnamn i
USA ökat markant under de senaste 20–30 åren. Dessa namn signalerar
individens grupptillhörighet och återspeglar, enligt Lieberson, till stor
del kraftiga förändringar i vad han kallar för sociopolitiska krafter.
Lieberson analyserar också om och i så fall hur artister förändrar sina
ursprungliga för- och efternamn. Han finner att det finns en stark ten-
dens för vita artister att förändra sina ursprungliga namn i en mer anglo-
saxisk riktning. Några av hans exempel är Robert Zimmerman som blir
Bob Dylan, Maria Kalogeropulos blir Maria Callas, Allen Konigsberg blir
Woody Allen, Bernard Schwartz blir Tony Curtis, Anna Maria Italiano
blir Anne Bancroft och Frederick Austerlitz blir Fred Astaire.
Ett annat exempel är resultaten i Watkins & London (1994) som stu-
derar hur judiska och italienska invandrare till USA i början av 1900-ta-
let förändrar sina namn. De observerar en tendens till assimilering då
dessa personer ofta förändrar sina namn i anglosaxisk riktning. Dessa
försök till assimilation uppstår som reaktioner på majoritetssamhäl-
lets värderingar. De som nyligen invandrat uppfattar att möjligheten
att lyckas i det nya samhället kräver en anpassning till de rådande so-
ciala preferenserna. Detta kan innebära att man överger sina ursprung-
liga namn och tar nya namn som ligger i linje med majoritetssamhäl-
lets värderingar.
Relevans för vår undersökning
Liebersons infallsvinkel, att val av förnamn speglar rådande sociala pre-
ferenser, kan användas när det gäller vuxnas val av efternamn till sig
själva och sina barn. Undersökningspopulationen i vår studie är vuxna
personer som, i och med att de invandrat till Sverige, mött en plötslig
kulturell förändring i sin omgivning. Vad som tidigare värdesattes be-
höver nu inte vara lika värdefullt – det kan till och med ses ned på av
det nya majoritetssamhället. Därmed kan de nya sociala värderingarna
utgöra en stark påverkan på dem som invandrat, exempelvis om de upp-
lever att deras namn uppfattas negativt av majoritetssamhället.
Namnbyten och arbetsgivarbeteende
Att ändra sitt namn kan knappast vara ett effektivt sätt att dölja sitt
ursprung. Om en arbetssökande kallas till en intervju kommer hennes
BAKGRUND | 9
eller hans fysiska kännetecken, hud- och hårfärg, etc. eller eventuella
språkliga brytning att märkas. Hur skulle en persons namn kunna på-
verka hans eller hennes möjligheter att få ett arbete?
Två infallsvinklar, som är till hjälp för att besvara ovanstående frå-
gor och försöka förstå de ekonomiska konsekvenserna av byten från
utländskt till svenskt klingande namn, är teorier om preferenser för
diskriminering (Becker, 1957) respektive teorier om statistisk diskri-
minering (Phelps, 1972; Aigner & Cain, 1977).
När arbetsgivare eller anställda eller kunder har värderingar om olika
typer av namn, kan vi använda teorier om preferenser för diskrimine-
ring för att förklara varför namnbyten kan förbättra chanserna för en
person på arbetsmarknaden.
Arbetsgivare kan föredra att ha att göra med personer som har
svenskt klingande namn framför dem med utländskt klingande. Även
om arbetsgivaren själv inte har preferenser för diskriminering kan an-
ställda eller kunder ha sådana preferenser. Redan anställda kan protes-
tera genom att sänka sin arbetsproduktivitet och kunder kan vända sig
till andra företag om arbetsgivaren anställer personer med utländskt
klingande namn. Därmed blir personer med sådana namn mindre lön-
samma att anställa.
En person med ett utländskt klingande namn kan uppfatta dessa
preferenser. För att undvika de sociala och ekonomiska kostnaderna
som är förknippade med att ha ett namn av en typ som ogillas, byter
hon eller han namn till ett som passar sådana preferenser.
Teorier om statistisk diskriminering baseras på att arbetsgivaren inte
har all relevant information om den enskilde arbetssökande och att det
är kostsamt att skaffa sig kunskap om varje arbetssökandes individu-
ella produktivitet.
Arbetsgivare kan därför tillskriva en enskild person det beteende el-
ler de egenskaper som är de vanligaste, eller som arbetsgivaren tror är
de vanligaste, hos den grupp personen tillhör. Det behöver inte betyda
att arbetsgivaren direkt ogillar personer från vissa grupper, det vill säga
har preferenser för diskriminering. Det kan vara så att arbetsgivare från
majoritetssamhället anser sig ha bättre ”allmän kunskap” om produk-
tiviteten hos personer med svensk bakgrund, och tror att svensk bak-
grund manifesteras i ett svenskt klingande namn. Det kan också vara
10 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
så att arbetsgivaren tror sig bättre kunna bedöma den individuella pro-
duktiviteten hos personer med svensk bakgrund.
Om en sådan arbetsgivare får till exempel 200 ansökningar till ett le-
digt jobb, kan den första sorteringsmekanismen bli den sökandes namn.
Tid är pengar och det finns sällan tid att intervjua mer än en bråkdel av
dessa 200 personer. Personer med svenskt klingande namn ges därför
företräde till intervjuerna. En person som har ett utländskt klingande
namn får således inte någon chans att komma till intervju och person-
ligen visa arbetsgivaren ”vad han eller hon går för”.
Även om arbetsgivarens avsikt inte varit att diskriminera, blir resul-
tatet ändå diskriminerande för personer med utländsk bakgrund. In-
dividerna bedöms inte efter sina individuella meriter utan efter sanna
eller falska uppfattningar om genomsnittliga gruppskillnader mellan
personer med svensk och med utländsk bakgrund.
Även i fallet statistisk diskriminering är det tänkbart att en person
med ett utländskt klingande namn uppfattar att chansen att få kom-
ma till en anställningsintervju är större för dem som har svenskt kling-
ande namn.
2.3 Tidigare studier
På senare tid har forskningen riktat intresset mot hur arbetsgivare vär-
derar och behandlar individer som antas tillhöra minoritetsgrupper.
En metod som används i flera länder är ”situation testing”. Metoden
går ut på att personer med liknande utbildning och erfarenheter, men
tillhörande majoritets- respektive minoritetsgrupper, söker samma le-
diga arbeten. Resultaten från sådana studier i Belgien, Nederländerna
och Spanien visar att namnet har betydelse. I de fall där jobbet går till
den arbetssökande från majoritetsbefolkningen, sker bortsorteringen av
minoritetsgruppen i de flesta fallen redan vid den inledande kontakten
med arbetsgivaren, det vill säga omedelbart efter att individen uppgivit
sitt namn i ett telefonsamtal (Zegers de Beijl, 2000).
Att individens namn kan ha betydelse framgår också i Bertrand &
Mullainathan (2004) som är en studie på amerikanska data. I denna
3 Att efternamnet kan ha betydelse framgår också av Anonymitetsutredningens (SOU 2005:115) betänkande Avidenti-
fierade jobbansökningar – en metod för mångfald.
BAKGRUND | 11
skickades fabricerade ansökningshandlingar (”correspondence testing”)
ut till arbetsgivare som annonserat efter arbetskraft i tidningar i Boston
och Chicago. Ansökningshandlingarna hade slumpmässigt givits namn
som var antingen typiskt afro-amerikanska eller typiskt vita.
Ansökningar med förnamn som signalerade att den som söker job-
bet troligen tillhörde den vita befolkningen gav i genomsnitt 50 pro-
cent högre chans att kallas till intervju än ansökningar med förnamn
som signalerade att den sökande troligen tillhörde den afro-amerikan-
ska befolkningen, trots att kvalifikationerna i ansökningarna i genom-
snitt var identiska.
Att bo i ett högstatusområde förbättrade chanserna – för alla – att bli
kallade till intervju. Men en ansökan med ett afro-amerikanskt namn,
där adressen var belägen i ett högstatusområde, gav i genomsnitt lägre
chans att komma till intervju jämfört med om motsvarande ansökan
hade haft ett vitt namn.
Resultaten i Bertrand & Mullainathan står emellertid inte oemot-
sagda. I en annan amerikansk studie, Fryer & Levitt (2004), där ekono-
metriska metoder utan någon experimentell ansats används, drar för-
fattarna slutsatsen att de inte kan finna något negativt samband mellan
att ha ett ”distinctively Black name and later life outcomes after con-
trolling for a child’s circumstances at birth.”
