ArticlePDF Available

Figures

Content may be subject to copyright.
Utbildningidjurvälfärdisambandmed
slaktochannanavlivning
FörstudiemedanledningavEUförordning1099/2009
JohanLindsjö,forskarassistent,SverigesLantbruksuniversitet
 AnneAlgers,projektledare,SverigesLantbruksuniversitet
9maj2011
Projektgrupp

AnneAlgers,SverigesLantbruksuniversitet
LottaBerg,Nationelltcentrumfördjurvälfärd
JohanLindsjö,SverigesLantbruksuniversitet
LennartMårtensson,Livsmedelsverket
LottaNordensten,Jordbruksverket
KristerScherling,Livsmedelsverket
MatsSjöquist,Nationelltcentrumfördjurvälfärd 
BirgittaStaafLarsson,SverigesLantbruksuniversitet
2
Innehållsförteckning
Innehållsförtecknings.2
1.Projektöversikts.6
1.1Studieprojektmedlemmar s.6
1.2Mötens.6
1.3Arbetsbeskrivnings.6
2.Inlednings.7
2.1Bakgrunds.7
2.2EUförordning1099/2009 s.7
3.Omvärldsanalyss.9
3.1Bakgrunds.9
3.2Storbritanniens.9
3.3Spaniens.14
3.4Brasiliens.15
3.5Chiles.16
3.6WorldSocietyfortheProtectionofAnimals(WSPA),Brasilien s.17
3.7Danmark(Pälsdjur)s.19
3.8Sammanfattningomvärldsanalys s.20
4.Behovsanalyss.22
4.1NuvarandesituationiSverige s.22
4.1.1Slaktochannanavlivningavhov‐ochklövdjur s.22
4.1.2Slaktochannanavlivningavfjäderfä s.24
4.1.3Slaktochannanavlivningavren s.25
3
4.1.4Avlivningavpälsdjurs.26
4.1.5Andramålgrupperochdjurslag s.26
4.1.6Konklusions.26
4.2UtbildningenligtEUförordningen s.27
4.2.1Utbildningochlagstiftning s.27
4.2.2Utbildningsansvars.27
4.2.3Omfattnings.27
4.2.3.1Målgrupperiutbildningen s.27
4.2.3.2Djurslagiutbildningen s.28
4.2.3.3Ämnesinnehålliutbildningen s.29
4.2.4Utbildningsmetoders.30
4.2.4.1OpenEducationalResourcesochutbildningidjurvälfärd s.30
4.2.4.2Moduluppbyggnadimålgruppsanpassadmetodik s.31
4.2.4.3Fysiskaträffarmedgruppdiskussioner s.32
4.2.4.4Praktiskademonstrationerochövningar s.32
4.2.4.5Utvärderingavarbetsplats(effektanalys) s.33
4.2.4.6Utbildningsnivåerförslaktpersonalrespektivedjurskyddsansvarig s.33
4.2.4.7Utbildningstillstånds.34
4.2.4.8Tekniskutvecklingavutbildningsmodulerna s.34
4.3Examenochkompetensbevis s.35
4.3.1Examens.35
4.3.2Utfärdandeavkompetensbevis s.36
4.3.3Dokumentationavickeobligatoriskautbildningsmoment s.36
4.3.4Tillgodoräknandeavredangenomgångenutbildning s.37
4.3.5Kunskapsuppföljnings.37
4.4Certifieringavutbildningen s.37
4
4.5Vetenskapligtstöds.37
4.6Sammanfattningbehovsanalys s.38
5.Utbildningenidjurvälfärdsomförebild s.38
6.Summarys.39
Referenser s.40
Bilaga1.Listaövergruppersomkontaktatsisambandmedförstudienav
utbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning s.43
Bilaga2.Inkomnasynpunkterarbetsrapporten s.45
Bilaga3.UtbildningtillDjurskyddsansvarig,lantbruksdjur(Animal
welfareofficertraining),inomramenförLangfordContinuingEducation
Unit,BristolVeterinarySchool,Bristol,Storbritannien s.63
Bilaga4.UtbildningtillDjurskyddsansvarig,fjäderfä(Poultrywelfare
officertraining),inomramenförLangfordContinuingEducationUnit,
BristolVeterinarySchool,Bristol,Storbritannien s.64
Bilaga5.Kursidjurskyddvidslakt(CursdeBenestaranimalal'escorxador),
Katalonien,Spaniens.65
Bilaga6.WSPAkursidjurvälfärdisambandmedslakt,Valdivia,Chile,
110301110303s.67
Bilaga7.BrevtillEvaEriksson,utredareavdjurskyddslagen,110321s.68
Bilaga8.Matris,utbildningsmoduler:översiktallamålgrupper,ämnes‐
områdenochdjurslag  s.69
Bilaga9.Matris,utbildningsmoduler:översikt,nöt  s.72
Bilaga10.Matris,utbildningsmoduler:översikt,fårochget s.74
Bilaga11.Matris,utbildningsmoduler:översikt,gris  s.76
Bilaga12.Matris,utbildningsmoduler:översikt,häst s.78
5
Bilaga13.Matris,utbildningsmoduler:översikt,fjäderfä s.80
Bilaga14.Matris,utbildningsmoduler:översikt,ren  s.82
Bilaga15.Matris,utbildningsmoduler:översikt,hägnatvilt  s.84
Bilaga16.Matris,utbildningsmoduler:översikt,kanin s.86
Bilaga17.Matris,utbildningsmoduler:översikt,pälsdjur  s.88

6
Förstudieavutbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochavlivning,januariapril2011
Arbetsrapport
1.Projektöversikt
1.1Studieprojektmedlemmar
ProjektledareAnneAlgers(SverigesLantbruksuniversitet,SLU),forskarassistentJohan
LindsjöochenstyrgruppbeståendeavBirgittaStaafLarsson(SLU),KristerScherling
(Livsmedelsverket),LennartMårtensson(Livsmedelsverket),LottaBerg(Nationelltcentrum
fördjurvälfärd,SCAW),MatsSjöquist(SCAW)ochLottaNordensten(Jordbruksverket).
1.2Möten
Ettinledandemötehölls14januarikl.1316Livsmedelsverketmedföljandedeltagare:
AnneAlgers,JohanLindsjö,KristerScherling,LennartMårtensson,LottaBerg,MatsSjöquist
ochLottaNordensten.
Envideokonferenshölls11aprilkl.1316medföljandedeltagare:AnneAlgers,Johan
Lindsjö,KristerScherling,LennartMårtensson,LottaBerg,MatsSjöquist,KatharinaGielen,
(ersättareförLottaNordensten,Jordbruksverket),AndrewTownsend(Jordbruksverket),
AlexandreBarchiesi(Jordbruksverket)ochMargaretaSteen(SCAW).
JohanLindsjöochAnneAlgersharhaftveckovisatelefonmöten.Frågorhardiskuteratsoch
åsikterinhämtatsviamailkontaktmedstyrgruppensmedlemmar.
1.3Arbetsbeskrivning
Omvärldsanalys:Viharsöktinformationomhurutbildningidjurvälfärdvidslaktochannan
avlivninggårtilliandraländerochomensådanutbildningharmoniserasmed
kompetenskraveniEUförordningen.Dethargjortsviaemailkontakter(Spanienoch
Danmark),enspecifiktvådagarsstudieresa(Storbritannien)samtisambandmed
deltagandeienkursidjurvälfärdvidslakt(BrasilienochChile).
Behovsanalys:Viharinkluderatenmindrekartläggningavdagensutbildningsnivåi
djurvälfärdvidslaktochannanavlivning.Detharetableratskontaktmedpresumtiva
målgrupperförutbildningenochviaemailochtelefondärviinformeratomförstudien,
förhörtossomintresseattdeltaidenkommandeutbildningensamtattlämnasynpunkter
förstudiensutbildningsförslag(Bilaga1).Målgrupperochandragruppersominformerats
harinkommitmedsynpunkterunderperioden19april‐9maj2011.Dessaharinte
inkluderatsiarbetsrapportenutanbifogats(Bilaga2).Underförstudienhardetkonstaterats
attutbildninginomdettaområdebehövsochefterfrågasävenavgruppersominte
omfattas
avEUförordningenskravutbildningochkompetensbevis.Vihardärförvaltattinkludera
ävenmålgrupperförvilkakompetensbevisinteärobligatoriskt.Utbildningsområdeni
7
modulformsamtdjurslaghardefinierats.Vidareharvidiskuteratolikautbildningskoncept
ochpresenterarettkonceptvianservaralämpligastfördenplaneradeutbildningen.
Ansökanommedeltillutvecklingavutbildningskonceptet:Enprojekt‐ochtidsplansamt
budgethartagitsfram,vilkapresenterasienseparatansökan.
2.Inledning
2.1Bakgrund
EnligtEU:sslakt‐ochavlivningsförordning1099/2009komm erdetfrånochmed1januari
2013attkrävasutbildningidjurvälfärdochkompetensbevisförpersonalsomslaktareller
utförannanavlivningavdjurförproduktion(livsmedel,skinn,ullochpäls).Detframgårav
förordningenvilkayrkesgruppersomskaomfattasavkompetensbevisochvilkamoment
somskaingåiutbildningen
1
.
Djursomslaktaselleravlivaskommersielltutsättsförolikariskerurdjurvälfärdssynpunkt,
såsomhögttempo,buller,mötemedokändaartfränderochmänniskor,liksomfelaktig
hanteringavdjurochredskap.Förattlångtsommöjligtbegränsastress,rädsla,smärta
ochandraformeravlidandeisambandmedslaktochavlivningärdetavstörstaviktatt
personalenärvälutbildadidjurvälfärd.Somenförutsättningförattkunnautvecklaett
utbildningskonceptidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningbeviljadeJordbruksverketi
slutetav201075000krförgenomförandetavenförstudie.Förstudienskulleomfattaen
omvärlds‐ochbehovsanalys,bådeämnesmässigochmetodologisk.Vidareskulleförstudien
resulteraienansökanommedelförattutvecklautbildningskonceptetidjurvälfärdvidslakt
ochannanavlivning.
Tillskillnadfråntidigareutbildningarkräverdagensutbildningsbehovenmerlättillgänglig
utbildningiämnet.Utbildningenbörvarasystematiskmensamtidigtflexibel,vilketgörett
utbildningsmaterialinternetsärskiltlämpatförändamålet.Genomattutveckla
utbildningsmodulersomsedansättsihoptillutbildningspaketkanutbildningsmaterialet
ettflexibeltsättåteranvändastillolikamålgrupperefterönskemål.Dettautbildningskoncept
hartidigaremedframgånganväntsadhocbasisavMeny,ettkonsortiumsom
administrerasavSLUmedsyfteattökasamverkanmednäringslivet
2
.Enprojektgrupp
beståendeavenprojektledare,enforskarassistentansvarigförkoordineringavstudiensamt
enstyrgruppmedexpertisfrånSLU,SCAW,LivsmedelsverketochJordbruksverketharunder
periodenjanuari‐aprilarbetatmedförstudien.Idennaarbetsrapportbeskrivsresultatetav
förstudien.Planochbudgetfördenuppföljandehuvudstudienpresenterasseparatien
huvudansökan.
2.2EUförordning1099/2009
Skyddavdjurisambandmedslaktelleravlivningharomfattatsavgemenskapslagstiftning
sedan1974.Skyddetförstärktesgenomdirektiv93/119/EG
3
.Manhardockfunnitattdet
8
finnsstoraskillnadermellanländernahurdirektivetgenomförs,betydande
djurskyddsproblemsamtskillnadersomkanpåverkakonkurrensenmellanberörda
företagareigemenskapen.Detansesnödvändigtattharmoniserareglernaförattkommatill
rättameddetta
1
.
Förordningenökaransvaretoperatörernagenomattåläggaallasomärinvolveradeislakt
elleravlivningförproduktionattföljaettstandardförfarandeförattupprätthållagod
djurvälfärd.Manbörkunnautvärderaeffektivitetenvidolikabedövningsmetoder,bland
annatgenomattkontrolleraattbedövadedjurinteåterfårmedvetandetinnanavlivning.
Förordningenåläggertillverkareavbedövningsutrustningattbifogainstruktionerom
användning,skötselocheffektutvärdering.Vidaremåsteslakterieröverenvissstorlekutse
djurskyddsansvarigasombliransvarigaförimplementeringenavdjurvälfärdsåtgärder.
Förordningenläggerocksåstorviktvidbesättningsavlivningarurettdjurvälfärdsperspektiv.
Blandannattillåtsinteavlivningsmetodersomäroacceptablaurdjurvälfärdssynpunkt,med
undantagförexceptionellasituationerhumantellerveterinärtsmittskyddhotas.I
förordningeninförsävenstriktaredefinitioneravgodkändafixerings,bedövnings‐och
avlivningsmetoder.Kommissionengesbefogenheterattantagemensammariktlinjerför
byggnation,utformningochutrustningavslakterierförattupprätthållaengoddjurvälfärd
ochsäkerställalikavillkorförföretagarna
4
.
Förordningenkräverattslaktellerannanavlivningochverksamhetisambandmeddetta
endastfårutförasavpersonermedlämpligkompetensnivåochattdjurskaförskonasfrån
smärta,plågaellerannatlidandesomkanundvikas.Medettantalundantaggällerdenna
förordningdeflestadjursomslaktaselleravlivasförproduktion(livsmedel,ull,skinnoch
päls)inomEU.Undantagenomfattarslaktavfjäderfäochhardjur(detvillsägakanin)för
privatkonsumtion,reptiler,kräldjur,vildaellerrvildadedjur,avlivningvidjaktoch
fritidsfiske,avlivningavdjurundervetenskapligaexperimentochvidkulturellaföreteelser
ochtraditioner(tillexempeltjurfäktning)samtvidreligiös
slakt.Nödavlivningomfattasdelvis
avbestämmelserna,dockintekravetlämpligkompetensnivå.Förodladfiskgällerenbart
decentralaprinciperna(punkt1119,artikel1).
Personalsomutförslaktochpersonalsomövervakaravlivningavpälsdjuråläggsspecifika
kompetenskravochskagenomgåutbildningföratterhållaettkompetensbevis(artikel7)
1
.
Dettablirobligatorisktfrånochmed1januari2013.EnligtbilagaIViEUförordningen
omfattarkompetenskravenföljandeområdenförslakteripersonal:kunskapomdjursbiologi
ochbeteendeurettdjurvälfärdsperspektiv,hanteringochvårdavdjurinnandefixeras,
fixering,bedövning,bedövningsbedömning,länkningellerupphängningavlevandedjur,
avblodningsamtreligiösslakt,idethärfalletslaktutanföregåendebedövning.Vidavlivning
avpälsdjuringårmerspecifikt:hantering,fixering,bedövning,avlivningochövervakningatt
skettsamtgrundläggandeunderhållavutrustning.Enbehörigmyndighetskavara
ansvarigförutbildning,examensprovochutfärdandeavkompetensbevis(artikel21).Detta
fårdockdelegeras
1
.
9
VidövrigasituationersomomfattasavEUförordningen,ochdärutbildningoch
kompetensbevisinteblirobligatoriskt,finnsalltsåkravlämpligkompetensnivå(artikel7)
1
.
Detomfattarblandannatslaktavandradjuränfjäderfäochkaninförprivatkonsumtioni
hemmet,kommersiellgårdsslaktavfjäderfäochkaninismåkvantiteter,avlivningav
daggamlatuppkycklingarkläckerierochavlivningavpälsdjur(artikel7,10,11)
1,
4
.
Varjemedlemsstatska,enligtartikel20,setillattenoberoendevetenskapligtstöd,antingen
iformavettspecifiktorganellerenhetelleriformavettnätverk,kanbiståberörda
myndighetervidbehov.Strängarenationellareglersomfannsplatsvidförordningens
ikraftträdandefårbehållas.Vidvissatillfällenfårsträngarenationellabestämmelserinföras
efterattförordningenträttikraft,såsomvidavlivningavdjurutanförslakteri,hägnatvilt
ochrensamtvidreligiösslakt.Dessutomkanenmedlemsstatansökahoskommissionenom
attinförasträngarenationellareglerförannanslaktochavlivning(artikel26)
1
.
3.Omvärldsanalys
3.1Bakgrund
Enomvärldsanalysavutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningharingåtti
förstudienföratteninsiktihurutbildningskeriandraländer.Inspirationfrånandra
länderochkunskapomför‐ochnackdelarmedolikautbildningssättkanvaravärdefulltvid
utvecklingenavettutbildningskonceptiSverige.Baserattidigarekändautbildnings
strategier,omfattningaveutbildning,storlekproduktionsdjursuppfödningoch
kompetensiämnetvaldeviattbeskrivautbildningssituationeniStorbritannien,Spanien,
BrasilienochChile(slakt)ochDanmark(pälsdjur).
Beskrivningarnaavdeolikaländernasutbildningarärinteheltjämförbaradetråderolika
utbildningsförutsättningarocholikamängdinformationvarittillgänglig.Däremotger
beskrivningarnaenöverblickavutbildningssituationeniolikaländer.Intryckensamman
fattasislutetavanalysen.Informationenharinhämtatsviaemailkontakt,enspecifik
studieresatillStorbritannien(JohanLindsjö)ochisambandmedföreläsningarviden
utbildninganordnadavWorldSocietyfortheProtectionofAnimalsiChile(AnneAlgers).
3.2Storbritannien
MötemedDr.SteveWottonochDr.AndyGrist,DepartmentofClinicalVeterinaryScience,
BristolUniversity,Langford,Storbritannien,110225.
Utbildningavslaktpersonal
IStorbritannienutbildasslaktpersonal,detvillsägapersonalsomhanterardjurisamband
medslakt,viaolikautbildningsorgan.Endelavutbildningenomfattardjurvälfärd.När
slakterietsofficiellaveterinäranserattpersonaleninnehartillräckligteoretiskochpraktisk
kompetens,utfärdardenneenslaktlicens(slaughterlicense).Licensenomfattarbland
annatdjurslag,metoderochutrustning
5
.
10
Kunskapsnivånvarierarmycketmellanofficiellaveterinärerochdärmedärutbildningenav
slaktpersonalojämn,enligtAndyGrist.Myndigheterochbranschplanerarattanvända
NationalVocationalQualification(NVQ)förattfastställaenjämnutbildningsnivåhosolika
utbildningsorganochförattkunnamotsvaraEUförordningenskravutbildningi
djurvälfärd
6
.Mankännerännuintetillhurkunskapsutvärderingochkompetensutfärdande
enligtEUförordningenskatill
1
.DetärmöjligtattDepartmentforEnvironment,Foodand
RuralAffairs(DEFRA)kommerattansvarafördetta.
Utbildningavdjurskyddsansvarig(AWO/PWO)
AnimalWelfareofficer(AWO)ellerPoultryWelfareOfficer(PWO)motsvarardjurskydds
ansvarigiSverige.EnAWO/PWOharenövervakanderollidjurvälfärdunderslaktprocessen
ochskahakunskapomallamomentochvälfärdsaspekterdessa.EnligtAndyGristärdet
förnärvarandeinteobligatorisktattbrittiskaslakterierharenAWO/PWO,mensådanafinns
mångaslakteriereftersomlivsmedelsföretagenkräverdet.EnligtEUförordningen(artikel
17)blirdetdockobligatorisktmedminstendjurskyddsansvarigslakteridärflerän1000
däggdjursenhetereller150000fåglarellerkaninerslaktasperår
1
.
SteveWottonochAndyGristhåller,inomramenförLangfordContinuingEducationUnit,
BristolVeterinarySchool,enutbildningsomledertillAWO/PWOcertifiering
7
.Utbildningen
skavarakompatibelmedEUförordningenskravdjurskyddsansvarig
1,7
.Denriktarsig
främsttillslakterianställdatillsynsnivå,mengesäventillslaktpersonal,slaktericheferoch
ägare,representanterfrånlivsmedelsindustrinochideellaorganisationer.Utbildningen
beståraventvådagarskursmednioföreläsningspass,entillpersonalinom”röttkött”
(klövdjur),ochentillpersonalinom”vittkött”(fjäderfä).Bäggekursernatartotaltfyradagar
ianspråk.SlaktavhägnadhjortingåriAWOutbildningen,dockinteavlivningavhäst.
Utbildningenharettbrettspektrummenfokuserarframföralltdjuretsvistelse
slakteriet,inkluderarfleradjurslagochuppmärksammarsambandetmellanhögvälfärd,
köttkvalitetochekonomi(bilaga3och4).
Utbildningenärbaseradenkursboksamtinteraktivaträffarsominkluderarpowerpoint
föreläsningar,inklusivevideosekvensermedolikautfallsscenarion,gruppdiskussionersamt
svarfrågorviaenelektronisksvarsdosa(TurningPoint®)
8
.svarsdosankan
svarsalternativknappasinallteftersomolikafrågordiskuteras.Examengörsfortlöpande
underföreläsningarnamedhjälpavsvarsdosan.Gränsenförgodkäntgårvid70%avtotalt
70”multiplechoice”frågor.Fördelarnamedattsvarafrågornadirektär,enligtStewe
Wotton,atträttningavexamensfrågornaskerautomatisktochattmanomgåendekan
diskuterasvaren.
Depraktiskautbildningsmomentenomfattarblandannatgenomgångavbultpistoler,hela
ochigenomskärning(figur1),ochdesseffekthelaochgenomskurnaskallar(figur2),olika
elbedövningsutrustningar,olikadrivningsredskap(figur3),modelldemonstrationav
11
hjärnsondningsamtleksakersom,enligtAndyGrist,distraherarochdärmedlugnarner
grisarisambandmedbedövningen.
grundavdeltagarnasolikakunskapsnivåerärdetviktigtattkursinnehålletvarkenärför
basaltellerförtekniskt/akademiskt.Kunskapsuppdateringskerviaenrepetitionskursvart
tredjeår.Utbildningenharocksåskräddarsyttstillolikaföretag,tillexempelharden
fokuseratspecifikadjurslag.Tolvtill15kursdeltagareperutbildningstillfälleanseslagom.
