Content uploaded by Anne Algers
Author content
All content in this area was uploaded by Anne Algers on Aug 04, 2015
Content may be subject to copyright.
Utbildningidjurvälfärdisambandmed
slaktochannanavlivning
FörstudiemedanledningavEU‐förordning1099/2009
JohanLindsjö,forskarassistent,SverigesLantbruksuniversitet
AnneAlgers,projektledare,SverigesLantbruksuniversitet
9maj2011
Projektgrupp
AnneAlgers,SverigesLantbruksuniversitet
LottaBerg,Nationelltcentrumfördjurvälfärd
JohanLindsjö,SverigesLantbruksuniversitet
LennartMårtensson,Livsmedelsverket
LottaNordensten,Jordbruksverket
KristerScherling,Livsmedelsverket
MatsSjöquist,Nationelltcentrumfördjurvälfärd
BirgittaStaafLarsson,SverigesLantbruksuniversitet
2
Innehållsförteckning
Innehållsförtecknings.2
1.Projektöversikts.6
1.1Studieprojektmedlemmar s.6
1.2Mötens.6
1.3Arbetsbeskrivnings.6
2.Inlednings.7
2.1Bakgrunds.7
2.2EU‐förordning1099/2009 s.7
3.Omvärldsanalyss.9
3.1Bakgrunds.9
3.2Storbritanniens.9
3.3Spaniens.14
3.4Brasiliens.15
3.5Chiles.16
3.6WorldSocietyfortheProtectionofAnimals(WSPA),Brasilien s.17
3.7Danmark(Pälsdjur)s.19
3.8Sammanfattningomvärldsanalys s.20
4.Behovsanalyss.22
4.1NuvarandesituationiSverige s.22
4.1.1Slaktochannanavlivningavhov‐ochklövdjur s.22
4.1.2Slaktochannanavlivningavfjäderfä s.24
4.1.3Slaktochannanavlivningavren s.25
3
4.1.4Avlivningavpälsdjurs.26
4.1.5Andramålgrupperochdjurslag s.26
4.1.6Konklusions.26
4.2UtbildningenligtEU‐förordningen s.27
4.2.1Utbildningochlagstiftning s.27
4.2.2Utbildningsansvars.27
4.2.3Omfattnings.27
4.2.3.1Målgrupperiutbildningen s.27
4.2.3.2Djurslagiutbildningen s.28
4.2.3.3Ämnesinnehålliutbildningen s.29
4.2.4Utbildningsmetoders.30
4.2.4.1OpenEducationalResourcesochutbildningidjurvälfärd s.30
4.2.4.2Moduluppbyggnadimålgruppsanpassadmetodik s.31
4.2.4.3Fysiskaträffarmedgruppdiskussioner s.32
4.2.4.4Praktiskademonstrationerochövningar s.32
4.2.4.5Utvärderingavarbetsplats(effektanalys) s.33
4.2.4.6Utbildningsnivåerförslaktpersonalrespektivedjurskyddsansvarig s.33
4.2.4.7Utbildningstillstånds.34
4.2.4.8Tekniskutvecklingavutbildningsmodulerna s.34
4.3Examenochkompetensbevis s.35
4.3.1Examens.35
4.3.2Utfärdandeavkompetensbevis s.36
4.3.3Dokumentationavicke‐obligatoriskautbildningsmoment s.36
4.3.4Tillgodoräknandeavredangenomgångenutbildning s.37
4.3.5Kunskapsuppföljnings.37
4.4Certifieringavutbildningen s.37
4
4.5Vetenskapligtstöds.37
4.6Sammanfattningbehovsanalys s.38
5.Utbildningenidjurvälfärdsomförebild s.38
6.Summarys.39
Referenser s.40
Bilaga1.Listaövergruppersomkontaktatsisambandmedförstudienav
utbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning s.43
Bilaga2.Inkomnasynpunkterpåarbetsrapporten s.45
Bilaga3.UtbildningtillDjurskyddsansvarig,lantbruksdjur(Animal
welfareofficertraining),inomramenförLangfordContinuingEducation
Unit,BristolVeterinarySchool,Bristol,Storbritannien s.63
Bilaga4.UtbildningtillDjurskyddsansvarig,fjäderfä(Poultrywelfare
officertraining),inomramenförLangfordContinuingEducationUnit,
BristolVeterinarySchool,Bristol,Storbritannien s.64
Bilaga5.Kursidjurskyddvidslakt(CursdeBenestaranimalal'escorxador),
Katalonien,Spaniens.65
Bilaga6.WSPA‐kursidjurvälfärdisambandmedslakt,Valdivia,Chile,
110301–110303s.67
Bilaga7.BrevtillEvaEriksson,utredareavdjurskyddslagen,110321s.68
Bilaga8.Matris,utbildningsmoduler:översiktallamålgrupper,ämnes‐
områdenochdjurslag s.69
Bilaga9.Matris,utbildningsmoduler:översikt,nöt s.72
Bilaga10.Matris,utbildningsmoduler:översikt,fårochget s.74
Bilaga11.Matris,utbildningsmoduler:översikt,gris s.76
Bilaga12.Matris,utbildningsmoduler:översikt,häst s.78
5
Bilaga13.Matris,utbildningsmoduler:översikt,fjäderfä s.80
Bilaga14.Matris,utbildningsmoduler:översikt,ren s.82
Bilaga15.Matris,utbildningsmoduler:översikt,hägnatvilt s.84
Bilaga16.Matris,utbildningsmoduler:översikt,kanin s.86
Bilaga17.Matris,utbildningsmoduler:översikt,pälsdjur s.88
6
Förstudieavutbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochavlivning,januari‐april2011
Arbetsrapport
1.Projektöversikt
1.1Studieprojektmedlemmar
ProjektledareAnneAlgers(SverigesLantbruksuniversitet,SLU),forskarassistentJohan
LindsjöochenstyrgruppbeståendeavBirgittaStaafLarsson(SLU),KristerScherling
(Livsmedelsverket),LennartMårtensson(Livsmedelsverket),LottaBerg(Nationelltcentrum
fördjurvälfärd,SCAW),MatsSjöquist(SCAW)ochLottaNordensten(Jordbruksverket).
1.2Möten
Ettinledandemötehölls14januarikl.13‐16påLivsmedelsverketmedföljandedeltagare:
AnneAlgers,JohanLindsjö,KristerScherling,LennartMårtensson,LottaBerg,MatsSjöquist
ochLottaNordensten.
Envideokonferenshölls11aprilkl.13‐16medföljandedeltagare:AnneAlgers,Johan
Lindsjö,KristerScherling,LennartMårtensson,LottaBerg,MatsSjöquist,KatharinaGielen,
(ersättareförLottaNordensten,Jordbruksverket),AndrewTownsend(Jordbruksverket),
AlexandreBarchiesi(Jordbruksverket)ochMargaretaSteen(SCAW).
JohanLindsjöochAnneAlgersharhaftveckovisatelefonmöten.Frågorhardiskuteratsoch
åsikterinhämtatsviamailkontaktmedstyrgruppensmedlemmar.
1.3Arbetsbeskrivning
Omvärldsanalys:Viharsöktinformationomhurutbildningidjurvälfärdvidslaktochannan
avlivninggårtilliandraländerochomensådanutbildningharmoniserasmed
kompetenskraveniEU‐förordningen.Dethargjortsviae‐mailkontakter(Spanienoch
Danmark),enspecifiktvå‐dagarsstudieresa(Storbritannien)samtisambandmed
deltagandeienkursidjurvälfärdvidslakt(BrasilienochChile).
Behovsanalys:Viharinkluderatenmindrekartläggningavdagensutbildningsnivåi
djurvälfärdvidslaktochannanavlivning.Detharetableratskontaktmedpresumtiva
målgrupperförutbildningenochviae‐mailochtelefondärviinformeratomförstudien,
förhörtossomintresseattdeltaidenkommandeutbildningensamtattlämnasynpunkter
påförstudiensutbildningsförslag(Bilaga1).Målgrupperochandragruppersominformerats
harinkommitmedsynpunkterunderperioden19april‐9maj2011.Dessaharinte
inkluderatsiarbetsrapportenutanbifogats(Bilaga2).Underförstudienhardetkonstaterats
attutbildninginomdettaområdebehövsochefterfrågasävenavgruppersominte
omfattas
avEU‐förordningenskravpåutbildningochkompetensbevis.Vihardärförvaltattinkludera
ävenmålgrupperförvilkakompetensbevisinteärobligatoriskt.Utbildningsområdeni
7
modulformsamtdjurslaghardefinierats.Vidareharvidiskuteratolikautbildningskoncept
ochpresenterarettkonceptvianservaralämpligastfördenplaneradeutbildningen.
Ansökanommedeltillutvecklingavutbildningskonceptet:Enprojekt‐ochtidsplansamt
budgethartagitsfram,vilkapresenterasienseparatansökan.
2.Inledning
2.1Bakgrund
EnligtEU:sslakt‐ochavlivningsförordning1099/2009komm erdetfrånochmed1januari
2013attkrävasutbildningidjurvälfärdochkompetensbevisförpersonalsomslaktareller
utförannanavlivningavdjurförproduktion(livsmedel,skinn,ullochpäls).Detframgårav
förordningenvilkayrkesgruppersomskaomfattasavkompetensbevisochvilkamoment
somskaingåiutbildningen
1
.
Djursomslaktaselleravlivaskommersielltutsättsförolikariskerurdjurvälfärdssynpunkt,
såsomhögttempo,buller,mötemedokändaartfränderochmänniskor,liksomfelaktig
hanteringavdjurochredskap.Förattsålångtsommöjligtbegränsastress,rädsla,smärta
ochandraformeravlidandeisambandmedslaktochavlivningärdetavstörstaviktatt
personalenärvälutbildadidjurvälfärd.Somenförutsättningförattkunnautvecklaett
utbildningskonceptidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningbeviljadeJordbruksverketi
slutetav201075000krförgenomförandetavenförstudie.Förstudienskulleomfattaen
omvärlds‐ochbehovsanalys,bådeämnesmässigochmetodologisk.Vidareskulleförstudien
resulteraienansökanommedelförattutvecklautbildningskonceptetidjurvälfärdvidslakt
ochannanavlivning.
Tillskillnadfråntidigareutbildningarsåkräverdagensutbildningsbehovenmerlättillgänglig
utbildningiämnet.Utbildningenbörvarasystematiskmensamtidigtflexibel,vilketgörett
utbildningsmaterialpåinternetsärskiltlämpatförändamålet.Genomattutveckla
utbildningsmodulersomsedansättsihoptillutbildningspaketkanutbildningsmaterialetpå
ettflexibeltsättåteranvändastillolikamålgrupperefterönskemål.Dettautbildningskoncept
hartidigaremedframgånganväntspåadhoc‐basisavMeny,ettkonsortiumsom
administrerasavSLUmedsyfteattökasamverkanmednäringslivet
2
.Enprojektgrupp
beståendeavenprojektledare,enforskarassistentansvarigförkoordineringavstudiensamt
enstyrgruppmedexpertisfrånSLU,SCAW,LivsmedelsverketochJordbruksverketharunder
periodenjanuari‐aprilarbetatmedförstudien.Idennaarbetsrapportbeskrivsresultatetav
förstudien.Planochbudgetfördenuppföljandehuvudstudienpresenterasseparatien
huvudansökan.
2.2EU‐förordning1099/2009
Skyddavdjurisambandmedslaktelleravlivningharomfattatsavgemenskapslagstiftning
sedan1974.Skyddetförstärktesgenomdirektiv93/119/EG
3
.Manhardockfunnitattdet
8
finnsstoraskillnadermellanländernahurdirektivetgenomförs,betydande
djurskyddsproblemsamtskillnadersomkanpåverkakonkurrensenmellanberörda
företagareigemenskapen.Detansesnödvändigtattharmoniserareglernaförattkommatill
rättameddetta
1
.
Förordningenökaransvaretpåoperatörernagenomattåläggaallasomärinvolveradeislakt
elleravlivningförproduktionattföljaettstandardförfarandeförattupprätthållagod
djurvälfärd.Manbörkunnautvärderaeffektivitetenvidolikabedövningsmetoder,bland
annatgenomattkontrolleraattbedövadedjurinteåterfårmedvetandetinnanavlivning.
Förordningenåläggertillverkareavbedövningsutrustningattbifogainstruktionerom
användning,skötselocheffektutvärdering.Vidaremåsteslakterieröverenvissstorlekutse
djurskyddsansvarigasombliransvarigaförimplementeringenavdjurvälfärdsåtgärder.
Förordningenläggerocksåstorviktvidbesättningsavlivningarurettdjurvälfärdsperspektiv.
Blandannattillåtsinteavlivningsmetodersomäroacceptablaurdjurvälfärdssynpunkt,med
undantagförexceptionellasituationerdåhumantellerveterinärtsmittskyddhotas.I
förordningeninförsävenstriktaredefinitioneravgodkändafixerings‐,bedövnings‐och
avlivningsmetoder.Kommissionengesbefogenheterattantagemensammariktlinjerför
byggnation,utformningochutrustningavslakterierförattupprätthållaengoddjurvälfärd
ochsäkerställalikavillkorförföretagarna
4
.
Förordningenkräverattslaktellerannanavlivningochverksamhetisambandmeddetta
endastfårutförasavpersonermedlämpligkompetensnivåochattdjurskaförskonasfrån
smärta,plågaellerannatlidandesomkanundvikas.Medettantalundantaggällerdenna
förordningdeflestadjursomslaktaselleravlivasförproduktion(livsmedel,ull,skinnoch
päls)inomEU.Undantagenomfattarslaktavfjäderfäochhardjur(detvillsägakanin)för
privatkonsumtion,reptiler,kräldjur,vildaellerförvildadedjur,avlivningvidjaktoch
fritidsfiske,avlivningavdjurundervetenskapligaexperimentochvidkulturellaföreteelser
ochtraditioner(tillexempeltjurfäktning)samtvidreligiös
slakt.Nödavlivningomfattasdelvis
avbestämmelserna,dockintekravetpålämpligkompetensnivå.Förodladfiskgällerenbart
decentralaprinciperna(punkt11‐19,artikel1).
Personalsomutförslaktochpersonalsomövervakaravlivningavpälsdjuråläggsspecifika
kompetenskravochskagenomgåutbildningföratterhållaettkompetensbevis(artikel7)
1
.
Dettablirobligatorisktfrånochmed1januari2013.EnligtbilagaIViEU‐förordningen
omfattarkompetenskravenföljandeområdenförslakteripersonal:kunskapomdjursbiologi
ochbeteendeurettdjurvälfärdsperspektiv,hanteringochvårdavdjurinnandefixeras,
fixering,bedövning,bedövningsbedömning,länkningellerupphängningavlevandedjur,
avblodningsamtreligiösslakt,idethärfalletslaktutanföregåendebedövning.Vidavlivning
avpälsdjuringårmerspecifikt:hantering,fixering,bedövning,avlivningochövervakningatt
såskettsamtgrundläggandeunderhållavutrustning.Enbehörigmyndighetskavara
ansvarigförutbildning,examensprovochutfärdandeavkompetensbevis(artikel21).Detta
fårdockdelegeras
1
.
9
VidövrigasituationersomomfattasavEU‐förordningen,ochdärutbildningoch
kompetensbevisinteblirobligatoriskt,finnsalltsåkravpålämpligkompetensnivå(artikel7)
1
.
Detomfattarblandannatslaktavandradjuränfjäderfäochkaninförprivatkonsumtioni
hemmet,kommersiellgårdsslaktavfjäderfäochkaninismåkvantiteter,avlivningav
daggamlatuppkycklingarpåkläckerierochavlivningavpälsdjur(artikel7,10,11)
1,
4
.
Varjemedlemsstatska,enligtartikel20,setillattenoberoendevetenskapligtstöd,antingen
iformavettspecifiktorganellerenhetelleriformavettnätverk,kanbiståberörda
myndighetervidbehov.Strängarenationellareglersomfannspåplatsvidförordningens
ikraftträdandefårbehållas.Vidvissatillfällenfårsträngarenationellabestämmelserinföras
efterattförordningenträttikraft,såsomvidavlivningavdjurutanförslakteri,hägnatvilt
ochrensamtvidreligiösslakt.Dessutomkanenmedlemsstatansökahoskommissionenom
attfåinförasträngarenationellareglerförannanslaktochavlivning(artikel26)
1
.
3.Omvärldsanalys
3.1Bakgrund
Enomvärldsanalysavutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningharingåtti
förstudienförattfåeninsiktihurutbildningskeriandraländer.Inspirationfrånandra
länderochkunskapomför‐ochnackdelarmedolikautbildningssättkanvaravärdefulltvid
utvecklingenavettutbildningskonceptiSverige.Baseratpåtidigarekändautbildnings‐
strategier,omfattningave‐utbildning,storlekpåproduktionsdjursuppfödningoch
kompetensiämnetvaldeviattbeskrivautbildningssituationeniStorbritannien,Spanien,
BrasilienochChile(slakt)ochDanmark(pälsdjur).
Beskrivningarnaavdeolikaländernasutbildningarärinteheltjämförbaradådetråderolika
utbildningsförutsättningarocholikamängdinformationvarittillgänglig.Däremotger
beskrivningarnaenöverblickavutbildningssituationeniolikaländer.Intryckensamman‐
fattasislutetavanalysen.Informationenharinhämtatsviae‐mailkontakt,enspecifik
studieresatillStorbritannien(JohanLindsjö)ochisambandmedföreläsningarviden
utbildninganordnadavWorldSocietyfortheProtectionofAnimalsiChile(AnneAlgers).
3.2Storbritannien
MötemedDr.SteveWottonochDr.AndyGrist,DepartmentofClinicalVeterinaryScience,
BristolUniversity,Langford,Storbritannien,110225.
Utbildningavslaktpersonal
IStorbritannienutbildasslaktpersonal,detvillsägapersonalsomhanterardjurisamband
medslakt,viaolikautbildningsorgan.Endelavutbildningenomfattardjurvälfärd.När
slakterietsofficiellaveterinäranserattpersonaleninnehartillräckligteoretiskochpraktisk
kompetens,såutfärdardenneenslaktlicens(slaughterlicense).Licensenomfattarbland
annatdjurslag,metoderochutrustning
5
.
10
Kunskapsnivånvarierarmycketmellanofficiellaveterinärerochdärmedärutbildningenav
slaktpersonalojämn,enligtAndyGrist.Myndigheterochbranschplanerarattanvända
NationalVocationalQualification(NVQ)förattfastställaenjämnutbildningsnivåhosolika
utbildningsorganochförattkunnamotsvaraEU‐förordningenskravpåutbildningi
djurvälfärd
6
.Mankännerännuintetillhurkunskapsutvärderingochkompetens‐utfärdande
enligtEU‐förordningenskagåtill
1
.DetärmöjligtattDepartmentforEnvironment,Foodand
RuralAffairs(DEFRA)kommerattansvarafördetta.
Utbildningavdjurskyddsansvarig(AWO/PWO)
AnimalWelfareofficer(AWO)ellerPoultryWelfareOfficer(PWO)motsvarardjurskydds‐
ansvarigiSverige.EnAWO/PWOharenövervakanderollidjurvälfärdunderslaktprocessen
ochskahakunskapomallamomentochvälfärdsaspekterpådessa.EnligtAndyGristärdet
förnärvarandeinteobligatorisktattbrittiskaslakterierharenAWO/PWO,mensådanafinns
påmångaslakteriereftersomlivsmedelsföretagenkräverdet.EnligtEU‐förordningen(artikel
17)blirdetdockobligatorisktmedminstendjurskyddsansvarigpåslakteridärflerän1000
däggdjursenhetereller150000fåglarellerkaninerslaktasperår
1
.
SteveWottonochAndyGristhåller,inomramenförLangfordContinuingEducationUnit,
BristolVeterinarySchool,enutbildningsomledertillAWO/PWO‐certifiering
7
.Utbildningen
skavarakompatibelmedEU‐förordningenskravpådjurskyddsansvarig
1,7
.Denriktarsig
främsttillslakterianställdapåtillsynsnivå,mengesäventillslaktpersonal,slaktericheferoch
‐ägare,representanterfrånlivsmedelsindustrinochideellaorganisationer.Utbildningen
beståraventvå‐dagarskursmednioföreläsningspass,entillpersonalinom”röttkött”
(klövdjur),ochentillpersonalinom”vittkött”(fjäderfä).Bäggekursernatartotaltfyradagar
ianspråk.SlaktavhägnadhjortingåriAWO‐utbildningen,dockinteavlivningavhäst.
Utbildningenharettbrettspektrummenfokuserarframföralltpådjuretsvistelsepå
slakteriet,inkluderarfleradjurslagochuppmärksammarsambandetmellanhögvälfärd,
köttkvalitetochekonomi(bilaga3och4).
Utbildningenärbaseradpåenkursboksamtinteraktivaträffarsominkluderarpowerpoint‐
föreläsningar,inklusivevideosekvensermedolikautfallsscenarion,gruppdiskussionersamt
svarpåfrågorviaenelektronisksvarsdosa(TurningPoint®)
8
.Påsvarsdosankan
svarsalternativknappasinallteftersomolikafrågordiskuteras.Examengörsfortlöpande
underföreläsningarnamedhjälpavsvarsdosan.Gränsenförgodkäntgårvid70%avtotalt
70”multiplechoice”‐frågor.Fördelarnamedattsvarapåfrågornadirektär,enligtStewe
Wotton,atträttningavexamensfrågornaskerautomatisktochattmanomgåendekan
diskuterasvaren.
Depraktiskautbildningsmomentenomfattarblandannatgenomgångavbultpistoler,hela
ochigenomskärning(figur1),ochdesseffektpåhelaochgenomskurnaskallar(figur2),olika
elbedövningsutrustningar,olikadrivningsredskap(figur3),modelldemonstrationav
11
hjärnsondningsamtleksakersom,enligtAndyGrist,distraherarochdärmedlugnarner
grisarisambandmedbedövningen.
Pågrundavdeltagarnasolikakunskapsnivåersåärdetviktigtattkursinnehålletvarkenärför
basaltellerförtekniskt/akademiskt.Kunskapsuppdateringskerviaenrepetitionskursvart
tredjeår.Utbildningenharocksåskräddarsyttstillolikaföretag,tillexempelharden
fokuseratpåspecifikadjurslag.Tolvtill15kursdeltagareperutbildningstillfälleanseslagom.