Svenska studier
De undersökningar som vi hittills återgivit avser förhållanden i andra
länder, främst USA. Att namn kan ha betydelse också i Sverige idag
framgår av en intervjuundersökning som genomfördes i slutet av 1990-
talet, (se Arai m.fl., 1999). Ett slumpmässigt urval av arbetslösa tillfrå-
gades om vilken betydelse de trodde att individens hudfärg, hårfärg och
namn har för chansen att få ett jobb, (se tabell 1).
Oavsett om intervjupersonen var född i Sverige eller i ett annat land,
ansåg omkring tre ärdedelar av de intervjuade att namnet i ”hög” eller
”viss grad” påverkar möjligheten att få ett arbete. Cirka hälften av de in-
tervjuade, oavsett födelseland, trodde att det förekom att personer avstod
från att söka ett arbete enbart på grund av sin utländska bakgrund.
En ytterligare indikation på det svenska majoritetssamhällets vär-
deringar av personer med utländskt klingande namn är resultaten från
12 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
en experimentell studie (Ahmed, 2004). I ett så kallat tillitsspel tillde-
lades spelarna en summa pengar och spelet går ut på att testa förtro-
ende och preferenser för spelare med olika efternamn. Manliga spela-
re visade sig ha preferenser för motspelare med namn som var svensk-
eller europeiskklingande. Något motsvarande mönster fanns inte hos
kvinnliga spelare.
Personers uppfattning om betydelsen av hudfärg, hårfärg och namn för
möjligheterna att få arbete. Procent
Födelseland
Sverige Övriga världen
I största allmänhet, i vilken grad tror du att mörkt hår eller mörk
hudfärg påverkar möjligheten att få ett arbete?
I hög grad 35,0 39,6
I viss grad 48,0 30,7
I liten grad 9,0 12,9
Inte alls 3,4 10,9
Vill ej svara 4,7 5,8
I största allmänhet, i vilken grad tror du att ett utländskt namn på-
verkar möjligheten att få ett arbete?
I hög grad 30,1 39,1
I viss grad 47,6 31,0
I liten grad 11,7 11,4
Inte alls 6,2 11,2
Vill ej svara 4,5 7,4
I största allmänhet, i vilken grad tror du att det förekommer att
man låter bli att söka ett utannonserat arbete enbart på grund av
sin utländska bakgrund?
I hög grad 15,8 16,0
I viss grad 39,5 30,0
I liten grad 13,0 17,8
Inte alls 10,9 24,1
Vill ej svara 20,9 12,2
Antal observationer 469 394
Källa: Arai m.fl. (1999), sid. 47.
Tabell 1
SVENSK LAGSTIFTNING OM NAMNBYTEN | 13
3 Svensk lagstiftning om namnbyten
3.1 Till vilka efternamn kan man byta?
Namnlagen (SFS 1982:670 med senare ändringar och tillägg) reglerar
byten av förnamn, mellannamn och efternamn i Sverige. Patent- och
registreringsverket (PRV) är den myndighet som handlägger ärenden
som rör ändringar av efternamn, förutom de ändringar som har att göra
med giftermål eller partnerskap vilka handläggs av Skatteverket.
Ändringar till befintliga efternamn är endast möjligt under en av föl-
jande två förutsättningar:
1) Genom giftermål eller partnerskap är det möjligt att anta make/ma-
kas/partners efternamn, om inte detta namn förvärvats i ett tidigare
äktenskap eller partnerskap.
2) För att få återuppta ett gammalt släktnamn ska namnet ha burits i
rakt nedstående led inom de senaste 100 åren och funnits i minst två
generationer.
Dessa bestämmelser innebär att invandrare som vill byta sitt utländskt
klingande efternamn till något som låter svenskt, och som inte har nå-
gon nära släkt med svenskt klingande efternamn – det vill säga de flesta
– måste välja ett nybildat efternamn.
Samtliga byten av efternamn, såväl till befintliga som nybildade, sker
genom ansökan till PRV (såvida inte bytet har med giftermål eller part-
nerskap att göra, se ovan). Om efternamnet är befintligt prövar PRV om
bytet är tillåtet enligt Namnlagen. Om efternamnet är nybildat ska PRV
godkänna det föreslagna namnet.
Kostnaden (i januari 2006) för att byta efternamn är 1 500 kronor för
en person och 3 000 kronor när flera släktingar eller familjer i släkten
gör en gemensam ansökan. En vanlig handläggningstid för att ändra ett
efternamn, givet en fullständigt och korrekt ifylld ansökan, är cirka 6
veckor (i januari 2006).
14 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
3.2 Krav på nybildade efternamn
Till en ansökan om nybildat efternamn ska sökanden bifoga högst tre
förslag till nybildat efternamn och ange skäl för ansökan. Skäl för namn-
byte kan exempelvis, enligt PRV, vara att ett namn är svårt att uttala,
stava, är till obehag för bäraren eller att förväxling sker på grund av att
namnet är vanligt förekommande.
Nybildade namn ska ha en språklig form som passar in i svenskan för
att PRV ska bifalla ansökan. PRV ger namnet Anncoccozz
som exempel
på ett nybildat namn som fått avslag på grund av att detta villkor inte
anses uppfyllt (återfinns på PRV:s hemsida över nybildade namn som
fått avslag). Det kan diskuteras i vilken utsträckning sådana regler kan
ses som krav på assimilering i den svenska namnlagstiftningen. Det är
sannolikt svårt att få ett nybildat efternamn godkänt, som mycket väl
passar in i exempelvis det kurdiska språket men inte alls i det svenska.
Men det går ändå att säga att det sker en internationalisering av det
svenska efternamnsskicket. Regeringsrätten, som är den högsta instans
till vilken PRV:s beslut kan överklagas (se längre ned) har exempelvis
godkänt efternamnet Beachman då ”det inte kan anses ha en sådan
språklig form att det är olämpligt som efternamn här i landet” (Beach-
man, RÅ 1997 ref. 75 I).
Nybildade efternamn ska även uppfylla vissa andra krav än att passa
in i det svenska språket för att godkännas. Dessa krav handlar ofta om
att undvika förväxlingar med andra efternamn, varumärken, konstnär-
liga verk, etc.
Om en person med begränsad kunskap i det svenska språket vill byta
till ett nybildat, svenskt klingande efternamn och kravet från PRV är
att detta namn ska passa väl in i det svenska språket kan det bli svårt
för honom eller henne att komma på några förslag. PRV har en ”katalog”
över nybildade, svenskt klingande efternamn, det vill säga namn som
inte bärs av någon individ. Därutöver har PRV på sin hemsida ett sys-
tem som de kallar för efternamnsförslag för att skapa nybildade, svenskt
klingande efternamn.
Svenskt klingande efternamn kan oftast delas in i klart avgränsade
4 §12, 1 p namnlagen (1982:670) namn som till bildning, uttal eller stavning har en sådan språklig form att det inte är
lämpligt som efternamn här i landet.
SVENSK LAGSTIFTNING OM NAMNBYTEN | 15
delar, förled respektive slutled. Det exempel som nämns på hemsidan
är namnet Lindberg som består av förleden Lind- och slutleden -berg.
På hemsidan under systemet med efternamnsförslag presenterar PRV
en mängd kombinationer av ”namndelar” enligt detta system.
Den som vill byta namn kan experimentera fram namnkombina-
tioner genom att klicka på en mängd olika förled och slutled. I linje
med internationaliseringen av det svenska efternamnskicket går det
också i PRV:s system att välja bort kombinationer som innehåller bok-
stäverna å, ä och ö.
PRV understryker att de namn som erhålls med hjälp av detta sys-
tem uteslutande är förslag på tänkbara namn. Namnförslagen ska där-
för endast betraktas som en hjälp i processen med att ta fram nya ef-
ternamn. PRV kan inte garantera att ett namnförslag som deras system
genererar kommer att godkännas.
16 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
4 Beskrivning av data
4.1 Strategi för datainsamling
Under 1990-talet ändrade ungefär 40 000 personer sina efternamn ge-
nom ansökningar till PRV. Ett heltäckande elektroniskt register över
namnbytare finns enbart för den senare delen av 1990-talet. Före dess är
registret manuellt. Varken det elektroniska eller det manuella registret
har dock uppgifter över vilka efternamn som namnbytarna övergett.
En möjlighet för oss att finna de övergivna efternamnen skulle vara att
gå igenom varje enskilt fall i registren på PRV, det vill säga samtliga cirka
40 000 enskilda fall i PRV:s register, ett efter ett. Detta tillvägagångssätt
hade nackdelen att vi skulle tvingas att lägga ned extremt lång tid på att
gå igenom tiotusentals fall utan intresse för vår undersökning.