Maxantalär2022deltagare,minimiantalärdetantalsomfårkursenattihop
ekonomiskt.Entvådagarskurs,inklusivekursmaterial,måltiderunderdagenochenmiddag,
kostar£550.SteveWottonskötersjälvdetpraktiskakringAWO/PWOkurserna,såsom
annonsering,mottagandeavanmälansamtbokningavövernattningochföreläsningslokaler.
Däremotregistrerasochbekräftasinbetalningavekonomiansvarigfakulteteten.
Kursledarnadeltarmiddagendenförstakvällen.Mankanundermerinformellaformer
svarafrågor,lärakännakursdeltagarnaocheninblickideraskunskapsnivå/behov.
Manplanerarattgöradennakursebaserad(seOfficiellaveterinärer).Denstörstafördelen
med
atthaenebaseradkursärattmankanfleramedutbildningen.Framföralltkanman
meddemindreslakteriernavarspersonalintekanundvarasförattåkaextern
utbildning.Deltagarenkangenomgåutbildningennärdennehartid.Nackdelarnaärattman
missardetinteraktivainslagetochmöjlighettilldiskussionermedandra(webkamerorhar
diskuteratsmenlärinterealiseras),attmankanloggainochsittaavtidenutanattverkligen
igenommaterialetellerattmankanlåtanågonannangörautbildningeniensnamn.
flerakursdeltagareharutländskhärkomstfinnsiblandtolkmedAWO/PWOkurserna.Det
kanvarasvårareatthanteraebaseradutbildningtolkningbehövs.Fördelarnamede
baseradinlärningansesdockstörreännackdelarna.
ManplanerarävenattsjösättaenutbildningförSeniorAnimal/PoultryWelfareOfficers
(SAWO/SPWO),därkursdeltagarenkanfördjupasigispecifikaämnen.Enligtnuvarande
förslagskautbildningenbaserasengenerellmodulkallad”Abbatoirwelfareassessment”
+tvåelektivamoduler.Elektivamodulerkommertillexempelattomfattafördjupningiolika
bedövningsmetoder,sambandmellanvälfärdochköttkvalitetochbensvaghethos
slaktkycklingar.
EnSAWO/SPWOslippergöraenkunskapsuppdateringvarttredjeår.Iställetuppdateras
dennefortlöpandemedvetenskapligarön,ändringarilagstiftning,medmeraviaemail.
Manplanerarattutformaävendennautbildningtilleformat(seOfficiellaveterinärer).
EnligtAndyGristgerföretagetAnimalWelfareTrainingLtd.motsvarandeutbildningarsom
ledertillAWO/PWOochSAWO/SPWO
9
.Företagetharettbrettkursutbudmedflera
kompletterandeutbildningarinomdjurvälfärdochmananordnarävenutbildningarolika
nivåerinternationellt.
12
Figur1.Bultpistoligenomskärning.Foto:AndyGrist.
Figur2.Nötskalleigenomskärningmedpenetrerandebult.Foto:AndyGrist.
13
Figur3.Drivningspaddel.Foto:AndyGrist.
Vidareutbildningidjurvälfärdförofficiellaveterinärervidslakteri 
Kunskapsnivånidjurvälfärdskiljersigmycketmellanofficiellaveterinärervidslakteri(official
veterinarians).SteveWottonhar,tillsammansmedHallMarkMeatHygieneochett
utbildningsföretag,KeySkill,utvecklatenebaserad,kompletterandeutbildningidjurvälfärd
förofficiellaveterinärerslakterisomlanserasunder2011
10,11
.Utbildningenärfrivilligoch
kanvaraendelavveterinärens”continuingprofessionaldevelopment”.
JämförtmedAWO/PWOkursernaärdennautbildningmerinriktadproblemlösningoch
omfattar15styckenemodulermed10‐35minuterlångaförinspeladeföreläsningarsom
gesparallelltmedpowerpointpresentationer.Någraavföreläsningarnafinnsupplagda
KeySkill:shemsida
12
.Manväljereföreläsningarefterutbildningsbehovocharbetsplats
förhållanden.Kursdeltagarenkankontaktakursgivarnaförhandledningunderutbildningens
gång.Detförekommerförnärvarandeingenexamenellercertifiering,mendetkankomma
attbliaktuelltlängrefram.
Entelefonutfrågninghargjortsavallaheltidsanställdaofficiellaveterinärerinnan
utbildningenpåbörjas.Deanonymasvarenharskapatenbildavdengrundläggande
kunskapsnivåninnanutbildningenochgivitenfingervisningomvilkautbildningsområden
manbehöverfokuserapå.Svarenskasedanjämförasmedenmotsvarandeutfrågningettår
eftergenomgångenutbildning.Denefterföljandeutfrågningenblirbådeettpedagogiskt
inlärningsmoment,menocksåettinstrumentförattsehurmycketutbildningenökat
kunskapsnivånhoskursdeltagarna.
14
ManbetalaringenkursavgiftförKeySkill:sutbildning,denfinansierasiställetavannonsörer.
Föreläsarenfårenandelavannonsintäkternasomintäkt
13
.Däremotutgårenårlig
prenumerationsavgiftföruppföljningavkurstagarenskunskapsutveckling.Förattåtkomst
tillföreläsningarnaregistrerarmansigKeySkill:shemsidaochkansedanloggain
respektiveföreläsning.Powerpointpresentationernakaninteladdasner,blandannat
grundavupphovsrättsligaskälochförattmanintevillriskeraattkänsligtmaterialsprids.
Därförblirdetinteaktuelltmedheltöppeneutbildning.
3.3Spanien
InformationfrånDr.AntonioVelarde,InstitutdeRecercaiTecnologíaAgroalimentàries,
GironaochMontseBelletReig,Departamentd'Agricultura,Ramaderiaipesca,Generalitat
deCatalunya,VallfogonadeBalaguer,Katalonien,Spanien.
Utbildningidjurvälfärdförslaktpersonal
Enligtspanskabestämmelsermåstepersonalsomärdirektinvolveradislaktgenomgå
utbildningidjurvälfärdföratterhållalicensattarbetaslakteri.UtbildningeniKatalonien
omfattaren20timmarsdistanskursiformavenonlineversionviaportalenRuralCat
alternativtenskriftligpappersversion
14
.Denkostar42€,vilketinkluderarregistrering,
kursmaterialochkursintyg.Deltarmanionlineversionenfårmanefterregistreringett
lösenordförinloggning.Pappersversionenhartagitsframsomenövergångslösningen
delavmålgruppenintehartillgångtillInternet.
Utbildningenidjurvälfärdomfattartregenerellaundervisningsmodulermedundermoduler
+ensärskildmodulmedundermodulerberoendevilketområdesomäraktuellt,idethär
falletdjurvälfärdvidslakt(bilaga5).Allamodulerärobligatoriska.Varjeundermodul
omfattarisinturfleraavsnitt.Modulernaomfattasavdjurslagennöt,gris,får,get,häst,
fjäderfäochkanin.Modulerdelasinefterdjurslag,såledesförekommeringenuppdelningi
”rött”och”vitt”kött.Modulernaochavsnittenöppnasvialänkochkaninteladdasner.
Powerpointpresentationerellerförinspeladeföreläsningaringårinte,mendetfinnsflera
interaktivainslag.Manklickarsymboler,ord,frågorellersmåbilder,vilketger
ordförklaringar,definitioner,svarfrågorsamtöppnaruppellerförstorarbilder,
illustrationerochtabeller.Kortaretextavsnittmatasiblandframsuccessivt(”berättas”).
Språketärenkeltochtextenpedagogisk.Varjeavsnittavslutasmedettsjälvtestmed
femtontjugo”multiplechoice”och/eller”santellerfalskt”frågor.
Böckerna,enfördegenerellamodulernaochenförslakt,harsammauppläggmen
innehållerennågotmeromfattandetextändetdigitalamaterialet.Textenomfattarrutor
medsammanfattningarochfaktarutor.EnDVDmedfilmsekvenserbifogas
slaktutbildningsboken,oavsettutbildningsversion.Underkursensgångkanman
handledaresamtställafrågorochdiskuteramedgruppenonline.Mankanläggauppett
fotomedenbeskrivningavsigsjälviediskussionsgruppen.Deltagareipappersversionen
15
haringagruppdiskussioner.Utbildningenomfattaringafysiskaträffarellerpraktiska
moment.
Slutexamen,sombaserasfallbeskrivningar,görsavalladeltagareionline‐och
pappersversionenvidnågonavKataloniens14lantbruksskolor.Under20092010klarade
79.3%av29deltagareiutbildningensonlineversionexamenmedan90.5%av147
deltagaresomgjordepappersversionenblevgodkända
15
.Innehålletiutbildningenföljeri
stortriktlinjernaiEU:sförordning
1
.Manplanerardockattanpassanästaversionav
utbildningentillförordningenskrav,enligtMontseBelletReig.Departamentd'Agricultura,
RamaderiaiPesca,AlimentacióiMediNatural,ärdetofficiellaorgansomutfärdarlicensför
attarbetaslakteri.Detärmöjligtattdetkommerattutfärdakompetensbevisi
djurvälfärdenligt
EUförordningen.
3.4Brasilien
MötemedprofessorMateusParanhosdeCosta,DepartamentodeZootecnia,FCAVUNESP,
Jaboticabal,Brasilien,110309.
Utbildningidjurvälfärdvidslaktförpersonersomhanterardjurgårdar,slakterieroch
undertransport
Sedan2000erbjuderforskargruppeniJaboticabal,leddavprofessorMateusParanhosde
Costa,DepartamentodeZootecnia,FCAVUNESP,kurseridjurhanteringisambandmedslakt
tillpersonersomhanterardjurgårdar,slakterierochundertransport.Detprimäramålet
medkursernaharvaritattreduceraantaletblödningarslaktkropparna.Dettaarbetehar
varitframgångsriktochharlegitimeratdetefterföljandearbetetmedkompetenshöjning
inomdjurvälfärd.Efterattmangenomförtkurseriköttkvalitetirelationtilldjurhantering‐
ochvälfärdpåbörjadesförnågraårsedanutvecklingenavettstortutbildningspaketsom
fokuserardjurvälfärdochbedövningskvalitet.Manberäknarattmerän2000
kursdeltagareomfattasavdennautbildning.Desenasteårenharcirka10kursermed30
deltagareperkursgenomförtsperår.
MateusParanhosdeCostatrorintekonceptet"Trainingoftrainers"somärdenmodell
somWorldSocietyfortheProtectionofAnimals(WSPA)arbetarefter(se3.6).
Forskargruppenskurserriktarsigistället
direkttilldesomhanterardjuren.Utbildningenhar
tidigaregenomförtssomflerdagarskurseriformavinternatmedmångapraktiskainslag.I
framtidenplanerarmanvidareutbildningiformavendagarskursersärskiltfördepersoner
somärpraktisktansvarigafördjurhanteringenvidslakteriet.
Gruppenansvararsjälvaförutvecklingenavhandböcker
förolikadjurslagochmoment,till
exempelomtransportavnötkreatur.Ytterligarehandböckerskatasfram.Handböckerna,
somhittillsfokuseratnöt,harfinansieratsavbranschen.Mandiskuterarförtillfälletmed
fjäderfä‐ochgrisbranschenmöjligheternaattutvecklaliknandehandböcker.
16
ManäröppenförsamarbetemedWSPAmenkännerintetillvilkaplanerdeharför
framtiden.Manärocksåöppenförattutvecklakursmaterialonlinemenansersig
behövaenbrasamarbetspartner.
IBrasilienärdetsärskildaansvaretfördjurvälfärdenförenatmedhögstatushosde
djurskyddsansvariga.Denneärsammanivåsomproduktionschefochkvalitetschefoch
direktunderställdVDochstyrelseordförande.Dagligöversynavdjurvälfärdengörsenligten
checklista(figur4).
Figur4.Djurskyddsansvariggenomfördagligöversynenligtchecklista.Foto:AnneAlgers.
3.5Chile
MötemedprofessorCarmenGallo,FacultaddeCienciasVeterinarias,UniversidadAustralde
Chile,Valdivia,Chile,110303.
Utbildningidjurvälfärdochköttkvalitetförlantbrukare,transportörer,slaktpersonaloch
veterinärer
Sedan2007erbjuderforskargruppeniValdiviaiChile,leddavprofessorCarmenGallo,
FacultaddeCienciasVeterinarias,UniversidadAustraldeChile,kurseridjurhanteringoch
köttkvalitettilllantbrukare,transportörer,personalslakteriochveterinärer
16
.
Målgruppenärprimärtpersonersomhanterardjurochsomäransvarigafördjurhanteringen
slakterier,gårdarochundertransport,menendagskurserharocksågenomförtsför
veterinärer.Manharintesatsat”Trainingoftrainers”konceptet.Mellan20och25kurser
hargenomförtsmed1015kursdeltagarepertillfälle.Kursernagenomförsslakterierna
ellergårdarnaochinnehållermångapraktiskamoment.
17
GruppeniValdiviaönskarattutökasinakursaktiviteterinomämnet,menmanvillintelämna
överansvarettillWSPA.EttparpersoneriValdiviagruppenskadeltaiflerWSPAkurserför
attkunnaökasinkompetensmedmålsättningenattgeflerkursertillslakterieriframtiden.
Manönskarocksåatttahjälpfråneuropeiskautbildningsorganisationerochhade1998
BristolUniversityiValdiviaförattgeinternkurser.
Ocksådennagruppansvararsjälvaförutvecklingenavhandböckerförolikadjurslagoch
moment,tillexempelavseendetransportochuppstallningavboskapochfår
17
.Manplanerar
attfortsättautvecklahandböcker,samtidigtsommanhoppaskunnautvecklautbildnings
materialonline.EttförstastegärattWSPA:sCDROMmaterialöversattfrånengelskatill
spanska.EnformellförfråganharredanlämnatstillWSPAavseendedetta.
3.6WorldSocietyfortheProtectionofAnimals(WSPA),Brasilien
InformationerhållenisambandmedWSPA:skursidjurvälfärdvidslaktförveterinärer,
Valdivia,Chile110301110303samtinformationfrånDr.RastoKolesar,WSPA,London,
StorbritannienochDr.CharliLutdke,WSPA,Brasilien.
Utbildningidjurhanteringochvälfärdförslakteriföreståndare,veterinärer,medflera,
”Trainingoftrainers”
WSPAiBrasilienerbjudersedannågraårtillbakaettutbildningsprogram,NationalProgram
ofHumaneSlaughter(STEPS)
18,19
.EnligtCharliLudtke,somärenavWSPA:sfem
utbildningsledare,omfattarmålgruppenslakteribranschen(blandannatveterinärer,
slakteriföreståndareoch‐ägaresamtpersonalinominspektion,köttkvalitetskontrolloch
djurtransport),menocksåmyndigheter(federala,delstats‐ochkommunala)och
utbildningsanstalter(lärareochforskareinomdjurvälfärdochköttkontroll).Desom
genomgåttutbildningenskaisinturutbildapersonalsomhanterardjurisina
slakterianläggningar,kallad”Trainingoftrainers”.Måletärattmanskaantagoda
hanteringsrutineridetdagligaarbetetochgenomdettaförbättradjurskyddochköttkvalitet,
vilketsiktävenledertillbättreekonomisktresultat.Utbildningsprogrammetomfattar
workshopsochteoretiskakurser.
WSPAanordnarlokalaworkshopssomriktarsigtillarbetsledare,slakteriföreståndareoch
chefer,köttkvalitetskontrollanterochveterinärer.Längdendessaworkshopsberor
storlekenslakteriochomdeärfederala,delstatligaellerkommunala.Deinnehållerteorii
formavföreläsningar,inklusivepowerpointpresentationer,ochgruppdiskussionersamt
praktiskagenomgångarochövningar.Kursmaterialetomfattar
trekursböckersomvardera
omfattarboskap,grisochfjäderfäochtillhörandeDVD:smedfilmsekvenser.Manbaserar
utbildningsinnehålletdenlokalaarbetsplatsen.Varjeworkshopomfattarhögst2530
deltagare
19
.
Vidutbildningstörrefederalaslakteriervistaskursdeltagarnadenlokala
slakterianläggningendagenföredenteoretiskautbildningsdelen.EnligtRastoKolesar
18
observerarmanochfilmarrutinernakringavlastning,djurhanteringochslakt.Man
dokumenterarävenhanteringenavslaktkropparsamtköttkvalitet,skadorochandra
patologiskafyndassocieradetilldjurhanteringochvälfärd,tillexempelblödningar,PSE(Pale,
SoftandExudative)ochDFD(Dark,FirmandDry).eftermiddagenredigerasbildmaterialet
ochkursenjusterasefterdelokalaförhållandenaslakterietdärutbildningenägerrum.
Deföljandetvådagarnaomfattarbådeteoretiskochpraktiskutbildningvidslakteriet.
Utbildningspassenärflexiblaochskiftarfrånklassrumtillutrymmenföravlastning,
uppstallning,drivgångar,bedövningochavblodning.Mangårvanligtvisigenomhela
processenslakterietfrånankomsttillslaktsamtförklararfelaktighetersomobserverats
dageninnanochsomledertillförsämraddjurvälfärdochköttkvalitet.
WSPABrasiliengerävenkompletterandetredagarsteoretiskakurserförblandannat
veterinärerochlärareinomdjurvälfärd,hanteringochköttkvalitetiBrasilienochandra
sydamerikanskaländer,tillexempeliChile(figur5).Utbildningenärbaseradinteraktiva
föreläsningarsomomfattarpowerpointpresentationer,videosekvensermedolikascenarion
ochgruppdiskussioner.KursmaterialetbeståravWSPA:shandböckerochDVD:s(bilaga6).
CharliLudtkeanserattdetnuvarandekursmaterialetfungerarbra,menförattuttillalla
slakterianläggningariBrasilienplanerarmanattgörautbildningenebaserad.
WSPABrasilienharbörjatanpassadeteoretiskadelarnaavutbildningentillbestämmelserna
iEUförordningenochVärldsorganisationenfördjurhälsa:s(OIE)riktlinjer.Som”tredjeland”
behöverBrasilienochandrasydamerikanskaländer,medbeaktandeavOIE:sriktlinjer,
uppfyllaEUförordningensbestämmelserförattkunnaexporteralivsmedeltillEU
1,20
.
Figur5.WSPASTEPSChile:JulianaAdradeVilela(WSPA),CarmenGallo,CharliLudtke
(WSPA)ochJoséRodolfoPanimCiocca(WSPA).Foto:AnneAlgers.
19
3.7Danmark(Pälsdjur)
InformationfrånDr.AnneSofieGrove,CenterforDyresundhed,DyrevelfærdogOmsætning,
Fødevarestyrelsen,Søborg,DanmarksamtArbejdsgruppetiludarbejdelseafinitiativertil
øgetkontrolafdyresundhedogdyrevelfærdhospelsdyravlere2010.
Utbildningavminkfarmareförattförbättradjurhälsaochvälfärd
Enarbetsgruppmedrepresentanterfrånbranschen,universitet,myndigheterochveterinär
expertisrekommenderarienarbetsrapportattallaminkuppfödareskagenomgåobligatorisk
utbildningförattförbättraminkarnashälsaochvälfärd
21
.EnligtAnneSofieGroveärett
sådantnationelltutbildningskonceptunderutveckling.Förattutbildningenskabli
obligatoriskkrävsendellagändringar,vilketförväntasbliklaraunder2011.Tillsdessär
utbildningenfrivillig.
Arbetsgruppenrekommenderarattallanyaminkuppfödaremåsteenfyradagarlång
teoretiskochpraktiskutbildningföratterhållaenlicensförminkuppfödning.Utbildningen
börinnehållaföljandemoment:1)Lagstiftningochoffentligkontrollavpälsdjursuppfödning,
2)Hälsorådgivningsavtal,3)Minkensbiologiochårscykel,4)Tolkningochtillämpningav
minkensbeteendeoch5)Läkemedelshantering.Förredanetablerademinkuppfödare
kommerdetkrävasenendagarsutbildningmedfokusdensenasteutvecklingeninom
minkhälsaochvälfärdsamtenpraktiskgenomgångavolikautbildningsmomentunderett
besökavrådgivningsveterinär.Förupprätthållandeavlicensenskauppföljandeutbildning
görasvarttredjeår.Etablerademinkuppfödarekaniställetväljaattfyra
dagarsutbildningenförnyaminkuppfödare.
Ettutbildningsavsnittkommerattomfattaavlivning.Detinnehållerblandannatgenomgång
avbestämmelserkringavlivningavdjuriallmänhetochminkisynnerhet,krav
konstruktionochanvändningavavlivningsboxar,inköpochförvaringavkoldioxidsamt
avlivningsprocessen.
Vidareinkluderarutbildningenenöversynavlämpligaocheffektivametoderföravlivningi
sambandmedpälsningochvidindividuellavlivningavsjukaellerskadademinkar.Mangår
igenomsäkeranvändningavkoldioxidochkolmonoxid.
Dennationellautbildningenska,närdetgällerdjurvälfärdisambandmedavlivning,
samordnasmedEUförordningennärdentillämpasfrånochmed2013
1,21
.Detäroklarthur
detskatill,blandannateftersomutbildningsplanenkanenannanslutgiltigutformning
ändesomrekommenderasirapporten,enligtAnneSofieGrove.
DenslutgiltigautformningenavutbildningenskagodkännasavFødevarestyrelsen
(motsvararLivsmedelsverket).UtbildningenfårgenomförasavDanskPelsdyravlerforening,
veterinärerellerannatutbildningsorganmeddenJordbrugsvidenskabeligeFakultet,Aarhus
Universitet,somgarantfördetvetenskapligainnehållet
21
.
20
3.8Sammanfattningomvärldsanalys
Destuderadeeuropeiskaländernasutbildningaridjurvälfärdförpersonalsomhanterardjur
vidslaktärförnärvarandeintekompatiblamedkraveniEUförordningen,menmanarbetar
medattuppnådetta.DetsammagällerWSPA:sutbildningiSydamerika,därdetkommer
ställasliknandekravförexporttillEU
1
.DäremotharmaniStorbritannientagitframen
utbildning(AWO/PWO)sommotsvararEUförordningenskompetenskravför
djurskyddsansvariga.Baseratkontaktinformationenärdettveksamtommanän
längetagitetthelhetsgreppomutbildningssituationen,detvillsägaföralladjurslagoch
målgrupper,såsomnugörsiSverige.
