No full-text available
To read the full-text of this research,
you can request a copy directly from the author.
Från eurokratspråk till klarspråk. Om klarspråk i EU-texter med utgångspunkt i en svensk översättning av L'avenir de la politique de cohésion.
Abstract
Detta examensarbete består av två delar, dels en översättning av en EU-relaterad text, dels en analysdel där översättningsproblem knutna till klarspråk diskuteras. Analysdelen består i sin tur av en textanalys av källtexten och en fördjupning i ett antal klarspråksfrågor som aktualiseras i översättningen. En av slutsatserna är att översättningens potentiella kvalitet i viss utsträckning är avhängig av källtextens kvalitet och komplexitet, och i vissa fall finns därför, i någon mån, en begränsning redan på källtextnivån. Vidare visas att en något friare överföring (än vad praxis är i den aktuella diskursen) kan vara till fördel för översättningen. Slutligen hävdas att textlingvistiska bearbetningar är ett bra sätt att öka läsarhänsynen och höja klarspråksfaktorn, samt att idiomaticitet är nära förbundet med klarspråk.
... Klarspråk i EU-översättningar har varit föremål för flera mindre undersökningar i form av examensuppsatser (t.ex. Parès 2002, Persson 2006, Prats Nielsen 2010, som visat att EUtexterna skiljer sig från inhemska myndighetstexter när det gäller sådana textuella aspekter som brukar ses som viktiga ur klarspråkssynpunkt. Det gäller t.ex. ...
Klarspråksarbete har en lång tradition i Sverige och sedan EU-inträdet har kravet på begripligt språk riktats även mot de svenska EU-översättningarna. Flera studier har dock visat att de möter klarspråkskraven i lägre utsträckning än inhemska myndighetstexter. Men vi vet inte varför, eftersom få har studerat processen bakom översättningarnas tillkomst. Målet med denna under-sökning har därför varit att kartlägga denna process, och hur förutsättningarna för klarspråks-arbete ser ut inom den. Undersökningen baseras på fältobservationer, intervjuer och granskade översättningar. Resultaten visar att den varierade mottagargruppen gör det svårt att följa klarspråksråd om att anpassa texten till läsarens bakgrundskunskaper, att översättningarna måste betraktas som EU-texter snarare än svenska texter, samt att begreppet klarspråk delvis omtolkats på de studerade enheterna. Dessa resultat visar på aspekter som är relevanta även för klarspråksarbete i nationella sammanhang, och väcker frågor bl.a. om vilka ytterligare insatser som kan hjälpa oss nå målet att göra lagstiftningen begriplig för allmänheten, och om vad begreppet klarspråk bör omfatta.Abstract:It has long been expected that public texts from Swedish authorities be written in plain language, and since Sweden’s entry into the EU, such expectations have also applied to Swedish translations of EU documents. Several studies have shown that these translations fulfil such expectations to a lesser extent than do domestic texts; since only a few studies address the process behind these translations, however, the reason for this outcome gap is unknown. The aim of the present study, therefore, is to map this translation process, and the conditions within it for producing plain-language work. This study is based on field observations, interviews, and revised translations. The results show that the diversity of the recipients makes it difficult to apply recommendations vis-à-vis adapting a text to readers’ previous knowledge, that the translations should be considered EU texts rather than Swedish texts, and that the concept of ‘plain language’ is often interpreted differently than is the case in the translation units studied. These results point also to certain relevant aspects in plain-language work in national settings too; they raise quest-ions, for example, about the other steps by which we can make legislation accessible to the general public, and about what plain language should actually look like.
ResearchGate has not been able to resolve any references for this publication.