Maxantalär20‐22deltagare,minimiantalärdetantalsomfårkursenattgåihop
ekonomiskt.Entvå‐dagarskurs,inklusivekursmaterial,måltiderunderdagenochenmiddag,
kostar£550.SteveWottonskötersjälvdetpraktiskakringAWO/PWO‐kurserna,såsom
annonsering,mottagandeavanmälansamtbokningavövernattningochföreläsningslokaler.
Däremotregistrerasochbekräftasinbetalningavekonomiansvarigpåfakulteteten.
Kursledarnadeltarpåmiddagendenförstakvällen.Mankandåundermerinformellaformer
svarapåfrågor,lärakännakursdeltagarnaochfåeninblickideraskunskapsnivå/behov.
Manplanerarattgöradennakurse‐baserad(seOfficiellaveterinärer).Denstörstafördelen
med
atthaene‐baseradkursärattmankannåfleramedutbildningen.Framföralltkanman
fåmeddemindreslakteriernavarspersonalintekanundvarasförattåkapåextern
utbildning.Deltagarenkangenomgåutbildningennärdennehartid.Nackdelarnaärattman
missardetinteraktivainslagetochmöjlighettilldiskussionermedandra(web‐kamerorhar
diskuteratsmenlärinterealiseras),attmankanloggainochsittaavtidenutanattverkligen
gåigenommaterialetellerattmankanlåtanågonannangörautbildningeniensnamn.Då
flerakursdeltagareharutländskhärkomstfinnsiblandtolkmedpåAWO/PWO‐kurserna.Det
kanvarasvårareatthanterae‐baseradutbildningdåtolkningbehövs.Fördelarnamede‐
baseradinlärningansesdockstörreännackdelarna.
ManplanerarävenattsjösättaenutbildningförSeniorAnimal/PoultryWelfareOfficers
(SAWO/SPWO),därkursdeltagarenkanfördjupasigispecifikaämnen.Enligtnuvarande
förslagskautbildningenbaseraspåengenerellmodulkallad”Abbatoirwelfareassessment”
+tvåelektivamoduler.Elektivamodulerkommertillexempelattomfattafördjupningiolika
bedövningsmetoder,sambandmellanvälfärdochköttkvalitetochbensvaghethos
slaktkycklingar.
EnSAWO/SPWOslippergöraenkunskapsuppdateringvarttredjeår.Iställetuppdateras
dennefortlöpandemedvetenskapligarön,ändringarilagstiftning,medmeraviae‐mail.
Manplanerarattutformaävendennautbildningtille‐format(seOfficiellaveterinärer).
EnligtAndyGristgerföretagetAnimalWelfareTrainingLtd.motsvarandeutbildningarsom
ledertillAWO/PWOochSAWO/SPWO
9
.Företagetharettbrettkursutbudmedflera
kompletterandeutbildningarinomdjurvälfärdochmananordnarävenutbildningarpåolika
nivåerinternationellt.
12
Figur1.Bultpistoligenomskärning.Foto:AndyGrist.
Figur2.Nötskalleigenomskärningmedpenetrerandebult.Foto:AndyGrist.
13
Figur3.Drivningspaddel.Foto:AndyGrist.
Vidareutbildningidjurvälfärdförofficiellaveterinärervidslakteri
Kunskapsnivånidjurvälfärdskiljersigmycketmellanofficiellaveterinärervidslakteri(official
veterinarians).SteveWottonhar,tillsammansmedHallMarkMeatHygieneochett
utbildningsföretag,KeySkill,utvecklatene‐baserad,kompletterandeutbildningidjurvälfärd
förofficiellaveterinärerpåslakterisomlanserasunder2011
10,11
.Utbildningenärfrivilligoch
kanvaraendelavveterinärens”continuingprofessionaldevelopment”.
JämförtmedAWO/PWO‐kursernaärdennautbildningmerinriktadpåproblemlösningoch
omfattar15styckene‐modulermed10‐35minuterlångaförinspeladeföreläsningarsom
gesparallelltmedpowerpoint‐presentationer.Någraavföreläsningarnafinnsupplagdapå
KeySkill:shemsida
12
.Manväljere‐föreläsningarefterutbildningsbehovocharbetsplats‐
förhållanden.Kursdeltagarenkankontaktakursgivarnaförhandledningunderutbildningens
gång.Detförekommerförnärvarandeingenexamenellercertifiering,mendetkankomma
attbliaktuelltlängrefram.
Entelefonutfrågninghargjortsavallaheltidsanställdaofficiellaveterinärerinnan
utbildningenpåbörjas.Deanonymasvarenharskapatenbildavdengrundläggande
kunskapsnivåninnanutbildningenochgivitenfingervisningomvilkautbildningsområden
manbehöverfokuserapå.Svarenskasedanjämförasmedenmotsvarandeutfrågningettår
eftergenomgångenutbildning.Denefterföljandeutfrågningenblirbådeettpedagogiskt
inlärningsmoment,menocksåettinstrumentförattsehurmycketutbildningenökat
kunskapsnivånhoskursdeltagarna.
14
ManbetalaringenkursavgiftförKeySkill:sutbildning,denfinansierasiställetavannonsörer.
Föreläsarenfårenandelavannonsintäkternasomintäkt
13
.Däremotutgårenårlig
prenumerationsavgiftföruppföljningavkurstagarenskunskapsutveckling.Förattfååtkomst
tillföreläsningarnaregistrerarmansigpåKeySkill:shemsidaochkansedanloggainpå
respektiveföreläsning.Powerpoint‐presentationernakaninteladdasner,blandannatpå
grundavupphovsrättsligaskälochförattmanintevillriskeraattkänsligtmaterialsprids.
Därförblirdetinteaktuelltmedheltöppene‐utbildning.
3.3Spanien
InformationfrånDr.AntonioVelarde,InstitutdeRecercaiTecnologíaAgroalimentàries,
GironaochMontseBelletReig,Departamentd'Agricultura,Ramaderiaipesca,Generalitat
deCatalunya,VallfogonadeBalaguer,Katalonien,Spanien.
Utbildningidjurvälfärdförslaktpersonal
Enligtspanskabestämmelsermåstepersonalsomärdirektinvolveradislaktgenomgå
utbildningidjurvälfärdföratterhållalicensattarbetapåslakteri.UtbildningeniKatalonien
omfattaren20‐timmarsdistanskursiformavenon‐lineversionviaportalenRuralCat
alternativtenskriftligpappersversion
14
.Denkostar42€,vilketinkluderarregistrering,
kursmaterialochkursintyg.Deltarmanion‐lineversionenfårmanefterregistreringett
lösenordförinloggning.Pappersversionenhartagitsframsomenövergångslösningdåen
delavmålgruppenintehartillgångtillInternet.
Utbildningenidjurvälfärdomfattartregenerellaundervisningsmodulermedundermoduler
+ensärskildmodulmedundermodulerberoendepåvilketområdesomäraktuellt,idethär
falletdjurvälfärdvidslakt(bilaga5).Allamodulerärobligatoriska.Varjeundermodul
omfattarisinturfleraavsnitt.Modulernaomfattasavdjurslagennöt,gris,får,get,häst,
fjäderfäochkanin.Modulerdelasinefterdjurslag,såledesförekommeringenuppdelningi
”rött”och”vitt”kött.Modulernaochavsnittenöppnasvialänkochkaninteladdasner.
Powerpoint‐presentationerellerförinspeladeföreläsningaringårinte,mendetfinnsflera
interaktivainslag.Manklickarpåsymboler,ord,frågorellersmåbilder,vilketger
ordförklaringar,definitioner,svarpåfrågorsamtöppnaruppellerförstorarbilder,
illustrationerochtabeller.Kortaretextavsnittmatasiblandframsuccessivt(”berättas”).
Språketärenkeltochtextenpedagogisk.Varjeavsnittavslutasmedettsjälv‐testmed
femton‐tjugo”multiplechoice”och/eller”santellerfalskt”‐frågor.
Böckerna,enfördegenerellamodulernaochenförslakt,harsammauppläggmen
innehållerennågotmeromfattandetextändetdigitalamaterialet.Textenomfattarrutor
medsammanfattningarochfaktarutor.EnDVDmedfilmsekvenserbifogas
slaktutbildningsboken,oavsettutbildningsversion.Underkursensgångkanmannå
handledaresamtställafrågorochdiskuteramedgruppenon‐line.Mankanläggauppett
fotomedenbeskrivningavsigsjälvie‐diskussionsgruppen.Deltagareipappersversionen
15
haringagruppdiskussioner.Utbildningenomfattaringafysiskaträffarellerpraktiska
moment.
Slutexamen,sombaseraspåfallbeskrivningar,görsavalladeltagareion‐line‐och
pappersversionenvidnågonavKataloniens14lantbruksskolor.Under2009‐2010klarade
79.3%av29deltagareiutbildningenson‐lineversionexamenmedan90.5%av147
deltagaresomgjordepappersversionenblevgodkända
15
.Innehålletiutbildningenföljeri
stortriktlinjernaiEU:sförordning
1
.Manplanerardockattanpassanästaversionav
utbildningentillförordningenskrav,enligtMontseBelletReig.Departamentd'Agricultura,
RamaderiaiPesca,AlimentacióiMediNatural,ärdetofficiellaorgansomutfärdarlicensför
attfåarbetapåslakteri.Detärmöjligtattdetkommerattutfärdakompetensbevisi
djurvälfärdenligt
EU‐förordningen.
3.4Brasilien
MötemedprofessorMateusParanhosdeCosta,DepartamentodeZootecnia,FCAV‐UNESP,
Jaboticabal,Brasilien,110309.
Utbildningidjurvälfärdvidslaktförpersonersomhanterardjurpågårdar,slakterieroch
undertransport
Sedan2000erbjuderforskargruppeniJaboticabal,leddavprofessorMateusParanhosde
Costa,DepartamentodeZootecnia,FCAV‐UNESP,kurseridjurhanteringisambandmedslakt
tillpersonersomhanterardjurpågårdar,slakterierochundertransport.Detprimäramålet
medkursernaharvaritattreduceraantaletblödningarpåslaktkropparna.Dettaarbetehar
varitframgångsriktochharlegitimeratdetefterföljandearbetetmedkompetenshöjning
inomdjurvälfärd.Efterattmangenomförtkurseriköttkvalitetirelationtilldjurhantering‐
ochvälfärdpåbörjadesförnågraårsedanutvecklingenavettstortutbildningspaketsom
fokuserarpådjurvälfärdochbedövningskvalitet.Manberäknarattmerän2000
kursdeltagareomfattasavdennautbildning.Desenasteårenharcirka10kursermed30
deltagareperkursgenomförtsperår.
MateusParanhosdeCostatrorintepåkonceptet"Trainingoftrainers"somärdenmodell
somWorldSocietyfortheProtectionofAnimals(WSPA)arbetarefter(se3.6).
Forskargruppenskurserriktarsigistället
direkttilldesomhanterardjuren.Utbildningenhar
tidigaregenomförtssomfler‐dagarskurseriformavinternatmedmångapraktiskainslag.I
framtidenplanerarmanvidareutbildningiformaven‐dagarskursersärskiltfördepersoner
somärpraktisktansvarigafördjurhanteringenvidslakteriet.
Gruppenansvararsjälvaförutvecklingenavhandböcker
förolikadjurslagochmoment,till
exempelomtransportavnötkreatur.Ytterligarehandböckerskatasfram.Handböckerna,
somhittillsfokuseratpånöt,harfinansieratsavbranschen.Mandiskuterarförtillfälletmed
fjäderfä‐ochgrisbranschenmöjligheternaattutvecklaliknandehandböcker.
16
ManäröppenförsamarbetemedWSPAmenkännerintetillvilkaplanerdeharför
framtiden.Manärocksåöppenförattutvecklakursmaterialon‐linemenansersigdå
behövaenbrasamarbetspartner.
IBrasilienärdetsärskildaansvaretfördjurvälfärdenförenatmedhögstatushosde
djurskyddsansvariga.Denneärpåsammanivåsomproduktionschefochkvalitetschefoch
direktunderställdVDochstyrelseordförande.Dagligöversynavdjurvälfärdengörsenligten
check‐lista(figur4).
Figur4.Djurskyddsansvariggenomfördagligöversynenligtcheck‐lista.Foto:AnneAlgers.
3.5Chile
MötemedprofessorCarmenGallo,FacultaddeCienciasVeterinarias,UniversidadAustralde
Chile,Valdivia,Chile,110303.
Utbildningidjurvälfärdochköttkvalitetförlantbrukare,transportörer,slaktpersonaloch
veterinärer
Sedan2007erbjuderforskargruppeniValdiviaiChile,leddavprofessorCarmenGallo,
FacultaddeCienciasVeterinarias,UniversidadAustraldeChile,kurseridjurhanteringoch
köttkvalitettilllantbrukare,transportörer,personalpåslakteriochveterinärer
16
.
Målgruppenärprimärtpersonersomhanterardjurochsomäransvarigafördjurhanteringen
påslakterier,gårdarochundertransport,menen‐dagskurserharocksågenomförtsför
veterinärer.Manharintesatsatpå”Trainingoftrainers”‐konceptet.Mellan20och25kurser
hargenomförtsmed10‐15kursdeltagarepertillfälle.Kursernagenomförspåslakterierna
ellerpågårdarnaochinnehållermångapraktiskamoment.
17
GruppeniValdiviaönskarattutökasinakursaktiviteterinomämnet,menmanvillintelämna
överansvarettillWSPA.EttparpersoneriValdiviagruppenskadeltaiflerWSPA‐kurserför
attkunnaökasinkompetensmedmålsättningenattgeflerkursertillslakterieriframtiden.
Manönskarocksåatttahjälpfråneuropeiskautbildningsorganisationerochhade1998
BristolUniversityiValdiviaförattgeinternkurser.
Ocksådennagruppansvararsjälvaförutvecklingenavhandböckerförolikadjurslagoch
moment,tillexempelavseendetransportochuppstallningavboskapochfår
17
.Manplanerar
attfortsättautvecklahandböcker,samtidigtsommanhoppaskunnautvecklautbildnings‐
materialon‐line.EttförstastegärattfåWSPA:sCD‐ROM‐materialöversattfrånengelskatill
spanska.EnformellförfråganharredanlämnatstillWSPAavseendedetta.
3.6WorldSocietyfortheProtectionofAnimals(WSPA),Brasilien
InformationerhållenisambandmedWSPA:skursidjurvälfärdvidslaktförveterinärer,
Valdivia,Chile110301–110303samtinformationfrånDr.RastoKolesar,WSPA,London,
StorbritannienochDr.CharliLutdke,WSPA,Brasilien.
Utbildningidjurhanteringochvälfärdförslakteriföreståndare,veterinärer,medflera,
”Trainingoftrainers”
WSPAiBrasilienerbjudersedannågraårtillbakaettutbildningsprogram,NationalProgram
ofHumaneSlaughter(STEPS)
18,19
.EnligtCharliLudtke,somärenavWSPA:sfem
utbildningsledare,såomfattarmålgruppenslakteribranschen(blandannatveterinärer,
slakteriföreståndareoch‐ägaresamtpersonalinominspektion,köttkvalitetskontrolloch
djurtransport),menocksåmyndigheter(federala,delstats‐ochkommunala)och
utbildningsanstalter(lärareochforskareinomdjurvälfärdochköttkontroll).Desom
genomgåttutbildningenskaisinturutbildapersonalsomhanterardjurisina
slakterianläggningar,såkallad”Trainingoftrainers”.Måletärattmanskaantagoda
hanteringsrutineridetdagligaarbetetochgenomdettaförbättradjurskyddochköttkvalitet,
vilketpåsiktävenledertillbättreekonomisktresultat.Utbildningsprogrammetomfattar
workshopsochteoretiskakurser.
WSPAanordnarlokalaworkshopssomriktarsigtillarbetsledare,slakteriföreståndareoch
‐chefer,köttkvalitetskontrollanterochveterinärer.Längdenpådessaworkshopsberorpå
storlekenpåslakteriochomdeärfederala,delstatligaellerkommunala.Deinnehållerteorii
formavföreläsningar,inklusivepowerpointpresentationer,ochgruppdiskussionersamt
praktiskagenomgångarochövningar.Kursmaterialetomfattar
trekursböckersomvardera
omfattarboskap,grisochfjäderfäochtillhörandeDVD:smedfilmsekvenser.Manbaserar
utbildningsinnehålletpådenlokalaarbetsplatsen.Varjeworkshopomfattarhögst25‐30
deltagare
19
.
Vidutbildningpåstörrefederalaslakteriersåvistaskursdeltagarnapådenlokala
slakterianläggningendagenföredenteoretiskautbildningsdelen.EnligtRastoKolesar
18
observerarmanochfilmarrutinernakringavlastning,djurhanteringochslakt.Man
dokumenterarävenhanteringenavslaktkropparsamtköttkvalitet,skadorochandra
patologiskafyndassocieradetilldjurhanteringochvälfärd,tillexempelblödningar,PSE(Pale,
SoftandExudative)ochDFD(Dark,FirmandDry).Påeftermiddagenredigerasbildmaterialet
ochkursenjusterasefterdelokalaförhållandenapåslakterietdärutbildningenägerrum.
Deföljandetvådagarnaomfattarbådeteoretiskochpraktiskutbildningvidslakteriet.
Utbildningspassenärflexiblaochskiftarfrånklassrumtillutrymmenföravlastning,
uppstallning,drivgångar,bedövningochavblodning.Mangårvanligtvisigenomhela
processenpåslakterietfrånankomsttillslaktsamtförklararfelaktighetersomobserverats
dageninnanochsomledertillförsämraddjurvälfärdochköttkvalitet.
WSPABrasiliengerävenkompletterandetre‐dagarsteoretiskakurserförblandannat
veterinärerochlärareinomdjurvälfärd,hanteringochköttkvalitetiBrasilienochandra
sydamerikanskaländer,tillexempeliChile(figur5).Utbildningenärbaseradpåinteraktiva
föreläsningarsomomfattarpowerpoint‐presentationer,videosekvensermedolikascenarion
ochgruppdiskussioner.KursmaterialetbeståravWSPA:shandböckerochDVD:s(bilaga6).
CharliLudtkeanserattdetnuvarandekursmaterialetfungerarbra,menförattnåuttillalla
slakterianläggningariBrasiliensåplanerarmanattgörautbildningene‐baserad.
WSPABrasilienharbörjatanpassadeteoretiskadelarnaavutbildningentillbestämmelserna
iEU‐förordningenochVärldsorganisationenfördjurhälsa:s(OIE)riktlinjer.Som”tredjeland”
behöverBrasilienochandrasydamerikanskaländer,medbeaktandeavOIE:sriktlinjer,
uppfyllaEU‐förordningensbestämmelserförattkunnaexporteralivsmedeltillEU
1,20
.
Figur5.WSPASTEPS‐Chile:JulianaAdradeVilela(WSPA),CarmenGallo,CharliLudtke
(WSPA)ochJoséRodolfoPanimCiocca(WSPA).Foto:AnneAlgers.
19
3.7Danmark(Pälsdjur)
InformationfrånDr.AnneSofieGrove,CenterforDyresundhed,DyrevelfærdogOmsætning,
Fødevarestyrelsen,Søborg,DanmarksamtArbejdsgruppetiludarbejdelseafinitiativertil
øgetkontrolafdyresundhedogdyrevelfærdhospelsdyravlere2010.
Utbildningavminkfarmareförattförbättradjurhälsaochvälfärd
Enarbetsgruppmedrepresentanterfrånbranschen,universitet,myndigheterochveterinär
expertisrekommenderarienarbetsrapportattallaminkuppfödareskagenomgåobligatorisk
utbildningförattförbättraminkarnashälsaochvälfärd
21
.EnligtAnneSofieGroveärett
sådantnationelltutbildningskonceptunderutveckling.Förattutbildningenskabli
obligatoriskkrävsendellagändringar,vilketförväntasbliklaraunder2011.Tillsdessär
utbildningenfrivillig.
Arbetsgruppenrekommenderarattallanyaminkuppfödaremåstegåenfyradagarlång
teoretiskochpraktiskutbildningföratterhållaenlicensförminkuppfödning.Utbildningen
börinnehållaföljandemoment:1)Lagstiftningochoffentligkontrollavpälsdjursuppfödning,
2)Hälsorådgivningsavtal,3)Minkensbiologiochårscykel,4)Tolkningochtillämpningav
minkensbeteendeoch5)Läkemedelshantering.Förredanetablerademinkuppfödare
kommerdetkrävasenen‐dagarsutbildningmedfokuspådensenasteutvecklingeninom
minkhälsaochvälfärdsamtenpraktiskgenomgångavolikautbildningsmomentunderett
besökavrådgivnings‐veterinär.Förupprätthållandeavlicensenskauppföljandeutbildning
görasvarttredjeår.Etablerademinkuppfödarekaniställetväljaattgåfyra‐
dagarsutbildningenförnyaminkuppfödare.
Ettutbildningsavsnittkommerattomfattaavlivning.Detinnehållerblandannatgenomgång
avbestämmelserkringavlivningavdjuriallmänhetochminkisynnerhet,kravpå
konstruktionochanvändningavavlivningsboxar,inköpochförvaringavkoldioxidsamt
avlivningsprocessen.
Vidareinkluderarutbildningenenöversynavlämpligaocheffektivametoderföravlivningi
sambandmedpälsningochvidindividuellavlivningavsjukaellerskadademinkar.Mangår
igenomsäkeranvändningavkoldioxidochkolmonoxid.
Dennationellautbildningenska,närdetgällerdjurvälfärdisambandmedavlivning,
samordnasmedEU‐förordningennärdentillämpasfrånochmed2013
1,21
.Detäroklarthur
detskagåtill,blandannateftersomutbildningsplanenkanfåenannanslutgiltigutformning
ändesomrekommenderasirapporten,enligtAnne‐SofieGrove.
DenslutgiltigautformningenavutbildningenskagodkännasavFødevarestyrelsen
(motsvararLivsmedelsverket).UtbildningenfårgenomförasavDanskPelsdyravlerforening,
veterinärerellerannatutbildningsorganmeddenJordbrugsvidenskabeligeFakultet,Aarhus
Universitet,somgarantfördetvetenskapligainnehållet
21
.