Alladekontaktadeländernasutbildningaridjurvälfärdvidslaktpekarsambandetmellan
djurhantering,välfärd,köttkvalitetochekonomiskakonsekvenser,vilketocksåkonstaterasi
ettflertalvetenskapligastudier
22,23
.ItillexempelBrasilienvardetdjurhanteringens
påverkanköttkvalitetensomlegitimeradeutbildningeninomdjurvälfärd.Mananseratt
braköttkvalitetärettviktigtincitamentförattförbättradjurvälfärden,någotsombör
poängterasävenidetsvenskautbildningskonceptet.
DjurskyddsansvarigärenpositionsomharhögstatusiChileochBrasilien.IStorbritannienär
utbildningentilldjurskyddsansvarigapopulär.Atthaendjurskyddsansvarig,vilketkommer
attbliobligatorisktförstörreslakterieridennyaEUförordningen,borgarintebaraförett
bradjurskydd.Detkanocksåhöjaförtroendetförsvenskanimalieproduktionhos
konsumenterna.LiksomiandraländerbörutbildningeniSverigeledatillatt
djurskyddsansvarigafårenhögstatusäveniSverige.Djurskyddsansvarigabör,precissomi
Storbritannien,enfördjupadteoretiskutbildningmedentydligöversiktöverallamoment
sompåverkardjurvälfärdensamtträningiattgenomföradagliggranskning.
Konceptet
attutbildanågonellernågrapersonersomsedanskautbildavidareen
arbetsplats,motsvarandeWSPA:skoncept”Trainingoftrainers”,ansesintefungera
tillfredställandeenligtforskargruppernaiBrasilienochChile.Manriskeraratttappaför
mycketikvalitetomutbildningenavtillexempelpersonalsomhanterardjurvidslaktenbart
utförs
iandrahandavveterinär,slakteriföreståndareellerdjurskyddsansvarig.Direkt
utbildningavslaktpersonalskernubådeiBrasilienochiChile,menavpraktiskaskälnårinte
utbildningenalla.Lättillgänglig,ebaseradutbildningärdenbästametodenförattuttill
mångaslakterianställdasommöjligt,enligtAndyGristiStorbritannienochCharliLudtke,
WSPABrasilien.Dettatalarförattdensvenskautbildningentillstordelbörbaserase
utbildning.
ErfarenheternafrånStorbritannienochSydamerikavisardockattdefysiskaträffarna,
inklusivedepraktiskamomenten,ärviktiga.Direktadiskussionermellankursledareoch
deltagareliksompraktiskaövningarärviktigaurinlärningssynpunkt.Mötenmedkollegor
frånandraarbetsplatserkanstimuleratillbildandetavinofficiellanätverkdärtankaroch
21
idéerkanutbytas.Dettautbyteärextraviktigtfördjurskyddsansvarigadeharettsärskilt
ansvarfördjurvälfärdenslakterierna.
Olikamomentochhjälpmedeliutbildningarna,såsomförinspeladeföreläsningar,
powerpointpresentationer,filmsekvenser,fallscenarion,gruppdiskussioner,interaktivae
moduler,kursböcker,DVD:s,”självtester”,elektroniskasvarsdosor,praktiskagenomgångar
ochövningaranvändsidestuderadeländerna.Mångfaldenavdepedagogiskametoderna
ochredskapeniandraländerbörtastillvaradetsvenskautbildningskonceptetutvecklas.
ISydamerikaharhandböckertagitsframirespektiveland.Dettakundehasamordnatsför
attsparatidochpengarsamtökakvalitetenmaterialet.Närbestämmelsernanu
harmoniserasinomEUbordedetvaraenfördelförländernainomgemenskapenattdra
nyttaavvarandrasutbildningsmaterial,äveninförkommandeuppdateringar.Dettagörs
enklastmedebaseratmaterial.ForskargruppernaiSydamerikavillframställamerdigitalt
utbildningsmaterial.Sverigesomfattandeutbildningskonceptskullekunnaanvändasi
samarbetemedbådeländerinomochutanförEU.Detkräverdockattmaterialetblirmer
lättillgängligtänvaddetärförnärvarande,manbådeiStorbritannienochiSpanienhar
lösenordskyddatsittmaterial.ViföreslårattutbildningsmaterialetiSverigeskautvecklas
somöppnaresurserochkompletterasmedhandböcker.
KontakternaiStorbritannienochSpanienanvändersigavolikasättförattfinansieradene
baseradeutbildningen.IStorbritannienharman,viasamarbetemedettkommersiellt
utbildningsföretag,annonsörersomfinansiärer.ISpanienanvändermansigavenmer
traditionellkursavgift.Detansesalltförriskabeltattlåtaannonseringsvillighetvaraen
ekonomiskgarantförettstor,systematiskutbildningiSverige.Däremotbörmani
utvecklingenavutbildningentänkahurutbildningskostnaderkantäckassamtidigtsom
utbildningsmaterialetblirlättillgängligtsommöjligt.Ettsättäratttabetaltförkursersom
inkluderarhandledningochutfärdandeavkompetensbevis.IStorbritannienharman
kursavgifterfördefysiskaträffarnamedanWSPAfinansierardessaiSydamerika.ISpanien
harmaningafysiskaträffar.Vifinnerdetnaturligtattnäringenbetalarenkursavgiftsom
finansierardefysiskaträffarna.
UtbildningförerhållandeavslaktlicensärförnärvarandeinterniStorbritannienochexterni
Spanien,medanutbildningförminkuppfödningslicensiDanmarkföreslåskunnaskebåde
interntochexternt.AndyGristanserattnuvarandeinternutbildningochutfärdandeav
licenstillslaktpersonaliStorbritannienärolyckligdetgenomförsavdenofficiella
veterinärensammaarbetsplats.Slaktpersonalkanhamnaiberoendeställningtill
veterinärensomutfärdatlicensen,medanveterinärenåandrasidankansvårtattanmäla
enfelhanteringsomdennesjälvutbildatenslaktanställdattundvika.Utbildningsnivånär
dessutomojämn.Dettakanundvikasmedettbrett,enhetligtutbildningskonceptiSverige
sombaserasfrämstextern
ochcertifieradutbildning.
22
IStorbritannien(djurskyddsansvarig)ochSpanien,(slaktpersonal),WSPABrasilien(Training
fortrainers)omfattarutbildningenblandannatföljandeutbildningsområden:Biologiska
principer,djurvälfärd,djurhantering,bedövning,avlivning,lagstiftning,konsekvenseroch
religiösslakt.Projektgruppenföreslårattdessautbildningsområdenutgörgrundenävenför
densvenskautbildningen.Vianserdockattdenbehöverkompletterasmedytterligare
utbildningsområden.
Sammanfattningsviskanvikonstateraskillnadermellandeinternationellakonceptenför
utbildningidjurvälfärdvidslaktochavlivning.Deolikautbildningsstrategiernaianalysenbör
kunnabidratillutvecklingenavdensvenskautbildningen.
4.Behovsanalys
4.1NuvarandesituationiSverige
Djurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivningomfattasavbestämmelsernai
JordbruksverketsföreskrifterSJVFS2007:77,saknummerL22
24
.Underandrakapitlet,1§,
föreskrivsatt”Personersomhanterardjurisambandmedslaktellerannanavlivningskaha
godakunskaperomdjurskyddochtillräckligafärdigheterförattkunnabestämmelsernai
dessaföreskrifter.Deskaävenhakunskaperochpraktiskafärdigheteripraktisk
djurhantering”.Omfattningenavutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningi
Sverigevarierar,såvälmellansominomolikabranscher.
4.1.1Slaktochannanavlivningavhov‐ochklövdjur
Jordbruksdepartementetkrävde2001enhöjningavkompetensnivånidjurhantering
slakterierna.SomföljdavdettautveckladeMenyettomfattandekurspaketi
djurhanteringvidslaktförfleraslakterier.Menyärettkonsortiumsombidrartillatthöja
kompetensenochkonkurrenskraftenhossvenskalivsmedelsföretaggenomattmedolika
verktygförasammanindustriochakademi.BakomMenystårSLU,InstitutetförLivsmedel
ochBioteknik‐SIK,LundsUniversitet,UmeåUniversitetochLinnéuniversitetet.
Verktygen
somMenyanvänderärwebbaseradutbildning,Menycirklar,mentorskapsprogramoch
studenterismåföretag(SiS)
2
.Kött‐ochcharkföretagen(KCF)varbeställareavutbildningen
ochharföljtkompetenssatsningensedandess.
DetinitialakurspaketetvarenkalladMenycirkelsombestodavsexheldagsmötenför
ansvarigafördjurhantering11slakterier.KursmaterialetbestoddelsavenCDROMmed
materialomhanteringavsvinslaktdagenochdelsavfemförinspelade25minuterlånga
föreläsningaromKöttkvalitet,Djuretik,Lagstiftning,Kod42ochBedövningavdjurföreslakt.
Videoföreläsningarnafannsdelsdigitalt(lösenordsskyddade)ochdelsiVHSformat.Tillvarje
föreläsningfannsdiskussionsfrågorsomanvändesvarjeslakteriisambandmedattden
anställdetogdelavmaterialet.SvarochföljdfrågorskickadesviaSLUtillämnesexperten
attvederbörandekundeförberedasiginfördenefterföljandeträffen.Föreläsarenkunde
haendjuparediskussionmedkursdeltagarnasomutgickfrånderasegnafrågeställningar.
23
Dessutominkluderadekurspaketetattcirkelledarenbesöktevarjeslakterianläggningdär
lokalaförutsättningarochproblemdiskuteradesmedhelapersonalen.
Varjemötebörjademedenpresentationavdedjurvälfärdsproblemoch‐förbättringarsom
respektiveslakterijobbatmedsedanföregåendemötesamtpraktisktarbete,inklusive
utvecklingenavloggböckerförvarjeslakteri(tremöten)ochgenomgångavhela
levandedjurshanteringenspecifiktslakteri(tremöten).Eftermiddagarnaägnadesåt
föreläsningar.Delsvardefemämnesexperternanärvarandeunder1,5timmeochdelskunde
kursdeltagarnabeställavilketfokusnästkommandemöteskulleha.Cirkelledarenhadei
uppgiftattbjudainlämpligföreläsarefrånuniversitetochmyndigheter.
DenförstaMenycirkelnavslutadesmedettteoretisktochettpraktisktprov.Detteoretiska
provetvaravmodellen”multiplechoice”ochinkluderadesamtligaämnensomtagitsuppi
kursen.Detpraktiskaprovetgenomfördesrespektiveslakteri,därden
djurskyddsansvarigebedömdedeanställdaiettantalmoment.Bådedetpraktiskaochdet
teoretiskaprovettogsframochrättadesavcirkelledaren.Totaltgenomförde160personer
provenochdiplomskickadesut.
Underslutetavsammaårefterfrågadesenförlängningavutbildningen.Enkurssom
omfattadetvåheldagsträffarperårtogsfram.Träffarnavarheltfinansieradeav
kursdeltagarnaochgenomfördesslakteriernaenligtettrullandeschema.Förmiddagen
ägnadesåtvisningavlevandedjurshanteringenochmuntligpresentationavdjurskydds
problemochlösningarenligttidigaremodell.Eftermiddagarnaägnadesåtföreläsningaroch
diskussionermeddeltagandeavettstortantalexperter.EnstudieresatillslakteriiDanmark
genomfördes.Denförlängdautbildningenavslutadesislutetav2005.
Efterattkompetenshöjningefterfrågatsnytt,valdeMenyatt2009erbjudaslakterierna
ettpaketsombestodavenheldagskursförarbetsledarnaochettkurstillfälleperslakteriför
samtligaanställdasomhanterarlevandedjursamtenårliguppföljningsträff.
Heldagskursenförarbetsledarebestodavgemensamgenomgångavuppdateradeoch
nyproduceradeförinspeladeeföreläsningarsamteninteraktivföreläsningbaserade
föreläsningarnaochfilmsekvenser.Arbetsledarnatogmedsigutbildningsmaterialettillbaka
tillrespektiveslakteriförattisinturgenomförainternutbildningavslaktpersonal.Varje
slakteribesöktesdessutomavkursledarenförenpraktiskgenomgångavviktiga
djurskyddsområden.Kursenavslutadesmedettprovsomgenomfördesonline.102
kursdeltagarehargenomförtutbildningenochmottagitdiplom.
Våren2010höllsdenförstaårligauppföljningsträffenettavdedeltagandeslakterierna.
Intryckenfrånkursendiskuteradesochmangickigenomnylagstiftningochförändringar
slakteriet.
Under2009genomfördesbeställningavKCFentestkursihanteringavbedövnings‐och
skjutvapen.DennakursbyggdeocksåMenycirkelmodellen
ochinkluderadesexfysiska
24
träffariLinköping.Fyraavdesexkursdagarnaägderumislakterietssanitetsslakt,därslakt
avstorboskapochhästilångsamttempostuderades.Dessutomövadesvapenhantering,
vapenvårdsamtkontrollavbedövnings‐ochavlivningskvalitet.Tvåträffarvarförlagdatill
skjutbanadärhanteringochvapenvårdavkulvapenövades.Ikursendeltogförutom
slaktpersonalävendjurambulansförare.Enskriftligtentamenavhölls.Kursenvardock
mycketresurskrävandeeftersomenbartdeltagarekanhanterasperkursochstor
arbetsskaderiskföreligger(A.Algers,pers.medd.).
SomenföljdavJordbruksdepartementetskravkompetenshöjningavslaktpersonalvalde
Scanattsatsainternutbildning.Utbildningengenomförssedan2001ochbeståravenen
dagarskurssomtäckerföljandeämnesområden:Djursbeteende,biologiskaprinciper,
lagstiftning,bedövnings‐ochavlivningsteknikochegenkontrollochinternaregelverk.
Föreläsningarochdiskussioneravslutasmedettkunskapstestvilketdetkrävs85%
korrektasvarförgodkäntresultat.denteoretiskautbildningenblivitgodkändföljertre
månadersarbeteunderuppsiktavenstallförmaninnanettinterncertifikatkanerhållasoch
därmedmöjlighetenattarbetaegenhand.Kunskapskontrollavgodkändslaktpersonal
görsårligen.Isambandmedattnyanställdagårutbildningenkombinerasutbildningen
oftamedrepetitionförövrigpersonal.Externexpertishargenomförtenstakautbildningari
bedövnings/avlivningsteknikoch‐kontroll.Arbetssättochhanteringistalletgranskasårligen
vidinternrevisionelleretiskrevisionutförs.
Varjeslakteriharendjuromsorgsansvarig,mendennagenomgårintenågonspeciell
utbildningutöverdensomslaktpersonalgår.Manvillförsäkrasigomattutbildningenför
slaktpersonalochdjurskyddsansvariganpassastillbestämmelsernaiEUförordningenochvill
siktvillinföranågontypavexternutbildningidjurvälfärd(A.Lundell,pers.medd.).
4.1.2Slaktochannanavlivningavfjäderfä
SvenskFågelutbildarslaktpersonalidjurhanteringenligtL22vartannatår
24
.Ensådanen
dagarskursomfattade2009föreläsningarochgruppövningariföljandeämnen:
Sammanställningövergenomfördarevisioner,egenkontrollavseendeskadoroch
kontrollpunkter,slaktochslaktningsprocedurinklusiveutbildningsrutiner,transportsamt
lastningochuppfödare.Beroendedjurskyddsstatistikochförhållandevidrespektive
slakterigenomförsävenårligautbildningsdagardärspecifikaområden,tillexempel
lastningsproblem,lyfts
fram.
Manutbildarävenkycklingproducenter,lastareochtransportörerenligtrådetsdirektiv
2007/43/EGomfastställandeavminimireglerförskyddavkycklingaravseddförmatfågel
25
.
Utbildningengenomförsårligensextillåttagångersomendagarskurseriformav
föreläsningarochgruppdiskussioner.Fokusliggerframföralltvälfärds‐och
smittskyddsaspekterinomslaktkycklinguppfödningen.Fysiologi,beteendeochstress
behandlas,liksompraktiskaaspekteravvarsamhanteringavkycklingar,förebyggande
25
smittskyddsåtgärdersamtlagstiftningochbranschkrav.Akutvårdavkycklingar,nödslaktoch
avlivningdemonstreras.(P.Gustafsson,pers.medd.).
SvenskaÄgggerintenågrautbildningarislaktochavlivningavvärphönsinomramenförsitt
djuromsorgsprogram.ProducenternahänvisastillJordbruksverketsinformationsbroschyr
omavlivningavfjäderfä,vilkenomfattarbådeavlivningavhelavärphönsflockar(koldioxid)
ochindividuellafåglar
26
(A.Hermansson,pers.medd.).
VidSvensktFågelkött(Håkanstorp)slaktasvärphönsochbroilermödrar.Personalensom
hanterardjurisambandmedslaktprocessengenomgåringenformellutbildningi
djurhanteringochvälfärd.Iställetfårdennyanställdemuntligagenomgångarinförvarje
arbetsmoment,tillexempelhantering,bedövning,avlivningochkontrollavdetta,
reservmetoder,genomgångavutrustningensamthurstresskanundvikasvid
djurhanteringen.Dennyanställdefårbredvidenarbetsledareundernågradagar.
Skriftligainstruktionerfinnstillgängliga.Internkontrollavblandannatdjurhanteringenutförs
regelbundet(T.Carlsson,pers.medd.).
4.1.3Slaktochannanavlivningavren
Renslakterierslaktarenbartren,ingaandradjurslag.Formellutbildningavslaktpersonalsom
hanterarrenförekommerinte,enligtDr.EvaWiklund,SvenskaSamernasRiksförbund(SSR),
ProjektRenlycka.Nyanställdalärdjurhanteringavslaktpersonalplats.Vissarenslakterier
utvecklaregnalösningarsomledertillökaddjurvälfärd.Tillexempelanvänderettslakterii
Idreinhägnadebetesmarkermednaturligtbeteiväntanslakt.Djurenfårnaturligtfoder
ochvistasimindrestressandemiljö.Konkurrensenmellanrenslakteriernaärstorgrund
avbristren.Därförkanrentransporterastilldenurekonomisksynpunktmest
fördelaktigaslakteriet,vilketkaninnebäraonödigtlångatransporter.
Renägareharingenutbildningidjurhanteringochvälfärdvidslaktochavlivning.Äldre
generationersrenägaresermedorokunskapsbristenhosdenyngregenerationen.Stress
kanivissasammanhanggeförsämradköttkvalitethosren
27
.Utbildningkringsambanden
mellandjurhantering,stressochköttkvalitetförekomtidigareiformavseminarieri
samarbetemellanSLUochSSR,mensådanaaktiviteterharinteägtrumöver10år.Under
desenastesexårenharEvaWiklundundervisatiämnetrennäringsutbildningenvid
SamiskHögskolaiKautokeino(tre
tillfällen)respektiveSamernasUtbildningscentrumi
Jokkmokk(etttillfälle).Detäroklarthurmycketsomtasuppgällandedjurhanteringvidslakt
idegymnasieutbildningarirennäringsomfinnsiSverige,NorgeochFinland.
Detförekommerocksåenvissokunskapomlagstiftningenblandrenägare.Tillexempel
upptäcktesdetisambandmedendiskussionimediernaislutetav2010attdetvarflera
renägaresomintevissteattnackstickvaritförbjudet,ävenförhusbehovsslakt,sedan2001.
Rennäringenbörvaraintresseradavdetkommandeutbildningskonceptetidjurvälfärdvid
slaktochavlivning(E.Wiklund,pers.medd.).DetärdockoklarthurrenomfattasavEU
26
förordningenskravdjurskyddsansvarigeftersomdjurslaget,enligtartikel17,inte
definierasidäggdjursenheter(K.Scherling,pers.medd.)
1
.Jordbruksverketkommerattta
ställningtilldetta.
4.1.4Avlivningavpälsdjur
EnligtSverigesPälsdjursuppfödaresRiksförbundfinnsingenformellutbildningavseende
djurvälfärdvidavlivningisambandmedpälsningelleravlivningavenstakadjur.Allavlivning
skerfarmenavuppfödarenelleranställdpersonal.Deflestauppfödareharlärtsig
avlivningsteknikgenomattskaffaegenerfarenhet.Desomnyanställslärsigavpersonal
plats.Riksförbundetgårregelbundetutmedrekommendationertilluppfödareomviktenav
korrektavlivningavenstakadjur.Isambandmedattnyavlivningsutrustninginstallerasfår
personalsomhanterardjurenentekniskutbildningavutrustningen.Avlivningharinte
uppmärksammatsspecielltidetminkomsorgsprogramsomtagitsframisamarbetemedSLU
ochStatensVeterinärmedicinskaAnstalt
28
.Pälsdjursnäringenplanerarattinkludera
utbildningochkompetensbevisisittdjuromsorgprogramnyaEUförordningenbörjar
tillämpas(J.Martinsson,pers.medd.).
4.1.5Andramålgrupperochdjurslag
Underförstudienharprojektgruppenidentifieratgruppersomärinvolveradeislakteller
annanavlivningutanattomfattasavEUförordningenskravutbildningoch
kompetensbevis,menförvilkaförordningenställerkravlämpligkompetensnivå.Det
omfattartillexempelpersonersomutförvissslaktförprivatkonsumtionochpersonalsom
avlivarpälsdjurunderansvarigsöverseende.Dessutomharviunderförstudienkonstaterat
attdetfinnsbehovavoch/ellerintresseförgrundläggandeellerkompletterandeutbildning
hosfleraandragrupper.Detgäller,iolikaomfattning,vittskildagruppersom
husdjursproducenter,ägaretillhägnatvilt,djurtransportörer,Lantbrukstjänst,
djurambulanspersonal,djurskyddshandläggare,rådgivare,praktiserandeveterinärer,
officiellaveterinärerochassistenter
vidslakteri,personalvidhusdjurs‐ochlantbruksskolor
(naturbruksgymnasier),viltrehabiliterareochjägare.
4.1.6Konklusion
Baseratinhämtadinformationanserprojektgruppenattutbildningenidjurvälfärdi
nuvarandeformochomfattningansesotillräckligförerhållandeavdetkompetensbevissom
blirobligatorisktförslaktpersonalochpersonalsomövervakaravlivningavpälsdjur
1
.