För vår undersökning behövdes data på de invandrare som bytt sina
utländskt klingande efternamn till svenskt klingande, utan att gifta sig
eller ingå partnerskap. På grund av bestämmelserna i Namnlagen (se av-
snitt 3.1) återfanns denna typ av namnbyten med stor sannolikhet bland
dem som bytt till nybildade efternamn, inte till befintliga.
Efter att ha rådgjort med tjänstemännen på PRV, valde vi följande
strategi. Alla nybildade efternamn som personer ansökt om att byta till
publiceras i Tidning för Kungörelser om Efternamn före ett eventuellt god-
kännande från PRV:s sida. Vi började med att gå igenom varje nummer
(tidningen utkommer två gånger per månad) under perioden 1991–2000
och notera vilka nybildade efternamn som fanns anmälda.
Sedan kontrollerade vi om dessa namnförslag slutligen hade god-
känts. Om så var fallet gick vi vidare med att bedöma om det övergivna
namnet var utländskt klingande.
Vilka typer av namn skulle vi bedöma som utländskt klingande? Ett
kriterium var att de skulle vara svårt att uttala eller stava för de flesta
infödda. Detta kriterium var dock inte tvingande. Det finns ju namn
som är lätta att stava och uttala men som historiskt inte är vanliga i Sve-
rige. Vi observerade till exempel flera ansökningar där de sökande ville
överge olika varianter av namnet Mohammed för ett svenskt klingande
BESKRIVNING AV DATA | 17
efternamn. Andra exempel som vi observerade var ansökningar där de
sökande vill ändra efternamn som slutade på ändelsen ”-vic”. Även om
dessa namn varken är svåra att uttala eller stava inkluderade vi dem i
gruppen utländskt klingande efternamn.
Om det övergivna namnet bedömdes som utländskt klingande no-
terade vi registreringsnumret på den fil i PRV:s register där samtliga
handlingar i ärendet fanns. Dessa filer hämtades sedan av PRV:s perso-
nal från arkivet.
Från filerna tog vi kopior (i en kopieringsapparat, inte elektroniskt)
av ansökningarna. En ansökan innehåller bland annat det ursprungliga
efternamnet, skäl till namnbytet, det nya efternamnet, datum då bytet
trädde i kraft och personnummer. Vi upprättade inte några elektroniska
register utan arbetade enbart med papperskopior.
Dessa papperskopior användes senare för att koda de olika ursprung-
liga efternamnen i olika kategorier. Vi observerade ett klart mönster.
Den största gruppen av namnbytare (504 stycken) hade ursprungsnamn
som är vanliga i Asien (främst Mellanöstern) och Afrika (främst Nordaf-
rika). Den näst största gruppen (454 stycken) hade ursprungsnamn som
är vanliga i före detta Jugoslavien, Polen och i före detta Sovjetunionen.
Den tredje största gruppen (155 stycken) hade finska ursprungsnamn.
Ett mindre antal av namnbytarna (52 stycken) hade latinamerikanska/
spanska ursprungsnamn. Ursprungsnamnen i den resterande gruppen
(96 stycken) var tämligen heterogena.
De ursprungliga efternamnen kodades därför i följande fem kate-
gorier:
– Asien/Afrika
– Slaviska
– Finska
– Latinamerikanska/spanska
– Övriga
Ansökningar med personer som ville överge olika stavningsvarianter av
efternamnet Mohammed var speciellt frekventa. Därför summerade vi
dem – de var 90 stycken och utgjorde sju procent av samtliga byten från
utländskt till svenskt klingande namn – men gav dem ingen speciell
kod utan hänförde dem till kategorin Asien/Afrika.
18 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
Kodningsprocessen resulterade i ett handskrivet pappersark per an-
sökan som innehöll de(n) sökandes personnummer, koden för typen av
ursprungligt namn och datum för namnbytet. Några andra listor gjor-
des inte, vare sig på papper eller elektroniskt.
Pappersarken överlämnades sedan till Statistiska centralbyrån (SCB)
där de skannades in och sedan matchades till register med uppgifter
om förvärvsinkomst, utbildningsnivå, invandringsår, födelseland, etc.
Sedan avidentifierades datamängden av SCB genom att personnumret
ersattes med ett löpnummer. Efter detta överlämnade SCB datamäng-
den till oss.
4.2 Undersökningens olika datamängder
I undersökningen används flera olika databaser. En utförlig presenta-
tion av dessa finns i Arai och Skogman Thoursie (2006). Här ges enbart
en översiktlig presentation.
Huvuddata
– namnbytare från utländskt till svenskt klingande namn 1991–2000
I fokus för undersökningen står de personer som bytt från ett utländskt
till ett nybildat svenskt klingande namn. Dessa huvuddata har samman-
ställts enligt beskrivningen i föregående avsnitt. Eftersom vi är intres-
serade av deras situation på arbetsmarknaden har vi uteslutit yngre och
äldre personer ur datamängden (födda före år 1938 eller efter år 1971).
I för arbetsmarknaden relevanta åldrar återstår då 1 261 personer. I de
statistiska analyserna av namnbyte och inkomster används endast en
begränsad del av dessa huvuddata:
1) Enbart de som bytte efternamn under perioden 1994–1997. Anledning-
en till denna avgränsning är att vi behöver kunna följa deras inkomstut-
veckling några år före och några år efter tidpunkten för namnbytet.
2) Enbart de som bytte från efternamn inom kategorierna Asien/Afrika
eller Slavisk. Inom dessa två kategorier är antalet namnbyten störst.
Vi bedömde det som mer meningsfullt att göra statistiska analyser
5 Eller födelseregion, som är ett vidare begrepp än födelseland, i de fall där det endast finns ett fåtal personer i data-
mängden som har ett visst födelseland.
6 Som framgår av nästa avsnitt är namnbytare också starkt överrepresenterade bland personer födda i Asien/Afrika el-
ler i slaviska länder.
BESKRIVNING AV DATA | 19
på en sammanslagning av de två största kategorierna av namnbytare
än att göra separata analyser på de fem olika kategorierna. Avstån-
det är stort till den tredje största kategorin: de som bytte från finska
namn. Avgränsningen till namnbytare perioden 1994–1997 inom ka-
tegorierna Asien/Afrika och Slavisk innebär att antalet observationer
sjunker rejält till enbart 244 personer. Det innebär också att det inte
skulle vara meningsfullt att göra separata analyser på kategorierna
Asien/Afrika och Slavisk.
3) De personer som före namnbytet hade inkomster ovanför den 90:e
percentilen uteslöts. Vår bedömning är att dessa personer tillhör en
grupp vars arbetsmarknadsmöjligheter redan från början är goda el-
ler mycket goda. Några substantiella förbättringar i dessa individers
inkomstutveckling kan inte förväntas. Om några förbättringar ändå
skulle äga rum är det troligt att de skulle uppstå under en längre pe-
riod som inte täcks av våra data. Genom denna begränsning uteslöts
ytterligare 36 individer.
4) Även de 41 individer som under minst ett helt år uppburit förtids-
pension eller sjukersättning uteslöts. Här är bedömningen att dessa
personers arbetsmarknadsmöjligheter redan från början är så begrän-
sade att ett namnbyte inte skulle göra någon större skillnad.
5) Slutligen uteslöts 8 individer med ofullständiga inkomstuppgifter.
Efter alla dessa avgränsningar återstår 159 individer i de huvuddata som
används i de statistiska analyserna av inkomster och namnbyte. En ana-
lys av de 85 individer som uteslutits under punkterna 3–5 ovan visar
inga anmärkningsvärda skillnader i övriga bakgrundsegenskaper jäm-
fört med de 159 som behållits. De uteslutna är äldre (5 år) och har varit
något längre tid i Sverige (2 år).
Kontrollgrupp
I analyserna använder vi alla icke-namnbytare födda i länder i Afrika,
Asien eller i slaviska länder som kontrollgrupp. I kontrollgruppen ingår
69 988 individer födda i perioden 1938–1971.
7 För detaljer, se Arai & Skogman Thoursie (2006).
20 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
4.3 Vilka byter namn?
Innan vi påbörjar analysen av namnbyten och inkomster på det begrän-
sade datamaterialet är det av intresse att redovisa hur vanligt det är att
byta namn och om det finns skillnader mellan personer som är födda
i olika delar av världen. Vi redovisar här endast byten från utländskt
klingande till nybildade svenskt klingande efternamn i den utrikes föd-
da befolkningen och använder då hela datamängden (1 261 personer).