20
3.8Sammanfattningomvärldsanalys
Destuderadeeuropeiskaländernasutbildningaridjurvälfärdförpersonalsomhanterardjur
vidslaktärförnärvarandeintekompatiblamedkraveniEU‐förordningen,menmanarbetar
medattuppnådetta.DetsammagällerWSPA:sutbildningiSydamerika,därdetkommer
ställasliknandekravförexporttillEU
1
.DäremotharmaniStorbritannientagitframen
utbildning(AWO/PWO)sommotsvararEU‐förordningenskompetenskravför
djurskyddsansvariga.Baseratpåkontaktinformationensåärdettveksamtommanänså
längetagitetthelhetsgreppomutbildningssituationen,detvillsägaföralladjurslagoch
målgrupper,såsomnugörsiSverige.
Alladekontaktadeländernasutbildningaridjurvälfärdvidslaktpekarpåsambandetmellan
djurhantering,välfärd,köttkvalitetochekonomiskakonsekvenser,vilketocksåkonstaterasi
ettflertalvetenskapligastudier
22,23
.ItillexempelBrasilienvardetdjurhanteringens
påverkanpåköttkvalitetensomlegitimeradeutbildningeninomdjurvälfärd.Mananseratt
braköttkvalitetärettviktigtincitamentförattförbättradjurvälfärden,någotsombör
poängterasävenidetsvenskautbildningskonceptet.
DjurskyddsansvarigärenpositionsomharhögstatusiChileochBrasilien.IStorbritannienär
utbildningentilldjurskyddsansvarigapopulär.Atthaendjurskyddsansvarig,vilketkommer
attbliobligatorisktförstörreslakterieridennyaEU‐förordningen,borgarintebaraförett
bradjurskydd.Detkanocksåhöjaförtroendetförsvenskanimalieproduktionhos
konsumenterna.LiksomiandraländerbörutbildningeniSverigeledatillatt
djurskyddsansvarigafårenhögstatusäveniSverige.Djurskyddsansvarigabör,precissomi
Storbritannien,fåenfördjupadteoretiskutbildningmedentydligöversiktöverallamoment
sompåverkardjurvälfärdensamtträningiattgenomföradagliggranskning.
Konceptet
attutbildanågonellernågrapersonersomsedanskautbildavidarepåen
arbetsplats,motsvarandeWSPA:skoncept”Trainingoftrainers”,ansesintefungera
tillfredställandeenligtforskargruppernaiBrasilienochChile.Manriskeraratttappaför
mycketikvalitetomutbildningenavtillexempelpersonalsomhanterardjurvidslaktenbart
utförs
iandrahandavveterinär,slakteriföreståndareellerdjurskyddsansvarig.Direkt
utbildningavslaktpersonalskernubådeiBrasilienochiChile,menavpraktiskaskälnårinte
utbildningenalla.Lättillgänglig,e‐baseradutbildningärdenbästametodenförattnåuttill
såmångaslakterianställdasommöjligt,enligtAndyGristiStorbritannienochCharliLudtke,
WSPABrasilien.Dettatalarförattdensvenskautbildningentillstordelbörbaseraspåe‐
utbildning.
ErfarenheternafrånStorbritannienochSydamerikavisardockattdefysiskaträffarna,
inklusivedepraktiskamomenten,ärviktiga.Direktadiskussionermellankursledareoch
‐deltagareliksompraktiskaövningarärviktigaurinlärningssynpunkt.Mötenmedkollegor
frånandraarbetsplatserkanstimuleratillbildandetavinofficiellanätverkdärtankaroch
21
idéerkanutbytas.Dettautbyteärextraviktigtfördjurskyddsansvarigadådeharettsärskilt
ansvarfördjurvälfärdenpåslakterierna.
Olikamomentochhjälpmedeliutbildningarna,såsomförinspeladeföreläsningar,
powerpoint‐presentationer,filmsekvenser,fallscenarion,gruppdiskussioner,interaktivae‐
moduler,kursböcker,DVD:s,”själv‐tester”,elektroniskasvarsdosor,praktiskagenomgångar
ochövningaranvändsidestuderadeländerna.Mångfaldenavdepedagogiskametoderna
ochredskapeniandraländerbörtastillvaradådetsvenskautbildningskonceptetutvecklas.
ISydamerikaharhandböckertagitsframirespektiveland.Dettakundehasamordnatsför
attsparatidochpengarsamtökakvalitetenpåmaterialet.Närbestämmelsernanu
harmoniserasinomEUbordedetvaraenfördelförländernainomgemenskapenattdra
nyttaavvarandrasutbildningsmaterial,äveninförkommandeuppdateringar.Dettagörs
enklastmede‐baseratmaterial.ForskargruppernaiSydamerikavillframställamerdigitalt
utbildningsmaterial.Sverigesomfattandeutbildningskonceptskullekunnaanvändasi
samarbetemedbådeländerinomochutanförEU.Detkräverdockattmaterialetblirmer
lättillgängligtänvaddetärförnärvarande,dåmanbådeiStorbritannienochiSpanienhar
lösenordskyddatsittmaterial.ViföreslårattutbildningsmaterialetiSverigeskautvecklas
somöppnaresurserochkompletterasmedhandböcker.
KontakternaiStorbritannienochSpanienanvändersigavolikasättförattfinansieradene‐
baseradeutbildningen.IStorbritannienharman,viasamarbetemedettkommersiellt
utbildningsföretag,annonsörersomfinansiärer.ISpanienanvändermansigavenmer
traditionellkursavgift.Detansesalltförriskabeltattlåtaannonserings‐villighetvaraen
ekonomiskgarantförettstor,systematiskutbildningiSverige.Däremotbörmani
utvecklingenavutbildningentänkapåhurutbildningskostnaderkantäckassamtidigtsom
utbildningsmaterialetblirsålättillgängligtsommöjligt.Ettsättäratttabetaltförkursersom
inkluderarhandledningochutfärdandeavkompetensbevis.IStorbritannienharman
kursavgifterfördefysiskaträffarnamedanWSPAfinansierardessaiSydamerika.ISpanien
harmaningafysiskaträffar.Vifinnerdetnaturligtattnäringenbetalarenkursavgiftsom
finansierardefysiskaträffarna.
UtbildningförerhållandeavslaktlicensärförnärvarandeinterniStorbritannienochexterni
Spanien,medanutbildningförminkuppfödningslicensiDanmarkföreslåskunnaskebåde
interntochexternt.AndyGristanserattnuvarandeinternutbildningochutfärdandeav
licenstillslaktpersonaliStorbritannienärolyckligdådetgenomförsavdenofficiella
veterinärenpåsammaarbetsplats.Slaktpersonalkanhamnaiberoendeställningtill
veterinärensomutfärdatlicensen,medanveterinärenåandrasidankanfåsvårtattanmäla
enfelhanteringsomdennesjälvutbildatenslaktanställdattundvika.Utbildningsnivånär
dessutomojämn.Dettakanundvikasmedettbrett,enhetligtutbildningskonceptiSverige
sombaserasfrämstpåextern
ochcertifieradutbildning.
22
IStorbritannien(djurskyddsansvarig)ochSpanien,(slaktpersonal),WSPABrasilien(Training
fortrainers)omfattarutbildningenblandannatföljandeutbildningsområden:Biologiska
principer,djurvälfärd,djurhantering,bedövning,avlivning,lagstiftning,konsekvenseroch
religiösslakt.Projektgruppenföreslårattdessautbildningsområdenutgörgrundenävenför
densvenskautbildningen.Vianserdockattdenbehöverkompletterasmedytterligare
utbildningsområden.
Sammanfattningsviskanvikonstateraskillnadermellandeinternationellakonceptenför
utbildningidjurvälfärdvidslaktochavlivning.Deolikautbildningsstrategiernaianalysenbör
kunnabidratillutvecklingenavdensvenskautbildningen.
4.Behovsanalys
4.1NuvarandesituationiSverige
Djurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivningomfattasavbestämmelsernai
JordbruksverketsföreskrifterSJVFS2007:77,saknummerL22
24
.Underandrakapitlet,1§,
föreskrivsatt”Personersomhanterardjurisambandmedslaktellerannanavlivningskaha
godakunskaperomdjurskyddochtillräckligafärdigheterförattkunnabestämmelsernai
dessaföreskrifter.Deskaävenhakunskaperochpraktiskafärdigheteripraktisk
djurhantering”.Omfattningenavutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningi
Sverigevarierar,såvälmellansominomolikabranscher.
4.1.1Slaktochannanavlivningavhov‐ochklövdjur
Jordbruksdepartementetkrävde2001enhöjningavkompetensnivånidjurhanteringpå
slakterierna.SomföljdavdettasåutveckladeMenyettomfattandekurspaketi
djurhanteringvidslaktförfleraslakterier.Menyärettkonsortiumsombidrartillatthöja
kompetensenochkonkurrenskraftenhossvenskalivsmedelsföretaggenomattmedolika
verktygförasammanindustriochakademi.BakomMenystårSLU,InstitutetförLivsmedel
ochBioteknik‐SIK,LundsUniversitet,UmeåUniversitetochLinnéuniversitetet.
Verktygen
somMenyanvänderärweb‐baseradutbildning,Meny‐cirklar,mentorskaps‐programoch
studenterismåföretag(SiS)
2
.Kött‐ochcharkföretagen(KCF)varbeställareavutbildningen
ochharföljtkompetenssatsningensedandess.
DetinitialakurspaketetvarensåkalladMeny‐cirkelsombestodavsexheldagsmötenför
ansvarigafördjurhanteringpå11slakterier.KursmaterialetbestoddelsavenCD‐ROMmed
materialomhanteringavsvinpåslaktdagenochdelsavfemförinspelade25‐minuterlånga
föreläsningaromKöttkvalitet,Djuretik,Lagstiftning,Kod42ochBedövningavdjurföreslakt.
Videoföreläsningarnafannsdelsdigitalt(lösenordsskyddade)ochdelsiVHS‐format.Tillvarje
föreläsningfannsdiskussionsfrågorsomanvändespåvarjeslakteriisambandmedattden
anställdetogdelavmaterialet.SvarochföljdfrågorskickadesviaSLUtillämnesexpertenså
attvederbörandekundeförberedasiginfördenefterföljandeträffen.Föreläsarenkundedå
haendjuparediskussionmedkursdeltagarnasomutgickfrånderasegnafrågeställningar.
23
Dessutominkluderadekurspaketetattcirkelledarenbesöktevarjeslakterianläggningdär
lokalaförutsättningarochproblemdiskuteradesmedhelapersonalen.
Varjemötebörjademedenpresentationavdedjurvälfärdsproblemoch‐förbättringarsom
respektiveslakterijobbatmedsedanföregåendemötesamtpraktisktarbete,inklusive
utvecklingenavloggböckerförvarjeslakteri(tremöten)ochgenomgångavhela
levandedjurshanteringenpåspecifiktslakteri(tremöten).Eftermiddagarnaägnadesåt
föreläsningar.Delsvardefemämnesexperternanärvarandeunder1,5timmeochdelskunde
kursdeltagarnabeställavilketfokusnästkommandemöteskulleha.Cirkelledarenhadedåi
uppgiftattbjudainlämpligföreläsarefrånuniversitetochmyndigheter.
DenförstaMeny‐cirkelnavslutadesmedettteoretisktochettpraktisktprov.Detteoretiska
provetvaravmodellen”multiplechoice”ochinkluderadesamtligaämnensomtagitsuppi
kursen.Detpraktiskaprovetgenomfördespårespektiveslakteri,därden
djurskyddsansvarigebedömdedeanställdaiettantalmoment.Bådedetpraktiskaochdet
teoretiskaprovettogsframochrättadesavcirkelledaren.Totaltgenomförde160personer
provenochdiplomskickadesut.
Underslutetavsammaårefterfrågadesenförlängningavutbildningen.Enkurssom
omfattadetvåheldagsträffarperårtogsfram.Träffarnavarheltfinansieradeav
kursdeltagarnaochgenomfördespåslakteriernaenligtettrullandeschema.Förmiddagen
ägnadesåtvisningavlevandedjurshanteringenochmuntligpresentationavdjurskydds‐
problemochlösningarenligttidigaremodell.Eftermiddagarnaägnadesåtföreläsningaroch
diskussionermeddeltagandeavettstortantalexperter.EnstudieresatillslakteriiDanmark
genomfördes.Denförlängdautbildningenavslutadesislutetav2005.
Efterattkompetenshöjningefterfrågatspånytt,såvaldeMenyatt2009erbjudaslakterierna
ettpaketsombestodavenheldagskursförarbetsledarnaochettkurstillfälleperslakteriför
samtligaanställdasomhanterarlevandedjursamtenårliguppföljningsträff.
Heldagskursenförarbetsledarebestodavgemensamgenomgångavuppdateradeoch
nyproduceradeförinspeladee‐föreläsningarsamteninteraktivföreläsningbaseradpåe‐
föreläsningarnaochfilmsekvenser.Arbetsledarnatogmedsigutbildningsmaterialettillbaka
tillrespektiveslakteriförattisinturgenomförainternutbildningavslaktpersonal.Varje
slakteribesöktesdessutomavkursledarenförenpraktiskgenomgångavviktiga
djurskyddsområden.Kursenavslutadesmedettprovsomgenomfördeson‐line.102
kursdeltagarehargenomförtutbildningenochmottagitdiplom.
Våren2010höllsdenförstaårligauppföljningsträffenpåettavdedeltagandeslakterierna.
Intryckenfrånkursendiskuteradesochmangickigenomnylagstiftningochförändringarpå
slakteriet.
Under2009genomfördespåbeställningavKCFentest‐kursihanteringavbedövnings‐och
skjutvapen.DennakursbyggdeocksåpåMeny‐cirkel‐modellen
ochinkluderadesexfysiska
24
träffariLinköping.Fyraavdesexkursdagarnaägderumislakterietssanitetsslakt,därslakt
avstorboskapochhästilångsamttempostuderades.Dessutomövadesvapenhantering,
vapenvårdsamtkontrollavbedövnings‐ochavlivningskvalitet.Tvåträffarvarförlagdatill
skjutbanadärhanteringochvapenvårdavkulvapenövades.Ikursendeltogförutom
slaktpersonalävendjurambulansförare.Enskriftligtentamenavhölls.Kursenvardock
mycketresurskrävandeeftersomenbartfådeltagarekanhanterasperkursochstor
arbetsskaderiskföreligger(A.Algers,pers.medd.).
SomenföljdavJordbruksdepartementetskravpåkompetenshöjningavslaktpersonalvalde
Scanattsatsapåinternutbildning.Utbildningengenomförssedan2001ochbeståravenen‐
dagarskurssomtäckerföljandeämnesområden:Djursbeteende,biologiskaprinciper,
lagstiftning,bedövnings‐ochavlivningsteknikochegenkontrollochinternaregelverk.
Föreläsningarochdiskussioneravslutasmedettkunskapstestpåvilketdetkrävs85%
korrektasvarförgodkäntresultat.Dådenteoretiskautbildningenblivitgodkändföljertre
månadersarbeteunderuppsiktavenstallförmaninnanettintern‐certifikatkanerhållasoch
därmedmöjlighetenattarbetapåegenhand.Kunskapskontrollavgodkändslaktpersonal
görsårligen.Isambandmedattnyanställdagårutbildningensåkombinerasutbildningen
oftamedrepetitionförövrigpersonal.Externexpertishargenomförtenstakautbildningari
bedövnings‐/avlivningsteknikoch‐kontroll.Arbetssättochhanteringistalletgranskasårligen
vidinternrevisionellerdåetiskrevisionutförs.
Varjeslakteriharendjuromsorgsansvarig,mendennagenomgårintenågonspeciell
utbildningutöverdensomslaktpersonalgår.Manvillförsäkrasigomattutbildningenför
slaktpersonalochdjurskyddsansvariganpassastillbestämmelsernaiEU‐förordningenochvill
påsiktvillinföranågontypavexternutbildningidjurvälfärd(A.Lundell,pers.medd.).
4.1.2Slaktochannanavlivningavfjäderfä
SvenskFågelutbildarslaktpersonalidjurhanteringenligtL22vartannatår
24
.Ensådanen‐
dagarskursomfattade2009föreläsningarochgruppövningariföljandeämnen:
Sammanställningövergenomfördarevisioner,egenkontrollavseendeskadoroch
kontrollpunkter,slaktochslaktningsprocedurinklusiveutbildningsrutiner,transportsamt
lastningochuppfödare.Beroendepådjurskyddsstatistikochförhållandevidrespektive
slakterigenomförsävenårligautbildningsdagardärspecifikaområden,tillexempel
lastningsproblem,lyfts
fram.
Manutbildarävenkycklingproducenter,lastareochtransportörerenligtrådetsdirektiv
2007/43/EGomfastställandeavminimireglerförskyddavkycklingaravseddförmatfågel
25
.
Utbildningengenomförsårligensextillåttagångersomen‐dagarskurseriformav
föreläsningarochgruppdiskussioner.Fokusliggerframföralltpåvälfärds‐och
smittskyddsaspekterinomslaktkycklinguppfödningen.Fysiologi,beteendeochstress
behandlas,liksompraktiskaaspekteravvarsamhanteringavkycklingar,förebyggande
25
smittskyddsåtgärdersamtlagstiftningochbranschkrav.Akutvårdavkycklingar,nödslaktoch
avlivningdemonstreras.(P.Gustafsson,pers.medd.).
SvenskaÄgggerintenågrautbildningarislaktochavlivningavvärphönsinomramenförsitt
djuromsorgsprogram.ProducenternahänvisastillJordbruksverketsinformationsbroschyr
omavlivningavfjäderfä,vilkenomfattarbådeavlivningavhelavärphönsflockar(koldioxid)
ochindividuellafåglar
26
(A.Hermansson,pers.medd.).
VidSvensktFågelkött(Håkanstorp)slaktasvärphönsochbroilermödrar.Personalensom
hanterardjurisambandmedslaktprocessengenomgåringenformellutbildningi
djurhanteringochvälfärd.Iställetfårdennyanställdemuntligagenomgångarinförvarje
arbetsmoment,tillexempelhantering,bedövning,avlivningochkontrollavdetta,
reservmetoder,genomgångavutrustningensamthurstresskanundvikasvid
djurhanteringen.Dennyanställdefårgåbredvidenarbetsledareundernågradagar.
Skriftligainstruktionerfinnstillgängliga.Internkontrollavblandannatdjurhanteringenutförs
regelbundet(T.Carlsson,pers.medd.).
4.1.3Slaktochannanavlivningavren
Renslakterierslaktarenbartren,ingaandradjurslag.Formellutbildningavslaktpersonalsom
hanterarrenförekommerinte,enligtDr.EvaWiklund,SvenskaSamernasRiksförbund(SSR),
ProjektRenlycka.Nyanställdalärdjurhanteringavslaktpersonalpåplats.Vissarenslakterier
utvecklaregnalösningarsomledertillökaddjurvälfärd.Tillexempelanvänderettslakterii
Idreinhägnadebetesmarkermednaturligtbeteiväntanpåslakt.Djurenfårnaturligtfoder
ochvistasimindrestressandemiljö.Konkurrensenmellanrenslakteriernaärstorpågrund
avbristpåren.Därförkanrentransporterastilldenurekonomisksynpunktmest
fördelaktigaslakteriet,vilketkaninnebäraonödigtlångatransporter.
Renägareharingenutbildningidjurhanteringochvälfärdvidslaktochavlivning.Äldre
generationersrenägaresermedoropåkunskapsbristenhosdenyngregenerationen.Stress
kanivissasammanhanggeförsämradköttkvalitethosren
27
.Utbildningkringsambanden
mellandjurhantering,stressochköttkvalitetförekomtidigareiformavseminarieri
samarbetemellanSLUochSSR,mensådanaaktiviteterharinteägtrumpåöver10år.Under
desenastesexårenharEvaWiklundundervisatiämnetpårennäringsutbildningenvid
SamiskHögskolaiKautokeino(tre
tillfällen)respektiveSamernasUtbildningscentrumi
Jokkmokk(etttillfälle).Detäroklarthurmycketsomtasuppgällandedjurhanteringvidslakt
idegymnasieutbildningarirennäringsomfinnsiSverige,NorgeochFinland.
Detförekommerocksåenvissokunskapomlagstiftningenblandrenägare.Tillexempel
upptäcktesdetisambandmedendiskussionimediernaislutetav2010attdetvarflera
renägaresomintevissteattnackstickvaritförbjudet,ävenförhusbehovsslakt,sedan2001.
Rennäringenbörvaraintresseradavdetkommandeutbildningskonceptetidjurvälfärdvid
slaktochavlivning(E.Wiklund,pers.medd.).DetärdockoklarthurrenomfattasavEU‐
26
förordningenskravpådjurskyddsansvarigeftersomdjurslaget,enligtartikel17,inte
definierasidäggdjursenheter(K.Scherling,pers.medd.)
1
.Jordbruksverketkommerattta
ställningtilldetta.
4.1.4Avlivningavpälsdjur
EnligtSverigesPälsdjursuppfödaresRiksförbundfinnsingenformellutbildningavseende
djurvälfärdvidavlivningisambandmedpälsningelleravlivningavenstakadjur.Allavlivning
skerpåfarmenavuppfödarenelleranställdpersonal.Deflestauppfödareharlärtsig
avlivningsteknikgenomattskaffaegenerfarenhet.Desomnyanställslärsigavpersonalpå
plats.Riksförbundetgårregelbundetutmedrekommendationertilluppfödareomviktenav
korrektavlivningavenstakadjur.Isambandmedattnyavlivningsutrustninginstallerassåfår
personalsomhanterardjurenentekniskutbildningavutrustningen.Avlivningharinte
uppmärksammatsspecielltidetminkomsorgsprogramsomtagitsframisamarbetemedSLU
ochStatensVeterinärmedicinskaAnstalt
28
.Pälsdjursnäringenplanerarattinkludera
utbildningochkompetensbevisisittdjuromsorgprogramdånyaEU‐förordningenbörjar
tillämpas(J.Martinsson,pers.medd.).
4.1.5Andramålgrupperochdjurslag
Underförstudienharprojektgruppenidentifieratgruppersomärinvolveradeislakteller
annanavlivningutanattomfattasavEU‐förordningenskravpåutbildningoch
kompetensbevis,menförvilkaförordningenställerkravpålämpligkompetensnivå.Det
omfattartillexempelpersonersomutförvissslaktförprivatkonsumtionochpersonalsom
avlivarpälsdjurunderansvarigsöverseende.Dessutomharviunderförstudienkonstaterat
attdetfinnsbehovavoch/ellerintresseförgrundläggandeellerkompletterandeutbildning
hosfleraandragrupper.Detgäller,iolikaomfattning,såvittskildagruppersom
husdjursproducenter,ägaretillhägnatvilt,djurtransportörer,Lantbrukstjänst,
djurambulanspersonal,djurskyddshandläggare,rådgivare,praktiserandeveterinärer,
officiellaveterinärerochassistenter
vidslakteri,personalvidhusdjurs‐ochlantbruksskolor
(naturbruksgymnasier),viltrehabiliterareochjägare.