VidareanserviattenanpassningtillEUförordningensutbildningsriktlinjerävenförsådana
målgruppersominteomfattasavkravetutbildningochkompetensbeviseller
förordningenskravlämpligkompetensinnebärengodmöjlighetatttillståndenbred
utbildningochdärmedgenerellförbättringavdjurvälfärden.Detskulleinnebärastora
samordningsvinsteromensådanutbildningomfattarmångamålgrupperietttidigtskede.
27
ProjektgruppenhariettbrevtillEvaEriksson,utredareavdjurskyddslagen,beskrivit
behovetochintressetförutbildningenochföreslagitattdetinförsettkompetenskravförfler
målgrupperändesomidagomfattasavEUförordningen(bilaga7).
4.2UtbildningenligtEUförordningen
4.2.1Utbildningochlagstiftning
Frånochmed2013gälleriEUförordningeniställetfördenationellabestämmelsernaiL22,
utomidefalldärSverigeväljeratthakvarsträngareregler
1,
24
.Mildarereglerkanmaninte
väljaatthakvar.DetärännuoklartvilkasträngarereglerfrånL22somJordbruksverket
bestämmerattSverigeskabehållaochvilkasomkommeratttasbortochdärmanalltså
läggersigEUnivå.
DensomfårettkompetensbevisiSverigeskakännatillochkunnaföljadebestämmelser
somgälleriSverigefrånochmed2013,detvillsägabådeEUförordningenoch,i
förekommandefall,strängaresvenskalagstiftning.Projektgruppenanserattdetärviktigtatt
detsnartsommöjligtklargörsom,och
ifallvilka,strängarenationellareglersomkan
bliaktuellaförutfärdandeavkompetensbevis.
EnligtEUförordningenfårettlandinförasträngarenationellabestämmelserävenefter1
januari2013närdetgälleravlivningavdjursomskerutanförettslakteri,slaktavhägnatvilt
ochrenarsamtreligiösslakt
1
.
4.2.2Utbildningsansvar
Enbehörigmyndighet,idethärfalletJordbruksverket,skaenligtEUförordningenansvara
förattdetfinnsutbildningförpersonalsomdeltarislaktochavlivning.Myndighetenkan
delegeraanordnandetavutbildningentillettseparatorganellerenhet
1
.
4.2.3Omfattning
4.2.3.1Målgrupperiutbildningen
Viharidentifieratettantalmålgrupper,detvillsägayrkes‐ellerintressegrupper,somkan
kommaifrågaförenutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning.
Förslakteripersonal(slaktpersonalochdjurskyddsansvarig)ochpersonalsomövervakar
avlivningavpälsdjurblirutbildningenochkompetensbevisetobligatoriskt
1
.Utbildningenska
iförstahandriktasigtilldessamålgrupper.
MedtankeEUförordningenskravlämpligkompetensnivåvidavlivningbörmanäven
seövernuvarandeutbildningsbehovhosgrupperdärkompetensbevisinteärobligatoriskt,
tillexempelpersonalsomavlivarpälsdjurunderansvarigsöverseende,personersomutför
privatslaktavandradjuränfjäderfäochkaninerföregenkonsumtion,kommersiell
gårdsslaktavfjäderfäochkaninerismåkvantitetersamtavlivningavdaggamla
28
tuppkycklingarkläckerier
1,4,24
.Iandrahandbörsådanamålgrupperomfattasav
utbildningen.
ItredjehandbörgruppersomhållerochhanterardjurutanattomfattasavEUförordningen
ellerdesskravlämpligkompetensnivåerbjudasgrundläggandeellerkompletterande
utbildningenligtprojektgruppenskoncept(se2.2)
1
.Dithörpersonersomslaktarfjäderfä
ochkaninerförprivatkonsumtionsamtyrkes‐ochintressegruppersomkanställasinför
akutaavlivningssituationervidskadaochsjukdom,såsomdjurhållareochdesspersonal,
Lantbrukstjänst,djurambulanser,djurtransportörer,djurskyddshandläggare,rådgivare,
avbytartjänst,veterinärer,polis,brandkår,tågpersonal,personalvidnaturbruksskolor,
jägareochviltrehabiliterare.Inomdessagrupperförekommeridaginternochextern
utbildningiolikaomfattning.
EnligtkraveniL22skapersonersomslaktarellerutförannanavlivningavdjur(jaktoch
avlivningisambandmedjaktsamtdjursomanvändsivetenskapligaexperimentreglerasi
annanlagstiftning)hagodakunskaperidjurskydd,tillräckligafärdigheterförattkunnafölja
bestämmelsernaiL22samthakunskaperochfärdigheteripraktiskdjurhållning.
Utbildningskravsomgersådanakunskaperfinnsförpersonalvidföretagochorganisationer
somutförslaktellerannanavlivning
24
.EftersomSverigekanväljaattbehållastriktare
bestämmelseriL22somvarikraftvidEUförordningensikraftträdandeochL22även
inkluderardjurslagsominteomfattasavförordningen,börmöjlighetenattgenerellthöja
djurvälfärdenviagrundläggandeellerkompletterandeutbildningavfleramålgrupper
övervägasutbildningsprioriteringenfastställs
1,24
.
Lantbrukstjänstsentreprenörerkanutföraslakt,ävenomdetinteärvanligtförekommande
idag.Däremotutförderutinmässigtavlivningavickeakutsjukadjur.Jordbruksverket
kommerattavgöraomnågradelaravLantbrukstjänstsverksamhetkankommaattomfattas
avutbildningskravochkompetensbevisenligtEUförordningen
1
.
IEUförordningenärkompetensbevisobligatorisktförpersonalsomutförkommersiell
gårdsslaktavfjäderfärespektivekanineromverksamhetenomfattarmerän10000djurper
år,meninteomdetrörsigommindrekvantiteter.Omdetslaktasmerän10000fjäderfä
ellerkaninerskaverksamhetenskevidettav
Livsmedelsverketgodkäntslakteri,varesig
verksamhetenskergårdenellernågonannanstans.Därförhamnardengruppenunder
Slakteripersonal.DetfinnsingetgodkäntslakteriförhardjuriSverigeidag(K.Scherling,pers.
medd.).Därförfårdedelarimodulenförkaninersomomfattarslakteripersonalochoffentlig
veterinär/assistentförnärvarandeansesvarahypotetiska.
4.2.3.2Djurslagiutbildningen
Projektgruppenharvaltutföljandedjurslagsomkananvändasiproduktionattingåi
utbildningen:Nöt,fårochget(sammagrupp),gris,häst,fjäderfä(hönsfågel,anka,gåsoch
kalkon),ren,hägnatvilt(inklusivestruts),kanin,pälsdjur(minkochchinchilla).
29
Hägnatvilt,detvillsägastrutsfåglarochhägnadelandlevandedäggdjur,definierasibilagaI
tillEuropaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr853/2004omfastställandeavsärskilda
hygienreglerförlivsmedelavanimalisktursprung
29
,vilketdetocksåhänvisastilliEU
förordningen1099/2009
1
.Frilevandeviltdefinierasocksåisammabilaga,vilketinnebäratt
landlevandedäggdjurihägn,inklusivehjort,undervissaförutsättningarkanbetraktassom
frilevandeviltochdärmedintebehöverslaktasslakteri.Infördenfortsattaplaneringenav
utbildningskonceptetbörJordbruksverkettaställningtilldefinitionenavhägnatrespektive
frilevandeviltiförhållandetillkompetenskraveni1099/2009(K.Scherling,pers.medd.).
Välfärdsaspektenviduppfödningavvildafåglarharnyligenuppmärksammatsisamband
medJordbruksverketsremissochbörfinnasiåtankeinfördetfortsattautvecklingsarbetet
30
.
RekommendationerföravlivningavodladfiskingårinteiEUförordningen(punkt6)
1
.
Personersomsysslarmedavlivningavfiskomfattasdärförinteavförstudien.Närfrågan
aktualiserasbörutbildningtilldennamålgrupputvecklas.
Detfinnsbehovavutbildningavzoofackhandelochreptilfodergrossisternärdetgäller
avlivningavgnagare,reptilerochsmåfågel(H.Larsson,pers.medd.)Dessamålgrupperoch
djurslagingåravnaturligaskälinteiförstudien,menmanbörmanövervägaattsikt
inkluderaävendessagrupperiutbildningskonceptet.
4.2.3.3Ämnesinnehålliutbildningen
Projektgruppenföreslårattföljandeutbildningsområdeningåriutbildningskonceptetför
aktuelladjurslag:Biologiskaprinciper,Hantering,Lagstiftning,Bedövning,Vapenanvändning,
Avlivning,Kvalitet,Konsekvenser,Religiösslakt,Ekologiskslakt,Besättningsavlivning,
DjurägarkontaktsamtSlakt/avlivningurettinternationelltperspektiv.Varjeämnesområde
innehållerolikaämnesavsnitt(bilaga817).
IbilagaIV,EUförordningen,listasvilkaämnensomskaingåikompetensprovet
1
.Detfinns
ingakravomkunskaperikonsekvenseravdåligdjurhantering,somtillexempelförsämrad
köttkvalitet,ellerihurmangenomförkvalitetsuppföljning,tillexempelegenkontroll.
Projektgruppentyckerdockattdessamomentskaingåiutbildningenförerhållandeav
kompetensbevis,detärviktigtattframhållagoddjurvälfärdsomettincitament
tillbra
kvalitetochönskvärdaresultat.
Enligtsammabilagaskadetingåutbildningomreligiösslaktutanbedövningförerhållande
avkompetensbevis,vilketinteärtillåtetiSverige
1,24
.Vimenarattreligiösslaktutan
bedövningbörvaraenobligatoriskmodulförnöt,småidisslareochfjäderfäförattvisa
slaktpersonalenavsvensktköttproduktionsfördelarjämförtmedutländsk.
30
4.2.4Utbildningsmetoder
4.2.4.1OpenEducationalResourcesochutbildningidjurvälfärd
OpenEducationalResources(OER)ärdigitaliseratutbildningsmaterialsomerbjudsfrittoch
öppetförlärare,studenterochandrakunskapssökandeattanvändaochåteranvändatill
undervisning,lärandeochforskning.Termenbörjadeanvändas2002ochinkluderar
utbildningsmaterial:helakurser,kursmaterial,modulinnehåll,faktasamlingaroch
tidskrifter,verktyg:programvarorförattstödjautveckling,användning,återanvändning,
sökande
ochorganisationavutbildningsinnehållochetablerandetavonlinegruppersamt
resurserförattfrämjaöppenpubliceringavmaterial
31
.
Utbildningsmaterialsesoftasomimmateriellarättigheter.Flerochflerinstitutioneroch
individerdelardockdigitaltutbildningsmaterialöppetochfrittInternet
32
.Detfinns
mångafördelarmedöppenochfriutbildningenligtOER.Detgerlärarealternativochökar
konkurrensenmellanleverantöreravundervisningochutbildning.Frånenmerindividuell
synvinkellederöppenutbildningtillökadpublicitet,bättreanseendeochnöjetattdela
medsigavsinkunskap.Detinnebärocksåsnabbareochbredarespridningav
utbildningsinnehållet.Vidarekaninnehålletkvalitetssäkrasenligtvetenskapligastandarder.
DessutomkanOERökamotivationhosendelstudentereftersomde,medsittdeltagandei
utbildningen,bidrartillutvecklingavdeebaseradeutbildningsresurserna.Dettagör
inlärningenmergivandeochkommerattsiktökamängdenavtillgängligt
utbildningsmaterial
33
.
Utbildningidjurvälfärdärvällämpadsomebaseradutbildningeftersomvideo,ljudoch
bilderärmediumsomkaninnehållaenstormängdinformationomdjurenssituation.Djur
kantillexempeluttryckaolikagraderavstressochvälbefinnandegenomsittbeteendeoch
sinaläten
33
.Filmsekvenserkananvändasföratttydligareänientextillustrerahanteringoch
hållningavdjuriolikasituationer,tillexempelvidslakt.Attgörautbildningidjurvälfärd
lättillgänglig,delbarochåteranvändningsbarviainternetkanvaraförmånligtintebaraför
lärareochstudenternationelltochinternationellt,utankanocksåha
ensnabbochglobal
påverkanutvecklingenavdjurvälfärden
34
.
Projektgruppenmenarattutbildningenidjurvälfärdvidslaktochannanavlivninglämparsig
mycketvälförOER.UtbildningsinnehålletärlämpligtförInternet,vilketökarförståelsenoch
kunskapeninomämnet.Utbildningenskavarabred,lättillgänglig,kunnamångaochvara
möjligattåteranvända.Ebaseradutbildningärettutmärktredskapattuttillblandannat
slaktpersonalallademindreslakteriersomöppnar(Å.Rutegård,pers.medd.).Att
utvecklautbildningensomOERgynnarintebaradensvenskautbildningenidjurvälfärdutan
öppnardörrenföranvändningavandrautbildningsaktörerinomochutanförEU.
Attläggautstoramängderupphovsrättsskyddatmaterialonlinekaninnebäraenheldel
merarbeteochkostnaderupphovsrättenantingenmåsteköpasellermaterialproduceras
31
egenhand.Detärviktigtattmanharförfoganderättenöveralltnyttmaterialsomtas
fram.(A.Algers,pers.medd.).
Manfåraldrigkunnaidentifierapersonerellerslakterier/platser.Filmsekvensersomär
mycketkänsligabörinteläggasutmenkanvisasdefysiskaträffarna.
4.2.4.2Moduluppbyggnadimålgruppsanpassadmetodik
Modulernaskafrämstriktasigtilldemålgrupperdärdetföreliggerkravomkompetensbevis,
detvillsägaförslakteripersonal(slaktpersonalochdjurskyddsansvarig)samtpersonalsom
övervakaravlivningavpälsdjur.
Utbildningenskariktasigtillolikayrkes‐ochintressegruppen.Ensådanutbildningbehöver
varaflexibel.Detärocksåviktigtattmångasommöjligtkandeltaiutbildningen.Kraven
flexibilitet,tillgänglighetochnåbarhetgörattutbildningenbörvarauppbyggdiOER
baserademodulermedinteraktivprägel.Projektgruppenanserattförinspelade
föreläsningarikombinationmedpowerpointpresentationerbörövervägas,ilikhetmed
uppläggetividareutbildningenförofficiellaveterinärervidslakteriiStorbritannien(se3.2)
ellerMenyscirkelkoncept(se4.1.1).Ämnesexperter,tillexempelfrånuniversitet,
myndigheterochcentrumbildningar,menävenspeciellexpertisfrånintresseföreningaroch
branschorganisationer,börrekryterasförattdeltaiutvecklingenavemodulerna.kallade
självtesterkanhaettstortpedagogisktvärdeochbörinkluderasirespektivemodul.
Modulernapresenterasiarbetsrapportendelssomenöversiktsmatris(bilaga8),alla
målgrupperochutbildningsmodulerföralladjurslag,medanövrigamatriserpresenterasper
djurslagmedaktuellamålgrupperochutbildningsområden(bilaga917).Närutbildningen
presenterasutbildningsgivarenshemsidaskamaniställetkunnasökapermålgrupp,
därefteraktuelladjurslagochsisttillgängligautbildningsmodulerfördetdjurslaget.
Målgruppernahardelatsinberoendeomkompetensbevisetärobligatorisktrespektive
ickeobligatorisktförmålgrupperna.Obligatoriskamålgruppererbjudsettbaspaketmed
utbildningsmodulerdärmodulersomärobligatoriskaförkompetensbevismarkeratsmedX.
Övrigamodulerkanläggastillefterbehovochintresse(bilaga917).
Ickeobligatoriskamålgruppergörutbildningenfrivilligbasis.Viföreslårattdessa
målgrupperskakunnaväljaettutbildningspaketsomledertillkompetensbevis,eller,
eftersommangörutbildningenfrivilligbasis,iställetväljaenstakamodulerochsätta
ihopegnamodulpaketefterintresseochbehov.Detsenarealternativetblirsannoliktdet
mestvanligaförickeobligatoriskamålgrupper.Förattförenklaförutbildningsbeställaren
skautbildningsgivarenkunnarekommenderavederbörandevilkamodulersomböringåiden
aktuellafrivilligautbildningen.Detinnebärattettförslagmodulpaketkantasframäven
förrespektiveickeobligatoriskamålgrupp.Förattbelysahurdetkanseut
hardettagjorts
genomattmarkeraaktuellamodulermedx.ProjektgruppentyckerdockattBiologiska
principer,markeratmedx,alltidböringåiallautbildningarinnehålletidennamodul
32
utgörsjälvabasenförutbildningen.Mankaninformeraomrekommenderademoduler
utbildningenshemsidaelleriutbildningskatalogsamtuppmanaintresserademålgrupperatt
kontaktautbildningsgivarenföratthjälpmedattsättaihopdenmestlämpligaoch
behovsanpassadeutbildningen.
Viföreslårattmandelarinmodulernaperdjurslag(medfjäderfäsomsamlingsdjurslagför
livsmedelsproducerandefågelutomstruts).Vissamoduler,tillexempelBiologiskaprinciper,
blirenbartgenerellatackvarefördelenmedkomparativutbildning,medanandramoduler
börengenerelldel+djurslagsspecifikadelar.Alternativetattgöraenstörre
djurslagsindelning,tillexempeli”rött”och”vittkött”blirintetillräckligtflexibeltoch
därmedmindreattraktivt.
Modulernakommerattvaraförfattadesvenska,eftersompersonalsomhanterardjuren
ändåmåstekunnakommunicerasvenskamedövrigaanställda.
4.2.4.3Fysiskaträffarmedgruppdiskussioner
Förattbästamöjligautbyteavutbildningenbörutbildningskonceptetäveninnehållaett
antalfysiskaträffarmedmöjlighettillkompletterandeföreläsningochefterföljande
diskussion.Interaktivaträffarmedfalldiskussionerärviktigaurpedagogisksynvinkel,men
bidraräventillökatpersonligtkontaktnätmellankursdeltagare,vilketkanledatillutbyteav
idéerochkunskapfrånolikaarbetsplatser.DettahartidigareobserveratsvidMenycirklarna
(A.Algers,pers.medd.).Förtydligaresammanhangochkontinuitetbörfysiskaträffar,
långtsommöjligt,anpassastillmoduluppbyggnaden.Fysiskaträffarkankombinerasmed
praktiskademonstrationerochövningar.Beroendehurstoramålgruppersomskanåskan
ämnesexperterbjudasintillfysiskaträffarochpraktiskamoment.
Införvarjediskussionsträffkanhemuppgifterbaseradeinnehålliemodulerna
förberedas,tillexempelliknandesättsomgjordesidenförstaMenycirkeln(se4.1.1).
Hemuppgifternapresenterasochdiskuterasunderträffarna.Ämnenaförfysiskaträffaroch
hemuppgifterbestämsunderdenkommandeutvecklingenav
utbildningen.
Slaktpersonalochpersonalsomövervakaravlivningavpälsdjurböromfattasaventilltvå
fysiskaträffar,medanutbildningtilldjurskyddsansvarigböromfatta5till6fysiskaträffar(se
4.2.4.6).
4.2.4.4Praktiskademonstrationerochövningar
Nivåndjurvälfärdärtillsyvendeochsistberoendeavdenpraktiskahanteringenoch
utförandetvidslaktochavlivning.FörattkunnamotsvarakompetenskraveniEU
förordningenbördensvenskautbildningeninnehållapraktiskademonstrationeroch
övningar
1
.Denpraktiskaträningengörslämpligtvisianslutningtilldiskussionsträffarna.För
slaktpersonalbördenpraktiskaträningenledatillfärdigheterihantering,drivningoch
fixeringavdjur,korrektbedövning,upphängning/länkningavdjur,avlivning,kvalitetskontroll
33
avbedövningochavlivning,vapenanvändningochanvändningavreservmetoder.För
personalsomövervakaravlivningavpälsdjurbördepraktiskamomentenresulterai
färdigheterihanteringochfixeringavdjur,bedövnings‐ochavlivningsmetoderochkontroll
avdettasamtunderhållavutrustning.Praktiskademonstrationerochövningarkanäven
görasskallar,kadaverochmodeller.
Mestpraktiskt,pedagogisktochbättreförkunskapsutbytetmellandeltagarnaiutbildningen
börvaraattförläggadepraktiskaövningarna,företrädesvisfrånfleramodulerpertillfälle,
ettochsammaställe.DetundersöksomutbildningsslakterietiUppsala,LövstaKött,kanvara
enlämpligplats.
4.2.4.5Utvärderingavarbetsplats(effektanalys)
EUförordningenföreskriverattstandardiserade,riskbaseradearbetsrutinerskautarbetasi
allaproduktionsledslakteriochböromfattablandannatmätbarakriterier(punkt27)
1
.
Djurvälfärdsindikatorerärettviktigtinstrumentförriskbaseradutvärderingavdjurvälfärd
ochanvändsredanvidofficiellkontrollinomSverigeochEU
35,36
.Dekantillexempelomfatta
olikaavvikandebeteenden,tillgångtillvatten,foderochströ,skador,vokalisering,blandning
avdjurgrupperochdrivningshastighet.
Projektgruppenföreslårattdeltagarnautbildningengörettkunskapsprovochen
utvärderingavsinarbetsplatsbaseraddjurvälfärdsindikatorerföreochefter
genomgångenutbildning.Manfårsättuppögonenförförhållandenasin
arbetsplats.Detblirocksåettkvittovadmanlärtsigunderutbildningenochenindirekt
feedbacktillutbildningsgivarna.Viföreslårattutvärderingenskavaraobligatoriskför
erhållandeavkompetensbevis.
4.2.4.6Utbildningsnivåerförslaktpersonalrespektivedjurskyddsansvarig
Slakteridärflerän1000däggdjursenhetereller150000fåglarellerkaninerslaktasperår
skaenligtEUförordningenhaendjurskyddsansvarig
1
.ISverigeärdetförnärvarandeinte
aktuelltförkaniner.IomvärldsanalysenframhållsiStorbritannienochBrasilienviktenavatt
detfinnspersonermedsärskiltansvarfördjurvälfärden.Dendjurskyddsansvarigeskahaen
helhetsbildavsituationenfördjurenochsetillattbestämmelsernaiEUförordningenföljs.