Utrikes född befolkninga och namnbytareb fördelade på geografiska regioner.
Procent.
Region Utrikes född befolkning Namnbytare
Finland 20,9 13,2
Latinamerika och Spanien 5,4 2,5
Asien och Afrika 20,2 36,6
Slaviska länderc15,8 28,6
Övriga Europa 25,7 16
Övriga länder 11,9 3,2
Totalt 100,0 100,0
Antal observationer 1 261
a) Uppgifterna om den utrikes födda befolkningen är baserade på ett slumpmässigt urval på 2 procent av hela befolkningen i åldrarna 17–54 år 1991.
b) Avser alla byten från utländskt till svenskt klingande namn 1990–2000.
c) Slaviska länder = Polen och länder i det forna Jugoslavien samt forna Sovjetunionen.
Tabell 2
När vi jämför namnbytarna med hela den utrikes födda befolkning-
en framkommer en intressant bild. De som byter från namn som lå-
ter som om de har sitt ursprung i länder i Afrika, Asien eller i slaviska
länder är inte bara de antalsmässiga största grupperna. Namnbyten är
också betydligt vanligare bland personer födda i just dessa regioner. De
som är födda i länder i Afrika eller Asien utgör enbart 20 procent av
den utrikes födda befolkningen men hela 37 procent av namnbytarna.
Samma sak gäller för personer födda i slaviska länder som uppgår till 16
procent av den utrikes födda befolkningen men 29 procent av namn-
8 En detaljerad redogörelse för alla typer av namnbyten finns i Arai & Skogman Thoursie (2006).
BESKRIVNING AV DATA | 21
bytarna. För alla andra geografiska regioner gäller en lägre andel bland
namnbytarna än i befolkningen.
Vi har tidigare noterat att efternamnet Mohammed är vanligt fö-
rekommande bland Namnbytare. Enligt SCB:s register över namn år
2004 fanns då 2 221 personer med efternamnet Mohammed med olika
stavningsvarianter. Det betyder att endast 0,6 procent av samtliga per-
soner som är födda i länder i Afrika eller Asien har efternamnet Mo-
hammed med stavningsvarianter. I förhållande till hur ovanligt efter-
namnet Mohammed med varianter är bland personer födda i länder i
Afrika eller Asien är det är en stark överrepresentation i våra data över
Namnbytare. Där finns 90 personer som övergivit varianter av efter-
namnet Mohammed, vilket är hela 8,8 procent av samtliga som byter
namn i kategorin Afrika/Asien.
4.4 Kopplingen mellan utländskt klingande efternamn och födelseregion
Hur väl överensstämmer individens utländskt klingande efternamn med
hennes eller hans födelseregion? När vi, i början av projektet, kodade de
ursprungliga efternamnen i de fem kategorierna Asien/Afrika, Slavisk,
Finsk, Latin och Övrig hade vi ingen information om i vilka områden i
världen individerna var födda. Vi hade alltså inte födelseregionen som
grund för kodningen.
Efter att SCB matchat våra ursprungsdata med sina register framgår
dock att det är en någorlunda god överensstämmelse mellan vår klas-
sificering av de övergivna efternamnen och personernas födelseregion.
Det är dock en viss diskrepans vad gäller efternamn i kategorin Slavisk
och födelseregion. Orsaken är sannolikt att restriktioner i data från SCB
innebär att vi inte kan aggregera alla länder som sannolikt har huvud-
sakligen slaviska efternamn till en enda kategori.
Den generella slutsatsen på basis av dessa data blir ändå att det är
ganska lätt att identifiera en persons födelseregion på basis av det ur-
sprungliga efternamnet. En rimlig hypotes är att det också bör vara
möjligt att koppla ihop efternamn och födelseregion för gruppen Icke-
namnbytare, men kanske i något mindre utsträckning.
9 Mohammed (1019), Mohammad (833), Mohamad (344), Mehmet (17), Mahammad (8).
22 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
4.5 De observerade löneinkomsternas utveckling över tid för Namn-
bytare och Icke-namnbytare
I detta avsnitt ges en beskrivning av hur de genomsnittliga inkomsterna
utvecklats under varje enskilt år under perioden 1990–2001.
De som
bytt från namn i kategorierna Asien/Afrika eller Slavisk under perioden
1994–1997 jämförs med kontrollgruppen Icke-namnbytare, som består
av personer födda i motsvarande regioner i världen.
10 De genomsnittliga årsinkomsterna är uttryckta i 2000 års priser.
Genomsnittsvärden på centrala variabler för Namnbytare respektive
kontrollgrupp av Icke-namnbytare (asiatiska, afrikanska eller slaviska namn
och länder)*. Standardavvikelser inom parentes.
Namnbytare Icke-namnbytare
kontrollgrupp
Årlig inkomst 1990–1993, förea ett eventuellt
namnbyte (tusentals kronor)
57,0
(57,7)
58,3
(56,8)
Årlig inkomst 1998–2001, eftera ett eventuellt
namnbyte (tusentals kronor)
105,9
(105,2)
92,4
(94,9)
Ålder 1990 (år) 30
(6)
32
(8)
Utbildningsnivå, andel
Lägre än gymnasium 0,23 0,31
Gymnasium 0,51 0,45
Högre än gymnasium 0,14 0,16
Okänd 0,12 0,08
Kvinna (andel) 0,40 0,48
Boende i storstad (andel) 0,70 0,65
Senaste invandringsår 1982
(7)
1982
(7)
Antal observationer 159 69 988
* Namnbytare avser enbart det begränsade urvalet, se avsnitt 4.2.
a Inkomst före respektive efter namnbyte avser genomsnittliga årsinkomster baserade på perioden 1990–1993 respektive 1998–2001.
Tabell 3
BESKRIVNING AV DATA | 23
Bakgrundsegenskaper
Inledningsvis presenterar vi bakgrundsegenskaper för det två katego-
rierna Namnbytare och Icke-namnbytare. Som framgår av tabell 3 är
det inga större skillnader i inkomster och bostadsregion mellan Namn-
bytare och Icke-namnbytare. Den enda statistiskt säkerställda skillna-
den mellan de två kategorierna är ålder, där Namnbytare i genomsnitt
är två år yngre.
Tre frågor
I studien av inkomstutvecklingen är vi intresserade av att belysa föl-
jande tre frågor:
1. Har Namnbytare och Icke-namnbytare liknande inkomster i perio-
den före namnbytet, det vill säga åren 1990–1993? Om så är fallet in-
dikerar detta att Namnbytare och Icke-namnbytare liknar varandra
under den period som föregår namnbytet.
2. Går utvecklingen av inkomsterna för de båda grupperna isär efter
det att namnbytarna bytt namn, det vill säga efter åren 1998–2001?
Om så är fallet finns en antydan att namnbyte kan ha en effekt på
inkomstutvecklingen.
3. Om inkomstutvecklingen går isär, uppstår skillnaderna i mitten eller
i slutet av namnbytesperioden 1994–1997?
I mitten av namnbytesperioden har ju endast en del av namnbytarna
övergivit sina ursprungliga efternamn, medan samtliga har bytt namn
när perioden är slut.
Svaret på denna fråga är viktigt eftersom det röjer huruvida en even-
tuell skillnad i inkomstutvecklingen är nära länkad till tidpunkten för
namnbytet, eller om denna skillnad kan knytas till att de båda grup-
perna är olika varandra i viktiga avseenden som vi inte kan observera
i data.
Figur 1 visar hur de genomsnittliga årsinkomsterna utvecklades under
åren 1990–2001 för Namnbytare och Icke-namnbytare. För båda grup-
perna föll den genomsnittliga inkomsten mellan 1990 och 1993.
11 Skillnaderna i bakgrundsegenskaper mellan Namnbytare och Icke-namnbytare har analyserats med logistisk regres-
sion.
24 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
De genomsnittliga observerade årsinkomsterna för Namnbytare och en
kontrollgrupp av Icke-namnbytare
Namnbytare Icke-namnbytare
Före namnbyten Efter namnbytenNamnbyten 1994–1997
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
160
Tusentals kr
År
Figur 1
Not: Inkomsterna är uttryckta i 2000 års priser.