4.1.6Konklusion
Baseratpåinhämtadinformationsåanserprojektgruppenattutbildningenidjurvälfärdi
nuvarandeformochomfattningansesotillräckligförerhållandeavdetkompetensbevissom
blirobligatorisktförslaktpersonalochpersonalsomövervakaravlivningavpälsdjur
1
.
VidareanserviattenanpassningtillEU‐förordningensutbildningsriktlinjerävenförsådana
målgruppersominteomfattasavkravetpåutbildningochkompetensbeviseller
förordningenskravpålämpligkompetensinnebärengodmöjlighetattfåtillståndenbred
utbildningochdärmedgenerellförbättringavdjurvälfärden.Detskulleinnebärastora
samordningsvinsteromensådanutbildningomfattarmångamålgrupperietttidigtskede.
27
ProjektgruppenhariettbrevtillEvaEriksson,utredareavdjurskyddslagen,beskrivit
behovetochintressetförutbildningenochföreslagitattdetinförsettkompetenskravförfler
målgrupperändesomidagomfattasavEU‐förordningen(bilaga7).
4.2UtbildningenligtEU‐förordningen
4.2.1Utbildningochlagstiftning
Frånochmed2013gälleriEU‐förordningeniställetfördenationellabestämmelsernaiL22,
utomidefalldärSverigeväljeratthakvarsträngareregler
1,
24
.Mildarereglerkanmaninte
väljaatthakvar.DetärännuoklartvilkasträngarereglerfrånL22somJordbruksverket
bestämmerattSverigeskabehållaochvilkasomkommeratttasbortochdärmanalltså
läggersigpåEU‐nivå.
DensomfårettkompetensbevisiSverigeskakännatillochkunnaföljadebestämmelser
somgälleriSverigefrånochmed2013,detvillsägabådeEU‐förordningenoch,i
förekommandefall,strängaresvenskalagstiftning.Projektgruppenanserattdetärviktigtatt
detsåsnartsommöjligtklargörsom,och
isåfallvilka,strängarenationellareglersomkan
bliaktuellaförutfärdandeavkompetensbevis.
EnligtEU‐förordningenfårettlandinförasträngarenationellabestämmelserävenefter1
januari2013närdetgälleravlivningavdjursomskerutanförettslakteri,slaktavhägnatvilt
ochrenarsamtreligiösslakt
1
.
4.2.2Utbildningsansvar
Enbehörigmyndighet,idethärfalletJordbruksverket,skaenligtEU‐förordningenansvara
förattdetfinnsutbildningförpersonalsomdeltarislaktochavlivning.Myndighetenkan
delegeraanordnandetavutbildningentillettseparatorganellerenhet
1
.
4.2.3Omfattning
4.2.3.1Målgrupperiutbildningen
Viharidentifieratettantalmålgrupper,detvillsägayrkes‐ellerintressegrupper,somkan
kommaifrågaförenutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning.
Förslakteripersonal(slaktpersonalochdjurskyddsansvarig)ochpersonalsomövervakar
avlivningavpälsdjurblirutbildningenochkompetensbevisetobligatoriskt
1
.Utbildningenska
iförstahandriktasigtilldessamålgrupper.
MedtankepåEU‐förordningenskravpålämpligkompetensnivåvidavlivningbörmanäven
seövernuvarandeutbildningsbehovhosgrupperdärkompetensbevisinteärobligatoriskt,
tillexempelpersonalsomavlivarpälsdjurunderansvarigsöverseende,personersomutför
privatslaktavandradjuränfjäderfäochkaninerföregenkonsumtion,kommersiell
gårdsslaktavfjäderfäochkaninerismåkvantitetersamtavlivningavdaggamla
28
tuppkycklingarpåkläckerier
1,4,24
.Iandrahandbörsådanamålgrupperomfattasav
utbildningen.
ItredjehandbörgruppersomhållerochhanterardjurutanattomfattasavEU‐förordningen
ellerdesskravpålämpligkompetensnivåerbjudasgrundläggandeellerkompletterande
utbildningenligtprojektgruppenskoncept(se2.2)
1
.Dithörpersonersomslaktarfjäderfä
ochkaninerförprivatkonsumtionsamtyrkes‐ochintressegruppersomkanställasinför
akutaavlivningssituationervidskadaochsjukdom,såsomdjurhållareochdesspersonal,
Lantbrukstjänst,djurambulanser,djurtransportörer,djurskyddshandläggare,rådgivare,
avbytartjänst,veterinärer,polis,brandkår,tågpersonal,personalvidnaturbruksskolor,
jägareochviltrehabiliterare.Inomdessagrupperförekommeridaginternochextern
utbildningiolikaomfattning.
EnligtkraveniL22skapersonersomslaktarellerutförannanavlivningavdjur(jaktoch
avlivningisambandmedjaktsamtdjursomanvändsivetenskapligaexperimentreglerasi
annanlagstiftning)hagodakunskaperidjurskydd,tillräckligafärdigheterförattkunnafölja
bestämmelsernaiL22samthakunskaperochfärdigheteripraktiskdjurhållning.
Utbildningskravsomgersådanakunskaperfinnsförpersonalvidföretagochorganisationer
somutförslaktellerannanavlivning
24
.EftersomSverigekanväljaattbehållastriktare
bestämmelseriL22somvarikraftvidEU‐förordningensikraftträdandeochL22även
inkluderardjurslagsominteomfattasavförordningen,börmöjlighetenattgenerellthöja
djurvälfärdenviagrundläggandeellerkompletterandeutbildningavfleramålgrupper
övervägasdåutbildningsprioriteringenfastställs
1,24
.
Lantbrukstjänstsentreprenörerkanutföraslakt,ävenomdetinteärvanligtförekommande
idag.Däremotutförderutinmässigtavlivningavicke‐akutsjukadjur.Jordbruksverket
kommerattavgöraomnågradelaravLantbrukstjänstsverksamhetkankommaattomfattas
avutbildningskravochkompetensbevisenligtEU‐förordningen
1
.
IEU‐förordningenärkompetensbevisobligatorisktförpersonalsomutförkommersiell
gårdsslaktavfjäderfärespektivekanineromverksamhetenomfattarmerän10000djurper
år,meninteomdetrörsigommindrekvantiteter.Omdetslaktasmerän10000fjäderfä
ellerkaninerskaverksamhetenskevidettav
Livsmedelsverketgodkäntslakteri,varesig
verksamhetenskerpågårdenellernågonannanstans.Därförhamnardengruppenunder
Slakteripersonal.DetfinnsingetgodkäntslakteriförhardjuriSverigeidag(K.Scherling,pers.
medd.).Därförfårdedelarimodulenförkaninersomomfattarslakteripersonalochoffentlig
veterinär/assistentförnärvarandeansesvarahypotetiska.
4.2.3.2Djurslagiutbildningen
Projektgruppenharvaltutföljandedjurslagsomkananvändasiproduktionattingåi
utbildningen:Nöt,fårochget(sammagrupp),gris,häst,fjäderfä(hönsfågel,anka,gåsoch
kalkon),ren,hägnatvilt(inklusivestruts),kanin,pälsdjur(minkochchinchilla).
29
Hägnatvilt,detvillsägastrutsfåglarochhägnadelandlevandedäggdjur,definierasibilagaI
tillEuropaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr853/2004omfastställandeavsärskilda
hygienreglerförlivsmedelavanimalisktursprung
29
,vilketdetocksåhänvisastilliEU‐
förordningen1099/2009
1
.Frilevandeviltdefinierasocksåisammabilaga,vilketinnebäratt
landlevandedäggdjurihägn,inklusivehjort,undervissaförutsättningarkanbetraktassom
frilevandeviltochdärmedintebehöverslaktaspåslakteri.Infördenfortsattaplaneringenav
utbildningskonceptetbörJordbruksverkettaställningtilldefinitionenavhägnatrespektive
frilevandeviltiförhållandetillkompetenskraveni1099/2009(K.Scherling,pers.medd.).
Välfärdsaspektenviduppfödningavvildafåglarharnyligenuppmärksammatsisamband
medJordbruksverketsremissochbörfinnasiåtankeinfördetfortsattautvecklingsarbetet
30
.
RekommendationerföravlivningavodladfiskingårinteiEU‐förordningen(punkt6)
1
.
Personersomsysslarmedavlivningavfiskomfattasdärförinteavförstudien.Närfrågan
aktualiserasbörutbildningtilldennamålgrupputvecklas.
Detfinnsbehovavutbildningavzoofackhandelochreptilfodergrossisternärdetgäller
avlivningavgnagare,reptilerochsmåfågel(H.Larsson,pers.medd.)Dessamålgrupperoch
djurslagingåravnaturligaskälinteiförstudien,menmanbörmanövervägaattpåsikt
inkluderaävendessagrupperiutbildningskonceptet.
4.2.3.3Ämnesinnehålliutbildningen
Projektgruppenföreslårattföljandeutbildningsområdeningåriutbildningskonceptetför
aktuelladjurslag:Biologiskaprinciper,Hantering,Lagstiftning,Bedövning,Vapenanvändning,
Avlivning,Kvalitet,Konsekvenser,Religiösslakt,Ekologiskslakt,Besättningsavlivning,
DjurägarkontaktsamtSlakt/avlivningurettinternationelltperspektiv.Varjeämnesområde
innehållerolikaämnesavsnitt(bilaga8‐17).
IbilagaIV,EU‐förordningen,listasvilkaämnensomskaingåikompetensprovet
1
.Detfinns
ingakravomkunskaperikonsekvenseravdåligdjurhantering,somtillexempelförsämrad
köttkvalitet,ellerihurmangenomförkvalitetsuppföljning,tillexempelegenkontroll.
Projektgruppentyckerdockattdessamomentskaingåiutbildningenförerhållandeav
kompetensbevis,dådetärviktigtattframhållagoddjurvälfärdsomettincitament
tillbra
kvalitetochönskvärdaresultat.
Enligtsammabilagaskadetingåutbildningomreligiösslaktutanbedövningförerhållande
avkompetensbevis,vilketinteärtillåtetiSverige
1,24
.Vimenarattreligiösslaktutan
bedövningbörvaraenobligatoriskmodulförnöt,småidisslareochfjäderfäförattvisa
slaktpersonalenavsvensktköttproduktionsfördelarjämförtmedutländsk.
30
4.2.4Utbildningsmetoder
4.2.4.1OpenEducationalResourcesochutbildningidjurvälfärd
OpenEducationalResources(OER)ärdigitaliseratutbildningsmaterialsomerbjudsfrittoch
öppetförlärare,studenterochandrakunskapssökandeattanvändaochåteranvändatill
undervisning,lärandeochforskning.Termenbörjadeanvändas2002ochinkluderar
utbildningsmaterial:helakurser,kursmaterial,modulinnehåll,fakta‐samlingaroch
tidskrifter,verktyg:programvarorförattstödjautveckling,användning,återanvändning,
sökande
ochorganisationavutbildningsinnehållochetablerandetavon‐linegruppersamt
resurserförattfrämjaöppenpubliceringavmaterial
31
.
Utbildningsmaterialsesoftasomimmateriellarättigheter.Flerochflerinstitutioneroch
individerdelardockdigitaltutbildningsmaterialöppetochfrittpåInternet
32
.Detfinns
mångafördelarmedöppenochfriutbildningenligtOER.Detgerlärarealternativochökar
konkurrensenmellanleverantöreravundervisningochutbildning.Frånenmerindividuell
synvinkelsålederöppenutbildningtillökadpublicitet,bättreanseendeochnöjetattdela
medsigavsinkunskap.Detinnebärocksåsnabbareochbredarespridningav
utbildningsinnehållet.Vidarekaninnehålletkvalitetssäkrasenligtvetenskapligastandarder.
DessutomkanOERökamotivationhosendelstudentereftersomde,medsittdeltagandei
utbildningen,bidrartillutvecklingavdee‐baseradeutbildningsresurserna.Dettagör
inlärningenmergivandeochkommerattpåsiktökamängdenavtillgängligt
utbildningsmaterial
33
.
Utbildningidjurvälfärdärvällämpadsome‐baseradutbildningeftersomvideo,ljudoch
bilderärmediumsomkaninnehållaenstormängdinformationomdjurenssituation.Djur
kantillexempeluttryckaolikagraderavstressochvälbefinnandegenomsittbeteendeoch
sinaläten
33
.Filmsekvenserkananvändasföratttydligareänientextillustrerahanteringoch
hållningavdjuriolikasituationer,tillexempelvidslakt.Attgörautbildningidjurvälfärd
lättillgänglig,delbarochåteranvändningsbarviainternetkanvaraförmånligtintebaraför
lärareochstudenternationelltochinternationellt,utankanocksåha
ensnabbochglobal
påverkanpåutvecklingenavdjurvälfärden
34
.
Projektgruppenmenarattutbildningenidjurvälfärdvidslaktochannanavlivninglämparsig
mycketvälförOER.UtbildningsinnehålletärlämpligtförInternet,vilketökarförståelsenoch
kunskapeninomämnet.Utbildningenskavarabred,lättillgänglig,kunnanåmångaochvara
möjligattåteranvända.E‐baseradutbildningärettutmärktredskapattnåuttillblandannat
slaktpersonalpåallademindreslakteriersomöppnar(Å.Rutegård,pers.medd.).Att
utvecklautbildningensomOERgynnarintebaradensvenskautbildningenidjurvälfärdutan
öppnardörrenföranvändningavandrautbildningsaktörerinomochutanförEU.
Attläggautstoramängderupphovsrättsskyddatmaterialon‐linekaninnebäraenheldel
merarbeteochkostnaderdåupphovsrättenantingenmåsteköpasellermaterialproduceras
31
påegenhand.Detärviktigtattmanharförfoganderättenöveralltnyttmaterialsomtas
fram.(A.Algers,pers.medd.).
Manfåraldrigkunnaidentifierapersonerellerslakterier/platser.Filmsekvensersomär
mycketkänsligabörinteläggasutmenkanvisaspådefysiskaträffarna.
4.2.4.2Moduluppbyggnadimålgruppsanpassadmetodik
Modulernaskafrämstriktasigtilldemålgrupperdärdetföreliggerkravomkompetensbevis,
detvillsägaförslakteripersonal(slaktpersonalochdjurskyddsansvarig)samtpersonalsom
övervakaravlivningavpälsdjur.
Utbildningenskariktasigtillolikayrkes‐ochintressegruppen.Ensådanutbildningbehöver
varaflexibel.Detärocksåviktigtattsåmångasommöjligtkandeltaiutbildningen.Kraven
påflexibilitet,tillgänglighetochnåbarhetgörattutbildningenbörvarauppbyggdiOER‐
baserademodulermedinteraktivprägel.Projektgruppenanserattförinspelade
föreläsningarikombinationmedpowerpoint‐presentationerbörövervägas,ilikhetmed
uppläggetividare‐utbildningenförofficiellaveterinärervidslakteriiStorbritannien(se3.2)
ellerMenyscirkel‐koncept(se4.1.1).Ämnesexperter,tillexempelfrånuniversitet,
myndigheterochcentrumbildningar,menävenspeciellexpertisfrånintresseföreningaroch
branschorganisationer,börrekryterasförattdeltaiutvecklingenave‐modulerna.Såkallade
själv‐testerkanhaettstortpedagogisktvärdeochbörinkluderasirespektivemodul.
Modulernapresenterasiarbetsrapportendelssomenöversiktsmatris(bilaga8),alla
målgrupperochutbildningsmodulerföralladjurslag,medanövrigamatriserpresenterasper
djurslagmedaktuellamålgrupperochutbildningsområden(bilaga9‐17).Närutbildningen
presenteraspåutbildningsgivarenshemsidaskamaniställetkunnasökapermålgrupp,
därefteraktuelladjurslagochsisttillgängligautbildningsmodulerfördetdjurslaget.
Målgruppernahardelatsinberoendepåomkompetensbevisetärobligatorisktrespektive
icke‐obligatorisktförmålgrupperna.Obligatoriskamålgruppererbjudsettbaspaketmed
utbildningsmodulerdärmodulersomärobligatoriskaförkompetensbevismarkeratsmedX.
Övrigamodulerkanläggastillefterbehovochintresse(bilaga9‐17).
Icke‐obligatoriskamålgruppergörutbildningenpåfrivilligbasis.Viföreslårattdessa
målgrupperskakunnafåväljaettutbildningspaketsomledertillkompetensbevis,eller,
eftersommangörutbildningenpåfrivilligbasis,iställetfåväljaenstakamodulerochsätta
ihopegnamodulpaketefterintresseochbehov.Detsenarealternativetblirsannoliktdet
mestvanligaföricke‐obligatoriskamålgrupper.Förattförenklaförutbildningsbeställaren
skautbildningsgivarenkunnarekommenderavederbörandevilkamodulersomböringåiden
aktuellafrivilligautbildningen.Detinnebärattettförslagpåmodulpaketkantasframäven
förrespektiveicke‐obligatoriskamålgrupp.Förattbelysahurdetkanseut
hardettagjorts
genomattmarkeraaktuellamodulermedx.ProjektgruppentyckerdockattBiologiska
principer,markeratmedx,alltidböringåiallautbildningardåinnehålletidennamodul
32
utgörsjälvabasenförutbildningen.Mankaninformeraomrekommenderademodulerpå
utbildningenshemsidaelleriutbildningskatalogsamtuppmanaintresserademålgrupperatt
kontaktautbildningsgivarenförattfåhjälpmedattsättaihopdenmestlämpligaoch
behovsanpassadeutbildningen.
Viföreslårattmandelarinmodulernaperdjurslag(medfjäderfäsomsamlingsdjurslagför
livsmedelsproducerandefågelutomstruts).Vissamoduler,tillexempelBiologiskaprinciper,
blirenbartgenerellatackvarefördelenmedkomparativutbildning,medanandramoduler
börfåengenerelldel+djurslagsspecifikadelar.Alternativetattgöraenstörre
djurslagsindelning,tillexempeli”rött”och”vittkött”blirintetillräckligtflexibeltoch
därmedmindreattraktivt.
Modulernakommerattvaraförfattadepåsvenska,eftersompersonalsomhanterardjuren
ändåmåstekunnakommunicerapåsvenskamedövrigaanställda.
4.2.4.3Fysiskaträffarmedgruppdiskussioner
Förattfåbästamöjligautbyteavutbildningenbörutbildningskonceptetäveninnehållaett
antalfysiskaträffarmedmöjlighettillkompletterandeföreläsningochefterföljande
diskussion.Interaktivaträffarmedfalldiskussionerärviktigaurpedagogisksynvinkel,men
bidraräventillökatpersonligtkontaktnätmellankursdeltagare,vilketkanledatillutbyteav
idéerochkunskapfrånolikaarbetsplatser.DettahartidigareobserveratsvidMeny‐cirklarna
(A.Algers,pers.medd.).Förtydligaresammanhangochkontinuitetbörfysiskaträffar,så
långtsommöjligt,anpassastillmodul‐uppbyggnaden.Fysiskaträffarkankombinerasmed
praktiskademonstrationerochövningar.Beroendepåhurstoramålgruppersomskanåskan
ämnesexperterbjudasintillfysiskaträffarochpraktiskamoment.
Införvarjediskussionsträffkanhemuppgifterbaseradepåinnehållie‐modulerna
förberedas,tillexempelpåliknandesättsomgjordesidenförstaMeny‐cirkeln(se4.1.1).
Hemuppgifternapresenterasochdiskuterasunderträffarna.Ämnenaförfysiskaträffaroch
hemuppgifterbestämsunderdenkommandeutvecklingenav
utbildningen.
Slaktpersonalochpersonalsomövervakaravlivningavpälsdjurböromfattasaventilltvå
fysiskaträffar,medanutbildningtilldjurskyddsansvarigböromfatta5till6fysiskaträffar(se
4.2.4.6).
4.2.4.4Praktiskademonstrationerochövningar
Nivånpådjurvälfärdärtillsyvendeochsistberoendeavdenpraktiskahanteringenoch
utförandetvidslaktochavlivning.FörattkunnamotsvarakompetenskraveniEU‐
förordningensåbördensvenskautbildningeninnehållapraktiskademonstrationeroch
övningar
1
.Denpraktiskaträningengörslämpligtvisianslutningtilldiskussionsträffarna.För
slaktpersonalbördenpraktiskaträningenledatillfärdigheterihantering,drivningoch
fixeringavdjur,korrektbedövning,upphängning/länkningavdjur,avlivning,kvalitetskontroll
33
avbedövningochavlivning,vapenanvändningochanvändningavreservmetoder.För
personalsomövervakaravlivningavpälsdjurbördepraktiskamomentenresulterai
färdigheterihanteringochfixeringavdjur,bedövnings‐ochavlivningsmetoderochkontroll
avdettasamtunderhållavutrustning.Praktiskademonstrationerochövningarkanäven
göraspåskallar,kadaverochmodeller.
Mestpraktiskt,pedagogisktochbättreförkunskapsutbytetmellandeltagarnaiutbildningen
börvaraattförläggadepraktiskaövningarna,företrädesvisfrånfleramodulerpertillfälle,på
ettochsammaställe.DetundersöksomutbildningsslakterietiUppsala,LövstaKött,kanvara
enlämpligplats.
4.2.4.5Utvärderingavarbetsplats(effektanalys)
EU‐förordningenföreskriverattstandardiserade,riskbaseradearbetsrutinerskautarbetasi
allaproduktionsledpåslakteriochböromfattablandannatmätbarakriterier(punkt27)
1
.
Djurvälfärdsindikatorerärettviktigtinstrumentförriskbaseradutvärderingavdjurvälfärd
ochanvändsredanvidofficiellkontrollinomSverigeochEU
35,36
.Dekantillexempelomfatta
olikaavvikandebeteenden,tillgångtillvatten,foderochströ,skador,vokalisering,blandning
avdjurgrupperochdrivningshastighet.