Vederbörandehardärmedettsärskiltansvarförattdjurvälfärdenhållerhögnivå.
Djurskyddsansvarigskagöraendagligöversynenligtenspeciellchecklista.
Djurskyddsansvarigakangeinternautbildningarochsättökakompetensenslakteriet.
Projektgruppenföreslårtvåutbildningsnivåer,enförslaktpersonalochenförblivande
djurskyddsansvariga.Eftersombäggegruppernamåstehakompetensbevisbördeomfattas
avsammaemodulerochpraktiskamoment.Utbildningenförslaktpersonalföreslåsomfatta
entilltvåfysiskaträffar.Antaletfysiskaträffar,inklusiveföreläsningarochgrupp
diskussioner,börvarafemtillsexfördjurskyddsansvariga,eftersomdeskafördjupaoch
breddasinakunskaper.
34
4.2.4.7Utbildningstillstånd
Jordbruksverketbörbliansvarigtförutbildningen,menfårdelegeraanordnandetav
utbildningskursertillettseparatorganellerenhetsomharlämpligsakkunskap,personaloch
utrustning.Tillsammansmeddetvetenskapligastödet,detvillsägaSCAWenligt
projektgruppensförslag,kommerJordbruksverketattavgöraommeränett
utbildningsorgankommerattgesmöjlighetattgenomförautbildningenochomdenkommer
attgesbådeexterntochinternt.Fördelarnamedattenochsammaenhetgenomför
utbildningenärattenjämnutbildningsnivåkanhållasochsamordningenvidändringaroch
uppdateringaravutbildningsmaterialetförenklas.Externutbildningminskarriskenför
intressekonflikter,medaninternutbildningredankanfinnasplats,menifallbehöver
uppgraderasochkvalitetssäkras.SomjämförelsegodtarEUförordningenomskyddav
djurundertransport(1/2005)attutbildningsorgansomärgodkändaavbehörigmyndighet,
detvillsägaJordbruksverket,utankravoberoendekangenomförautbildningsomleder
tillkompetensbevis
37
.Officiellaveterinärervidslakterihållerinteiinternutbildningi
djurvälfärdavslaktpersonaleftersomdetkanpåverkamyndighetenstrovärdighetvid
kontrollen(L.Mårtensson,pers.medd.).
Projektgruppenhariettbrevtillutredarenavdjurskyddslagen,EvaEriksson,påtalatvikten
avutbildningeninteenbartskakunnagesinternt(bilaga7).
4.2.4.8Tekniskutvecklingavutbildningsmodulerna
Isortsettfinnsdettvåolikatekniskakonceptattväljaemellan.Ett”hårdförpackat”koncept
innebärenIT‐lösningsomäravanceradmedinteraktivaochkompliceradelösningar.
Beställarenfårenfärdiglösning.Mankandockbyggainsigiettsystemdärdetblir
omständligtattändraochuppdateramaterialet.Dettakonceptkankonstruerasavexterna
ITföretagalternativtSLU:sITpedagogiskaenhet.Därförblirdettakonceptrelativtdyrt.Ett
exempel”hårdförpackade”konceptärMenyswebutbildningar
2
.
DetandraITkonceptet,det”mjukförpackade”,innebärenlösningdärämnesexperterkan
göradetmestaarbetetsjälvinärasamarbetemedutbildningsenheten.WimbaCreateärett
avfleraexempelprogramvarorsomresulterari”mjukförpackade”koncept
38
.Därkan
ämnesexpertenläggainmaterialfrånettWorddokumenttillenemodulviaenmall.Vidare
kanfaktarutorskapasochfilmsekvenserkanläggasinsomlänkar,detvillsägamöjligheter
tillinteraktivitetfinns.Dennatekniskalösningärintelikaelegantochavancerad,menblir
merlätthanteradochlättareattändraochuppdateraänkursersombyggerdet
”hårdförpackade”konceptet.
Projektgruppenföreslårattutbildningskonceptetienförstaversionutvecklassom
”mjukförpackat”ITkoncept.Enenklare,mensmidigareochbilligare,lösningärattföredra
ifallomfattandeändringarbehövergörastillkommandeversioneravutbildningen.
Dessutomärdetsannoliktattuppdateringaravutbildningsmodulernabehövergöras
fortlöpande.
35
”Bettertrainingforsaferfood”(BTSF)ärettinitiativfrånEUkommissionensomsyftartillatt
utvecklaenstrategiförutbildninginomlivsmedelslagstiftning,foder,djurhälsaoch
djurskyddsamtväxtskyddsbestämmelser
39
.Utbildningenerbjudsallpersonalviddebehöriga
myndigheternaimedlemsstaternasomdeltariofficiellakontroller.Utbildningenska
resulteraiattkontrollerutförsettmerenhetligt,objektivtochändamålsenligtsättialla
medlemsstater.Dessutomerbjudsutbildningentillinstitutioneri”tredjeland”som
exporterarlivsmedeltillEU.
NyligenharEUkommissionenlanseratenanbudsinfordran,ivilkendetklargörsattfem
styckenebaserademodulerskautvecklas
40
.EnavmodulernaomfattarDjurvälfärdi
sambandmedslaktochbesättningsavlivningförsjukdomsbekämpning.Modulernaska
omfattafyraspråkochvarjemodulskakunnaanvändasav5000deltagareperår.
Slakt‐ochavlivningsmodulenskablandannatinnehållainformationomEU:slagstiftningoch
OIE:sriktlinjer,korrekthantering,bedövningochavlivningavdjur,djurbeteende och
hantering,bedömningavslakterianläggningar,bedövnings‐ochavlivningsteknikersom
tillämpasieuropeiskaslakterierisyfteattbekämpasjukdomar,djurvälfärdsindikatorersamt
hanteringavepizootiskasjukdomar.
Enemodulfårintevaramindreäntretimmarochintemeränfyratimmarlång.Modulerna
skahaenteknik,strukturochsammansättningsommedgereffektivåteranvändningoch
uppdateringavutbildningsmaterial.Detberäknasta45månaderinnanhelakonceptetär
klart.
Varjeanvändaremåstekunnaföljalektionerisinegentakt,eftersinkapacitetochtidsplan.
Innehålletskavarainteraktivtmedpraktiskaövningarochonlinetester.Användarenskaha
möjlighetattstoppaochpausasessionen.Modulernaskainnehållafallstudiersombörvarai
formavdialoger,simulerademellanelevenochenvirtuellskådespelare.Underensådan
virtuelldialogkommerelevenattutvärderas
olikakriterier.Manmåstevararegistrerad
förattkunnaloggain.
Projektgruppenbedömerattutbildningenfyratimmarinteärtillräckligförattmöta
kompetenskraveniEUförordningen,menundervidareutvecklingenavdensvenska
utbildningenkandetvaraavintresseattföljautvecklingenavdeebaserademodulerna
inomramen
förBTSF.
4.3Examenochkompetensbevis
4.3.1Examen
Eftergenomgångenutbildningskadeltagarnaexamineras.Examinationbörbeståaven
teoretiskochenpraktiskdel.Ansvaretförexaminationenliggerbehörigmyndighet,det
villsägaJordbruksverket,menexaminationenkanocksådelegerastillseparatorganeller
enhetsomäroberoendeochfrifrånintressekonflikter.Detaljeradeanvisningaromvilka
36
verksamhetervidslaktochavlivningsomskaingåvidkompetensprovetfinnsibilagaIV,EU
förordningen
1
.Detteoretiskaprovetkanbyggaen”multiplechoice”frågor,”paraihop”
frågor(tillexempelfemfrågor‐femsvar)eller”fyllai”frågor.Essäfrågorärbraur
pedagogisksynpunkt,menkanvarasvårhanteradeviddennatypavutbildning.
Viföreslårattdenteoretiskadelenavexamenfördesomutbildatsigförkompetensbevis
hållsisambandmedenavdefysiskaträffarna.sättkansvarendiskuterasdirektefteråt
ochmöjlighetertillfuskminskar.Förövrigamålgrupperkandeträckamedtillexempel
frågorav”multiplechoice”karaktäronlineföratterhållautbildningsbevis.
Däremotbördenpraktiskadelenavexamenfördesomskaerhållakompetensbevis
förläggastillrespektivearbetsplats.Mankommerattexaminerasmeddenutrustning,
inredningochderutinersomutgörensdagligaarbetssituation,vilketgynnardjurvälfärden
arbetsplatsen.
Slaktpersonalochdjurskyddsansvarigföreslåssammateoretiskafrågorochpraktiskaprov
eftersombäggegruppernaskaerhållasammakompetensbevis.Viföreslårattexamenför
djurskyddsansvarigaomfattarenseparatdelmedfrågoravmerdjupgåendekaraktär.
4.3.2Utfärdandeavkompetensbevis
Kompetensbevisetskautfärdasavenbehörigmyndighet,idethärfalletJordbruksverket,
menexaminationenkanocksådelegerastillseparatorganellerenhetsomäroberoendeoch
frifrånintressekonflikter
1
.
Kompetensbevisetskainnehållauppgifteromförvilkadjurslag,typavutrustningochför
vilkaverksamhetersomdetgällerför.DetskaerkännasiandrastaterinomEU.Undervissa
förutsättningarkantillfälligakompetensbevisutfärdas(artikel21)
1
.
Övergångsbestämmelserfinnsbeskrivnaiartikel29,blandannatmöjlighetenförett
medlemslandattinomenbegränsadperiodutfärdakompetensbevistillpersonersomkan
visaattdeharminsttreårsrelevantyrkesverksamhet
1
.Projektgruppenavråderfråndetta
eftersomdetskullemotverkasyftetmedEUförordningen,nämligenattsäkerställaenhög,
standardiseradochövergripandekunskapsnivåochdärmedförbättraddjurvälfärdvidslakt
ochannanavlivning.Ensådankortsiktiglösningskulledessutomblimycketbesvärligatt
administrera.
4.3.3Dokumentationavickeobligatoriskautbildningsmoment
Ickeobligatoriskutbildningbörkunnaförasinsomtilläggsutbildningkompetensbeviset,
likasådenextrautbildningsomdjurskyddsansvarigagenomgår.Deltagarefrånmålgrupper
somgörutbildningenfrivilligtbörettutbildningsbevisvilkaområdenmanvaltatt
utbildasinom.
37
4.3.4Tillgodoräknandeavredangenomgångenutbildning
Personalsomkanuppvisaattmanredangenomgåttutbildningsmomentsommotsvarar
kraveniEUförordningenkantillgodoräknasigdessamoment(artikel21)
1
.Detkantill
exempelgällautbildninginomramenförMenyskursverksamhet.Ansökanom
tillgodoräknandeskickastillJordbruksverketsom,enligtsedvanligordning,delegerar
beslutetomgodkännandetillSLU.
4.3.5Kunskapsuppföljning
EnligtEUförordningenärintekompetensbevisettidsbegränsat
1
.Utbildningsuppdateringkan
därförintebliobligatorisktidenkommandesvenskautbildningen.Detärdockviktigtatt
nivåndjurvälfärdenupprätthålls.Frivilliguppdateringbördärföruppmuntras.Dettakan
görasolikasätt.Menyhargjortdetviaårligauppdateringsmötendärrepresentanterför
målgruppernainformerasochdiskuterarutvecklingenarbetsplatser(A.Algerspers.
medd.).InomramenförSAWO/SPWOutbildningeniStorbritannienföreslåsen
prenumerationelektroniskauppdateringar,medanenuppdateringskursföreslåsvart
tredjeåriDanmarkförattkvarhållalicensiminkuppfödning
21
.Transportfackensyrkes‐och
arbetsmiljönämnd(TYA)uppdaterarregelbundetonlineinnehålletidenframtagnaboken
”Handbokfördjurtransportörer”,vilkenanvändssomutbildningsmaterialförerhållandeav
TYA:sDjurtransportförarbevis
41
.Isambandmedutvecklingenavutbildningskonceptetavser
projektgruppenföreslåEvaEriksson,utredareavdjurskyddslagen,attseövermöjligheten
attgöraensådanuppföljandeutbildningobligatoriskinationelllagstiftning.Tillståndför
dettafårifallsökashosEUkommissionen.BeroendesvaretfrånEvaErikssonkan
detbliaktuelltmedalltfrånfortlöpandedigitaluppdateringtillföretagsfinansieradeårliga
uppdateringskurser.
4.4Certifieringavutbildningen
Utbildningochexamensprovbehövercertifierasförattsäkerställakvalitetochjämnhet.
Certifieringenblirextraviktigifallutbildningenävenkommerattgesinterntelleravolika
utbildningsgivare.Fyracertifieringsföretagharanmältsittintressefördennautbildningen.
JordbruksverketalternativtSCAWkommeratthandhafråganomvemsomskacertifiera
utbildningenochkommerdärföratthafortsattkontaktmedcertifieringsföretagen.Föratt
insiktiutbildningenskulledetvaralämpligtattcertifieringspersonalgenomgårutbildningen,
tillexempelnärdentestkörsitidigtskede.
4.5Vetenskapligtstöd
EnligtEUförordningenskavarjemedlemsstatsetillattoberoendevetenskapligtstödfinns
tillgängligtförattbiståinvolverademyndigheter,detvillsägaJordbruksverketsamt
Livsmedelsverketnärdetgällergodkännandeavslakterier(artikel20)
1
.Dettastödbör
lämpligtviskommafrånSCAW,somblandannatskabiståmedvetenskapligochteknisk
sakkunskap,vetenskapligautlåtanden,vägledningochyttrandenomolikaorganseller
38
enhetersförmågaattuppfyllakravenundervisning,examinationochutfärdandeav
kompetensbevis.
4.6Sammanfattningbehovsanalys
Behovsanalysenavnuvarandesvenskautbildningsförhållandenvisarattomfattningen
varierarmycketmellanochinomolikabranscherochattingenavdebranschernaverkar
uppfyllakompetenskravenenligtEUförordningen.
Iförstudienidentifieradesfleramålgruppersominteharkravutbildningoch
kompetensbevisellerlämpligkompetensnivå(vidnödslakt)ellersominteomfattasallsav
förordningen,mensomefterfrågarutbildningislaktochannanavlivning.enprioritering
avmålgruppergörsisambandmedutvecklingenavutbildningskonceptet,bördessagrupper
involverasetttidigtstadium.
Ettöversiktsförslagebaseradutbildningimodulformpresenteras.Alltflermindre
slakterieretableras(Å.Rutegård,pers.medd.).Utbildningviainternetblirextraviktigföratt
uttillpersonaldessamindrearbetsplatser.Förattutbildningenskablibredsom
möjligtharävenmålgrupperförvilkakompetensbevisinteärobligatorisktinkluderats.
Genomattinkluderafleramålgrupperkankunskapersomledertillbättredjurhantering
ochvälfärdfleraochledatillengenerelltbättredjurvälfärd.Eutbildningenbör
kompletterasmedfysiskaträffar,praktiskamomentochenutvärderingavarbetsplatsen
baseraddjurvälfärdsindikatorer.Skillnadernaiutbildningmellanslaktpersonaloch
djurskyddsansvarigdefinieras,därdensenarefårenmerfördjupadochbredutbildningför
attkunnasetillattbestämmelsernaiEUförordningenföljs.
Examen,medenteoretiskochenpraktiskdel,ochkompetensbevisfårdelegerasav
Jordbruksverkettilloberoendeutbildningsorganeller‐enhetsomärfrifrån
intressekonflikter.Isambandmeddettaföredrarprojektgruppenenkvalitetssäkrad,
externutbildning.
Projektgruppenföreslårattutbildninggesenbartsvenska.Desomhanterardjurenmåste
kunnakommunicera
svenskamedövrigaanställda.
Viföreslårattutbildningskonceptetutvecklas”mjukförpackat”.Skulledetvisasigatt
teknikenbehöveruppgraderasfinnsdenmöjlighetensikt.Attlåsafastsigiett
”hårdförpackat”systeminitialtkanvarasvårareattkorrigeraifalldetskullebehövas.
5.Utbildningenidjurvälfärdsomförebild
DenEuropeiskaunionenhartagitsomsittuppdragattintensifierautbildningenav
medborgarnainomområdetdjurvälfärd.BakgrundenärdelsLissabonfördragetsominnebär
attmaniallverksamhetskatahänsyntillattdjurärkännandevarelserochdelsAmsterdam
fördragetsomkonstateradeatthögreståendedjurärkännandevarelserochattdeska
behandlassomsådana
42,43
.
39
Sverigekan,somkunskapsnationochsomföregångslandinomområdetdjurvälfärd,tatäten
inomdettaområde.Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivningärhögt
prioriteradochkanvisavägenförhurövrigutbildningidjurvälfärdskabedrivas.Genomatt
utvecklaensystematisk,bredmenflexibel,ebaseradutbildningkaninnehålletanvändasvid
utbildningariandraländer.
6.Summary
TheEUcouncilregulation1099/2009ontheprotectionofanimalsatthetimeofkilling
statesthat,withsomeexceptions,anyonewhoisinvolvedinthekillingofanimalsforthe
productionoffood,wool,skin,furorotherproductsmusthaveacertificateofcompetence
fromJanuary1,2013.Apilotstudyhasbeenconductedaspartofeffortstodevelopa
trainingconceptofanimalwelfarethatmeetstherequirementsoftheEURegulation.The
pilotstudyincludesaglobalanalysis(UK,Spain,Chile,BrazilandDenmark),inwhichitwas
foundthattherearemajordifferencesbetweenthelevelofeducationbetweenthedifferent
countriesandtheeducationalconceptsaredifferent.Countriesweresimilarinthatthey
emphasizedtherelationshipbetweenanimalhandling,animalwelfareandmeatquality,and
allthecountriesareplanningtoadaptthecompetenceleveltotheEUregulation.An
analysisofcurrentSwedisheducationalconditionsshowsthattheeducationvarieswidely
betweenandwithindifferentsectorsandthatnoneofthesectorsseemtomeetthe
competencelevelsoftheEURegulation.Inthepreliminarystudyweidentifiedseveraltarget
groupsforwhomthecertificateofcompetenceisnotmandatory,butwhorequiretrainingin
animalwelfareatthetimeofkilling.Thesegroupsshouldbeincludedintheeducation
conceptatanearlystage.Abroadapproachtotheeducationconceptmayresultina
generalimprovementofanimalwelfare.Anoverviewoftheproposedebasedtraining
modulesispresented.Themodulesshouldbesupplementedbyphysicalmeetings,practical
sessionsandariskassessmentanalysisbasedonanimalwelfareindicators.Thedifferences
ineducationbetweenslaughterstaffandanimalwelfareofficersaredefined,wherethe
latterisgivenamoredetailedandextensivetrainingtoensurethattheprovisionsoftheEU
Regulationarefollowed.
40
Referenser
1.EuropeiskaRådet.Rådetsförordning(EG)nr1099/2009omskyddavdjurvidtidpunkten
föravlivning.2009.
2.www.meny.se(Accessed20110311)
3.EuropeiskaRådet.Rådetsdirektiv93/119/EGomskyddavdjurvidtidpunktenförslakt
elleravlivning.1993.
4.http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/slaughter/proposal_6_qanda_en.htm
(Accessed20110218)
5.TheWelfareofAnimals(SlaughterorKilling)Regulations1995.StatutoryInstruments
1995No.731.1995.
6.www.direct.gov.uk/en/EducationAndLearning/QualificationsExplained/DG_10039029
(Accessed20110322)
7.www.awotraining.com(Accessed20110227)
8.www.turningtechnologies.com(Accessed20110304)
9.www.awtraining.com(Accessed20110225)
10.www.hmmh.co.uk(Accessed20110227)
11.www.keyskill.com(Accessed20110227)
12.www.keyskill.com/140.asp?id_s=34#(Accessed20110227)
13.www.keyskill.com/143.asp(Accessed20110227)
14.www.ruralcat.net/web/guest/cursos.ruralcat//journal_content/56_INSTANCE_
ka9P/10136/18758(Accessed20110304)
15.ServeideFormacióAgrària‐Departamentd’Agricultura,Ramaderia,Pesca,Alimentaciói
MediNatural,Catalunya.2011.
16.www.veterinaria.uach.cl/bienestaranimal/noticia.php?codigo=11226(Accessed201104
02)
17.www.veterinaria.uach.cl/bienestaranimal/difusion/index.php(Accessed20110402)
18.www.wspabrasil.org/latestnews/2009/LancamentodoProgramaNacionaldeAbate
HumanitarioSTEPS.aspx(Accessed20110331)
19.http://slafsan.fask.slu.se/qpc/rapport/rapport.pdf(Accessed20110414)
41
20.www.oie.int/en/internationalstandardsetting/terrestrialcode/accessonline(Accessed
20110406)
21.MøllerS.M.Arbejdsgrupperapport.Arbejdsgruppetiludarbejdelseafinitiativertiløget
kontrolafdyresundhedogdyrevelfærdhospelsdyravlere.JordbrugsvidenskabeligeFakultet,
Aarhusuniversitet,2010.
22.AdziteyF.andNurulH.Palesoftexudative(PSE)anddarkfirmdry(DFD)meats:causes
andmeasurestoreducetheseincidences‐aminireview.InternationalFoodResearch
Journal18:1120.2011.
23.MuchenjeV.,DzamaK.,ChimonyoM.,StrydomP.E.andRaatsJ.G.Relationshipbetween
preslaughterstressresponsivenessandbeefqualityinthreecattlebreeds.MeatScience
81:653657.2009.
24.Jordbruksverket.Statensjordbruksverksföreskrifterochallmännaråd(SJVFS2007:77,
omtrycktsom2008:69,Saknr.L22)omslaktochannanavlivningavdjur.2007.
25.http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:182:0019:0028:
SV:PDF(Accessed20110401)
26.www.jordbruksverket.se/blanketterochtrycksaker.4.595401461210ae2d589800033225.
html(Accessed20110401)
27.MalmforsG.andWiklundE.Preslaughterhandlingofreindeer‐effectsonmeatquality.
MeatScience43:257264.1996.
28.www.spr.nu/Minkhalsan_2010.pdf(Accessed20110407)
29.Europarådet.Europaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr853/2004om
fastställandeavsärskildahygienreglerförlivsmedelavanimalisktursprung.2004.