Detta sammanfaller med att den svenska ekonomin i början av 1990-
talet gick igenom den djupaste krisen sedan 1930-talets depression. Med
största sannolikhet drabbades både Namnbytare och Icke-namnbytare
av den kraftigt ökande arbetslösheten, vilket avspeglas i deras sjunkande
inkomster under samma period. Båda grupperna är utrikes födda och
medelåldern är bara 30–32 år. Arbetslösheten drabbade särskilt utrikes
födda och ungdomar. Inkomstfallet under denna period var lika stort för
Namnbytare och Icke-namnbytare. De båda gruppernas genomsnittliga
inkomster följer varandra väl under åren 1990–1993 – båda två faller från
ungefär samma nivå och ungefär i samma takt, vilket innebär att det är
rimligt att använda Icke-namnbytare som en kontrollgrupp.
BESKRIVNING AV DATA | 25
Reallönerna i sin helhet ökade kraftigt i den svenska ekonomin un-
der andra hälften av 1990-talet. Detta återspeglas i att de genomsnittliga
inkomsterna för båda grupperna börjar öka efter år 1995. Men ökningen
är betydligt kraftigare för Namnbytare. Detta antyder att byten av ut-
ländskt klingande efternamn till svenskt klingande kan ha en positiv
inverkan på namnbytarnas möjligheter på arbetsmarknaden.
Under perioden 1994–1997 sker namnbytena gradvis. År 1995 hade
över hälften (59 procent) av Namnbytare bytt namn, men först år 1997
hade samtliga namnbyten ägt rum. Namnbytares genomsnittsinkoms-
ter under åren 1994–1996 är därför till viss del baserade på inkomsterna
hos personer som ännu inte bytt efternamn.
Det är ingen klar skillnad i genomsnittliga inkomster förrän år 1996,
det vill säga efter att majoriteten (84 procent) av Namnbytare bytt ef-
ternamn. Först från och med år 1996 jämförs två mer olika grupper där
olikheten består i att den stora majoriteten i den ena gruppen har bytt
namn men ingen har bytt namn i den andra. Att skillnaderna i inkomst-
utveckling så väl följer tidpunkten för namnbytet är en indikation på
att det är namnbytet som påverkar utvecklingen och inte andra egen-
skaper som vi inte kan observera i våra data. Även detta tyder på att
Icke-namnbytare är en väl vald kontrollgrupp.
Inkomster före och efter året för namnbytet
För att mer precist jämföra hur inkomsterna har utvecklats före och ef-
ter namnbytet måste vi använda ett annat mått än den konventionella
kalendertiden. Istället sätter vi det år som en viss Namnbytare ändrade
sitt efternamn till år 0. Året före namnbytet sätts till – 1, året dessför-
innan till – 2, och så vidare. Året efter namnbytet sätts till 1, året där-
efter till 2 och så vidare, se figur 2.
Figur 2 visar tydligt att åren innan namnbytet sker så förändras in-
komsterna för Namnbytare och Icke-namnbytare på ungefär samma
sätt. Strax efter tidpunkten för namnbytet börjar däremot inkomsterna
för Namnbytare att öka något snabbare än för Icke-namnbytare. Den
snabbare inkomstökningen hos Namnbytare är speciellt uttalad fyra
år efter namnbytet.
12 Ungefär 28, 31, 25 respektive 16 procent av Namnbytare ändrade sina efternamn 1994, 1995, 1996 respektive 1997.
26 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
De genomsnittliga observerade årsinkomsternas utveckling för Namnbytare
och en kontrollgrupp av Icke-namnbytare13.
Namnbytare Icke-namnbytare
Före namnbyten Efter namnbyten
– 7 – 6 – 5 – 4 – 3 – 2 – 1 0 1 2 3 4 5 6 7
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
160
Tusentals kr
År
Figur 2
År 0 = det år då namnbytet ägde rum (1994, 1995, 1996 eller 1997)
Not: Inkomsterna är uttryckta i 2000 års priser.
Påverkas alla inkomsttagare lika mycket?
Hittills har vi enbart studerat skillnader i genomsnittlig inkomst för
hela gruppen Namnbytare. En viktig fråga är om byte av efternamn på-
verkar den framtida inkomstutvecklingen på samma sätt för personer
med riktigt låga löner som för de med något högre löner?
En rimlig hypotes är att bytet till ett svenskt klingande namn har
störst betydelse i de lägre inkomstskikten. De ekonomiska incitamen-
ten att överge sitt efternamn är sannolikt ganska svaga hos de utrikes
13 Figur 2 har konstruerats enligt tillvägagångssättet i Ayres & Levitt (1998). Beräkningen av inkomstutvecklingen inne-
bär att inkomsterna utgör genomsnitt för fyra verkliga kalenderår. Så är t.ex. inkomsterna år 1 genomsnittet för inkom-
sterna åren 1995, 1996, 1997 och 1998 för dem som bytte namn år 1994, 1995, 1996 respektive 1997. I kontroll-
gruppen är inkomsterna viktade genomsnitt, där vikterna är baserade på hur stor andel som bytte namn respektive år.
BESKRIVNING AV DATA | 27
födda som redan har en stark förankring på arbetsmarknaden och en
högre inkomst än gruppens genomsnitt.
Vi har därför delat in Namnbytare och Icke-namnbytare i olika in-
komstintervall (percentiler). Percentil 100 består av den hundradel av
gruppen i vårt urval som har de allra högsta inkomsterna. Percentil 50
(medianen) ligger exakt i mitten av inkomstfördelningen. I lägre per-
centiler finns de som har inkomster lägre än medianen eller till och
med ingen inkomst alls. De 20 procenten med lägst inkomst i vårt ur-
val har noll i inkomst.
Sambanden mellan namnbyte och inkomstutveckling för olika typer
av inkomsttagare illustreras i figur 3 med hjälp av kvoter. Om Namn-
bytare och Icke-namnbytare skulle ha exakt samma inkomst blir kvo-
ten lika med 1. Värden högre än 1 innebär att Namnbytare har högre
inkomst och värden mindre än 1 innebär att Namnbytare har lägre in-
komst än Icke-namnbytare.
Två serier över dessa kvoter redovisas i figuren, dels inkomsterna
under perioden före samtliga namnbyten (åren 1990–1993) och dels
inkomsterna åren efter samtliga namnbyten (1998–2001). Kvoterna är
beräknade på 30:e till 100:e percentilen i respektive grupps inkomstför-
delning. De mörka staplarna i figuren visar inkomsterna för blivande
Namnbytare i förhållande till Icke-namnbytare under åren före namn-
bytet. Som framgår av figuren ligger kvoten under åren före namnbytet
nära värdet 1 oavsett om namnbytarna är låg- eller höginkomsttagare.
Men i perioden efter namnbytet är inkomsterna högre för Namnby-
tare än för Icke-namnbytare, det vill säga de ljusa staplarna har värden
som är högre än 1. Av figuren framgår tydligt att denna inkomstförbätt-
ring endast gäller för mer lågavlönade Namnbytare.
De Namnbytare som var bland de allra mest lågavlönade före namn-
bytet (det vill säga fanns i den 30:e percentilen) tjänar efter namnbytet
nästan tre gånger så mycket som motsvarande lågavlönade Icke-namn-
bytare (kvoten efter namnbyte = 2,8). Sambandet mellan namnbyte och
inkomstökning avtar ju högre upp i inkomstfördelningen Namnbytare
befann sig innan de övergav sina ursprungliga efternamn. De Namn-
14 Kvoten = Namnbytares inkomst dividerad med Icke-namnbytares inkomst.
15 I de lägre percentilerna (1-20) är inkomsterna före namnbytet lika med 0, vilket innebär att det inte går att beräkna
några kvoter.
28 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
bytare som låg strax över mitten av inkomstfördelningen (mellan 55:e
och 70:e percentilen) hade före namnbytet minst 10 procent lägre in-
komster än Icke-namnbytare. Efter att de övergivit sina ursprungliga
efternamn har Namnbytare 5–10 procent högre inkomster än dem som
inte bytt namn.
För de 25 procent relativt sett högre avlönade inom gruppen Namn-
bytare (percentil 75–100) finns inget samband mellan byte av namn och
hur inkomsten därefter utvecklats (det vill säga kvoterna är nära 1 både
före och efter namnbytet).
Observerade kvoter mellan Namnbytares och en kontrollgrupp av Icke-
namnbytares inkomster åren före respektive åren efter namnbytet
Före namnbyte (1990–1993) Efter namnbyte (1998–2001)
30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Kvot
Percentiler
Figur 3
Kvoterna är uppdelade på den 30:e till den 100:e percentilen i inkomstfördelningen
Not: I den 25:e percentilen är kvoten så hög som 16 efter namnbytet, vilket innebär att figuren skulle bli mindre illustrativ då skalan på Y-axeln
måste gå från 0 ända upp till 16. Den 25:e percentilen är dock med i de ekonometriska skattningarna, vars resultat redovisas i tabell 4.