Projektgruppenföreslårattdeltagarnapåutbildningengörettkunskapsprovochen
utvärderingavsinarbetsplatsbaseradpådjurvälfärdsindikatorerföreochefter
genomgångenutbildning.Manfårpåsåsättuppögonenförförhållandenapåsin
arbetsplats.Detblirocksåettkvittopåvadmanlärtsigunderutbildningenochenindirekt
feedbacktillutbildningsgivarna.Viföreslårattutvärderingenskavaraobligatoriskför
erhållandeavkompetensbevis.
4.2.4.6Utbildningsnivåerförslaktpersonalrespektivedjurskyddsansvarig
Slakteridärflerän1000däggdjurs‐enhetereller150000fåglarellerkaninerslaktasperår
skaenligtEU‐förordningenhaendjurskyddsansvarig
1
.ISverigeärdetförnärvarandeinte
aktuelltförkaniner.IomvärldsanalysenframhållsiStorbritannienochBrasilienviktenavatt
detfinnspersonermedsärskiltansvarfördjurvälfärden.Dendjurskyddsansvarigeskahaen
helhetsbildavsituationenfördjurenochsetillattbestämmelsernaiEU‐förordningenföljs.
Vederbörandehardärmedettsärskiltansvarförattdjurvälfärdenhållerhögnivå.
Djurskyddsansvarigskagöraendagligöversynenligtenspeciellcheck‐lista.
Djurskyddsansvarigakangeinternautbildningarochpåsättökakompetensenpåslakteriet.
Projektgruppenföreslårtvåutbildningsnivåer,enförslaktpersonalochenförblivande
djurskyddsansvariga.Eftersombäggegruppernamåstehakompetensbevisbördeomfattas
avsammae‐modulerochpraktiskamoment.Utbildningenförslaktpersonalföreslåsomfatta
entilltvåfysiskaträffar.Antaletfysiskaträffar,inklusiveföreläsningarochgrupp‐
diskussioner,börvarafemtillsexfördjurskyddsansvariga,eftersomdeskafördjupaoch
breddasinakunskaper.
34
4.2.4.7Utbildningstillstånd
Jordbruksverketbörbliansvarigtförutbildningen,menfårdelegeraanordnandetav
utbildningskursertillettseparatorganellerenhetsomharlämpligsakkunskap,personaloch
utrustning.Tillsammansmeddetvetenskapligastödet,detvillsägaSCAWenligt
projektgruppensförslag,kommerJordbruksverketattavgöraommeränett
utbildningsorgankommerattgesmöjlighetattgenomförautbildningenochomdenkommer
attgesbådeexterntochinternt.Fördelarnamedattenochsammaenhetgenomför
utbildningenärattenjämnutbildningsnivåkanhållasochsamordningenvidändringaroch
uppdateringaravutbildningsmaterialetförenklas.Externutbildningminskarriskenför
intressekonflikter,medaninternutbildningredankanfinnaspåplats,menisåfallbehöver
uppgraderasochkvalitetssäkras.SomjämförelsesågodtarEU‐förordningenomskyddav
djurundertransport(1/2005)attutbildningsorgansomärgodkändaavbehörigmyndighet,
detvillsägaJordbruksverket,utankravpåoberoendekangenomförautbildningsomleder
tillkompetensbevis
37
.Officiellaveterinärervidslakterihållerinteiintern‐utbildningi
djurvälfärdavslaktpersonaleftersomdetkanpåverkamyndighetenstrovärdighetvid
kontrollen(L.Mårtensson,pers.medd.).
Projektgruppenhariettbrevtillutredarenavdjurskyddslagen,EvaEriksson,påtalatvikten
avutbildningeninteenbartskakunnagesinternt(bilaga7).
4.2.4.8Tekniskutvecklingavutbildningsmodulerna
Isortsettfinnsdettvåolikatekniskakonceptattväljaemellan.Ett”hårdförpackat”koncept
innebärenIT‐lösningsomäravanceradmedinteraktivaochkompliceradelösningar.
Beställarenfårenfärdiglösning.Mankandockbyggainsigiettsystemdärdetblir
omständligtattändraochuppdateramaterialet.Dettakonceptkankonstruerasavexterna
IT‐företagalternativtSLU:sIT‐pedagogiskaenhet.Därförblirdettakonceptrelativtdyrt.Ett
exempelpå”hårdförpackade”konceptärMenysweb‐utbildningar
2
.
DetandraIT‐konceptet,det”mjukförpackade”,innebärenlösningdärämnesexperterkan
göradetmestaarbetetsjälvinärasamarbetemedutbildningsenheten.WimbaCreateärett
avfleraexempelpåprogramvarorsomresulterari”mjukförpackade”koncept
38
.Därkan
ämnesexpertenläggainmaterialfrånettWord‐dokumenttillene‐modulviaenmall.Vidare
kanfaktarutorskapasochfilmsekvenserkanläggasinsomlänkar,detvillsägamöjligheter
tillinteraktivitetfinns.Dennatekniskalösningärintelikaelegantochavancerad,menblir
merlätthanteradochlättareattändraochuppdateraänkursersombyggerpådet
”hårdförpackade”konceptet.
Projektgruppenföreslårattutbildningskonceptetienförstaversionutvecklassom
”mjukförpackat”IT‐koncept.Enenklare,mensmidigareochbilligare,lösningärattföredra
ifallomfattandeändringarbehövergörastillkommandeversioneravutbildningen.
Dessutomärdetsannoliktattuppdateringaravutbildningsmodulernabehövergöras
fortlöpande.
35
”Bettertrainingforsaferfood”(BTSF)ärettinitiativfrånEU‐kommissionensomsyftartillatt
utvecklaenstrategiförutbildninginomlivsmedelslagstiftning,foder,djurhälsaoch
djurskyddsamtväxtskyddsbestämmelser
39
.Utbildningenerbjudsallpersonalviddebehöriga
myndigheternaimedlemsstaternasomdeltariofficiellakontroller.Utbildningenska
resulteraiattkontrollerutförspåettmerenhetligt,objektivtochändamålsenligtsättialla
medlemsstater.Dessutomerbjudsutbildningentillinstitutioneri”tredjeland”som
exporterarlivsmedeltillEU.
NyligenharEU‐kommissionenlanseratenanbudsinfordran,ivilkendetklargörsattfem
styckene‐baserademodulerskautvecklas
40
.EnavmodulernaomfattarDjurvälfärdi
sambandmedslaktochbesättningsavlivningförsjukdomsbekämpning.Modulernaska
omfattafyraspråkochvarjemodulskakunnaanvändasav5000deltagareperår.
Slakt‐ochavlivningsmodulenskablandannatinnehållainformationomEU:slagstiftningoch
OIE:sriktlinjer,korrekthantering,bedövningochavlivningavdjur,djurbeteende och
‐hantering,bedömningavslakterianläggningar,bedövnings‐ochavlivningsteknikersom
tillämpasieuropeiskaslakterierisyfteattbekämpasjukdomar,djurvälfärdsindikatorersamt
hanteringavepizootiskasjukdomar.
Ene‐modulfårintevaramindreäntretimmarochintemeränfyratimmarlång.Modulerna
skahaenteknik,strukturochsammansättningsommedgereffektivåteranvändningoch
uppdateringavutbildningsmaterial.Detberäknasta45månaderinnanhelakonceptetär
klart.
Varjeanvändaremåstekunnaföljalektionerisinegentakt,eftersinkapacitetochtidsplan.
Innehålletskavarainteraktivtmedpraktiskaövningarochon‐linetester.Användarenskaha
möjlighetattstoppaochpausasessionen.Modulernaskainnehållafallstudiersombörvarai
formavdialoger,simulerademellanelevenochenvirtuellskådespelare.Underensådan
virtuelldialogkommerelevenattutvärderas
påolikakriterier.Manmåstevararegistrerad
förattkunnaloggain.
Projektgruppenbedömerattutbildningenpåfyratimmarinteärtillräckligförattmöta
kompetenskraveniEU‐förordningen,menundervidareutvecklingenavdensvenska
utbildningenkandetvaraavintresseattföljautvecklingenavdee‐baserademodulerna
inomramen
förBTSF.
4.3Examenochkompetensbevis
4.3.1Examen
Eftergenomgångenutbildningskadeltagarnaexamineras.Examinationbörbeståaven
teoretiskochenpraktiskdel.Ansvaretförexaminationenliggerpåbehörigmyndighet,det
villsägaJordbruksverket,menexaminationenkanocksådelegerastillseparatorganeller
enhetsomäroberoendeochfrifrånintressekonflikter.Detaljeradeanvisningaromvilka
36
verksamhetervidslaktochavlivningsomskaingåvidkompetensprovetfinnsibilagaIV,EU‐
förordningen
1
.Detteoretiskaprovetkanbyggapåen”multiplechoice”‐frågor,”paraihop”‐
frågor(tillexempelfemfrågor‐femsvar)eller”fyllai”‐frågor.Essä‐frågorärbraur
pedagogisksynpunkt,menkanvarasvårhanteradeviddennatypavutbildning.
Viföreslårattdenteoretiskadelenavexamenfördesomutbildatsigförkompetensbevis
hållsisambandmedenavdefysiskaträffarna.Påsåsättkansvarendiskuterasdirektefteråt
ochmöjlighetertillfuskminskar.Förövrigamålgrupperkandeträckamedtillexempel
frågorav”multiple‐choice”‐karaktäron‐lineföratterhållautbildningsbevis.
Däremotbördenpraktiskadelenavexamenfördesomskaerhållakompetensbevis
förläggastillrespektivearbetsplats.Mankommerdåattexaminerasmeddenutrustning,
inredningochderutinersomutgörensdagligaarbetssituation,vilketgynnardjurvälfärden
påarbetsplatsen.
Slaktpersonalochdjurskyddsansvarigföreslåsfåsammateoretiskafrågorochpraktiskaprov
eftersombäggegruppernaskaerhållasammakompetensbevis.Viföreslårattexamenför
djurskyddsansvarigaomfattarenseparatdelmedfrågoravmerdjupgåendekaraktär.
4.3.2Utfärdandeavkompetensbevis
Kompetensbevisetskautfärdasavenbehörigmyndighet,idethärfalletJordbruksverket,
menexaminationenkanocksådelegerastillseparatorganellerenhetsomäroberoendeoch
frifrånintressekonflikter
1
.
Kompetensbevisetskainnehållauppgifteromförvilkadjurslag,typavutrustningochför
vilkaverksamhetersomdetgällerför.DetskaerkännasiandrastaterinomEU.Undervissa
förutsättningarkantillfälligakompetensbevisutfärdas(artikel21)
1
.
Övergångsbestämmelserfinnsbeskrivnaiartikel29,blandannatmöjlighetenförett
medlemslandattinomenbegränsadperiodutfärdakompetensbevistillpersonersomkan
visaattdeharminsttreårsrelevantyrkesverksamhet
1
.Projektgruppenavråderfråndetta
eftersomdetskullemotverkasyftetmedEU‐förordningen,nämligenattsäkerställaenhög,
standardiseradochövergripandekunskapsnivåochdärmedförbättraddjurvälfärdvidslakt
ochannanavlivning.Ensådankortsiktiglösningskulledessutomblimycketbesvärligatt
administrera.
4.3.3Dokumentationavicke‐obligatoriskautbildningsmoment
Icke‐obligatoriskutbildningbörkunnaförasinsomtilläggsutbildningpåkompetensbeviset,
likasådenextrautbildningsomdjurskyddsansvarigagenomgår.Deltagarefrånmålgrupper
somgörutbildningenfrivilligtbörfåettutbildningsbevispåvilkaområdenmanvaltatt
utbildasinom.
37
4.3.4Tillgodoräknandeavredangenomgångenutbildning
Personalsomkanuppvisaattmanredangenomgåttutbildningsmomentsommotsvarar
kraveniEU‐förordningenkanfåtillgodoräknasigdessamoment(artikel21)
1
.Detkantill
exempelgällautbildninginomramenförMenyskursverksamhet.Ansökanom
tillgodoräknandeskickastillJordbruksverketsom,enligtsedvanligordning,delegerar
beslutetomgodkännandetillSLU.
4.3.5Kunskapsuppföljning
EnligtEU‐förordningenärintekompetensbevisettidsbegränsat
1
.Utbildningsuppdateringkan
därförintebliobligatorisktidenkommandesvenskautbildningen.Detärdockviktigtatt
nivånpådjurvälfärdenupprätthålls.Frivilliguppdateringbördärföruppmuntras.Dettakan
göraspåolikasätt.Menyhargjortdetviaårligauppdateringsmötendärrepresentanterför
målgruppernainformerasochdiskuterarutvecklingenpåarbetsplatser(A.Algerspers.
medd.).InomramenförSAWO/SPWO‐utbildningeniStorbritannienföreslåsen
prenumerationpåelektroniskauppdateringar,medanenuppdateringskursföreslåsvart
tredjeåriDanmarkförattkvarhållalicensiminkuppfödning
21
.Transportfackensyrkes‐och
arbetsmiljönämnd(TYA)uppdaterarregelbundeton‐lineinnehålletidenframtagnaboken
”Handbokfördjurtransportörer”,vilkenanvändssomutbildningsmaterialförerhållandeav
TYA:sDjurtransportförarbevis
41
.Isambandmedutvecklingenavutbildningskonceptetavser
projektgruppenföreslåEvaEriksson,utredareavdjurskyddslagen,attseövermöjligheten
attgöraensådanuppföljandeutbildningobligatoriskinationelllagstiftning.Tillståndför
dettafårisåfallsökashosEU‐kommissionen.BeroendepåsvaretfrånEvaErikssonsåkan
detbliaktuelltmedalltfrånfortlöpandedigitaluppdateringtillföretagsfinansieradeårliga
uppdateringskurser.
4.4Certifieringavutbildningen
Utbildningochexamensprovbehövercertifierasförattsäkerställakvalitetochjämnhet.
Certifieringenblirextraviktigifallutbildningenävenkommerattgesinterntelleravolika
utbildningsgivare.Fyracertifieringsföretagharanmältsittintressefördennautbildningen.
JordbruksverketalternativtSCAWkommeratthandhafråganomvemsomskacertifiera
utbildningenochkommerdärföratthafortsattkontaktmedcertifieringsföretagen.Förattfå
insiktiutbildningenskulledetvaralämpligtattcertifieringspersonalgenomgårutbildningen,
tillexempelnärdentestkörsitidigtskede.
4.5Vetenskapligtstöd
EnligtEU‐förordningenskavarjemedlemsstatsetillattoberoendevetenskapligtstödfinns
tillgängligtförattbiståinvolverademyndigheter,detvillsägaJordbruksverketsamt
Livsmedelsverketnärdetgällergodkännandeavslakterier(artikel20)
1
.Dettastödbör
lämpligtviskommafrånSCAW,somblandannatskabiståmedvetenskapligochteknisk
sakkunskap,vetenskapligautlåtanden,vägledningochyttrandenomolikaorganseller
38
enhetersförmågaattuppfyllakravenpåundervisning,examinationochutfärdandeav
kompetensbevis.
4.6Sammanfattningbehovsanalys
Behovsanalysenavnuvarandesvenskautbildningsförhållandenvisarattomfattningen
varierarmycketmellanochinomolikabranscherochattingenavdebranschernaverkar
uppfyllakompetenskravenenligtEU‐förordningen.
Iförstudienidentifieradesfleramålgruppersominteharkravpåutbildningoch
kompetensbevisellerlämpligkompetensnivå(vidnödslakt)ellersominteomfattasallsav
förordningen,mensomefterfrågarutbildningislaktochannanavlivning.Dåenprioritering
avmålgruppergörsisambandmedutvecklingenavutbildningskonceptet,bördessagrupper
involveraspåetttidigtstadium.
Ettöversiktsförslagpåe‐baseradutbildningimodulformpresenteras.Alltflermindre
slakterieretableras(Å.Rutegård,pers.medd.).Utbildningviainternetblirextraviktigföratt
nåuttillpersonalpådessamindrearbetsplatser.Förattutbildningenskablisåbredsom
möjligtharävenmålgrupperförvilkakompetensbevisinteärobligatorisktinkluderats.
Genomattinkluderafleramålgruppersåkankunskapersomledertillbättredjurhantering
ochvälfärdnåfleraochledatillengenerelltbättredjurvälfärd.E‐utbildningenbör
kompletterasmedfysiskaträffar,praktiskamomentochenutvärderingavarbetsplatsen
baseradpådjurvälfärdsindikatorer.Skillnadernaiutbildningmellanslaktpersonaloch
djurskyddsansvarigdefinieras,därdensenarefårenmerfördjupadochbredutbildningför
attkunnasetillattbestämmelsernaiEU‐förordningenföljs.
Examen,medenteoretiskochenpraktiskdel,ochkompetensbevisfårdelegerasav
Jordbruksverkettilloberoendeutbildningsorganeller‐enhetsomärfrifrån
intressekonflikter.Isambandmeddettasåföredrarprojektgruppenenkvalitetssäkrad,
externutbildning.
Projektgruppenföreslårattutbildninggesenbartpåsvenska.Desomhanterardjurenmåste
kunnakommunicera
påsvenskamedövrigaanställda.
Viföreslårattutbildningskonceptetutvecklas”mjukförpackat”.Skulledetvisasigatt
teknikenbehöveruppgraderassåfinnsdenmöjlighetenpåsikt.Attlåsafastsigiett
”hårdförpackat”systeminitialtkanvarasvårareattkorrigeraifalldetskullebehövas.
5.Utbildningenidjurvälfärdsomförebild
DenEuropeiskaunionenhartagitsomsittuppdragattintensifierautbildningenav
medborgarnainomområdetdjurvälfärd.BakgrundenärdelsLissabonfördragetsominnebär
attmaniallverksamhetskatahänsyntillattdjurärkännandevarelserochdelsAmsterdam‐
fördragetsomkonstateradeatthögreståendedjurärkännandevarelserochattdeska
behandlassomsådana
42,43
.
39
Sverigekan,somkunskapsnationochsomföregångslandinomområdetdjurvälfärd,tatäten
inomdettaområde.Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivningärhögt
prioriteradochkanvisavägenförhurövrigutbildningidjurvälfärdskabedrivas.Genomatt
utvecklaensystematisk,bredmenflexibel,e‐baseradutbildningkaninnehålletanvändasvid
utbildningariandraländer.
6.Summary
TheEUcouncilregulation1099/2009ontheprotectionofanimalsatthetimeofkilling
statesthat,withsomeexceptions,anyonewhoisinvolvedinthekillingofanimalsforthe
productionoffood,wool,skin,furorotherproductsmusthaveacertificateofcompetence
fromJanuary1,2013.Apilotstudyhasbeenconductedaspartofeffortstodevelopa
trainingconceptofanimalwelfarethatmeetstherequirementsoftheEURegulation.The
pilotstudyincludesaglobalanalysis(UK,Spain,Chile,BrazilandDenmark),inwhichitwas
foundthattherearemajordifferencesbetweenthelevelofeducationbetweenthedifferent
countriesandtheeducationalconceptsaredifferent.Countriesweresimilarinthatthey
emphasizedtherelationshipbetweenanimalhandling,animalwelfareandmeatquality,and
allthecountriesareplanningtoadaptthecompetenceleveltotheEUregulation.An
analysisofcurrentSwedisheducationalconditionsshowsthattheeducationvarieswidely
betweenandwithindifferentsectorsandthatnoneofthesectorsseemtomeetthe
competencelevelsoftheEURegulation.Inthepreliminarystudyweidentifiedseveraltarget
groupsforwhomthecertificateofcompetenceisnotmandatory,butwhorequiretrainingin
animalwelfareatthetimeofkilling.Thesegroupsshouldbeincludedintheeducation
conceptatanearlystage.Abroadapproachtotheeducationconceptmayresultina
generalimprovementofanimalwelfare.Anoverviewoftheproposede‐basedtraining
modulesispresented.Themodulesshouldbesupplementedbyphysicalmeetings,practical
sessionsandariskassessmentanalysisbasedonanimalwelfareindicators.Thedifferences
ineducationbetweenslaughterstaffandanimalwelfareofficersaredefined,wherethe
latterisgivenamoredetailedandextensivetrainingtoensurethattheprovisionsoftheEU
Regulationarefollowed.
40
Referenser
1.EuropeiskaRådet.Rådetsförordning(EG)nr1099/2009omskyddavdjurvidtidpunkten
föravlivning.2009.
2.www.meny.se(Accessed20110311)
3.EuropeiskaRådet.Rådetsdirektiv93/119/EGomskyddavdjurvidtidpunktenförslakt
elleravlivning.1993.
4.http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/slaughter/proposal_6_qanda_en.htm
(Accessed20110218)
5.TheWelfareofAnimals(SlaughterorKilling)Regulations1995.StatutoryInstruments
1995No.731.1995.
6.www.direct.gov.uk/en/EducationAndLearning/QualificationsExplained/DG_10039029
(Accessed20110322)
7.www.awotraining.com(Accessed20110227)
8.www.turningtechnologies.com(Accessed20110304)
9.www.awtraining.com(Accessed20110225)
10.www.hmmh.co.uk(Accessed20110227)
11.www.keyskill.com(Accessed20110227)
12.www.keyskill.com/140.asp?id_s=34#(Accessed20110227)
13.www.keyskill.com/143.asp(Accessed20110227)
14.www.ruralcat.net/web/guest/cursos.ruralcat/‐/journal_content/56_INSTANCE_
ka9P/10136/18758(Accessed20110304)
15.ServeideFormacióAgrària‐Departamentd’Agricultura,Ramaderia,Pesca,Alimentaciói
MediNatural,Catalunya.2011.
16.www.veterinaria.uach.cl/bienestaranimal/noticia.php?codigo=11226(Accessed201104
02)
17.www.veterinaria.uach.cl/bienestaranimal/difusion/index.php(Accessed20110402)
18.www.wspabrasil.org/latestnews/2009/Lancamento‐do‐Programa‐Nacional‐de‐Abate‐
Humanitario‐STEPS.aspx(Accessed20110331)
19.http://slafsan.fask.slu.se/qpc/rapport/rapport.pdf(Accessed20110414)
41
20.www.oie.int/en/international‐standard‐setting/terrestrial‐code/access‐online(Accessed
20110406)
21.MøllerS.M.Arbejdsgrupperapport.Arbejdsgruppetiludarbejdelseafinitiativertiløget
kontrolafdyresundhedogdyrevelfærdhospelsdyravlere.JordbrugsvidenskabeligeFakultet,
Aarhusuniversitet,2010.