30.KättströmH.ochOdénK.AngåendeStatensjordbruksverksallmännaföreskrifterochråd
(SJVFS2011:XX,Saknr.LXXX)omhägnadevildafåglar.Dnr31575/11.2011.
31.HylénJ.Opentochange?Opensourcesoftware,openaccess,andopeneducational
resourcesinhighereducation.CERI/OECDApril2007,pp.138.2007.
32.OECD.Givingknowledgeforfree‐TheemergengeofOpenEducationalResources,no.3,
Paris,France.2007.
33.AlgersA.,LindströmB.andPajorE.A.Anewformatforlearningaboutanimalwelfare.
JournalofAgriculturalandEnvironmentalEthics(Inpress).Springer.
www.springerlink.com/content/x7400071287n01g7/(Accessed20110325)
42
34.AlgersA.andLindströmB.OpenEducationalResourcesinanimalwelfare.Proceedingsof
theInternationalconferenceonanimalwelfareeducation:Everyoneisresponsible,Brussels,
12October2010,pp.4655.2010.
35.HultgrenJ.andAlgersB.Animalwelfareriskassessmentinnationalofficialcontrol:a
practicalapproach.Proceedingsof44
th
CongressoftheInternationalSocietyforApplied
Ethology(ISAE),Uppsala,47August2010,p.238.2010.
36.BergL.ochAxelssonT.Djurskyddskontrollvidsvenskaslakterier.Svensk
Veterinärtidning,vol.63,nr.3,s.2935.2011.
37.EuropeiskaRådet.Rådetsförordning(EG)nr1/2005omskyddavdjurundertransport
ochdärmedsammanhängandeförfarandenochomändringavdirektiven64/432/EEGoch
93/119/EGochförordning(EG)nr1255/97.2004.
38.www.wimba.com/products/wimba_create(Accessed110401)
39.http://ec.europa.eu/food/training_strategy/index_en.htm(Accessed110406)
40.http://ec.europa.eu/eahc/documents/food/tenders/EAHC_2010_BTSF_04
03_Tender_Specifications.pdf(Accessed110406)
41.www.djurtransporter.nu(Accessed110218)
42.http://eurlex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:C:2007:306:SOM:en:HTML(Accessed1104
07)
43.http://eurlex.europa.eu/sv/treaties/dat/11997D/htm/11997D.html(Accessed110407)
43
Bilaga1
Listaövergruppersomkontaktatsisambandmedförstudienavdjurvälfärdvidslaktoch
annanavlivning(Antalkontakter)
I.Grupperförvilkakompetensbevisärobligatoriskt
Slakteripersonal,hov‐ochklövdjursamtfjäderfä(18:4branschorganisationer,14företag)
Pälsdjur,övervakningavavlivning(1intresseorganisation)
II.Grupperdärkompetensbevisinteärobligatorisktmenutbildningenbörvaraavintresse.
Lantbrukstjänst(1företag)
Djurambulanser(7företag)
Djurtransportörer(20:1samarbetsorgan,19företag)
Djurskyddshandläggare/länsveterinärer(22:21länsstyrelser,1intresseorganisation)
Husdjursrådgivare(10företag)
Avbytarservice(8företag)
Hägnatvilt‐hjort,struts,alpacka,bison,vildsvin(5:4intresseorganisationer,1företag)
Ren(1branschorganisation)
Kaninuppfödare(1intresseorganisation)
Husdjursproducenter/personal(lantbruksdjur)‐hemslakt,nödavlivning(7bransch‐och
intresseorganisationer)
Pälsdjur,avlivning(1intresseorganisation)
Polis(2:1myndighet,1djurskyddsgrupp)
Brandkåren/Räddningstjänst(6brandkårer/räddningstjänster)
Lokförare/tågpersonal(4:2myndigheter,2företag)
Lärare/personalnaturbruksskolor(70skolor)
Jägarorganisationer(2intresseorganisationer)
Viltrehabiliteringsorganisationer(1organisation)
Officiellaveterinärerochassistenterslakteri(1yrkesorganisation)
44
Praktiserandeochbesättningsveterinärer(3:1yrkesorganisation,1fackförbund,1företag)
Certifieringsorganinomlivsmedelochmiljö(10företag)
Personalizoofackhandeln(1branschorganisation)Dennagruppfallerinteinom
”produktionsdjur”ochblevinteinkluderadiförstudien.
III.Övrigagruppersominformerats
Djurskyddsorganisationer(3organisationer)
45
Bilaga2
Inkomnasynpunkterarbetsrapporten
1.KöttochCharkföretagen
ÅkeRutegård,VD
Jaghartittatigenomdetomfattandematerialetiförstudienochfinnerdetmycketintressant
förvåraslakterierinomKCF.FörslagettillutbildningsomskamotsvarakravenidennyaEU
förordningengermigintryckavattvaravälavvägtochanpassattillvårverklighet.Attut
bildningenavdjurskyddsansvarigautvidgasnågotutöverutbildningenförslaktpersonal,be
dömerjagsomrimlig.
Viserframmotattdelavdetfärdigautbildningsuppläggetsenareiår.
2.Scan
AnnelieLundell,Kvalitetschef
‐Braomutbildningenkanblimerlättillgänglig,dvs.gesmöjlighetattgörateoriavsnittnär
detpassarslakteriet
‐Viktigtmedensartadutbildningochsammatolkningavlagen
‐Utmärktomutbildningenkanvaraebaserad
‐Bakgrundmaterial,bramedjämförelsemellanländer,kundegärnavaritnågraflerEU
länder
‐Trorattnågonformavnätverkandekanbehövasföratthöjastatus
‐Voreenfördelomdjurvälfärdsindikatorerkundeidentifierasgemensamt
‐Undrarslutligenhurnyteknikskabeaktasiframtiden?Ochhurutbildningenskauppdate
rasidettaavseende?
3.SvenskFågel
MariaDonis,VDochPiaGustafsson,Chefsveterinär
Synpunkterkringförstudieravutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning
SvenskFågelhargettsmöjlighetattlämnasynpunkterSLU:s”Förstudieavutbildningi
djurvälfärdvidslaktochannanavlivning”medanledningavEU:sslakt‐och
avlivningsför
ordning1099/2009.Enligtförordningenkommerdetfrånochmed1januari2013inom
samtligamedlemsstater(MS)inomEUattkrävasutbildningidjurvälfärdochkompetensbe
visförpersonalsomslaktarellerutförannanavlivningavdjurförproduktion.
46
Förpersonalsomjobbarmedslaktochavlivningavfjäderfäharkunskapskravetfunnitslänge
genomJordbruksverketsföreskrifterkap2,§§13iSJVFS2007:77(L22)medändringar.Ut
bildningskravetärdärmedingetnyttochaktuellpersonalhargenomgåttutbildningochhar
avsettkompetensbevis.
Slakt‐ochavlivningsförordningeninnebärbaraattsamtligaMSomfattasavkravet.Viin
stämmermedattkravetävenböromfattasmåskaligslakt.
DepersonellakostnadernaiSEskiljersigfrånkostnadslägetimångaandramedlemsländer
ambitionenmåstevaraattuppfyllaförordningenkostnadseffektivtsommöjligt.Mindre
slakterierharstörresvårigheterattavsättapersonerändestörre.Internetanvändningenkan
dessutomtillämpasimindreomfattningmindreslakterierdärsamtligapersonellaresur
serfinnsslaktlinjen.VidareärdetintesjälvklartattdatorerochInternetfortfarandeären
självklararbetsredskapihelalandetochiallaarbetskategorierettslakteri.
Utbildninginomramenförbranschorganisationerochbefintligegenkontrollinnebärenstör
remöjlighetattanpassatidenattdetfungerarmedföretagenänvadettexterntutomstå
endeorgankangöra.
Djurskyddetbörintevaraenenskildutbildningutaninkluderaävensmittskyddochlivsme
delssäkerhet.Detärviktigtattutbildningenärvarieradochialladelaruppfattassomrele
vantochintressantfördenkategoripersonalsomavsesutbildas.
CertifieringsorganetProsanitas,somavbranschorganisationenSvenskFågelanlitasförrevi
sionavdjurskyddisambandmedlastning,transportochslaktgenomförävenutbildningi
samarbetemedbranschorganisationen.Dettaskerikombinationmeddenkompetenssom
finnsavfjäderfäveterinärersamtlokalaanpassningartillolikaslakteriermedliteolikaut
bildningsversionervilketskaparbättreochintressantareinnehållochutbyteaverfarenhet
förmålgruppenänvadettexterntutbildningsorgankommerattlyckasmed.
Kommentarerangåendetexten;
4.2.4.7
SomjämförelsegodtarEUförordningenomskyddavdjurundertransport(1/2005)att
utbildningsorgansomärgodkändaavbehörigmyndighet,detvillsägaJordbruksverket,utan
kravoberoendekangenomförautbildningsomledertillkompetensbevis. 
Isambandmeddettaföredrarprojektgruppenenkvalitetssäkrad,
externutbildning.
Kommentar:Branschorganisationenärtveksamtillprojektgruppensslutsatsomviktenavatt
utbildningengenomförsavexternaorgandetärsvårtattfångauppaktuellaochspecifika
problemrespektiveanläggning.
4.3.1
sättkansvarendiskuterasdirektefteråtochmöjlighetertillfuskminskar.
47
Kommentar:Märkligreflektionutbildningenriktarsigtillvuxnamänniskormedambitionen
omkompetensutvecklinginomsittföretag.Deföretagsomskickarsinamedarbetareför
kompetensutvecklinghargenomensådaninvesteringgjortenbedömningattambitionen
ochmöjligheternafinnsfördenenskilde.
4.3.2
Övergångsbestämmelsersomfinnsbeskrivnaiartikel29,blandannatmöjlighetenförett
medlemslandattinomenbegränsadperiodutfärdakompetensbevistillpersonersomkan
visaattdeharminsttreårsrelevantyrkesverksamhet1,börutnyttjas.Meddagenssvenska
lagstiftningomfattasdessaredanidagavkravgenomgångenutbildninginklusivekompe
tensbevis.
4.3.5
EnligtEUförordningenärintekompetensbevisettidsbegränsat.Utbildningsuppdateringkan
därförintebliobligatorisktidenkommandesvenskautbildningen.
Kommentar:Uppföljandeutbildningböruppmuntrasinteinförassomobligatoriskinatio
nelllagstiftning.Kravetkompetensinnebärunderförståttvisstmåttavuppdateringoch
detliggeriföretagensintresseattpersonalenharrelevant/uppdateradutbildning.
4.6
ingenavdebranschernaverkaruppfyllakompetenskravenenligtEUförordningen.
Kommentar:Märkligteftersomkravetredanfinnsinationelllagstiftningdockharingen
”oberoende”examinationgenomförts.Deneventuellabristenkanlösasmotsvarandesätt
somgenomförtsgällandeutbildningskravetiprimärledförkycklinguppfödare.
SvenskFågeltackarföratthagettsmöjlighetattlämnasynpunkterkringförstudierförut
bildningavslakteripersonal.
4.
SvenskaÄgg
AlexandraHermansson,ProduktionsutvecklareochMagnusGöransson,Veterinär
AngåendeförstudieavutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivninghållerSvenska
Äggmedomattdetfinnsbehovavettökatutbudavutbildninginomslaktochavlivning,
precissommankommitframtillidennaförstudie.
Ävenomdenenskildeäggproducenten
idagintebehöverettformelltkompetensbevisfinnsändåkravetkompetensangiveti
djurskyddsföreskrifterna.
EnligtSJVFS2008:69,L22kap2skalldensomhanterardjurisambandmedslaktellerannan
avlivninghagodakunskaperomdjurskyddsamtvaravälförtrogenmeddenbedövningsre
spektiveavlivningsmetodsomskaanvändas.
Vianserdockattdetärviktigtattdenenskildeäggproducentengesenvalmöjlighetkringhur
hanellerhonerhållerovanståendekompetensinteenspecifikutbildningblirtvingande.
48
Internutbildningbehöverintevaraavsämrekvalitetänencentraltlagdkurs.Dettaberor
mycketavvilkenkompetenssomredanfinnsinomföretaget.Längrekurserliktde23dagars
kursersombeskrivsiförstudienkanocksåvaraomöjligaförenmindreenskildäggproducent
attnärvaraavpraktiskaskäl.
5.Renköttbranschensekonomiskaförening 
EvaWiklund,ProjektledareRenlycka,SvenskaSamernasRiksförbund
Reneks(Renköttbranschensekonomiskaförening)kommentarertillförstudien”Utbildning
idjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning”.
Ettbehovavutbildningfinnsbådeförslakteripersonalochförrenägareeftersomde
slaktartillhusbehov.
Utbildningenfårintebliförtidskrävandeochdyr.
Finnsdetnågonanledningattangeattutbildningenskagesendastsvenska?Bor
deinteenEUanpassadutbildningocksåkunnaerbjudasfördesominteharsvenska
somsittförstaspråk?renslakterieröverhelalandetrenskötselområdetfinnsper
sonal(ochveterinäreranställdaavSLV)somkommerfrånettflertalolikaländer.
denordligasterenslakteriernaiSverigeharmångaipersonalenfinskasomsittförsta
språk.
renslakteriervarierarmanoftarearbetsmomentjämförtmediettstörreslakteri,
detinnebärattvissaanläggningarkommerattbehövacertifierastörstadelenavsin
personaleftersomistortsettallanågongångarbetarmedbedövning/avlivning.Det
ärocksåviktigtattvetaattnärnypersonalbörjartränasinslaktlinjenärdetvan
ligtattdefårarbetavidbedövning/avlivningeftersomdetmomentetgårrelativt
snabbtochenovanpersonstopparinteupptempotslaktlinjensammasätt
somomdeskullesättasdirektuppgiftersomavhudning,urtagningavinälvor
o.s.v.
Detärnaturligtvisviktigtattrenen,isambandmedbedövning/avlivning,harsamma
’status’somandraköttproducerandedjur.Införandetavandrareglergällandet.ex.
djurtransporter,slakthygienochklassificeringupplevsfrånrennäringensomåtgärder
somharhöjtrenköttetsgenomsnittligakvalitetavsevärt.
6.SverigeskaninproducentersFörening
GöstaJohnsson,Ordförande
Synpunkterslaktutbildningavkaniner
Idagslägetsaknaskravdokumenteradutbildningavseendeslaktellerannanavlivningav
kaniner.Vissariktlinjerfinnsdock.
Viinombranschenhålleridagegenutbildningdjurslagetenligtderiktlinjersomfinns
bådevadgällerdjurhälsaochlivsmedelslagstiftning.Dettaharvigjortnui15år.
49
Utbildningenärtillstörstadelenupplagdattkalladprivatslaktföregetbrukkanutfö
rasetturdjursynpunktsäkertsätt.Inuvarandeutbildningingårävenokulärkontrollav
livdjursamtslaktkropp.
RiktlinjerochinnehållharlämnatsövertillSJV2008samt2010förkommentarerochutvär
dering.Tyvärrharingenreaktionkommitdessahandlingar.
Viharävenenomfattandekursverksamhetavseendeuppfödningiföretagsform.
Förpersonersomvillstartaettkaninslakteriinomgränsenförsmåskaligverksamhet(max
10.000kaniner/år)anordnarvienkompetenshöjandeutbildningdärslaktochförädlingut
försavca100150kaniner.Idendeleningårävensjukdomskontrollermedolikaförekom
mandesjukdomarhoskanin.
BEDÖVNINGSMETODER

Kapitel1

Metoder
Slaktmask.
Fjäderbelastadbultsomträngerinihjärnansnervcentrumochorsakaromedelbarmedvets
löshet.
Fördelar:Effektivnärdjuretärlugntochsitterstillavidskottögonblicket
Nackdelar:Kräverstornoggrannhetochkvalificeradutbildningeftersomträffpunktenärli
tenCa4mm.Träffpunktensitterocksåolikaolikakaninraser.Vidfelträffpunktskadas
kaninenshjärnautanattmedvetslöshetinträffar.Felfrekvensca20%
Slagihuvudet.
Ettvälriktatslaghuvudetshögstapunktmittöveröronfästetresulterariomedelbarmed
vetslöshet.
Fördelar:Storträffyta.Likaallakaninraser.Enkelhanteringmedverktygsomsaknartek
niskkonstruktionsomkankrångla.Vidmisslyckatresultatskerettomslaginom2sekunder.
Nackdelar:Vissvanaförträffsäkerhet.Felfrekvensca1%
Friprojektil.
Intelämpligislakterikanin.Riskförpersonalgrundavprojektilsompasserargenom
djuret.
El.
grundavkaninensisolerandepälstarelbedövningförlångtidmedsvårplågafördjuret.
Vidarefinnsriskförsprängningavblodkärlikroppensomförsämrarköttkvalité
50
Kapitel2Punkt3
Slagmothuvudetfåranvändassombedövningsmetodupptillmax70kaninerperperson
ochdag.
Metodenfåranvändasrutinmässigtiallasmåslakteriersomslaktarhögst10.000kaniner/år
därdjurenvisarettbeteendesomkanriskeraattandrametoderinteärsäkraförattuppnå
önskatresultat.
KONTROLLAVINTRÄFFADMEDVETSLÖSHET
Efterutfördbedövningskallkontrollskeförattsäkerställaattdjuretärmedvetslöst.Detta
skergenomattvidröraögongloben.Saknasreflexskallavblodningskeinom30sekunder
7.LänsstyrelsenIStockholmslän
MariaOttosson,DjurskyddshandläggareochCamillaJüllig,Länsveterinär
LänsstyrelseniStockholmsLänanserattförstudienharbelystdebehovavutbildningsom
föreliggerförattuppnåkraveniEUförordning1099/2009.
LänsstyrelseniStockholmsLänanserattenexternutbildningärviktigförattupprätthållaen
jämnutbildningsnivå.Detärocksåviktigtattutbildningenäråtkomligförmångaochkan
anpassasefterolikamålgrupper,varföreninteraktivdeliutbildningenärlämplig.Dettabör
dockkompletterasmedpraktiskademonstrationerochövningarsamtdiskussioner.
Utbildningsbevisförmålgruppersominteomfattasavkravetkompetensbevisärlämpligt
förattökakunskapenomdjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivningidessagrup
per.LänsstyrelseniStockholmsLänanserattpolisenutgörenviktigmålgruppeftersomde
kanhamnaiensituationdjurböravlivasplats,t.ex.vidomhändertagandenavdjuroch
skadadedjurpåträffas.Polisenbördärföringå
underpunkt4.1.5iförstudien.
LänsstyrelseniStockholmsLänanserattutbildningsbevisfördjurskyddshandläggaresom
utövartillsynöverdjurskyddetslakterierbörvaraettkravikommandeL22.
LänsstyrelseniStockholmsLänstödjerprojektgruppensföreslagattövergångsbestämmel
sernaiartikel29intebörtillämpas.
Iförstudiensaknasenutredningomkostnaden
förutbildningen.LänsstyrelseniStockholms
Länanserattdetärviktigtattkostnadenförutbildningenhållslågförmålgruppersominte
omfattasavkravetkompetensbevisförattökadeltagandet.
51
8.PolismyndigheteniStockholmslän
HåkanAndersson,Polisinspektör
Yttrandeangåendeförstudieidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning
Inledning
Polismyndighetenharfåttmöjlighetattyttrasigöverdenaktuellaförstudien.Yttrandetbe
gränsastilldeförhållandensområderiStockholmslän,andralänsmyndigheterp.g.a.
långaavstånd/framkörningssträckorharenannanproblematik.
Yttrande
Eftergenomgångavmaterialetkankonstaterasattpoliserintetillhördenkategori,somska
certifierasmedetts.k.kompetensbevis.Polisensrollinomdetaktuellaområdetbegränsasi
stortsetttilldedelarsomhandlaromavlivning.företrädesvisnärpolispersonalanträffar
svårtskadade/sjukadjur,därdeturdjurskyddspunktärangelägetattsnartsommöjligt
förkortadjuretslidande.Inormalfalletanlitasjaktvårdspersonalisambandmedtrafikskada
viltochnärdetgällerhusdjurkörsdessatillettdjursjukhus,därveterinärombesörjeravliv
ningen.Isambandmedåtgärderilantbruksmiljö,därdjurvanvårdassättattavlivning
behöverske,anlitasdärförutbildadpersonal(exempelvisnödslakt).Sammanfattningsvisbör
polisendastiundantagsfallavlivadjurdirektplats.
Detärviktigtattdenpersonal,somkandennauppgift,harrättkunskaper.Somexempel
kannämnasattStockholmspolisensnystartadedjurskyddsgruppharfåttutbildningidjur
sjukvårdgenomBagarmossensdjursjukhus.Detfinnsocksåskälattgenomförautbildningav
polispersonal,avlivningavdjurskeretthumantochprofessionelltsätt.Vårtönskemål
ärattenutbildningförpolispersonalbegränsastilldetsomkanvarapolisensuppgiftidessa
situationer.Dettamotbakgrundavattuppgiftensomsådanärsällanförekommandeförde
flestapoliserochdetfinnsettbehovavattvägadenresurssomåtgårförutbildningsinsatsen
motverksamhetsnyttan.
Sammanfattningsvisärpolismyndighetenpositivtillenkompetenshöjandeinsatsochföror
darenanpassadutbildningsomärvälavvägdmotbehovet.Myndighetenärocksåpositivtill
enfortsattdialogkringdessafrågor.
9.Distriktsveterinärerna,Jordbruksverket
ThomasSvensson,Biträdandechef
Jagharföljandesynpunkter:
1.SvenskLantbrukstjänsthar,efterettsamtaljaghademedGertSnödalibörjanavåret,
ambitionenattsuccessivtminskasinavlivningsservice.Dettainnebärattmycketavavliv
ningarnafårövertasavpraktiserandeveterinärer,elleritillämpligafall,avdjurägarnasjälva.

52
‐Depraktiserandeveterinärersomutexaminerasidag,kännerenstorosäkerhetkringmo
mentetavlivningavstordjur,isynnerhetbedövningmhabultpistolochefterföljandeav
blodning.
‐Mångadjurägareharbristandekunskapiavlivning.