BERÄKNADE EFFEKTER AV NAMNBYTE PÅ LÖNEINKOMSTERNAS UTVECKLING | 29
5 Beräknade effekter av namnbyte på
löneinkomsternas utveckling
MÖNSTREN I DE TRE FIGURERNA
i avsnitt 4, som är baserade på data på observe-
rade inkomster, tyder på att Namnbytare och Icke-namnbytare hade en
liknande inkomstutveckling fram till tidpunkten då Namnbytare byter
efternamn. Efter denna tidpunkt förefaller det som om Namnbytarnas
inkomster ökar något mer jämfört med den andra gruppen.
Sammantaget tyder detta på att gruppen Icke-namnbytare utgör en
väl vald kontrollgrupp till Namnbytare. Det förefaller också som om
namnbyte påverkar inkomsterna mer i de lägre delarna av inkomstför-
delningen än i de högre. Det innebär att den fortsatta analysen bör inne-
fatta skillnader i inkomstutveckling i olika skikt i inkomstfördelningen
och inte enbart hur den genomsnittliga inkomsten förändras.
5.1 Metod
I detta avsnitt använder vi ekonometriska metoder för att analysera om
byte från ett utländskt klingande till ett svenskt klingande har några ef-
fekter på inkomsten och hur stora dessa effekter i så fall uppskattas vara.
En utförlig metodredogörelse finns i Arai & Skogman Thoursie (2006).
Här ges endast en kortfattad och förenklad presentation.
De metoder som används är så kallade ”difference-in-difference ek-
vationer”, där skillnaderna i inkomster mellan Namnbytare och Icke-
namnbytare före och efter namnbytet kan ses som en effekt av själva
namnbytet.
Bakgrundsegenskaper som finns i våra data
För både Namnbytare och kontrollgruppen Icke-namnbytare gäller att
inga av de bakgrundsegenskaper vi har i våra data förändras under den
studerade perioden. Varken Namnbytare eller Icke-namnbytare änd-
rar kön, födelseår, födelseland, invandringsår eller utbildningsnivå. Det
enda som ändras är att Namnbytare byter sina efternamn medan Icke-
namnbytare behåller sina ursprungliga efternamn. Ett undantag finns
här: det är möjligt att individerna i våra data har bytt bostadsort och
30 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
att detta kan påverka inkomsterna. De kontroller vi gjort för byte av
bostadsort visar dock att detta inte påverkar resultaten.
Som vi visat i tabell 3 ovan, finns det vissa skillnader i bakgrunds-
egenskaper mellan Namnbytare och Icke-namnbytare. Det är möjligt att
inkomstutvecklingen under början av 1990-talet (1990–1993) och slutet
av 1990-talet (1998–2001) kan skilja sig mellan yngre och äldre, mellan
män och kvinnor eller mellan lågutbildade och högutbildade. Det är till
exempel inte otänkbart att yngre personer hade en bättre inkomstut-
veckling än de som är något äldre under den relativt goda arbetsmark-
nadskonjunkturen under slutet av 1990-talet. För att utesluta att skill-
nader i ålder, kön etc. har påverkat resultaten har vi använt en mängd
ekonometriska kontroller. En utförlig redogörelse för dessa metoder
finns i Arai & Skogman Thoursie (2006). Resultaten påverkas endast i
mycket liten utsträckning när dessa kontrollmetoder använts.
Är det namnbytet som är orsak till inkomstförändringen?
En avgörande fråga är om våra resultat kan tolkas kausalt, det vill säga är
det namnbytet och ingen annat som är orsak till inkomstutvecklingen?
En möjlig förklaring till samband mellan namnbyte och inkomst-
utveckling skulle kunna vara att egenskaper som vi inte kan observera
i våra data har förändrats under den tidpunkt som namnbytet inträf-
far. Om sådana egenskaper endast har förändrats hos Namnbytare eller
förändrats på olika sätt för Namnbytare och Icke-namnbytare, så kan
det vara denna eller dessa icke observerade egenskaper som är orsak till
att inkomstutvecklingen skiljer sig åt. På grundval av våra data går det
inte att utesluta att sådana icke observerade egenskaper ligger bakom
inkomstutvecklingen.
Problemet om resultaten kan tolkas kausalt eller inte gäller all icke-
experimentell kvantitativ forskning. Det är därför viktigt att överväga
vilka dessa icke observerade egenskaper skulle kunna tänkas vara?
Om individerna har av oss okända egenskaper som både påverkar de-
ras duglighet i arbetslivet och deras sannolikhet att byta namn, skulle
det kunna vara denna okända egenskap som ligger bakom inkomstut-
vecklingen och inte namnbytet. Det är dock svårt att föreställa sig vil-
ken slags egenskaper som påverkar inkomsterna enbart efter namnby-
tet och inte under perioden före namnbytet.
BERÄKNADE EFFEKTER AV NAMNBYTE PÅ LÖNEINKOMSTERNAS UTVECKLING | 31
En ytterligare förklaring skulle kunna vara att Namnbytare förändrat
sig på något sätt under samma tidpunkt som namnbytet och att det är
denna förändring – och inte namnbytet – som är orsak till inkomstut-
vecklingen. Frågan är då vilka troliga mekanismer som kan ligga bakom
att både namnbytet och förändringen i egenskaper inträffar samtidigt.
Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att namnbytet stärkt individens
självförtroende och att han eller hon därigenom söker fler jobb eller
söker sig till mer kvalificerade jobb. Denna förklaring är endast möjlig
om det finns negativa värderingar av utländskt klingande namn bland
majoritetsbefolkningen, vilket för oss tillbaka till att det är efternam-
net och bytet av efternamn som haft betydelse.
Sammantaget finner vi det osannolikt att av oss okända egenskaper
har förändrats på olika sätt bland Namnbytare och Icke-namnbytare
under samma tidpunkt som namnbytet inträffat. Vår hypotes är där-
för att skillnader i inkomstutveckling före och efter namnbytet är en
effekt av namnbytet.
5.2 Perioden före jämfört med perioden efter namnbytet
Namnbytarnas genomsnittliga årsinkomst perioden före namnbytet
(1990–1993) var 57 000 kronor och ökade till 106 000 kronor perioden
efter namnbyte (1998–2001). Detta innebär att den årliga inkomstök-
ningen var 49 000 kronor. Motsvarande ökning för dem som inte bytte
namn är 34 000 kronor. En uppskattning av den genomsnittliga effekten
av att byta namn blir således 15 000 kronor (49 000–34 000) vilket är en
inkomstökning på 26 procent (15 000/57 000). Effekten är signifikant
på 10-procentsnivån. För en mer detaljerad redovisning av alla resultat
hänvisas till forskningsrapporten Arai & Skogman Thoursie (2006). Re-
sultaten sammanfattas här i tabell 4.
5.3 Jämförelse år för år
I stället för att jämföra de genomsnittliga inkomsterna under hela pe-
rioden före namnbytet med de genomsnittliga inkomsterna under hela
perioden efter namnbytet, använder vi här en alternativ metod.
Det alternativa sättet är att utnyttja alla åren och till exempel stu-
dera inkomstutvecklingen varje år 1995–2001 för dem som bytte namn
år 1994. Jämförelsen görs återigen med dem som inte bytt namn.
32 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
Principen är densamma som tidigare, men vi kan på det här sättet
utnyttja fler observationer. Dessutom används även inkomstutveckling-
en under åren 1994–1997 då fler och fler för varje år byter namn. Detta
innebär att Namnbytare jämförs med Icke-namnbytare, men under åren
1994–1997 ingår bland Namnbytare även personer som ännu inte bytt
namn. På så sätt kommer storleksordningen på effekten av namnbyte
på förvärsinkomst att bli lägre, eftersom det är först i slutet av namn-
bytarperioden som samtliga har bytt namn.
Resultaten av det alternativa beräkningssättet visar att effekten av
att byta namn är 10 000 kronor om året. Tack vare att vi kan använda
fler observationer blir nu effekten i högre grad statistiskt signifikant
(1 procents signifikansnivå).
5.4 Ökar effekten med tiden?
En fördel med att använda den alternativa metoden (där samtliga år in-
går i analysen) är att vi också kan undersöka om effekten av namnbyte
blir större med tiden. Redan i figur 2 kunde vi se en tendens till att det
observerade inkomstgapet mellan Namnbytare och Icke-namnbytare
ökade med tiden.