22.AdziteyF.andNurulH.Palesoftexudative(PSE)anddarkfirmdry(DFD)meats:causes
andmeasurestoreducetheseincidences‐aminireview.InternationalFoodResearch
Journal18:11‐20.2011.
23.MuchenjeV.,DzamaK.,ChimonyoM.,StrydomP.E.andRaatsJ.G.Relationshipbetween
pre‐slaughterstressresponsivenessandbeefqualityinthreecattlebreeds.MeatScience
81:653‐657.2009.
24.Jordbruksverket.Statensjordbruksverksföreskrifterochallmännaråd(SJVFS2007:77,
omtrycktsom2008:69,Saknr.L22)omslaktochannanavlivningavdjur.2007.
25.http://eur‐lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2007:182:0019:0028:
SV:PDF(Accessed20110401)
26.www.jordbruksverket.se/blanketterochtrycksaker.4.595401461210ae2d589800033225.
html(Accessed20110401)
27.MalmforsG.andWiklundE.Pre‐slaughterhandlingofreindeer‐effectsonmeatquality.
MeatScience43:257‐264.1996.
28.www.spr.nu/Minkhalsan_2010.pdf(Accessed20110407)
29.Europarådet.Europaparlamentetsochrådetsförordning(EG)nr853/2004om
fastställandeavsärskildahygienreglerförlivsmedelavanimalisktursprung.2004.
30.KättströmH.ochOdénK.AngåendeStatensjordbruksverksallmännaföreskrifterochråd
(SJVFS2011:XX,Saknr.LXXX)omhägnadevildafåglar.Dnr31‐575/11.2011.
31.HylénJ.Opentochange?Opensourcesoftware,openaccess,andopeneducational
resourcesinhighereducation.CERI/OECDApril2007,pp.1‐38.2007.
32.OECD.Givingknowledgeforfree‐TheemergengeofOpenEducationalResources,no.3,
Paris,France.2007.
33.AlgersA.,LindströmB.andPajorE.A.Anewformatforlearningaboutanimalwelfare.
JournalofAgriculturalandEnvironmentalEthics(Inpress).Springer.
www.springerlink.com/content/x7400071287n01g7/(Accessed20110325)
42
34.AlgersA.andLindströmB.OpenEducationalResourcesinanimalwelfare.Proceedingsof
theInternationalconferenceonanimalwelfareeducation:Everyoneisresponsible,Brussels,
1‐2October2010,pp.46‐55.2010.
35.HultgrenJ.andAlgersB.Animalwelfareriskassessmentinnationalofficialcontrol:a
practicalapproach.Proceedingsof44
th
CongressoftheInternationalSocietyforApplied
Ethology(ISAE),Uppsala,4‐7August2010,p.238.2010.
36.BergL.ochAxelssonT.Djurskyddskontrollvidsvenskaslakterier.Svensk
Veterinärtidning,vol.63,nr.3,s.29‐35.2011.
37.EuropeiskaRådet.Rådetsförordning(EG)nr1/2005omskyddavdjurundertransport
ochdärmedsammanhängandeförfarandenochomändringavdirektiven64/432/EEGoch
93/119/EGochförordning(EG)nr1255/97.2004.
38.www.wimba.com/products/wimba_create(Accessed110401)
39.http://ec.europa.eu/food/training_strategy/index_en.htm(Accessed110406)
40.http://ec.europa.eu/eahc/documents/food/tenders/EAHC_2010_BTSF_04‐
03_Tender_Specifications.pdf(Accessed110406)
41.www.djurtransporter.nu(Accessed110218)
42.http://eur‐lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:C:2007:306:SOM:en:HTML(Accessed1104
07)
43.http://eur‐lex.europa.eu/sv/treaties/dat/11997D/htm/11997D.html(Accessed110407)
43
Bilaga1
Listaövergruppersomkontaktatsisambandmedförstudienavdjurvälfärdvidslaktoch
annanavlivning(Antalkontakter)
I.Grupperförvilkakompetensbevisärobligatoriskt
Slakteripersonal,hov‐ochklövdjursamtfjäderfä(18:4branschorganisationer,14företag)
Pälsdjur,övervakningavavlivning(1intresseorganisation)
II.Grupperdärkompetensbevisinteärobligatorisktmenutbildningenbörvaraavintresse.
Lantbrukstjänst(1företag)
Djurambulanser(7företag)
Djurtransportörer(20:1samarbetsorgan,19företag)
Djurskyddshandläggare/länsveterinärer(22:21länsstyrelser,1intresseorganisation)
Husdjursrådgivare(10företag)
Avbytarservice(8företag)
Hägnatvilt‐hjort,struts,alpacka,bison,vildsvin(5:4intresseorganisationer,1företag)
Ren(1branschorganisation)
Kaninuppfödare(1intresseorganisation)
Husdjursproducenter/personal(lantbruksdjur)‐hemslakt,nödavlivning(7bransch‐och
intresseorganisationer)
Pälsdjur,avlivning(1intresseorganisation)
Polis(2:1myndighet,1djurskyddsgrupp)
Brandkåren/Räddningstjänst(6brandkårer/räddningstjänster)
Lokförare/tågpersonal(4:2myndigheter,2företag)
Lärare/personalpånaturbruksskolor(70skolor)
Jägarorganisationer(2intresseorganisationer)
Viltrehabiliteringsorganisationer(1organisation)
Officiellaveterinärerochassistenterpåslakteri(1yrkesorganisation)
44
Praktiserandeochbesättningsveterinärer(3:1yrkesorganisation,1fackförbund,1företag)
Certifieringsorganinomlivsmedelochmiljö(10företag)
Personalizoofackhandeln(1branschorganisation)Dennagruppfallerinteinom
”produktionsdjur”ochblevinteinkluderadiförstudien.
III.Övrigagruppersominformerats
Djurskyddsorganisationer(3organisationer)
45
Bilaga2
Inkomnasynpunkterpåarbetsrapporten
1.KöttochCharkföretagen
ÅkeRutegård,VD
Jaghartittatigenomdetomfattandematerialetiförstudienochfinnerdetmycketintressant
förvåraslakterierinomKCF.FörslagettillutbildningsomskamotsvarakravenidennyaEU‐
förordningengermigintryckavattvaravälavvägtochanpassattillvårverklighet.Attut‐
bildningenavdjurskyddsansvarigautvidgasnågotutöverutbildningenförslaktpersonal,be‐
dömerjagsomrimlig.
Viserframmotattfådelavdetfärdigautbildningsuppläggetsenareiår.
2.Scan
AnnelieLundell,Kvalitetschef
‐Braomutbildningenkanblimerlättillgänglig,dvs.gesmöjlighetattgörateoriavsnittnär
detpassarslakteriet
‐Viktigtmedensartadutbildningochsammatolkningavlagen
‐Utmärktomutbildningenkanvarae‐baserad
‐Bakgrundmaterial,bramedjämförelsemellanländer,kundegärnavaritnågraflerEU‐
länder
‐Trorattnågonformavnätverkandekanbehövasföratthöjastatus
‐Voreenfördelomdjurvälfärdsindikatorerkundeidentifierasgemensamt
‐Undrarslutligenhurnyteknikskabeaktasiframtiden?Ochhurutbildningenskauppdate‐
rasidettaavseende?
3.SvenskFågel
MariaDonis,VDochPiaGustafsson,Chefsveterinär
Synpunkterkringförstudieravutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning
SvenskFågelhargettsmöjlighetattlämnasynpunkterpåSLU:s”Förstudieavutbildningi
djurvälfärdvidslaktochannanavlivning”medanledningavEU:sslakt‐och
avlivningsför‐
ordning1099/2009.Enligtförordningenkommerdetfrånochmed1januari2013inom
samtligamedlemsstater(MS)inomEUattkrävasutbildningidjurvälfärdochkompetensbe‐
visförpersonalsomslaktarellerutförannanavlivningavdjurförproduktion.
46
Förpersonalsomjobbarmedslaktochavlivningavfjäderfäharkunskapskravetfunnitslänge
genomJordbruksverketsföreskrifterkap2,§§1‐3iSJVFS2007:77(L22)medändringar.Ut‐
bildningskravetärdärmedingetnyttochaktuellpersonalhargenomgåttutbildningochhar
avsettkompetensbevis.
Slakt‐ochavlivningsförordningeninnebärbaraattsamtligaMSomfattasavkravet.Viin‐
stämmermedattkravetävenböromfattasmåskaligslakt.
DepersonellakostnadernaiSEskiljersigfrånkostnadslägetimångaandramedlemsländer
såambitionenmåstevaraattuppfyllaförordningensåkostnadseffektivtsommöjligt.Mindre
slakterierharstörresvårigheterattavsättapersonerändestörre.Internetanvändningenkan
dessutomtillämpasimindreomfattningpåmindreslakterierdärsamtligapersonellaresur‐
serfinnspåslaktlinjen.VidareärdetintesjälvklartattdatorerochInternetfortfarandeären
självklararbetsredskapihelalandetochiallaarbetskategorierpåettslakteri.
Utbildninginomramenförbranschorganisationerochbefintligegenkontrollinnebärenstör‐
remöjlighetattanpassatidensåattdetfungerarmedföretagenänvadettexterntutomstå‐
endeorgankangöra.
Djurskyddetbörintevaraenenskildutbildningutaninkluderaävensmittskyddochlivsme‐
delssäkerhet.Detärviktigtattutbildningenärvarieradochialladelaruppfattassomrele‐
vantochintressantfördenkategoripersonalsomavsesutbildas.
CertifieringsorganetProsanitas,somavbranschorganisationenSvenskFågelanlitasförrevi‐
sionavdjurskyddisambandmedlastning,transportochslaktgenomförävenutbildningi
samarbetemedbranschorganisationen.Dettaskerikombinationmeddenkompetenssom
finnsavfjäderfäveterinärersamtlokalaanpassningartillolikaslakteriermedliteolikaut‐
bildningsversionervilketskaparbättreochintressantareinnehållochutbyteaverfarenhet
förmålgruppenänvadettexterntutbildningsorgankommerattlyckasmed.
Kommentarerangåendetexten;
4.2.4.7
SomjämförelsesågodtarEU‐förordningenomskyddavdjurundertransport(1/2005)att
utbildningsorgansomärgodkändaavbehörigmyndighet,detvillsägaJordbruksverket,utan
kravpåoberoendekangenomförautbildningsomledertillkompetensbevis.
Isambandmeddettasåföredrarprojektgruppenenkvalitetssäkrad,
externutbildning.
Kommentar:Branschorganisationenärtveksamtillprojektgruppensslutsatsomviktenavatt
utbildningengenomförsavexternaorgandådetärsvårtattfångauppaktuellaochspecifika
problempårespektiveanläggning.
4.3.1
Påsåsättkansvarendiskuterasdirektefteråtochmöjlighetertillfuskminskar.
47
Kommentar:Märkligreflektion–utbildningenriktarsigtillvuxnamänniskormedambitionen
omkompetensutvecklinginomsittföretag.Deföretagsomskickarsinamedarbetareför
kompetensutvecklinghargenomensådaninvesteringgjortenbedömningattambitionen
ochmöjligheternafinnsfördenenskilde.
4.3.2
Övergångsbestämmelsersomfinnsbeskrivnaiartikel29,blandannatmöjlighetenförett
medlemslandattinomenbegränsadperiodutfärdakompetensbevistillpersonersomkan
visaattdeharminsttreårsrelevantyrkesverksamhet1,börutnyttjas.Meddagenssvenska
lagstiftningomfattasdessaredanidagavkravpågenomgångenutbildninginklusivekompe‐
tensbevis.
4.3.5
EnligtEU‐förordningenärintekompetensbevisettidsbegränsat.Utbildningsuppdateringkan
därförintebliobligatorisktidenkommandesvenskautbildningen.
Kommentar:Uppföljandeutbildningböruppmuntras–inteinförassomobligatoriskinatio‐
nelllagstiftning.Kravetpåkompetensinnebärunderförståttvisstmåttavuppdateringoch
detliggeriföretagensintresseattpersonalenharrelevant/uppdateradutbildning.
4.6
ingenavdebranschernaverkaruppfyllakompetenskravenenligtEU‐förordningen.
Kommentar:Märkligteftersomkravetredanfinnsinationelllagstiftning–dockharingen
”oberoende”examinationgenomförts.Deneventuellabristenkanlösaspåmotsvarandesätt
somgenomförtsgällandeutbildningskravetiprimärledförkycklinguppfödare.
SvenskFågeltackarföratthagettsmöjlighetattlämnasynpunkterkringförstudierförut‐
bildningavslakteripersonal.
4.
SvenskaÄgg
AlexandraHermansson,ProduktionsutvecklareochMagnusGöransson,Veterinär
AngåendeförstudieavutbildningidjurvälfärdvidslaktochannanavlivningsåhållerSvenska
Äggmedomattdetfinnsbehovavettökatutbudavutbildninginomslaktochavlivning,
precissommankommitframtillidennaförstudie.
Ävenomdenenskildeäggproducenten
idagintebehöverettformelltkompetensbevissåfinnsändåkravetpåkompetensangiveti
djurskyddsföreskrifterna.
EnligtSJVFS2008:69,L22kap2skalldensomhanterardjurisambandmedslaktellerannan
avlivninghagodakunskaperomdjurskyddsamtvaravälförtrogenmeddenbedövningsre‐
spektiveavlivningsmetodsomskaanvändas.
Vianserdockattdetärviktigtattdenenskildeäggproducentengesenvalmöjlighetkringhur
hanellerhonerhållerovanståendekompetenssåinteenspecifikutbildningblirtvingande.
48
Internutbildningbehöverintevaraavsämrekvalitetänencentraltlagdkurs.Dettaberor
mycketavvilkenkompetenssomredanfinnsinomföretaget.Längrekurserliktde2‐3dagars
kursersombeskrivsiförstudienkanocksåvaraomöjligaförenmindreenskildäggproducent
attnärvarapåavpraktiskaskäl.
5.Renköttbranschensekonomiskaförening
EvaWiklund,ProjektledareRenlycka,SvenskaSamernasRiksförbund
Reneks(Renköttbranschensekonomiskaförening)kommentarertillförstudien”Utbildning
idjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning”.
Ettbehovavutbildningfinnsbådeförslakteripersonalochförrenägareeftersomde
slaktartillhusbehov.
Utbildningenfårintebliförtidskrävandeochdyr.
Finnsdetnågonanledningattangeattutbildningenskagesendastpåsvenska?Bor‐
deinteenEU‐anpassadutbildningocksåkunnaerbjudasfördesominteharsvenska
somsittförstaspråk?Pårenslakterieröverhelalandetrenskötselområdetfinnsper‐
sonal(ochveterinäreranställdaavSLV)somkommerfrånettflertalolikaländer.På
denordligasterenslakteriernaiSverigeharmångaipersonalenfinskasomsittförsta
språk.
Pårenslakteriervarierarmanoftarearbetsmomentjämförtmediettstörreslakteri,
detinnebärattvissaanläggningarkommerattbehövacertifierastörstadelenavsin
personaleftersomistortsettallanågongångarbetarmedbedövning/avlivning.Det
ärocksåviktigtattvetaattnärnypersonalbörjartränasinpåslaktlinjenärdetvan‐
ligtattdefårarbetavidbedövning/avlivningeftersomdetmomentetgårrelativt
snabbtochenovanpersonstopparinteupptempotpåslaktlinjenpåsammasätt
somomdeskullesättasdirektpåuppgiftersomavhudning,urtagningavinälvor
o.s.v.
Detärnaturligtvisviktigtattrenen,isambandmedbedövning/avlivning,harsamma
’status’somandraköttproducerandedjur.Införandetavandrareglergällandet.ex.
djurtransporter,slakthygienochklassificeringupplevsfrånrennäringensomåtgärder
somharhöjtrenköttetsgenomsnittligakvalitetavsevärt.
6.SverigeskaninproducentersFörening
GöstaJohnsson,Ordförande
Synpunkterpåslaktutbildningavkaniner
Idagslägetsaknaskravpådokumenteradutbildningavseendeslaktellerannanavlivningav
kaniner.Vissariktlinjerfinnsdock.
Viinombranschenhålleridagegenutbildningpådjurslagetenligtderiktlinjersomfinns
bådevadgällerdjurhälsaochlivsmedelslagstiftning.Dettaharvigjortnui15år.
49
Utbildningenärtillstörstadelenupplagdsåattsåkalladprivatslaktföregetbrukkanutfö‐
raspåetturdjursynpunktsäkertsätt.Inuvarandeutbildningingårävenokulärkontrollav
livdjursamtslaktkropp.
RiktlinjerochinnehållharlämnatsövertillSJV2008samt2010förkommentarerochutvär‐
dering.Tyvärrharingenreaktionkommitpådessahandlingar.
Viharävenenomfattandekursverksamhetavseendeuppfödningiföretagsform.
Förpersonersomvillstartaettkaninslakteriinomgränsenförsmåskaligverksamhet(max
10.000kaniner/år)anordnarvienkompetenshöjandeutbildningdärslaktochförädlingut‐
försavca100–150kaniner.Idendeleningårävensjukdomskontrollermedolikaförekom‐
mandesjukdomarhoskanin.
BEDÖVNINGSMETODER
Kapitel1
Metoder
Slaktmask.
Fjäderbelastadbultsomträngerinihjärnansnervcentrumochorsakaromedelbarmedvets‐
löshet.
Fördelar:Effektivnärdjuretärlugntochsitterstillavidskottögonblicket
Nackdelar:Kräverstornoggrannhetochkvalificeradutbildningeftersomträffpunktenärli‐
tenCa4mm.Träffpunktensitterocksåolikapåolikakaninraser.Vidfelträffpunktskadas
kaninenshjärnautanattmedvetslöshetinträffar.Felfrekvensca20%
Slagihuvudet.
Ettvälriktatslagpåhuvudetshögstapunktmittöveröronfästetresulterariomedelbarmed‐
vetslöshet.
Fördelar:Storträffyta.Likapåallakaninraser.Enkelhanteringmedverktygsomsaknartek‐
niskkonstruktionsomkankrångla.Vidmisslyckatresultatskerettomslaginom2sekunder.
Nackdelar:Vissvanaförträffsäkerhet.Felfrekvensca1%
Friprojektil.
Intelämpligislakteripåkanin.Riskförpersonalpågrundavprojektilsompasserargenom
djuret.
El.
Pågrundavkaninensisolerandepälstarelbedövningförlångtidmedsvårplågafördjuret.
Vidarefinnsriskförsprängningavblodkärlikroppensomdåförsämrarköttkvalité
50
Kapitel2Punkt3
Slagmothuvudetfåranvändassombedövningsmetodupptillmax70kaninerperperson
ochdag.
Metodenfåranvändasrutinmässigtiallasmåslakteriersomslaktarhögst10.000kaniner/år
därdjurenvisarettbeteendesomkanriskeraattandrametoderinteärsäkraförattuppnå
önskatresultat.
KONTROLLAVINTRÄFFADMEDVETSLÖSHET
Efterutfördbedövningskallkontrollskeförattsäkerställaattdjuretärmedvetslöst.Detta
skergenomattvidröraögongloben.Saknasdåreflexskallavblodningskeinom30sekunder
7.LänsstyrelsenIStockholmslän
MariaOttosson,DjurskyddshandläggareochCamillaJüllig,Länsveterinär
LänsstyrelseniStockholmsLänanserattförstudienharbelystdebehovavutbildningsom
föreliggerförattuppnåkraveniEU‐förordning1099/2009.
LänsstyrelseniStockholmsLänanserattenexternutbildningärviktigförattupprätthållaen
jämnutbildningsnivå.Detärocksåviktigtattutbildningenäråtkomligförmångaochkan
anpassasefterolikamålgrupper,varföreninteraktivdeliutbildningenärlämplig.Dettabör
dockkompletterasmedpraktiskademonstrationerochövningarsamtdiskussioner.
Utbildningsbevisförmålgruppersominteomfattasavkravetpåkompetensbevisärlämpligt
förattökakunskapenomdjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivningidessagrup‐
per.LänsstyrelseniStockholmsLänanserattpolisenutgörenviktigmålgruppeftersomde
kanhamnaiensituationdådjurböravlivaspåplats,t.ex.vidomhändertagandenavdjuroch
dåskadadedjurpåträffas.Polisenbördärföringå
underpunkt4.1.5iförstudien.
LänsstyrelseniStockholmsLänanserattutbildningsbevisfördjurskyddshandläggaresom
utövartillsynöverdjurskyddetpåslakterierbörvaraettkravikommandeL22.
LänsstyrelseniStockholmsLänstödjerprojektgruppensföreslagattövergångsbestämmel‐
sernaiartikel29intebörtillämpas.
Iförstudiensaknasenutredningomkostnaden
förutbildningen.LänsstyrelseniStockholms
Länanserattdetärviktigtattkostnadenförutbildningenhållslågförmålgruppersominte
omfattasavkravetpåkompetensbevisförattökadeltagandet.
51
8.PolismyndigheteniStockholmslän
HåkanAndersson,Polisinspektör
Yttrandeangåendeförstudieidjurvälfärdvidslaktochannanavlivning
Inledning
Polismyndighetenharfåttmöjlighetattyttrasigöverdenaktuellaförstudien.Yttrandetbe‐
gränsastilldeförhållandensområderiStockholmslän,dåandralänsmyndigheterp.g.a.
långaavstånd/framkörningssträckorharenannanproblematik.
Yttrande
Eftergenomgångavmaterialetkankonstaterasattpoliserintetillhördenkategori,somska
certifierasmedetts.k.kompetensbevis.Polisensrollinomdetaktuellaområdetbegränsasi
stortsetttilldedelarsomhandlaromavlivning.Dåföreträdesvisnärpolispersonalanträffar
svårtskadade/sjukadjur,därdeturdjurskyddspunktärangelägetattsåsnartsommöjligt
förkortadjuretslidande.Inormalfalletanlitasjaktvårdspersonalisambandmedtrafikskada
viltochnärdetgällerhusdjurkörsdessatillettdjursjukhus,därveterinärombesörjeravliv‐
ningen.Isambandmedåtgärderilantbruksmiljö,därdjurvanvårdaspåsåsättattavlivning
behöverske,anlitasdärförutbildadpersonal(exempelvisnödslakt).Sammanfattningsvisbör
polisendastiundantagsfallavlivadjurdirektpåplats.