‐Svenskepizootiberedskapochhandläggningavutbrott,harvaritberoendeavSvenskLant
brukstjänstsservice,utrustningochkompetens.Dettaärredanidagentrångsektorföratt
kunnahinnamedmassavlivningar.Dennatypavuppdragmåstekunnasäkerställasäven
fortsättningsvis.
2.Ämnesinnehålliutbildningarna.Härbörävensmittskyddisambandmedavlivningarutan
förslakteri,finnasmed.Blodigavlivningkanvaraenbetydandesmittrisk.
10.FöretagandeVeterinärersFörening

JohannaHabbe,Ordförande
SynpunkterfrånFöretagandeVeternärersFörening(FVF)avseende”Utbildningidjurväl
färdisambandmedslaktochannanavlivning.FörstudiemedanledningavEUförordning
1099/2009”
Vihartagitdelavförstudienochfinnerdenvälgenomarbetad.ArtiklarnaiEUförordningen
anserviattförstudiensförfattare
välharanalyseratochhittatlösningarpå.
Intressantatteninblickihurutbildningeninomområdetdjurvälfärdförslakteripersonal
serutolikahållivärlden,ettbrasättattidéergenomattlyftablicken.Intressantatt
läsaattdedjurskyddsansvarigaharenhögstatusit.exBrasilienochChile.Förhoppningsvis
kandennautbildningochcertifieringgedennaeffektäveniSverige.
Förslagettillutbildningkännsvälgenomarbetat,tankenmedmodulersomkanbyggasihop
förrespektiveavnämareärbra.Detkännssomenmycketbratankeattkombineradessa
medfysiskaträffar,dediskussionernasomfåsintekanersättasmednågotannat.
Praktiskträningochutvärderingavrespektivearbetsplatsärbra,liksompraktiskaexamen
förlagdtillsinarbetsplatsvilketbordeborgaförenbramiljösommöjligtfördjuren.Men
vilkakravställsenutbildadpersonalsombyterarbetsplats?Finns/kommerdetattföre
slåskravinternutbildningnyarbetsplats?
Författarnaavråderfrånatthaövergångsregler.Resonemangetattdetblirsvåradministrerat
ärrelevant,mendetgällerattvaratydligmedutbildningensgrundtankeförattacceptans
hosdesomannarskundeberörtsavdessaövergångsregler.
Detärettomfattandeutbildningsprogramochdärmedsannoliktkostsamt,mendetbyg
gerochinitierasavettEUdirektivkommerförhoppningsvisförfattarnasuppfattning”vi
finnerdetnaturligtattnäringenbetalarenkursavgiftsomfinansierardefysiskaträffarna”
attstämma.Dettabördocknågotvisförankrasochev.alternativkanskeutredas?
53
UppföljningärinteobligatoriskiEUförordningenmendetkännsbraommantrotsdetkan
enbralösningobligatoriskuppföljning,huroftaochvilketsättfårbeslutasutifrån
administreringochfinansiering.Entankeangåendedjurtransportörerärattdeharobligato
riskvidareutbildningsomövrigabuss‐ochlastbilsförare.Idenbordemankunnabyggain
ellerinformeraomuppdateringarihandboken.
SynpunkterfrånFöretagandeVeterinärersFörening(FVF)avseendeutbildningsmodulerna
i”Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning.Förstudiemedanled
ningavEUförordning1099/2009”
Utbildningsmodulernaärvälgenomtänktaochberörvittvikanutläsaalladelarsomär
relevantafördjurensvälbefinnande.Braatthamedparametrarsomköttkvalitetsomett
ekonomisktincitament.
Målgruppernaärväldefinierade.
Ävendemålgruppersominteberörsavettobligatorisktkompetensbeviskannogmedden
uppdelningavmodulernasomärtänktvaramycketintresseradeavutbildningen.
Hurärdentänktattgenomförasochfinansieras?
Förvissagrupper(besättningsveterinärerochdjurägare)kandetlättbådemotiverasoch
antagligenfinansieras,menförmerperiferamålgruppersomtrotsdetivissafallblirhögst
berörda(tågpersonal)kanfinansieringenkanskebliettproblem?
Viktigtattmarknadsförautbildningenettbraochlockandesättmannåruttilldemål
gruppersomkanskeinteläserdefacktidningardärinformationenkommerattut.
11.MargaretaBendroth,Hästrådgivare,RådgivarnaiSjuhärad
Harlästigenomförstudiensförslagochtyckerdetärbra!
Eftersomjagidagenbartarbetarmedhästidagserjagettparprobleminomdetområdet:
Hästägarnaärmycketokunnigaomhurslaktavhästgårtill,ochjagatttyckerattdetslaktas
förlitehästidagiförhållandetillhurmångasomavlivasavSvenskLantbrukstjänstellerav
veterinär.Informationomhurhästslaktgårtillbehövs!
FörattSvenskLantbrukstjänstskallavlivadinhästgårdenoch/ellertadenmedsigkräver
dekontantbetalningplats!Vissaharnukortläsare,mendethärärendjurskyddsfråga,
tyckerjag!Vadhänderomduinteharpengarhemma?Skalldjuretlidadå?DetärinteOKatt
enhelkategorimänniskorsärbehandlasochhästvälfärdenhotasförattettfåtalintesköter
sinabetalningar.Detviktigastemåstejuvaraatthästarnabliravlivadenärdetbehövs,av
kunnigpersonalettkorrektsätt.
54
12.HannaLarsson,Djurvårdarinstruktör,Himmelstalundsgymnasiet,PedagogiskZoocent
rumNorrköping
Detendajaghittillsreagerarärattkoldioxidihögkoncentrationinteärtillåtetförsmå
gnagarelängre,vadärorsaken?
Idagslägetfårmanjuavlivagnagaredjurupptill1kgmedkoldioxid.Vianvänderdenmeto
denhärochjaganserattdenärmycketskonsamfördjuren.Vibörjarmedlågkoncentration
deförstsomnar.Därefterhöjskoncentrationenochdjurendör.Jagkananseattdenme
todenbordevaratillåtenommankanregleradosengenomenregulatorsomävenmäter
koncentrationenavgastillförseln.
Fördelenmedmetodenärattdenärmycketskonsamochattmankananvändadjurentill
reptilfodersenareutanattdetärskadligtförreptilerna.
Jagsomharföretagmedavlivningavsmådjursomtjänst(påsidanavmittordinariearbete
naturbruksgymnasiet)undraromdetfinnsnågonbegränsningantaldjursomfåravli
vasperdag?
13.KatastrofhjälpFåglarochViltsRiksförbund
MagnusEdelius,OrdförandeochKalleHammarberg,Djurskydds‐ochutbildningsansvarig
SvarfrånKFVriksförbundangåendeyttrandeöverförstudiemedanledningavEU
förordning1099/2009,Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktellerannanavlivning.
FörKVF,somviltrehabiliteringsorganisation,harvitankarattframföraenbartberörande
”annanavlivning”.Viltrehabiliteringärdessutommycketmarginelltiarbetet.
Avlivningavdjurärförmångaettmycketkänsligtkapitel.Mångaviltrehabiliteraresersig
som”livräddare”ochharsvårtattenstänkaavlivning,ännumindreattutföraensådan.
KFVRiksanserattdensomutförrehabiliteringsarbeteniKFV:snamnskavarautbildadiav
livningavdeviltdeärgodkändaattrehabilitera.Ivårautbildningsprogramharvigenom
gångaröverolikaskadetyperochhurdebörhanteras.Tilldenaktuellaskadanskaibedöm
ningenombehandlingelleravlivningävenläggasenbedömningomdenstressdjuretutsätts
förunderbehandlingenäracceptabel,vivetattävenstresshosettomhändertagetdjur
ärenväsentligdjurskyddsfaktor.
IRiksförbundetsanläggningarruntomilandet(ett40tal)tasöver4000djur/årin.Överlev
nadtillutsläppärungefär50%.Detbetyderattca2000djurdörelleravlivasianläggningar
na.Förminstamöjligadjurlidande(allrehabiliteringavvuxnadjurinnebärlidande)innebär
detattuppemot2000djurbordeavlivasavossperår.Denverkligasiffranärlägreeftersom
detärofrånkomligtattdjurdörtrotsinsattbehandlingmedbedömtgodelleracceptabelt
godprognos.Menriksförbundetanserattdetären”dödssynd”attsättainellerfortsätta
behandlingomlidandetbedömssomoacceptabelt,ellerprognosenfördålig.
55
Iallutbildningavrehabiliterareingårbedövningochavlivningsomettmoment.Viföljerdär
vidL22reglerna,vilketinnebärattfördeflestarehabiliterareärslagmothuvudetfåglar
ochmindredäggdjur(ungaravhareochekorredenendaanvändbarametoden.Bultpistol
förfågelellerslagpinneanvänds,ochteknikenlärsut.Förmindredäggdjursungarkanslaget
skesättsomärgodkäntförsmålammellergriskultingar.Attdjuretärdöttföljsupp.Att
barahävdaattdjursombehöveravlivastastillveterinärärinteacceptabelt.Detfinnsfall
därdenfördröjningenotillbörligtinnebärlidandefördjuret.
Märkvärdigtnogfinnsintenågrakravkompetensförviltrehabiliterareinskriveninågon
författning.Länsstyrelsen,somärgodkännandemyndighetharattgodkännaanläggningen.
Förettarbetedärdjurlidandeochvälfärdsproblemärcentralabordelagstiftningenvara
meralert.KFVRiksharuppvaktatSJVmedönskemålomförfattningsmässigregleringför
godkännande.
KFVönskarattutredningenåtminstonenämnerbehovetavutbildningiavlivningförlänssty
relsensgodkännandeavviltrehabiliterarerörandededjurarterrehabiliterarenfårtillstånd
attrehabilitera.
VitrorattensådanskrivelsekanökatrycketSJVattförfattningsmässigtkunnastyrabort
frånrehabiliteringen”godhjärtademänniskor”somidagtarinskadatviltochbehandlar”till
döds”.TyvärrvisasidagsådanbehandlingsomunderhållningTV.Ochtittareutananimal
bakgrundellerkunskaptargärnaintryckutanurskiljning.
Detskaslutligentilläggasattdetidagfinnsgodkändarehabiliteraresomintevillmedi
riksförbundetbl.a.grundavvårtkravkunskapiavlivning.Likasåfinnsdetgodkända
rehabiliteraresomintegenomgåttvårutbildning.
14.SverigesVeterinärförbundsdjurskyddskommitté
KalleHammarberg,Ordförande
Harintegåttigenomalladetaljer,fördethartidenintemedgivit,utanskaffatmigenbild
vaddethandlarom.Jagkaninteannatänattstrykaförstudienmedhårs.VisserligenärEU
förordningenihuvudsakinskränkttillslakteriochpälsdjursavlivningsverksamhet,menjag
tror(kanskefördomar)
attdetförmångaländeriEUändåkommerattbliettstortstegirätt
riktning.Eftersomförordningengodkännersträngarereglerharjaguppfattningenattfler
djurslagochområdensominnefattaravlivning,ochhanteringavdjurföreavlivningborde
kunnatasin,ellersådanutbildningförberedasiSverige.Åtminstone
attmaterialetfinns.
NärdetgällerutbildningsmaterialethandlardetmycketomEutbildningvianät.Jagharliten
erfarenhetavdettamendetärnogbaraattinseattdetärtidensmelodi,somförmodligen
efternågonprövotidkanutvecklastillfullödigutbildning,dockdelsinteraktivtochdelstill
sammans
meddefysiskaträffarfördiskussionochverifieringochsynkroniseringavkunskap.
EfterkunskapsinhämtandeviaEutbildningkanenellerflerakursdagarmedföreläsningar,
genomgångarochdiskussionerändåbehövas.Kursinnehållkandiskuteras,menförstudiens
56
förslagärenbragrund.
Attdetskaskeutbildningdirektslakteriernaanserjagärsjälvklart,olikaslakterierhar
olikametoderochmöjligheteratthanteradjuren.Ochnatur ligtvisskautbildningenfokusera
denhanteringdjurenutsättsförfr.o.m.insamlinggårdent.o.m.bedövning.Detärju
intesjälvaavlivandetsomärdjurskyddsproblematiskiSverige,detärhanteringensomföre
gårdetmomentet.
Enligtrapportenskafokusliggadjurhanteringenslakteriet.Jagtyckeralltsåattdetska
utvecklastillattävendenlevererandegårdenochtransporter.AttEutbildningsmaterial
ävenfrånandraländerkanställastillförfogandeärbra.harvimöjlighetattväljautdetvi
bedömersombästochäranpassningsbarttillsvenskaförhållanden.Kostnaderförframta
gandeavutbildningsmaterialkantillstoradelartasutavnäringen.
Detärocksåintressantattbakgrundentillenökadutbildningidjurvälfärdigrundenfokuse
rasköttkvaliteteniendelländer.Detskanaturligtvisnämnasävenidensvenskautbild
ningen,mendetärintedärfokusskaläggas.
Någotjagsjälvfunderatöveriandrasammanhangärattdetintekrävsnågonutbildningför
attvaraslaktareiSverige.Detärdärförviktigtattdenpersonsomfårdjurskyddsansvaret
slakteriernafårengedigenutbildning,fördekanhagjortfelbedömningariallaåritron
attdetärrätt.Harsjälvsettsådanasituationerettflertalgångervidmittslakteriarbete.Det
ärdärefterlämpligtattdendjurskyddsansvarigeskahaskyldighetattsedanutbildaberörd
slakteripersonallokalt.Trainingofthetrainers.
Vadgällerpälsdjurensaknarjagdennäraerfarenhetenochkunskapen.Därserjagdocksom
viktigtattSJV:sförfattningföljerdjurskyddslagen.Jaganserinteattärfalletidag.Omhan
teringochavlivningpälsdjursfarmerkanjagintet,menanserattalltsomkanförbättraför
pälsdjurenskatas.(Personligenanserjagattdendjurhanteringenistortbordeupphöra,
mendetharjagidagtyvärringetlagligtstödr).
DetutbildningsprogramförminkuppfödaresombeskrivsfrånDanmarkverkaregentligen
intefokuseradjurensvälfärdutanmeravaraen
samvetsdämpareförbeslutandemyndig
heter.
Måletattdjurskyddsansvarigaskaetthögtstatusdiskuteras.Visstärdetönskvärt,men
hur?Någratankaromdetta,senedan.
Transportsträckortillslakteritasuppnärdetgällerren.Detbordeävengällaövrigadjurslags
transporttillslakteri.Mingrundsyn(somdelasavde
jagpratatmedidjurskyddskommittén)
ärattdjurskaslaktasnärmasttillgängligaslakterigodkäntfördjurslagetifråga.Mobila
slakterierochavlivninggårdenmåstediskuteras.Tyvärrärdetvälattkostnadertalar
däremot.Menidéerkringsådanslakt/avlivningbörvärderas.
Vadgällerkunskaperförpersonersomiandra,ejingåendeiEUförordningen,djurhanter
ingar(t.ex.desomnämnssid28iförstudien)ärdetönskvärtattkunskapsmaterialtas
framävenhärocherbjudsdeolikayrkesgrupperna.L22kräverattallasomavlivardjurska
57
hakunskaperidettaochdenmetoddeanvänder(harinteL22tillgänglig,ärrymmen,
menungefärstårdet,ochdetärbra).Deolikanäringarnabordesjälvataframprogram
somansvarigmyndighet(SJV)harattgodkänna.(Självutbildarjagviltrehabiliteraredärkun
skapiavlivningärenviktigdel.Utbildningsmaterialfinns.)
Projektgruppensförslagrörandedjurslagsomskaomfattasavutbildningenochämnesinne
hålletstöds,liksomskildautbildningsnivåerfördjurskyddsansvarigaochslaktpersonal.An
svarigmyndighetärsjälvklartSJV,menisamarbetemedSLV.Delegeringkanske.Samarbete
medSCAWstöds.
Examinationbörvarabredochomfattabådeteoriochpraktik.Svårighetsgradenskavara
sådanattbarakompetentaexaminandersläppsigenom.Omstatusetfördessatjänsterska
varahögt(setidigareformuleringar)krävsenexamenmedsvårighetsgrad,vilketdesökande
skavaramedvetnaom.Envälgenomförd"svår"examenskabetalasigävenlönemässigt.
Efterutbildningbörkrävasföratttjänstenskabehållas(haråterigen,förutommodernise
radkompetensvidbehov,attgöramedenhögstatustjänst).
Demailjagfåttidethärärendetfrånledamöteridjurskyddskommitténharingaavvikande
uppfattningarfråndenhärskrivelsen.Vihardockikommitténintehafttidattformelltdis
kuteraförslaget.Medmertidkanvipreciseravissaavsnittbättre.
15.DjurensRätt
LindaBjörklund,etologochLenaEngström,etolog
Synpunkterangående”Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning.
FörstudiemedanledningavEUförordning1099/2009”
DjurensRätthartagitdelavförstudienochharföljandesynpunkterattlämna:
‐Detärpositivtomensystematiskutbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannan
avlivningavdjur,arbetasfram.
‐DjurensRättstödjerlydelsenurprojektgruppensskrivelsetillEvaEriksson:”Viföreslåratt
manunderutredningenavdjurskyddslagstiftningenövervägerinförandetavettkompetens
kravförflermålgrupperändesomidagomfattasavEUförordningensamtettkravomatt
kompetensutvecklingenintefårskeenbartgenominternutbildning.”
Nedanföljersynpunktermedhänvisningtillsidorochpunkteriförstudienviombadstitta
på:
Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning.Förstudiemedanledning
avEUförordning1099/2009
2.2EUförordning1099/2009
Sid8:Detansesnödvändigtattharmoniserareglernaförattkommatillrättameddetta1.”
58
Synpunkt:Vemellervilkaanserdet?Framgårintetydligtdetstår”Detanses”.
Sid8:”Manbörkunnautvärderaeffektivitetenvidolikabedövningsmetoder,blandannat
genomattkontrolleraattbedövadedjurinteåterfårmedvetandetinnanavlivning.”
Synpunkt:”Man”ärvemdå?Ochskadetvara”bör”,ärdetinteettkravdetiförordning
en?
Sid8:Medettantalundantaggällerdennaförordningdeflestadjursomslaktaselleravli
vasförproduktion(livsmedel,ull,skinnochpäls)inomEU.”
Synpunkt:Tveksammatillomskrivningen”deflesta”stämmer.Gördetdetommanräknar
medfiskarochallaandradjursomdödasförproduktionutanföregåendebedövning?
Sid8:”Dettablirobligatorisktfrånochmed1januari2013.EnligtbilagaIViEUförordningen
omfattarkompetenskravenföljandeområdenförslakteripersonal:kunskapomdjursbiologi
ochbeteendeurettdjurvälfärdsperspektiv,hanteringochvårdavdjurinnandefixeras,fixe
ring,bedövning,bedövningsbedömning,länkningellerupphängningavlevandedjur,avblod
ningsamtreligiösslakt,idethärfalletslaktutanföregåendebedövning.”
Synpunkt:Betydervälinteattallslakteripersonalskahapraktiskkompetensihurmanslak
tarutanföregåendebedövning?Kantolkasså.
3.2Storbritannien
Sid11:”Pågrundavdeltagarnasolikakunskapsnivåerärdetviktigtattkursinnehålletvarken
ärförbasaltellerförtekniskt/akademiskt.”
Synpunkt:Detärviktigtattnivånläggsattdesomgåttkursenharnåttönskadkunskaps
nivå.Dennivånmåstesättasutifrånvadsombehövsdjurskyddsmässigt,intefrämstutifrån
vaddeltagarnafrånbörjankan.
3.8Sammanfattningomvärldsanalys
Sid20:Mananserattbraköttkvalitetärettviktigtincitamentförattförbättradjurvälfärden,
någotsombörpoängterasävenidetsvenskautbildningskonceptet.
Synpunkt:Positivtomdetincitamentetkanledatillökaddjurvälfärd,mendetskaintefram
förassomhuvudorsakentillattförbättradjurvälfärden.Intealladjurvälfärdsförbättrande
åtgärderledertillbättreköttkvalitetellerökadekonomiskvinst.
Sid20:”Atthaendjurskyddsansvarig,vilketkommerattbliobligatorisktförstörreslakterier
idennyaEUförordningen,borgarintebaraförettbradjurskydd.Detkanocksåhöjaförtro
endetförsvenskanimalieproduktionhoskonsumenterna.”
Synpunkt:
Densistadelen”Detkanocksåhöjaförtroendetfördensvenskaanimalieproduk
tionenhoskonsumenterna”ärinterelevantisammanhangetochbörstrykas.
59
Sid20:”ErfarenheternafrånStorbritannienochSydamerikavisardockattdefysiskaträffar
na,inklusivedepraktiskamomenten,ärviktiga.”
Synpunkt:Ja,vitrorattdetärmycketviktigtmedfysiskaträffarochpraktiskamomentiut
bildningen.
Sid21:”ViföreslårattutbildningsmaterialetiSverigeskautvecklassomöppnaresurseroch
kompletterasmedhandböcker”
Synpunkt:Ettbraförslag.
Sid21:”Dettakanundvikasmedettbrett,enhetligtutbildningskonceptiSverigesombase
rasfrämstexternochcertifieradutbildning”
Synpunkt:Vihållermed.Detärmycketviktigtattdesomgerutbildningenochgodkännerär
ioberoendeställningengentemotdesomutbildarsigocherhållerkompetensbevis.
4.1.1Slaktochannanavlivningavhov‐ochklövdjur
Sid24:”Manvillförsäkrasigomattutbildningenförslaktpersonalochdjurskyddsansvarig
anpassastillbestämmelsernaiEUförordningenochvillsiktvillinföranågontypavex
ternutbildningidjurvälfärd(A.Lundell,pers.medd.).”
Synpunkt:Viuppfattardetsomliteotydligtvilka”Man”syftarpå.ÄrdetScan?
4.1.3Slaktochannanavlivningavren
Sid2526:”DetärdockoklarthurrenomfattasavEUförordningenskravdjurskyddsan
svarigeftersomdjurslaget,enligtartikel17,intedefinierasidäggdjursenheter(K.Scherling,
pers.medd.).Jordbruksverketkommeratttaställningtilldetta.”