Resultaten av beräkningarna visar tydligt att effekten av att byta
namn blir signifikant större med tiden. Effekten är större 3–4 år efter
namnbyte jämfört med 1–2 år efter och ännu större när det gått 5 år el-
ler mer efter namnbytet. I och med att vi har data endast fram till 2001
kan vi inte säga något om hur effekten ser ut i ett ännu längre perspek-
tiv (den längsta perioden efter namnbyte är för dem som bytte namn
1994 som vi kan följa 7 år efter namnbytet).
5.5 Är effekterna olika beroende på vilken inkomst man hade från
början?
En fråga vi ställer oss är om effekten av att byta namn skiljer sig mel-
lan personer som har en hög eller låg inkomst i relation till resten av
gruppen? Kan det exempelvis vara så att namnbyte hjälper personer
som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att det
inte spelar lika stor roll för dem som redan har en starkare koppling till
arbetsmarknaden. De årliga inkomsterna påverkas ju inte enbart av en
löneförhöjning eller ett mer välbetalt jobb. Årsinkomsten ökar också
BERÄKNADE EFFEKTER AV NAMNBYTE PÅ LÖNEINKOMSTERNAS UTVECKLING | 33
för den som går från deltid till heltid eller från tillfälliga jobb med mel-
lanliggande arbetslöshetsperioder till fasta jobb.
Ett sätt att undersöka detta är att använda olika inkomstnivåer som
mått på hur etablerad man är på arbetsmarknaden och sedan uppskatta
hur namneffekten ser ut vid dessa olika nivåer.
Vi använder här vår första metod, det vill säga vi jämför de genom-
snittliga inkomsterna hela perioden före namnbyte (1990–1993) med
hela perioden efter nambyte (1998–2001). Hur inkomsterna förändrats
för Namnbytare och Icke-namnbytare jämförs här vid olika delar av
inkomstfördelningen.
Vi kan exempelvis studera hur inkomsten för Namnbytare föränd-
rats jämfört med Icke-namnbytare vid extremt låga inkomster såsom
den 25:e percentilen. Värdet på inkomsten vid den 25:e percentilen de-
lar inkomstfördelningen i två delar där 25 procent har lägre inkomst än
detta värde och 75 procent har högre. Effekten kan sedan på motsva-
rande sätt uppskattas vid olika percentiler.
I tabell 4 redovisar vi namneffekten vid vart femte percentil från den
25:e upp till den 50:e percentilen. Effekter av namnbyte vid percentiler
under den 25:e och över den 50:e är inte statistiskt signifikanta.
Inkomstökningen på grund av namnbyte för individer vid den 25:e
percentilen är 15 000 kronor per år. Beaktar vi inkomstnivåer lite högre
Olika beräknade effekter av att byta namn
Årlig beräknad
effekt i kronor
(A)
Årlig inkomst
före namnbyte
(B)
Ökning i procent
100×(A/B)
Genomsnitt på perioddata 15 000 57 000 26
Genomsnitt på årsdata 10 000 56 000 18
50:e percentilen 23 000 33 000 70
45:e percentilen 28 000 24 000 117
40:e percentilen 30 000 19 000 158
35:e percentilen 25 000 15 000 167
30:e percentilen 18 000 11 000 164
25:e percentilen 15 000 8 000 188
Tabell 4
34 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
upp i inkomstfördelningen – men fortfarande rör det sig om låga in-
komster i absoluta tal – så ökar effekten i kronor av namnbyte. Vid den
40:e percentilen ger namnbytet 30 000 kronor mer i inkomst per år.
Eftersom inkomsterna i de lägre delarna av inkomstfördelningen är
extremt låga innebär detta att den procentuella effekten av namnbyte
vid dessa låga inkomster blir mycket hög. Resultaten visar generellt att
effekten av namnbyte framförallt finns i den lägre delen av inkomst-
fördelningen. De skattade effekterna av namnbyte vid percentiler över
den 50:e är ju inte statistiskt signifikanta.
SAMMANFATTNING | 35
6 Sammanfattning
I DENNA UPPSATS STUDERAR VI
byten från utländskt klingande till svenskt
klingande efternamn och namnbytets samband med individernas lö-
neinkomster.
Den teoretiska ramen runt analyserna består dels av teorier om namn
och sociala värderingar och dels av teorier om preferensdiskriminering
och statistisk diskriminering. Med utgångspunkt i teorier om namn och
sociala värderingar är det tänkbart att en person överger sitt utländskt
klingande efternamn och byter till ett namn som låter svenskt, eftersom
han eller hon uppfattar att majoritetssamhället har en negativ värde-
ring av utländska namn. Om en sådan negativ värdering finns, innebär
det en kostnad för den som har ett namn som klingar utländskt. Kost-
naden kan bestå i obehagligt bemötande eller i svårigheter att få ett ar-
bete eller att få vissa typer av arbeten.
Om arbetsgivare har motstånd mot att anställa personer från vissa
delar av världen ger efternamnet signaler om i vilken del av världen
en individ är född. Ett sådant motstånd kan antingen bero på att ar-
betsgivare (eller medarbetare eller kunder) ogillar personer från vissa
delar av världen. Men det kan också bero på att arbetsgivare uppfattar
att det är förenat med höga kostnader att fastställa skickligheten och
dugligheten hos personer som inte är födda i Sverige, kanske i synner-
het hos dem som är födda i länder utanför Europa. Även detta senare
fall är en form av diskriminering (kallas i nationalekonomisk teori för
statistisk diskriminering) eftersom en arbetssökande inte bedöms efter
sina individuella meriter och egenskaper utan efter mer eller mindre
välgrundade uppfattningar av genomsnittliga egenskaper hos personer
som inte är födda i Sverige.
De data vi använder för att studera samband mellan byte av efter-
namn och inkomster kommer från Patent- och registreringsverket och
Statistiska centralbyrån. De visar att personer födda i länder i Afrika
(främst Nordafrika), Asien (främst Mellanöstern) eller i länder där slavis-
ka språk talas är överrepresenterade bland dem som byter från utländskt
36 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
till svenskt klingande namn. Anmärkningsvärt är den höga frekvensen
av byten från efternamnet Mohammed. Resultatet antyder att personer
från dessa länder uppfattar att majoritetssamhället har en negativ vär-
dering av deras efternamn i betydligt högre utsträckning än personer
som är födda i till exempel Finland eller i spansktalande länder.
De analyser vi gjort av sambanden mellan namnbyte och inkomster
avser endast individer som är födda i länder i Afrika, Asien eller i sla-
viska länder. Det huvudsakliga resultatet är att de som överger sitt ut-
ländskt klingande namn och byter till ett svenskt klingande namn får
högre inkomster efter namnbytet. Resultatet är baserat på inkomstut-
vecklingen före och efter namnbytet för dem som bytt namn jämfört
med inkomstutvecklingen hos en kontrollgrupp av Icke-namnbytare
födda i samma delar av världen.
I genomsnitt medför ett byte av namn att årsinkomsten ökar med
mellan 10 000 och 15 000 kronor. Det är här mycket stora skillnader
mellan dem som hade extremt låga och dem som hade något högre in-
komster innan de bytte namn. Inkomsterna ökar mest för dem som i
utgångsläget hade mycket låga inkomster. För de med relativt sett högre
inkomster finns inga effekter av namnbyte på de framtida inkomsterna.
En tänkbar förklaring till detta mönster kan vara att de med relativt sett
högre inkomster redan är så etablerade på den svenska arbetsmarkna-
den att deras efternamn inte har någon betydelse.
En viktig fråga är om dessa resultat kan ges en kausal tolkning, det
vill säga är inkomstökningen en direkt effekt av namnbytet eller finns
det andra förklaringar? Dessa andra förklaringar skulle kunna vara för
oss okända egenskaper hos Namnbytare som både påverkar deras pro-
duktiva förmåga på arbetsmarknaden och deras sannolikhet att byta
namn. Det är dock osannolikt att sådana egenskaper skulle förändras
för enbart Namnbytare just vid samma tidpunkt som namnbytet in-
träffar.
En tänkbar orsak till våra resultat är att personer från dessa delar
av världen är utsatta för diskriminering på arbetsmarknaden och att
namnbytet har påverkat arbetsgivares rekryteringsbeteende eller deras
bedömning av redan anställdas duglighet.