Detärviktigtattdenpersonal,somkanfådennauppgift,harrättkunskaper.Somexempel
kannämnasattStockholmspolisensnystartadedjurskyddsgruppharfåttutbildningidjur‐
sjukvårdgenomBagarmossensdjursjukhus.Detfinnsocksåskälattgenomförautbildningav
polispersonal,såavlivningavdjurskerpåetthumantochprofessionelltsätt.Vårtönskemål
ärattenutbildningförpolispersonalbegränsastilldetsomkanvarapolisensuppgiftidessa
situationer.Dettamotbakgrundavattuppgiftensomsådanärsällanförekommandeförde
flestapoliserochdetfinnsettbehovavattvägadenresurssomåtgårförutbildningsinsatsen
motverksamhetsnyttan.
Sammanfattningsvisärpolismyndighetenpositivtillenkompetenshöjandeinsatsochföror‐
darenanpassadutbildningsomärvälavvägdmotbehovet.Myndighetenärocksåpositivtill
enfortsattdialogkringdessafrågor.
9.Distriktsveterinärerna,Jordbruksverket
ThomasSvensson,Biträdandechef
Jagharföljandesynpunkter:
1.SvenskLantbrukstjänsthar,efterettsamtaljaghademedGertSnödalibörjanavåret,
ambitionenattsuccessivtminskasinavlivningsservice.Dettainnebärattmycketavavliv‐
ningarnafårövertasavpraktiserandeveterinärer,elleritillämpligafall,avdjurägarnasjälva.
52
‐Depraktiserandeveterinärersomutexaminerasidag,kännerenstorosäkerhetkringmo‐
mentetavlivningavstordjur,isynnerhetbedövningmhabultpistolochefterföljandeav‐
blodning.
‐Mångadjurägareharbristandekunskapiavlivning.
‐Svenskepizootiberedskapochhandläggningavutbrott,harvaritberoendeavSvenskLant‐
brukstjänstsservice,utrustningochkompetens.Dettaärredanidagentrångsektorföratt
kunnahinnamedmassavlivningar.Dennatypavuppdragmåstekunnasäkerställasäven
fortsättningsvis.
2.Ämnesinnehålliutbildningarna.Härbörävensmittskyddisambandmedavlivningarutan‐
förslakteri,finnasmed.Blodigavlivningkanvaraenbetydandesmittrisk.
10.FöretagandeVeterinärersFörening
JohannaHabbe,Ordförande
SynpunkterfrånFöretagandeVeternärersFörening(FVF)avseende”Utbildningidjurväl‐
färdisambandmedslaktochannanavlivning.FörstudiemedanledningavEU‐förordning
1099/2009”
Vihartagitdelavförstudienochfinnerdenvälgenomarbetad.ArtiklarnaiEU‐förordningen
anserviattförstudiensförfattare
välharanalyseratochhittatlösningarpå.
Intressantattfåeninblickihurutbildningeninomområdetdjurvälfärdförslakteripersonal
serutpåolikahållivärlden,ettbrasättattfåidéergenomattlyftablicken.Intressantatt
läsaattdedjurskyddsansvarigaharenhögstatusit.exBrasilienochChile.Förhoppningsvis
kandennautbildningochcertifieringgedennaeffektäveniSverige.
Förslagettillutbildningkännsvälgenomarbetat,tankenmedmodulersomkanbyggasihop
förrespektiveavnämareärbra.Detkännssomenmycketbratankeattkombineradessa
medfysiskaträffar,dådediskussionernasomfåsdåintekanersättasmednågotannat.
Praktiskträningochutvärderingavrespektivearbetsplatsärbra,liksompraktiskaexamen
förlagdtillsinarbetsplatsvilketbordeborgaförensåbramiljösommöjligtfördjuren.Men
vilkakravställspåenutbildadpersonalsombyterarbetsplats?Finns/kommerdetattföre‐
slåskravpåinternutbildningpånyarbetsplats?
Författarnaavråderfrånatthaövergångsregler.Resonemangetattdetblirsvåradministrerat
ärrelevant,mendetgällerattvaratydligmedutbildningensgrundtankeförattfåacceptans
hosdesomannarskundeberörtsavdessaövergångsregler.
Detärettomfattandeutbildningsprogramochdärmedsannoliktkostsamt,mendådetbyg‐
gerpåochinitierasavettEU‐direktivkommerförhoppningsvisförfattarnasuppfattning”vi
finnerdetnaturligtattnäringenbetalarenkursavgiftsomfinansierardefysiskaträffarna”
attstämma.Dettabördockpånågotvisförankrasochev.alternativkanskeutredas?
53
UppföljningärinteobligatoriskiEU‐förordningenmendetkännsbraommantrotsdetkan
fåenbralösningpåobligatoriskuppföljning,huroftaochpåvilketsättfårbeslutasutifrån
administreringochfinansiering.Entankeangåendedjurtransportörerärattdeharobligato‐
riskvidareutbildningsomövrigabuss‐ochlastbilsförare.Idenbordemankunnabyggain
ellerinformeraomuppdateringarihandboken.
SynpunkterfrånFöretagandeVeterinärersFörening(FVF)avseendeutbildningsmodulerna
i”Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning.Förstudiemedanled‐
ningavEU‐förordning1099/2009”
Utbildningsmodulernaärvälgenomtänktaochberörsåvittvikanutläsaalladelarsomär
relevantafördjurensvälbefinnande.Braatthamedparametrarsomköttkvalitetsomett
ekonomisktincitament.
Målgruppernaärväldefinierade.
Ävendemålgruppersominteberörsavettobligatorisktkompetensbeviskannogmedden
uppdelningavmodulernasomärtänktvaramycketintresseradeavutbildningen.
Hurärdentänktattgenomförasochfinansieras?
Förvissagrupper(besättningsveterinärerochdjurägare)kandetlättbådemotiverasoch
antagligenfinansieras,menförmerperiferamålgruppersomtrotsdetivissafallblirhögst
berörda(tågpersonal)kanfinansieringenkanskebliettproblem?
Viktigtattmarknadsförautbildningenpåettbraochlockandesättsåmannåruttilldemål‐
gruppersomkanskeinteläserdefacktidningardärinformationenkommerattgåut.
11.MargaretaBendroth,Hästrådgivare,RådgivarnaiSjuhärad
Harlästigenomförstudiensförslagochtyckerdetärbra!
Eftersomjagidagenbartarbetarmedhästidagserjagettparprobleminomdetområdet:
Hästägarnaärmycketokunnigaomhurslaktavhästgårtill,ochjagatttyckerattdetslaktas
förlitehästidagiförhållandetillhurmångasomavlivasavSvenskLantbrukstjänstellerav
veterinär.Informationomhurhästslaktgårtillbehövs!
FörattSvenskLantbrukstjänstskallavlivadinhästpågårdenoch/ellertadenmedsigkräver
dekontantbetalningpåplats!Vissaharnukortläsare,mendethärärendjurskyddsfråga,
tyckerjag!Vadhänderomduinteharpengarhemma?Skalldjuretlidadå?DetärinteOKatt
enhelkategorimänniskorsärbehandlasochhästvälfärdenhotasförattettfåtalintesköter
sinabetalningar.Detviktigastemåstejuvaraatthästarnabliravlivadenärdetbehövs,av
kunnigpersonalpåettkorrektsätt.
54
12.HannaLarsson,Djurvårdarinstruktör,Himmelstalundsgymnasiet,PedagogiskZoocent‐
rumNorrköping
Detendajaghittillsreagerarpåärattkoldioxidihögkoncentrationinteärtillåtetförsmå‐
gnagarelängre,vadärorsaken?
Idagslägetfårmanjuavlivagnagaredjurupptill1kgmedkoldioxid.Vianvänderdenmeto‐
denhärochjaganserattdenärmycketskonsamfördjuren.Vibörjarmedlågkoncentration
sådeförstsomnar.Därefterhöjskoncentrationenochdjurendör.Jagkananseattdenme‐
todenbordevaratillåtenommankanregleradosengenomenregulatorsomävenmäter
koncentrationenavgastillförseln.
Fördelenmedmetodenärattdenärmycketskonsamochattmankananvändadjurentill
reptilfodersenareutanattdetärskadligtförreptilerna.
Jagsomharföretagmedavlivningavsmådjursomtjänst(påsidanavmittordinariearbete
pånaturbruksgymnasiet)undraromdetfinnsnågonbegränsningpåantaldjursomfåravli‐
vasperdag?
13.KatastrofhjälpFåglarochViltsRiksförbund
MagnusEdelius,OrdförandeochKalleHammarberg,Djurskydds‐ochutbildningsansvarig
SvarfrånKFV‐riksförbundangåendeyttrandeöverförstudiemedanledningavEU‐
förordning1099/2009,Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktellerannanavlivning.
FörKVF,somviltrehabiliteringsorganisation,harvitankarattframföraenbartberörande
”annanavlivning”.Viltrehabiliteringärdessutommycketmarginelltiarbetet.
Avlivningavdjurärförmångaettmycketkänsligtkapitel.Mångaviltrehabiliteraresersig
som”livräddare”ochharsvårtattenstänkapåavlivning,ännumindreattutföraensådan.
KFV‐RiksanserattdensomutförrehabiliteringsarbeteniKFV:snamnskavarautbildadiav‐
livningavdeviltdeärgodkändaattrehabilitera.Ivårautbildningsprogramharvigenom‐
gångaröverolikaskadetyperochhurdebörhanteras.Tilldenaktuellaskadanskaibedöm‐
ningenombehandlingelleravlivningävenläggasenbedömningomdenstressdjuretutsätts
förunderbehandlingenäracceptabel,dåvivetattävenstresshosettomhändertagetdjur
ärenväsentligdjurskyddsfaktor.
IRiksförbundetsanläggningarruntomilandet(ett40‐tal)tasöver4000djur/årin.Överlev‐
nadtillutsläppärungefär50%.Detbetyderattca2000djurdörelleravlivasianläggningar‐
na.Förminstamöjligadjurlidande(allrehabiliteringavvuxnadjurinnebärlidande)innebär
detattuppemot2000djurbordeavlivasavossperår.Denverkligasiffranärlägreeftersom
detärofrånkomligtattdjurdörtrotsinsattbehandlingmedbedömtgodelleracceptabelt
godprognos.Menriksförbundetanserattdetären”dödssynd”attsättainellerfortsätta
behandlingomlidandetbedömssomoacceptabelt,ellerprognosenfördålig.
55
Iallutbildningavrehabiliterareingårbedövningochavlivningsomettmoment.Viföljerdär‐
vidL22‐reglerna,vilketinnebärattfördeflestarehabiliterareärslagmothuvudetpåfåglar
ochmindredäggdjur(ungaravhareochekorredenendaanvändbarametoden.Bultpistol
förfågelellerslagpinneanvänds,ochteknikenlärsut.Förmindredäggdjursungarkanslaget
skepåsättsomärgodkäntförsmålammellergriskultingar.Attdjuretärdöttföljsupp.Att
barahävdaattdjursombehöveravlivastastillveterinärärinteacceptabelt.Detfinnsfall
därdenfördröjningenotillbörligtinnebärlidandefördjuret.
Märkvärdigtnogfinnsintenågrakravpåkompetensförviltrehabiliterareinskriveninågon
författning.Länsstyrelsen,somärgodkännandemyndighetharattgodkännaanläggningen.
Förettarbetedärdjurlidandeochvälfärdsproblemärsåcentralabordelagstiftningenvara
meralert.KFV‐RiksharuppvaktatSJVmedönskemålomförfattningsmässigregleringför
godkännande.
KFVönskarattutredningenåtminstonenämnerbehovetavutbildningiavlivningförlänssty‐
relsensgodkännandeavviltrehabiliterarerörandededjurarterrehabiliterarenfårtillstånd
attrehabilitera.
VitrorattensådanskrivelsekanökatrycketpåSJVattförfattningsmässigtkunnastyrabort
frånrehabiliteringen”godhjärtademänniskor”somidagtarinskadatviltochbehandlar”till
döds”.TyvärrvisasidagsådanbehandlingsomunderhållningpåTV.Ochtittareutananimal
bakgrundellerkunskaptargärnaintryckutanurskiljning.
Detskaslutligentilläggasattdetidagfinnsgodkändarehabiliteraresomintevillgåmedi
riksförbundetbl.a.pågrundavvårtkravpåkunskapiavlivning.Likasåfinnsdetgodkända
rehabiliteraresomintegenomgåttvårutbildning.
14.SverigesVeterinärförbundsdjurskyddskommitté
KalleHammarberg,Ordförande
Harintegåttigenomalladetaljer,fördethartidenintemedgivit,utanskaffatmigenbild
vaddethandlarom.Jagkaninteannatänattstrykaförstudienmedhårs.VisserligenärEU‐
förordningenihuvudsakinskränkttillslakteriochpälsdjursavlivningsverksamhet,menjag
tror(kanskefördomar)
attdetförmångaländeriEUändåkommerattbliettstortstegirätt
riktning.Eftersomförordningengodkännersträngarereglerharjaguppfattningenattfler
djurslagochområdensominnefattaravlivning,ochhanteringavdjurföreavlivningborde
kunnatasin,ellersådanutbildningförberedasiSverige.Åtminstone
såattmaterialetfinns.
NärdetgällerutbildningsmaterialethandlardetmycketomE‐utbildningvianät.Jagharliten
erfarenhetavdettamendetärnogbaraattinseattdetärtidensmelodi,somförmodligen
efternågonprövotidkanutvecklastillfullödigutbildning,dockdelsinteraktivtochdelstill‐
sammans
meddefysiskaträffarfördiskussionochverifieringochsynkroniseringavkunskap.
EfterkunskapsinhämtandeviaE‐utbildningkanenellerflerakursdagarmedföreläsningar,
genomgångarochdiskussionerändåbehövas.Kursinnehållkandiskuteras,menförstudiens
56
förslagärenbragrund.
Attdetskaskeutbildningdirektpåslakteriernaanserjagärsjälvklart,dåolikaslakterierhar
olikametoderochmöjligheteratthanteradjuren.Ochnatur ligtvisskautbildningenfokusera
pådenhanteringdjurenutsättsförfr.o.m.insamlingpågårdent.o.m.bedövning.Detärju
intesjälvaavlivandetsomärdjurskyddsproblematiskiSverige,detärhanteringensomföre‐
gårdetmomentet.
Enligtrapportenskafokusliggapådjurhanteringenpåslakteriet.Jagtyckeralltsåattdetska
utvecklastillattnåävendenlevererandegårdenochtransporter.AttE‐utbildningsmaterial
ävenfrånandraländerkanställastillförfogandeärbra.Dåharvimöjlighetattväljautdetvi
bedömersombästochäranpassningsbarttillsvenskaförhållanden.Kostnaderförframta‐
gandeavutbildningsmaterialkantillstoradelartasutavnäringen.
Detärocksåintressantattbakgrundentillenökadutbildningidjurvälfärdigrundenfokuse‐
raspåköttkvaliteteniendelländer.Detskanaturligtvisnämnasävenidensvenskautbild‐
ningen,mendetärintedärfokusskaläggas.
Någotjagsjälvfunderatöveriandrasammanhangärattdetintekrävsnågonutbildningför
attfåvaraslaktareiSverige.Detärdärförviktigtattdenpersonsomfårdjurskyddsansvaret
påslakteriernafårengedigenutbildning,fördekanhagjortfelbedömningariallaåritron
attdetärrätt.Harsjälvsettsådanasituationerettflertalgångervidmittslakteriarbete.Det
ärdärefterlämpligtattdendjurskyddsansvarigeskahaskyldighetattsedanutbildaberörd
slakteripersonallokalt.Trainingofthetrainers.
Vadgällerpälsdjurensaknarjagdennäraerfarenhetenochkunskapen.Därserjagdocksom
viktigtattSJV:sförfattningföljerdjurskyddslagen.Jaganserinteattsåärfalletidag.Omhan‐
teringochavlivningpåpälsdjursfarmerkanjagintet,menanserattalltsomkanförbättraför
pälsdjurenskatas.(Personligenanserjagattdendjurhanteringenistortbordeupphöra,
mendetharjagidagtyvärringetlagligtstödför).
DetutbildningsprogramförminkuppfödaresombeskrivsfrånDanmarkverkaregentligen
intefokuserapådjurensvälfärdutanmeravaraen
samvetsdämpareförbeslutandemyndig‐
heter.
Måletattdjurskyddsansvarigaskafåetthögtstatusdiskuteras.Visstärdetönskvärt,men
hur?Någratankaromdetta,senedan.
Transportsträckortillslakteritasuppnärdetgällerren.Detbordeävengällaövrigadjurslags
transporttillslakteri.Mingrundsyn(somdelasavde
jagpratatmedidjurskyddskommittén)
ärattdjurskaslaktaspånärmasttillgängligaslakterigodkäntfördjurslagetifråga.Mobila
slakterierochavlivningpågårdenmåstediskuteras.Tyvärrärdetvälsåattkostnadertalar
däremot.Menidéerkringsådanslakt/avlivningbörvärderas.
Vadgällerkunskaperförpersonersomiandra,ejingåendeiEU‐förordningen,djurhanter‐
ingar(t.ex.desomnämnspåsid28iförstudien)ärdetönskvärtattkunskapsmaterialtas
framävenhärocherbjudsdeolikayrkesgrupperna.L22kräverattallasomavlivardjurska
57
hakunskaperidettaochdenmetoddeanvänder(harinteL22tillgänglig,ärpårymmen,
menungefärsåstårdet,ochdetärbra).Deolikanäringarnabordesjälvataframprogram
somansvarigmyndighet(SJV)harattgodkänna.(Självutbildarjagviltrehabiliteraredärkun‐
skapiavlivningärenviktigdel.Utbildningsmaterialfinns.)
Projektgruppensförslagrörandedjurslagsomskaomfattasavutbildningenochämnesinne‐
hålletstöds,liksomskildautbildningsnivåerfördjurskyddsansvarigaochslaktpersonal.An‐
svarigmyndighetärsjälvklartSJV,menisamarbetemedSLV.Delegeringkanske.Samarbete
medSCAWstöds.
Examinationbörvarabredochomfattabådeteoriochpraktik.Svårighetsgradenskavara
sådanattbarakompetentaexaminandersläppsigenom.Omstatusetfördessatjänsterska
varahögt(setidigareformuleringar)krävsenexamenmedsvårighetsgrad,vilketdesökande
skavaramedvetnaom.Envälgenomförd"svår"examenskabetalasigävenlönemässigt.
Efterutbildningbörkrävasföratttjänstenskafåbehållas(haråterigen,förutommodernise‐
radkompetensvidbehov,attgöramedenhögstatustjänst).
Demailjagfåttidethärärendetfrånledamöteridjurskyddskommitténharingaavvikande
uppfattningarfråndenhärskrivelsen.Vihardockikommitténintehafttidattformelltdis‐
kuteraförslaget.Medmertidkanvipreciseravissaavsnittbättre.
15.DjurensRätt
LindaBjörklund,etologochLenaEngström,etolog
Synpunkterangående”Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning.
FörstudiemedanledningavEU‐förordning1099/2009”
DjurensRätthartagitdelavförstudienochharföljandesynpunkterattlämna:
‐Detärpositivtomensystematiskutbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannan
avlivningavdjur,arbetasfram.
‐DjurensRättstödjerlydelsenurprojektgruppensskrivelsetillEvaEriksson:”Viföreslåratt
manunderutredningenavdjurskyddslagstiftningenövervägerinförandetavettkompetens‐
kravförflermålgrupperändesomidagomfattasavEU‐förordningensamtettkravomatt
kompetensutvecklingenintefårskeenbartgenominternutbildning.”
Nedanföljersynpunktermedhänvisningtillsidorochpunkteriförstudienviombadstitta
på:
Utbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning.Förstudiemedanledning
avEU‐förordning1099/2009
2.2EU‐förordning1099/2009
Sid8:”Detansesnödvändigtattharmoniserareglernaförattkommatillrättameddetta1.”
58
Synpunkt:Vemellervilkaanserdet?Framgårintetydligtdådetstår”Detanses”.
Sid8:”Manbörkunnautvärderaeffektivitetenvidolikabedövningsmetoder,blandannat
genomattkontrolleraattbedövadedjurinteåterfårmedvetandetinnanavlivning.”
Synpunkt:”Man”ärvemdå?Ochskadetvara”bör”,ärdetinteettkravpådetiförordning‐
en?
Sid8:”Medettantalundantaggällerdennaförordningdeflestadjursomslaktaselleravli‐
vasförproduktion(livsmedel,ull,skinnochpäls)inomEU.”
Synpunkt:Tveksammatillomskrivningen”deflesta”stämmer.Gördetdetommanräknar
medfiskarochallaandradjursomdödasförproduktionutanföregåendebedövning?
Sid8:”Dettablirobligatorisktfrånochmed1januari2013.EnligtbilagaIViEU‐förordningen
omfattarkompetenskravenföljandeområdenförslakteripersonal:kunskapomdjursbiologi
ochbeteendeurettdjurvälfärdsperspektiv,hanteringochvårdavdjurinnandefixeras,fixe‐
ring,bedövning,bedövningsbedömning,länkningellerupphängningavlevandedjur,avblod‐
ningsamtreligiösslakt,idethärfalletslaktutanföregåendebedövning.”
Synpunkt:Betydervälinteattallslakteripersonalskahapraktiskkompetensihurmanslak‐
tarutanföregåendebedövning?Kantolkasså.
3.2Storbritannien
Sid11:”Pågrundavdeltagarnasolikakunskapsnivåerärdetviktigtattkursinnehålletvarken
ärförbasaltellerförtekniskt/akademiskt.”
Synpunkt:Detärviktigtattnivånläggssåattdesomgåttkursenharnåttönskadkunskaps‐
nivå.Dennivånmåstesättasutifrånvadsombehövsdjurskyddsmässigt,intefrämstutifrån
vaddeltagarnafrånbörjankan.
3.8Sammanfattningomvärldsanalys
Sid20:Mananserattbraköttkvalitetärettviktigtincitamentförattförbättradjurvälfärden,
någotsombörpoängterasävenidetsvenskautbildningskonceptet.
Synpunkt:Positivtomdetincitamentetkanledatillökaddjurvälfärd,mendetskaintefram‐
förassomhuvudorsakentillattförbättradjurvälfärden.Intealladjurvälfärdsförbättrande
åtgärderledertillbättreköttkvalitetellerökadekonomiskvinst.