Synpunkt:DjurensRättanserattslaktavrenarocksåskaomfattasomkravetdjurskydds
ansvarig.
4.1.6Konklusion
Sid26:”VidareanserviattenanpassningtillEUförordningensutbildningsriktlinjerävenför
sådanamålgruppersominteomfattasavkravetutbildningochkompetensbevisellerför
ordningenskravlämpligkompetensinnebärengodmöjlighetatttillståndenbredut
bildningochdärmedgenerellförbättringavdjurvälfärden.”
Synpunkt:DjurensRättäravsammaåsiktochanserattdettaärmycketviktigt.
Detärinterimligtellertillräckligtattutbildningochkompetensbevisskullevaraobligatoriskt
endastfördenövervakandepersonalenochintedensomutförsjälvaavlivningenavpäls
djur.Utbildningenochkompetensbevisbörvaraobligatoriskävenfördesomutföravlivning.
60
4.2.3.2Djurslagiutbildningen
Sid28:”Projektgruppenharvaltutföljandedjurslagsomkananvändasiproduktionattingåi
utbildningen:Nöt,fårochget(sammagrupp),gris,häst,fjäderfä(hönsfågel,anka,gåsoch
kalkon),ren,hägnatvilt(inklusivestruts),hardjur(kanin),pälsdjur(minkochchinchilla).”
Synpunkt:DjurensRättanserattdetäravstorviktattutbildningenocksåomfattarkunskap
omslaktochannanavlivningavfiskar.
Sid29:”Välfärdsaspektenviduppfödningavvildafåglarharnyligenuppmärksammatsisam
bandmedJordbruksverketsremissochbörfinnasiåtankeinfördetfortsattautvecklingsar
betet.”
Synpunkt:Vihållermedomdetta.
Sid29:”RekommendationerföravlivningavodladfiskingårinteiEUförordningen(punkt6).
Personersomsysslarmedavlivningavfiskomfattasdärförinteavförstudien.Närfrågan
aktualiserasbörutbildningtilldennamålgrupputvecklas.”
Synpunkt:Viseringethinderi,ochvianserattdetärmycketangeläget,attfiskaringåriut
bildningenfrånstart,trotsattkravetintefinnsnuiförordningen.
Sid29:”Vimenarattreligiösslaktutanbedövningbörvaraenobligatoriskmodulförnöt,
småidisslareochfjäderfäförattvisaslaktpersonalenavsvensktköttproduktionsfördelar
jämförtmedutländsk.”
Synpunkt:Kanskebörslaktutanbedövningingåsomenobligatoriskmodulfrämstförattöka
kunskapenomattbedövningaccepterasavgrupperavmuslimer,vilketgördetmöjligtattha
halalslaktienlighetmedsvenskadjurskyddsbestämmelser,ochomvilkarutinersomgäller
försvenska,laglighalalslakt.
4.2.4.5Utvärderingavarbetsplats(effektanalys)
Sid33:”Projektgruppenföreslårattdeltagarnautbildningengörettkunskapsprovochen
utvärderingavsinarbetsplatsbaseraddjurvälfärdsindikatorerföreocheftergenomgång
enutbildning.Manfårsättuppögonenförförhållandenasinarbetsplats.Detblir
ocksåettkvittovadmanlärtsigunderutbildningen
ochenindirektfeedbacktillutbild
ningsgivarna.Viföreslårattutvärderingenskavaraobligatoriskförerhållandeavkompe
tensbevis.”
Synpunkt:
Vityckerdetärettbraförslag.
4.2.4.7Utbildningstillstånd
Sid34:”Externutbildningminskarriskenförintressekonflikter,medaninternutbildningre
dankanfinnasplats,menifallbehöveruppgraderasochkvalitetssäkras.”
61
Synpunkt:Internutbildningfårinteersättaexternutbildning,menkanfinnassomviktigt
komplement.
4.3.2Utfärdandeavkompetensbevis
Sid36:”Övergångsbestämmelserfinnsbeskrivnaiartikel29,blandannatmöjlighetenförett
medlemslandattinomenbegränsadperiodutfärdakompetensbevistillpersonersomkan
visaattdeharminsttreårsrelevantyrkesverksamhet1.Projektgruppenavråderfråndetta
eftersomdetskullemotverkasyftetmedEUförordningen,nämligenattsäkerställaenhög,
standardiseradochövergripandekunskapsnivåochdärmedförbättraddjurvälfärdvidslakt
ochannanavlivning.Ensådankortsiktiglösningskulledessutomblimycketbesvärligattad
ministrera.”
Synpunkt:Vihållermediprojektgruppensavrådan.
16.DjurskyddetSverige
ÅsaHagelstedt,Generalsekreterare
DjurskyddetSverigevälkomnardentypavutbildningförslaktpersonalsomstudienföresprå
kar.Vivillsärskiltlyftaframnödvändighetenavutbildningidjursbeteende,åtminstoneför
relevantadjurslagochidedelarsombliraktuellaienslakterimiljö.
17.SvenskaDjurskyddsföreningen
LillemorWodmar,Generalsekreterare
SynpunkterUtbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning
Allmännasynpunkter
SvenskaDjurskyddsföreningen(SDF)välkomnarförslagutbildningidjurvälfärdisamband
medslaktochannanavlivning.Vianserattförstudienärgrundligtutfördochprecissompro
jektgruppentyckerviattutbildningenböromfattagrupperdärkompetensbevisinteärobli
gatorisktochattdessagrupperbörinvolverasetttidigtstadium.SDFserävenfördelar
medattutbildningenpresenterasochutvecklas”mjukförpackat”.SDFhållerävenmedpro
jektgruppenomattutbildningenskallvarakvalitetssäkradochexternochvityckerattmani
skrivelsentillEvaErikssonbordehamarkeratdettatydligare.
Utbildningsmodulerna,Bilaga7‐16
Materialetvarrelativtsvårtolkat.Vidutskriftföljerinteallinformationiförstasamtsista
kolumnenmedvilketinnebärattmanfårförsökaattigenommaterialetviadatorn.
Viförmodarattdetlistadeinnehålletivarjemodulinnefattaralltunderdengivnamodulen.
ExempelundermodulenBedövningkommerdetiutbildningeningåävenoptimaltidmellan
bedövningochavlivningetc.
62
Omutbildningsmaterialetärlättåtkomligtbördetintevaranågotproblemförnågon
gruppattdeltainågonutbildningsmodulsomäravintresse.
IövrigtharSDFingakommentarertillutbildningsmodulerna.
63
Bilaga3
UtbildningtillDjurskyddsansvarig,lantbruksdjur(Animalwelfareofficertraining),inom
ramenförLangfordContinuingEducationUnit,BristolVeterinarySchool,Bristol,
Storbritannien*
www.awotraining.com
Längd:2dagar,totalt14timmar
Dag1
1.Introduktiontillutbildningen.The”redmeatcycle”.Bedömningsstruktur.
2.Varförbrysigomdjurvälfärd?Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Introduktiontilldjurskötselochdjurbeteende.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
4.Uppstallningtillfixering‐Introduktiontillstress,slaktkropps‐ochköttkvalitet.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
Dag2:
1.Kunskapommedvetslöshet.Introduktiontillmekaniskbedövning.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
2.Introduktiontillelektriskbedövning.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Effektivelektriskbedövning,olikametoder.Kontrolleradegassystem.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
4.Introduktiontillslakt/nödslakt/religiösslakt.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
5.Avslutning,kurscertifiering.
*Översattfrånkursprogram.
64
Bilaga4
UtbildningtillDjurskyddsansvarig,fjäderfä(Poultrywelfareofficertraining),inomramen
förLangfordContinuingEducationUnit,BristolVeterinarySchool,Bristol,Storbritannien*
www.awotraining.com
Längd:2dagar,totalt14timmar
Dag1
1.Introduktiontillutbildningen.The”whitemeatcycle”.Bedömningsstruktur.
2.Varförbrysigomdjurvälfärd?Föreläsningar/gruppdiskussioner.
2.Avlivning/nödslakt,slaktkyckling.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Transport,hygien,avlastning.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
4.Uppstallningsmiljöoch‐rutiner.Upphängning/fixeringavlevandefågel.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
Dag2:
1.Elektriskbedövning/avlivning(lågfrekvens).Slaktkroppskvalitet.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
2.Elektriskbedövning(högfrekvens).Kalibreringavelektriskavattenbad.
Slaktkroppskvalitet.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Effektivelektriskbedövning.Reservmetoder.Avlivning(manuell/automatisk).Modifierad
gasavlivning.Slakt.Föreläsningar/gruppdiskussioner
4.Mekaniskbedövning/nödslakt.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
5.Avslutning,kurscertifiering.
*Översattfrånkursprogram
65
Bilaga5
Kursidjurskyddvidslakt(CursdeBenestaranimalal'escorxador),Katalonien,Spanien*
www.ruralcat.net/web/guest/cursos.ruralcat/
/journal_content/56_INSTANCE_ka9P/10136/18758
Längd:20tim.
Moduler
I.Kursguide
II.Onlineversioneravhandböckermedinstuderingsfrågor
III.Översiktdjurvälfärd
Undervisningsmodul1:Djurkunskap
Undermoduler 
1)Introduktion‐Djurkunskap.
2)Djursbehov.
3)Etologiochdjurensbeteende.
4)Djurvälfärdskonceptochutvärdering.
Undervisningsmodul2:Djurvälfärdideteuropeiskasamhället
Undermoduler 
1)Introduktion‐Djurvälfärdideteuropeiskasamhället.
2)Djurskyddfrånsocialochekonomisksynpunkt.
3)Djurskyddslagstiftningen.
Undervisningsmodul3:Djursvälbefinnandeidendagligaverksamheten
Undermoduler 
1)Introduktion‐Djursvälbefinnandeidendagligaverksamheten.
2)Djurskravvälfärd.
3)Djurshälsaochvälfärd.
66
4)Förflyttningochtransportavdjur.
IV.Särskildundervisningsmodul:Djurskyddvidslakt
Undermoduler 
1)Ankomstavslaktdjur.
2)Välfärdviduppstallning.
3)Välfärdvidavlivning.
*Översattfrånkursprogram
67
Bilaga6
WSPAkursidjurvälfärdisambandmedslakt,Valdivia,Chile,110301110303*
Längd:3dagar,totalt24timmar
Dag1
1.Denchilenskadjurskyddslagen‐Nuvarandestatus.Beteende,boskapochgris.
2.Hanteringavboskapochgris.
3.Uppstallning‐Miljöochstruktur,boskapochfår.
4.Fysisktskickvidankomstochnödslakt,boskapochfår.
5.Bedövningavboskapmedbultpistol,avblodningsteknik,boskap.
Dag2:
1.Elektriskbedövningavfjäderfä.
2.Avblodningsteknik,fjäderfä.
3.Elektriskbedövningavgris.
4.Utvärderingavbedövnings‐ochavblodningseffektivitethosgris.
5.Hanteringavfjäderfäunderinfångning.
6.Uppstallningsutrymmet‐Miljöochtemperatur.
Dag3
1.Köttkvalitet:gris,boskapochfjäderfä.
2.Gruppaktiviteter,diskussionerochpresentationer.
3.Kursutvärdering.
*Översattfrånkursprogram
68
Bilaga7
Institutionen för livsmedelsvetenskap 2011-03-21
Department of Food Science
Till 
EvaEriksson
Förtillfälletgenomförsenförstudie”Behovs‐ochomvärldsanalysavutbildningidjurvälfärdisambandmed
slaktochavlivning”,somärfinansieradavSJVochsomskarapporterasislutetavapril(sebifogade
projektbeskrivning).Förstudienskabyggaenomvärldsanalysavhurmanlagtuppliknandeutbildningari
Spanien,Storbritannienoch
Sydamerikasamtresulteraienöversiktöverutbildningensmålgrupperochhur
utbildningenlämpligenkandelasinimoduler.Resultatetdokumenterasienarbetsrapportsomockså
innehållerplanochbudgetförhuvudstudien.
Projektgruppenbeståravföljandepersoner:
‐AnneAlgers,SLU(projektledare)
‐JohanLindsjö(koordinator)
‐KristerScheerlingochLennart
Mårtensson,SLV
‐LottaBergochMatsSjökvist,SCAW
‐BirgittaLarsson,SLU
Viharunderförstudienuppmärksammatattbaratvåmålgrupperbehöverkompetensbevisisambandmed
slakt/avlivningenl.EU:sslakt‐ochavlivningsförordning(1099/2009,artikel21),nämligenslakteripersonaloch
personersomövervakaravlivningavpälsdjur.
Isambandmeddennaförstudie
stårdetklartattutbildninginomdettaområdebehövsochefterfrågasävenav
gruppersominteomfattasavobligatorisktkompetensbevis(sebifogadelistaöverpresumtivamålgrupper).
Vikonstaterarocksåattkompetensutvecklingenkanskeheltiformavinternutbildning,vilketvianser
problematiskt.
Viföreslårattmanunderutredningenavdjurskyddslagstiftningen
övervägerinförandetavettkompetenskrav
förflermålgrupperändesomidagomfattasavEUförordningensamtettkravomattkompetensutvecklingen
intefårskeenbartgenominternutbildning.
Medvänlighälsning 
AnneAlgers
Postadress: Box 234, 532 23, Skara Postal address : P.O. Box 234, S-532 23Skara, Sweden
E-post: anne.algers@slu.se Mail address: anne.algers@slu.se
Telefon: 0511- 67 265, Mobil: 070- 67 26581 Phone Int.: +46(0)511-67265, Cell phone: +4670-6726581
Webb: www.lmv.slu.se Webb: www.lmv.slu.se
69
Bilaga8
Utbildningsmoduler,översikt (per djurslag, alla målgrupper)
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt:
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
(avblodning)
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
Bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slaktpersonal +
Renägare/
personal +
Ägare/personal,
hägnat vilt vid
avlivning, inkl. jakt
(ej kommersiell
slakt) -
Pälsdjurspersonal
vid avlivning :
Övervakande +
Övriga -
Personal som utför
kommersiell
70
gårdsslakt av
fjäderfjä/ kaniner,
<10 000 djur/år -
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion
(alla djurslag) -
Personal vid
Lantbrukstjänst ,
(avlivning) -
Transportörer -
Djurambulans-
personal -
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
Husdjurs-
rådgivare -
Officiella
veterinärer
/assistenter
(slakteri) -
Besättnings-/
Praktiserande
veterinärer -
Slaktfågel/Värp-
hönsproducenter/
personal -
71
Övr.husdjurs-
producenter/
personal -
Polis -
Brandkår -
Tågpersonal -
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
Jägare -
Viltrehabiliterings-
personal -
Personal vid
certifieringsorgan -
72
Bilaga9
Nöt, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
73
Djurambulans-
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Husdjurs-
rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer/
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
N
ötproducenter/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x x
74
Bilaga10
Får & Get, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x
x
Transportörer -
x x x x x x x x
x
48
75
Djurambulans-
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Husdjurs-
rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer
/assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Får/getproducenter/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x x
76
Bilaga11
Gris, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött-kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x x
77
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurambulans-
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Husdjurs-
rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Grisproducenter/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x
78
Bilaga12
Häst, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
Upphängning
Reservmetoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött-kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
ationellt
perspektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurambulans-
x x x x x x x
79
personal -
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer /
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Hästägare/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
80
Bilaga13
Fjäderfä, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Rekommenderade
moduler x
Ska ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Förvaring
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X X
Personal som utför
kommersiell
gårdsslakt av
fjäderfjä,
< 10 000 djur/år -
x x x x x x x x
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x
x
81
Slaktfågel/Värp-
hönsproducenter
/personal -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x x x
Officiella
veterinärer/
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x x
82
Bilaga14
Ren, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetarskydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapenkunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetarskydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Köttkvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problemsökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Renägare/
personal -
x x x x x x x
Ägare/personal,
hägnat vilt vid
avlivning, inkl. jakt
(ej kommersiell
slakt) -
x x x x x x x
83
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer /
assisstenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
84
Bilaga15
Hägnat vilt, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Förvaring
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött-kvalitet
Skador/
Kod 42
Riktad
problem-
sökning
E
kologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Ägare/personal,
hägnat vilt vid
avlivning, inkl. jakt
(ej kommersiell
slakt) -
x x x x x x x
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
x x x x x x
x
85
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinär -
x x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x x
Officiella
veterinärer/
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings-/
praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x
x x x x x x
Personal vid
husdjurs-
/lantbruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
86
Bilaga16
Kanin, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Förvaring
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetarskydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapenkunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetarskydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött- och
pälskvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problemsökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Personal som utför
kommersiell
gårdsslakt av
kaniner, < 10 000
djur/år -
x x x x x x x x
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x
87
Kaninproducenter/
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Officiella veterinärer
/ assisstenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x x
x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
88
Bilaga17
Pälsdjur, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Förvaring
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Avlivning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2, L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, inredning
och utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Pälskvalitet
Skador
Riktad
problem-
sökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Av
livning,
internatio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Pälsdjurspersonal
vid avlivning:
Övervakande +
Övriga -
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x x
89
Rådgivare -
x x x x x x x x x
Besättnings- /
praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-
/lantbruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
ResearchGate has not been able to resolve any citations for this publication.
Article
Full-text available
Pale Soft Exudative (PSE) and Dark Firm Dry (DFD) meats are two of the major quality defects facing the meat industry. These defects reduce consumer acceptability, shelf life and yield of meat thus affecting profits tremendously. Breed, sex, species, pre-slaughter and post-slaughter handling of animals are among the main predisposing factors contributing to PSE and DFD in meats. Nowadays, strenuous efforts are being made by farmers, researchers and all stakeholders in the meat industry to reduce the incidence of PSE and DFD meats. Modern technologies to reduce these incidences in meats have included careful design of vehicles for transporting live animals to the abattoir, the design of abattoirs, stunning methods, and chilling processes. Various additives and/or ingredients have also been introduced to improve upon the processing qualities of PSE and DFD in processed meat products. In this review, PSE and DFD meats, the causes and measures to reduce these incidences are described.
Article
Full-text available
Farm animal welfare is a knowledge domain that can be regarded as a model for new ways of organizing learning and making higher education more responsive to the needs of society. Global concern for animal welfare has resulted in a great demand for knowledge. As a complement to traditional education in farm animal welfare, higher education can be more demand driven and look at a broad range of methods to make knowledge available. The result of an inventory on “farm animal welfare,” “e-learning,” “learning resources,” and “open educational resources” in three different search engines is presented. A huge amount of information on animal welfare is available on the Internet but many of the providers lock in the knowledge in a traditional course context. Only a few universities develop and disseminate open learning resources within the subject. Higher education institutions are encouraged to develop open educational resources in animal welfare for the benefit of teachers, students, society, and, indirectly, animal welfare. KeywordsAnimal welfare–Open educational resources–E-learning–Learning resources–Web search
Article
Full-text available
The centralization of the slaughter industry has created one of the biggest problems for beef quality, namely dark-cutting or DFD. After studying the various handling routines and their effects on meat quality, it was found possible, by applying simple and clearcut rules, to minimize the DFD frequency in beef. We then started to scrutinize the slaughter procedure for reindeer, as we realized that new directives in Sweden would lead to centralization of the slaughter industry. Before the new directives were introduced we obtained sufficient funding to set up a four-year research project dealing with old and new slaughter handling procedures for reindeer and their effects on meat quality. The overall objective was to devise simple and effective rules for the handling of slaughter reindeer in order to avoid meat quality deterioration. Various preslaughter handling routines for reindeer, such as gathering and herding, selection, feeding, road transport and lairage, imply stressful events which can affect glycogen stores in muscle and hence meat quality. During a 3 day helicopter drive (20 km/day), we found no negative effects on glycogen stores or ultimate pH values. Lorry transport of reindeer over various distances (0 up to 1000 km) did not cause any increase in ultimate pH values in bulls and calves, though cows did show a slight increase in pH. A 2-day pre-slaughter waiting period at a slaughterhouse, where the reindeer were fed hay and water, caused no deleterious effects on muscle glycogen content or pH. Sorting out reindeer by use of the traditional lasso technique, however, seems to be the only handling procedure so far studied causing considerable physical and mental stress leading to muscle glycogen depletion and dark-cutting. The effects of various handling procedures are very much dependent on the physical condition of the animals. From our studies we can conclude that feeding has a major influence on physical condition, muscle glycogen content and hence meat quality.
Article
The relationship between stress responsiveness and beef quality of 40 Nguni, 30 Bonsmara and 30 Angus steers was determined. The L(∗) values, pHu, cooking loss (CL) and Warner-Bratzler shear force (WBSF) were determined. Catecholamine levels were determined from urine samples collected at slaughter. Bonsmara steers had the highest (P<0.05) levels of catecholamines with respective epinephrine, norepinephrine and dopamine concentrations of 10.8, 9.7 and 14.8nmol/mmol. Nguni steers had the lowest (P<0.05) levels of catecholamines, with respective catecholamine concentrations of 5.1, 4.3 and 4.0nmol/mmol. In the Nguni steers, there were significant (P<0.05) correlations between catecholamines and L(∗) and between dopamine and tenderness in meat aged for two days (WBSF2). In the Bonsmara, dopamine was correlated (P<0.05) pHu, WBSF2 and CL. No significant correlations were found in the Angus. Therefore the relationship between stress responsiveness and certain beef quality traits may not be similar in different breeds.
Vem eller vilka anser det? Framgår inte tydligt då det står " Det anses
  • Synpunkt
Synpunkt: Vem eller vilka anser det? Framgår inte tydligt då det står " Det anses ".
Introduktion till utbildningen. The " red meat cycle
  • Bedömningsstruktur
Introduktion till utbildningen. The " red meat cycle ". Bedömningsstruktur.
Introduktion till mekanisk bedövning. Föreläsningar/gruppdiskussioner
  • Kunskap Om Medvetslöshet
Kunskap om medvetslöshet. Introduktion till mekanisk bedövning. Föreläsningar/gruppdiskussioner.
Upphängning/fixering av levande fågel. Föreläsningar/gruppdiskussioner
  • Uppstallningsmiljö Och ‐rutiner
Uppstallningsmiljö och ‐rutiner. Upphängning/fixering av levande fågel. Föreläsningar/gruppdiskussioner.