En annan tänkbar orsak är att Namnbytare har ändrat sitt beteende
efter namnbytet. Ett namnbyte skulle kunna tänkas medföra ökat själv-
SAMMANFATTNING | 37
förtroende och en därmed sammanhängande förändring i förväntning-
arna om chanserna på arbetsmarknaden. En sådan förändring skulle i
sin tur kunna tänkas leda till att individen söker fler jobb och kanske
mer kvalificerade jobb än tidigare. Om så är fallet är individens ändrade
förväntningar ett resultat av majoritetssamhället negativa värderingar
av utländskt klingande namn och att individen har förväntat sig att bli
diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av sitt namn.
38 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
Referenser
Aguilar, R. och Gustafsson, B., 1994, ”Immigrants in Sweden´s labour
market during the 1980s”, Scandinavian Journal of Social Welfare, No.
3, sid. 139–147.
Ahmed, A., 2004, ”Vad säger ett efternamn? En experimentell studie av
etnisk diskriminering.”, bilaga till Integrationsverket Rapport Inte-
gration 2003.
Aigner, D. J. och Cain, G., 1977, ”Statistical Theories of Discrimination
in the Labor Market”, Industrial and Labor Relations Review, Vol. 30,
sid. 175–187.
Arai, M. och Skogman Thoursie, P., 2005, ”Social Taste for Immigrant Na-
mes: An Empirical Examination of Surname Change and Earnings”,
stencil, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet,
Stockholm. Kan laddas ned från http://people.su.se/~ma eller http://
people.su.se/~pskog.
Arai, M. och Vilhelmsson, R., 2004, ”Unemployment-Risk Differenti-
als Between Immigrant and Native Workers in Sweden”, i Industrial
Relations, Vol. 43, sid. 690–699.
Arai, M.; Regnér, H. och Schröder, L., 1999, Är arbetsmarknaden öppen
för alla?, Bilaga 6 till Långtidsutredningen 1999, SOU 2000:7. Fritzes,
Stockholm.
Arai, M.; Schröder, L. och Vilhemsson, R., 2000, En svartvit arbetsmark-
nad – en ESO-rapport om vägen från skola till arbete. Expertgruppen
för studier i offentlig ekonomi (ESO), Ds 2000:47.
Ayres, I. och Levitt, S. D., 1998, ”Measuring Positive Externalities from
Unobservable Victim Precaution: An Empirical Analysis of Lojack”,
i Quarterly Journal of Economics, Vol. 113, No. 1, sid. 43–77.
Becker, G. S., 1957, The Economics of Discrimination. 2:a upplagan (revi-
derad 1971). University of Chicago Press, Chicago.
Behtoui, A., 2004, “Unequal Opportunities for Young People with Im-
migrant Backgrounds in the Swedish Labour Market” i Labour, nr. 4
årgång 18.
REFERENSER | 39
Behtoui, A., 2006, ”Om de hade på rätt plats födda föräldrar. Om ung-
domar med utländsk bakgrund i det svenska utbildningssystemet
och på den svenska arbetsmarknaden”, expertbilaga till Rapport In-
tegration 2005.
Bertrand, M. och Mullainathan, S., 2004, ”Are Emily and Greg More
Employable than Lakisha and Jamal? A Field Experiment on Labor
Market Discrimination”, American Economic Review, Vol. 94, No. 4,
sid. 991–1013.
Edin, P-A. och Åslund, O., 2001, ”Invandrare på 1990-talets arbetsmark-
nad”, i Ofärd i välfärden, SOU 2001:54, Fritzés, Stockholm.
Edin, P-A.; LaLonde, R. J. och Åslund, O., 2000, ”Emigration of immi-
grants and measures of immigrant assimilation”, Swedish Economic
Policy Review, Vol. 7, No. 2, sid. 163–204.
Edin, P-A.; Fredriksson, P. och Åslund, O., 2000, ”Settlement policies
and the economic success of immigrants”, Nationalekonomiska in-
stitutionen, Uppsala universitet, WP 2000:22.
Ekberg, J., 1994, “Economic progress of immigrants in Sweden from
1970 to 1990: a longitudinal study”, i Scandinavian Journal of Social
Welfare, No. 3, sid. 148–157.
Ekberg, J. (red.), 2004, Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invand-
rarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. SOU 2004:21,
Fryer, R. G. och Levitt, S. D., 2004, ”The Causes and Consequences of
Distinctively Black Names”, Quarterly Journal of Economics, Vol. 119,
No. 3, sid. 767–805.
Hammarstedt, M. och Palme, M., 2004, ”Ekonomisk position bland
invandrares barn och intergenerationell rörlighet bland oli-
ka invandrargrupper” i Ekberg (red.) Egenförsörjning eller bidrags-
försörjning – invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. SOU
2004:21
Hammarstedt, M., 2003, ”Arbetsinkomster och socialbidragsberoende
bland andra generationens invandrare” i Ekberg, Jan (red.) Invandring
till Sverige – orsaker och effekter. ACTA Wexionensia, 26.ng
Integrationsverket, 2006, Rapport Integration 2005, Integrationsverket,
Norrköping.
Lieberson, S., 2000, A Matter of Taste. How Names, Fashions and Culture
Change. Yale University Press. New Haven & London.
40 | MÅSTE ALLA HETA SOM SVENSSON?
Lindberg, I. och Dahlstedt, M. (red.), 2002, Det slutna folkhemmet – om
etniska klyftor och blågul självbild. Agoras årsbok 2002. Agora, Stock-
holm.
Lund, C.; Bennich-Björkman, L.; Ohlsson, R.; Pedersen, P. J., och Rooth,
D-O., 2002, Arbete? Var god dröj! Välfärdspolitiska rådets rappport
2002. SNS förlag.
Lundborg, P., 2000, ”Vilka förlorade jobbet under 1990-talet?”, i Fritzell, J.
(red.), Välfärdens förutsättningar. Arbetsmarknad, demografi och segrega-
tion. Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2000:37. Fritzes, Stockholm.
Nekby, L., 2002, ”How long does it take to integrate? Employment con-
vergence of immigrants and natives in Sweden”,, WP 185. FIEF Wor-
king Paper Series. FIEF, Stockholm.
Nekby, L., 2003, ”Etnicitet, integration, invandring, mångfald och ar-
betsmarknaden. En kartläggning av forskningen i Sverige”, i Den
nya underklassen – utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. LO,
Stockholm
Nekby, L. och Özcan, G., 2006, Utbildning och arbetsmarknad – är den
svenska utbildningen lika för alla?, expertbilaga till Rapport Integra-
tion 2005.
Nelander, S.; Acchiardo, M-P. och Goding, I., 2004, Integration 2004 –
fakta och kunskap. Rapport från LO, Stockholm.
Nilsson, J., 2004, Labor market outcomes of second-generation immigrants in
Sweden, D-uppsats, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms
universitet.
Österberg, T., 2000, Economic Perspectives on Immigrants and Intergenera-
tional Transmissions. Doktorsavhandling Nr. 102, Handelshögskolan,
Göteborgs universitet, Göteborg.
Phelps, E. S., 1972, “The Statistical Theory of Racism and Sexism”, Ame-
rican Economic Review, Vol. 62, sid. 659–661.
Rashid, S., 2004, Immigrants’ Income and Family Migration, doktorsav-
handling, Umeå Economic Studies, nr. 625.
Rooth, D-O., 2002, “Adopted Children in the Labour Market – Discri-
mination or Unobserved Characteristics?” i International Migration
Quarterly Review, nr. 40, vol. 1.
SOU 2005:115, Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald. Be-
tänkande av Anonymitetsutredningen. Fritzes, Stockholm.
REFERENSER | 41
Vilhemsson, R., 2002, ”Ethnic Differences in the Swedish Youth La-
bor Market” i Wages and Unemployment of Immigrants and Natives in
Sweden. Doktorsavhandling. Institutet för social forsknings avhand-
lingsserie, nr. 56.
Wadensjö, E., 1997. ”Invandrarkvinnors arbetsmarknad”, i Persson, I. och
Wadensjö, E. (red.), Glastak och glasväggar? Den könssegregerade ar-
betsmarknaden, SOU 1997:137. Fritzes, Stockholm.
Watkins, S. C. och London, A. S., 1994, ”Personal Names and Cultural
Change: A Study of the Naming Patterns of Italians and Jews in
the United States in 1910”, Social Science History, Vol. 18, No. 2, Sid.
169–209.
Zegers de Beijl, R. (red.), 2000, Documenting discrimination against mig-
rant workers in the labour market. A comparative study of four European
countries. International Labour Organisation, Genève.
ISBN 91-566-2278-3