Sid20:”Atthaendjurskyddsansvarig,vilketkommerattbliobligatorisktförstörreslakterier
idennyaEU‐förordningen,borgarintebaraförettbradjurskydd.Detkanocksåhöjaförtro‐
endetförsvenskanimalieproduktionhoskonsumenterna.”
Synpunkt:
Densistadelen”Detkanocksåhöjaförtroendetfördensvenskaanimalieproduk‐
tionenhoskonsumenterna”ärinterelevantisammanhangetochbörstrykas.
59
Sid20:”ErfarenheternafrånStorbritannienochSydamerikavisardockattdefysiskaträffar‐
na,inklusivedepraktiskamomenten,ärviktiga.”
Synpunkt:Ja,vitrorattdetärmycketviktigtmedfysiskaträffarochpraktiskamomentiut‐
bildningen.
Sid21:”ViföreslårattutbildningsmaterialetiSverigeskautvecklassomöppnaresurseroch
kompletterasmedhandböcker”
Synpunkt:Ettbraförslag.
Sid21:”Dettakanundvikasmedettbrett,enhetligtutbildningskonceptiSverigesombase‐
rasfrämstpåexternochcertifieradutbildning”
Synpunkt:Vihållermed.Detärmycketviktigtattdesomgerutbildningenochgodkännerär
ioberoendeställningengentemotdesomutbildarsigocherhållerkompetensbevis.
4.1.1Slaktochannanavlivningavhov‐ochklövdjur
Sid24:”Manvillförsäkrasigomattutbildningenförslaktpersonalochdjurskyddsansvarig
anpassastillbestämmelsernaiEU‐förordningenochvillpåsiktvillinföranågontypavex‐
ternutbildningidjurvälfärd(A.Lundell,pers.medd.).”
Synpunkt:Viuppfattardetsomliteotydligtvilka”Man”syftarpå.ÄrdetScan?
4.1.3Slaktochannanavlivningavren
Sid25‐26:”DetärdockoklarthurrenomfattasavEU‐förordningenskravpådjurskyddsan‐
svarigeftersomdjurslaget,enligtartikel17,intedefinierasidäggdjursenheter(K.Scherling,
pers.medd.).Jordbruksverketkommeratttaställningtilldetta.”
Synpunkt:DjurensRättanserattslaktavrenarocksåskaomfattasomkravetpådjurskydds‐
ansvarig.
4.1.6Konklusion
Sid26:”VidareanserviattenanpassningtillEU‐förordningensutbildningsriktlinjerävenför
sådanamålgruppersominteomfattasavkravetpåutbildningochkompetensbevisellerför‐
ordningenskravpålämpligkompetensinnebärengodmöjlighetattfåtillståndenbredut‐
bildningochdärmedgenerellförbättringavdjurvälfärden.”
Synpunkt:DjurensRättäravsammaåsiktochanserattdettaärmycketviktigt.
Detärinterimligtellertillräckligtattutbildningochkompetensbevisskullevaraobligatoriskt
endastfördenövervakandepersonalenochintedensomutförsjälvaavlivningenavpäls‐
djur.Utbildningenochkompetensbevisbörvaraobligatoriskävenfördesomutföravlivning.
60
4.2.3.2Djurslagiutbildningen
Sid28:”Projektgruppenharvaltutföljandedjurslagsomkananvändasiproduktionattingåi
utbildningen:Nöt,fårochget(sammagrupp),gris,häst,fjäderfä(hönsfågel,anka,gåsoch
kalkon),ren,hägnatvilt(inklusivestruts),hardjur(kanin),pälsdjur(minkochchinchilla).”
Synpunkt:DjurensRättanserattdetäravstorviktattutbildningenocksåomfattarkunskap
omslaktochannanavlivningavfiskar.
Sid29:”Välfärdsaspektenviduppfödningavvildafåglarharnyligenuppmärksammatsisam‐
bandmedJordbruksverketsremissochbörfinnasiåtankeinfördetfortsattautvecklingsar‐
betet.”
Synpunkt:Vihållermedomdetta.
Sid29:”RekommendationerföravlivningavodladfiskingårinteiEU‐förordningen(punkt6).
Personersomsysslarmedavlivningavfiskomfattasdärförinteavförstudien.Närfrågan
aktualiserasbörutbildningtilldennamålgrupputvecklas.”
Synpunkt:Viseringethinderi,ochvianserattdetärmycketangeläget,attfiskaringåriut‐
bildningenfrånstart,trotsattkravetintefinnsnuiförordningen.
Sid29:”Vimenarattreligiösslaktutanbedövningbörvaraenobligatoriskmodulförnöt,
småidisslareochfjäderfäförattvisaslaktpersonalenavsvensktköttproduktionsfördelar
jämförtmedutländsk.”
Synpunkt:Kanskebörslaktutanbedövningingåsomenobligatoriskmodulfrämstförattöka
kunskapenomattbedövningaccepterasavgrupperavmuslimer,vilketgördetmöjligtattha
halalslaktienlighetmedsvenskadjurskyddsbestämmelser,ochomvilkarutinersomgäller
försvenska,laglighalalslakt.
4.2.4.5Utvärderingavarbetsplats(effektanalys)
Sid33:”Projektgruppenföreslårattdeltagarnapåutbildningengörettkunskapsprovochen
utvärderingavsinarbetsplatsbaseradpådjurvälfärdsindikatorerföreocheftergenomgång‐
enutbildning.Manfårpåsåsättuppögonenförförhållandenapåsinarbetsplats.Detblir
ocksåettkvittopåvadmanlärtsigunderutbildningen
ochenindirektfeedbacktillutbild‐
ningsgivarna.Viföreslårattutvärderingenskavaraobligatoriskförerhållandeavkompe‐
tensbevis.”
Synpunkt:
Vityckerdetärettbraförslag.
4.2.4.7Utbildningstillstånd
Sid34:”Externutbildningminskarriskenförintressekonflikter,medaninternutbildningre‐
dankanfinnaspåplats,menisåfallbehöveruppgraderasochkvalitetssäkras.”
61
Synpunkt:Internutbildningfårinteersättaexternutbildning,menkanfinnassomviktigt
komplement.
4.3.2Utfärdandeavkompetensbevis
Sid36:”Övergångsbestämmelserfinnsbeskrivnaiartikel29,blandannatmöjlighetenförett
medlemslandattinomenbegränsadperiodutfärdakompetensbevistillpersonersomkan
visaattdeharminsttreårsrelevantyrkesverksamhet1.Projektgruppenavråderfråndetta
eftersomdetskullemotverkasyftetmedEU‐förordningen,nämligenattsäkerställaenhög,
standardiseradochövergripandekunskapsnivåochdärmedförbättraddjurvälfärdvidslakt
ochannanavlivning.Ensådankortsiktiglösningskulledessutomblimycketbesvärligattad‐
ministrera.”
Synpunkt:Vihållermediprojektgruppensavrådan.
16.DjurskyddetSverige
ÅsaHagelstedt,Generalsekreterare
DjurskyddetSverigevälkomnardentypavutbildningförslaktpersonalsomstudienföresprå‐
kar.Vivillsärskiltlyftaframnödvändighetenavutbildningidjursbeteende,åtminstoneför
relevantadjurslagochidedelarsombliraktuellaienslakterimiljö.
17.SvenskaDjurskyddsföreningen
LillemorWodmar,Generalsekreterare
SynpunkterpåUtbildningidjurvälfärdisambandmedslaktochannanavlivning
Allmännasynpunkter
SvenskaDjurskyddsföreningen(SDF)välkomnarförslagpåutbildningidjurvälfärdisamband
medslaktochannanavlivning.Vianserattförstudienärgrundligtutfördochprecissompro‐
jektgruppentyckerviattutbildningenböromfattagrupperdärkompetensbevisinteärobli‐
gatorisktochattdessagrupperbörinvolveraspåetttidigtstadium.SDFserävenfördelar
medattutbildningenpresenterasochutvecklas”mjukförpackat”.SDFhållerävenmedpro‐
jektgruppenomattutbildningenskallvarakvalitetssäkradochexternochvityckerattmani
skrivelsentillEvaErikssonbordehamarkeratdettatydligare.
Utbildningsmodulerna,Bilaga7‐16
Materialetvarrelativtsvårtolkat.Vidutskriftföljerinteallinformationiförstasamtsista
kolumnenmedvilketinnebärattmanfårförsökaattgåigenommaterialetviadatorn.
Viförmodarattdetlistadeinnehålletivarjemodulinnefattaralltunderdengivnamodulen.
ExempelundermodulenBedövningkommerdetiutbildningeningåävenoptimaltidmellan
bedövningochavlivningetc.
62
Omutbildningsmaterialetärlättåtkomligtsåbördetintevaranågotproblemförnågon
gruppattdeltainågonutbildningsmodulsomäravintresse.
IövrigtharSDFingakommentarertillutbildningsmodulerna.
63
Bilaga3
UtbildningtillDjurskyddsansvarig,lantbruksdjur(Animalwelfareofficertraining),inom
ramenförLangfordContinuingEducationUnit,BristolVeterinarySchool,Bristol,
Storbritannien*
www.awotraining.com
Längd:2dagar,totalt14timmar
Dag1
1.Introduktiontillutbildningen.The”redmeatcycle”.Bedömningsstruktur.
2.Varförbrysigomdjurvälfärd?Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Introduktiontilldjurskötselochdjurbeteende.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
4.Uppstallningtillfixering‐Introduktiontillstress,slaktkropps‐ochköttkvalitet.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
Dag2:
1.Kunskapommedvetslöshet.Introduktiontillmekaniskbedövning.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
2.Introduktiontillelektriskbedövning.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Effektivelektriskbedövning,olikametoder.Kontrolleradegas‐system.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
4.Introduktiontillslakt/nödslakt/religiösslakt.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
5.Avslutning,kurscertifiering.
*Översattfrånkursprogram.
64
Bilaga4
UtbildningtillDjurskyddsansvarig,fjäderfä(Poultrywelfareofficertraining),inomramen
förLangfordContinuingEducationUnit,BristolVeterinarySchool,Bristol,Storbritannien*
www.awotraining.com
Längd:2dagar,totalt14timmar
Dag1
1.Introduktiontillutbildningen.The”whitemeatcycle”.Bedömningsstruktur.
2.Varförbrysigomdjurvälfärd?Föreläsningar/gruppdiskussioner.
2.Avlivning/nödslakt,slaktkyckling.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Transport,hygien,avlastning.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
4.Uppstallningsmiljöoch‐rutiner.Upphängning/fixeringavlevandefågel.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
Dag2:
1.Elektriskbedövning/avlivning(lågfrekvens).Slaktkroppskvalitet.
Föreläsningar/gruppdiskussioner.
2.Elektriskbedövning(högfrekvens).Kalibreringavelektriskavattenbad.
Slaktkroppskvalitet.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
3.Effektivelektriskbedövning.Reservmetoder.Avlivning(manuell/automatisk).Modifierad
gasavlivning.Slakt.Föreläsningar/gruppdiskussioner
4.Mekaniskbedövning/nödslakt.Föreläsningar/gruppdiskussioner.
5.Avslutning,kurscertifiering.
*Översattfrånkursprogram
65
Bilaga5
Kursidjurskyddvidslakt(CursdeBenestaranimalal'escorxador),Katalonien,Spanien*
www.ruralcat.net/web/guest/cursos.ruralcat/‐
/journal_content/56_INSTANCE_ka9P/10136/18758
Längd:20tim.
Moduler
I.Kursguide
II.On‐lineversioneravhandböckermedinstuderingsfrågor
III.Översiktdjurvälfärd
Undervisningsmodul1:Djurkunskap
Undermoduler
1)Introduktion‐Djurkunskap.
2)Djursbehov.
3)Etologiochdjurensbeteende.
4)Djurvälfärdskonceptochutvärdering.
Undervisningsmodul2:Djurvälfärdideteuropeiskasamhället
Undermoduler
1)Introduktion‐Djurvälfärdideteuropeiskasamhället.
2)Djurskyddfrånsocialochekonomisksynpunkt.
3)Djurskyddslagstiftningen.
Undervisningsmodul3:Djursvälbefinnandeidendagligaverksamheten
Undermoduler
1)Introduktion‐Djursvälbefinnandeidendagligaverksamheten.
2)Djurskravpåvälfärd.
3)Djurshälsaochvälfärd.
66
4)Förflyttningochtransportavdjur.
IV.Särskildundervisningsmodul:Djurskyddvidslakt
Undermoduler
1)Ankomstavslaktdjur.
2)Välfärdviduppstallning.
3)Välfärdvidavlivning.
*Översattfrånkursprogram
67
Bilaga6
WSPA‐kursidjurvälfärdisambandmedslakt,Valdivia,Chile,110301–110303*
Längd:3dagar,totalt24timmar
Dag1
1.Denchilenskadjurskyddslagen‐Nuvarandestatus.Beteende,boskapochgris.
2.Hanteringavboskapochgris.
3.Uppstallning‐Miljöochstruktur,boskapochfår.
4.Fysisktskickvidankomstochnödslakt,boskapochfår.
5.Bedövningavboskapmedbultpistol,avblodningsteknik,boskap.
Dag2:
1.Elektriskbedövningavfjäderfä.
2.Avblodningsteknik,fjäderfä.
3.Elektriskbedövningavgris.
4.Utvärderingavbedövnings‐ochavblodningseffektivitethosgris.
5.Hanteringavfjäderfäunderinfångning.
6.Uppstallningsutrymmet‐Miljöochtemperatur.
Dag3
1.Köttkvalitet:gris,boskapochfjäderfä.
2.Gruppaktiviteter,diskussionerochpresentationer.
3.Kursutvärdering.
*Översattfrånkursprogram
68
Bilaga7
Institutionen för livsmedelsvetenskap 2011-03-21
Department of Food Science
Till
EvaEriksson
Förtillfälletgenomförsenförstudie”Behovs‐ochomvärldsanalysavutbildningidjurvälfärdisambandmed
slaktochavlivning”,somärfinansieradavSJVochsomskarapporterasislutetavapril(sebifogade
projektbeskrivning).Förstudienskabyggapåenomvärldsanalysavhurmanlagtuppliknandeutbildningari
Spanien,Storbritannienoch
Sydamerikasamtresulteraienöversiktöverutbildningensmålgrupperochhur
utbildningenlämpligenkandelasinimoduler.Resultatetdokumenterasienarbetsrapportsomockså
innehållerplanochbudgetförhuvudstudien.
Projektgruppenbeståravföljandepersoner:
‐AnneAlgers,SLU(projektledare)
‐JohanLindsjö(koordinator)
‐KristerScheerlingochLennart
Mårtensson,SLV
‐LottaBergochMatsSjökvist,SCAW
‐BirgittaLarsson,SLU
Viharunderförstudienuppmärksammatattbaratvåmålgrupperbehöverkompetensbevisisambandmed
slakt/avlivningenl.EU:sslakt‐ochavlivningsförordning(1099/2009,artikel21),nämligenslakteripersonaloch
personersomövervakaravlivningavpälsdjur.
Isambandmeddennaförstudie
stårdetklartattutbildninginomdettaområdebehövsochefterfrågasävenav
gruppersominteomfattasavobligatorisktkompetensbevis(sebifogadelistaöverpresumtivamålgrupper).
Vikonstaterarocksåattkompetensutvecklingenkanskeheltiformavinternutbildning,vilketvianser
problematiskt.
Viföreslårattmanunderutredningenavdjurskyddslagstiftningen
övervägerinförandetavettkompetenskrav
förflermålgrupperändesomidagomfattasavEU‐förordningensamtettkravomattkompetensutvecklingen
intefårskeenbartgenominternutbildning.
Medvänlighälsning
AnneAlgers
Postadress: Box 234, 532 23, Skara Postal address : P.O. Box 234, S-532 23Skara, Sweden
E-post: anne.algers@slu.se Mail address: anne.algers@slu.se
Telefon: 0511- 67 265, Mobil: 070- 67 26581 Phone Int.: +46(0)511-67265, Cell phone: +4670-6726581
Webb: www.lmv.slu.se Webb: www.lmv.slu.se
69
Bilaga8
Utbildningsmoduler,översikt (per djurslag, alla målgrupper)
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt:
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
(avblodning)
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
Bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slaktpersonal +
Renägare/
personal +
Ägare/personal,
hägnat vilt vid
avlivning, inkl. jakt
(ej kommersiell
slakt) -
Pälsdjurspersonal
vid avlivning :
Övervakande +
Övriga -
Personal som utför
kommersiell
70
gårdsslakt av
fjäderfjä/ kaniner,
<10 000 djur/år -
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion
(alla djurslag) -
Personal vid
Lantbrukstjänst ,
(avlivning) -
Transportörer -
Djurambulans-
personal -
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
Husdjurs-
rådgivare -
Officiella
veterinärer
/assistenter
(slakteri) -
Besättnings-/
Praktiserande
veterinärer -
Slaktfågel/Värp-
hönsproducenter/
personal -
71
Övr.husdjurs-
producenter/
personal -
Polis -
Brandkår -
Tågpersonal -
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
Jägare -
Viltrehabiliterings-
personal -
Personal vid
certifieringsorgan -
72
Bilaga9
Nöt, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
73
Djurambulans-
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Husdjurs-
rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer/
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
N
ötproducenter/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x x
74
Bilaga10
Får & Get, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x
x
Transportörer -
x x x x x x x x
x
48
75
Djurambulans-
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Husdjurs-
rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer
/assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Får/getproducenter/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x x
76
Bilaga11
Gris, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött-kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x x
77
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurambulans-
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Husdjurs-
rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Grisproducenter/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x
78
Bilaga12
Häst, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
Upphängning
Reservmetoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött-kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
ationellt
perspektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurambulans-
x x x x x x x
79
personal -
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer /
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Hästägare/
personal -
x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
80
Bilaga13
Fjäderfä, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Rekommenderade
moduler x
Ska ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Förvaring
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konse-
kvenser
Ekonomi
Kött-
kvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problem-
sökning
Religiös
slakt
Obedövad
vs.
bedövad
Sverige
& andra
länder
Ekologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Informa-
tion
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X X
Personal som utför
kommersiell
gårdsslakt av
fjäderfjä,
< 10 000 djur/år -
x x x x x x x x
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x
x
81
Slaktfågel/Värp-
hönsproducenter
/personal -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x x x
Officiella
veterinärer/
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-/lant-
bruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x x x
82
Bilaga14
Ren, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Avlastning
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetarskydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapenkunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetarskydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Köttkvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problemsökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Renägare/
personal -
x x x x x x x
Ägare/personal,
hägnat vilt vid
avlivning, inkl. jakt
(ej kommersiell
slakt) -
x x x x x x x
83
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x
Officiella
veterinärer /
assisstenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
84
Bilaga15
Hägnat vilt, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Förvaring
Drivning
Uppstallning
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård
& underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött-kvalitet
Skador/
Kod 42
Riktad
problem-
sökning
E
kologisk
slakt
Ekologisk
vs.
konven-
tionell
slakt
Besättnings-
avlivning
Handlings-
plan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Ägare/personal,
hägnat vilt vid
avlivning, inkl. jakt
(ej kommersiell
slakt) -
x x x x x x x
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x x
Personal vid
x x x x x x
x
85
Lantbrukstjänst
(avlivning) -
Transportörer -
x x x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinär -
x x x x x x x x x
Rådgivare -
x x x x x x x x
Officiella
veterinärer/
assistenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings-/
praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Tågpersonal -
x
x x x x x x
Personal vid
husdjurs-
/lantbruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
86
Bilaga16
Kanin, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Förvaring
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetarskydd
Lagstiftning
Slakt/avliv-
ning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2,
882/2004,
854/2004,
L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Länkning/
upphängning
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapenkunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetarskydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, in-
redning och
utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Kött- och
pälskvalitet
Skador/
kod 42
Riktad
problemsökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Slakt/av-
livning,
intern
atio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Slakteripersonal +
X X X X X X X X
Personal som utför
kommersiell
gårdsslakt av
kaniner, < 10 000
djur/år -
x x x x x x x x
Personer som utför
hemslakt för
privatkonsumtion -
x x x x x x x x
87
Kaninproducenter/
personal -
x x x x x x x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x
Officiella veterinärer
/ assisstenter
(slakteri) -
x x x x x x x x
Besättnings- /
Praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x x
x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x
88
Bilaga17
Pälsdjur, Målgrupper översikt
Målgrupper/
Utbildnings-
moduler
Kompetensbevis
obligatoriskt +
Kompetensbevis
ej obligatoriskt -
Baspaket
(Moduler som ska
ingå för kompe-
tensbevis) X
Föreslagna
moduler x
Bör ingå i alla
utbildningar x
Biologiska
principer
Beteende
Sinnen
Medvetande
Stress
Lidande
Välfärd
Etik
Hantering
Förvaring
Vård
Sjuka &
skadade djur
Stallklimat
Arbetar-
skydd
Lagstiftning
Avlivning
(1099/L22)
Kontroll-
myndighet:
(L1, L2, L44)
Bedövning
Fixering
Utrustning
Metoder
Bedövnings-
kvalitets-
kontroll
Reserv-
metoder
Vapen-
användning
Vapen-
kunskap
Vapenvård &
underhåll
Placering
& riktning
Arbetar-
skydd
Avlivning
Utrustning
Metoder
Avlivnings-
kvalitets-
kontroll
Kvalitet
Egenkontroll
Revision
Transparens
Akut &
långsiktigt
underhåll av
lokaler, inredning
och utrustning
Välfärds-
indikatorer
Konsekvenser
Ekonomi
Pälskvalitet
Skador
Riktad
problem-
sökning
Besättnings-
avlivning
Handlingsplan
Metoder
Välfärd vs.
sjukdoms-
kontroll
Djurägar
-
kontakt
Information
Tillväga-
gångssätt
Djuräg
ar-
reaktion
Av
livning,
internatio-
nellt
pers
pektiv
Svenska
vs.
intern
atio-
nella för-
hållanden
Pälsdjurspersonal
vid avlivning:
Övervakande +
Övriga -
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
X
x
Djurskydds-
handläggare/
länsveterinärer -
x x x x x x x x x
89
Rådgivare -
x x x x x x x x x
Besättnings- /
praktiserande
veterinärer -
x x x x x x x x x x
Polis -
x x x x x x x
Brandkår -
x x x x x x x
Personal vid
husdjurs-
/lantbruksskolor -
x x x x x x x
Jägare -
x x x x x x x
Viltrehabiliterings-
personal -
x x x x x x
Personal vid
certifieringsorgan -
x x x x x x x x x x x