Content uploaded by Lalla Thord
Author content
All content in this area was uploaded by Lalla Thord on Mar 28, 2015
Content may be subject to copyright.
Naturupplevelsens betydelse i vården
En studie på en kvinnoklinik vid ett svenskt centralsjukhus
Del III
Lalla Thord
Ingrid Ainalem
Enheten för strategisk
kvalitetsutveckling
Region Skåne
Mars 2015
2
Författare
Lalla Thord är leg. sjuksköterska med magisterexamen i konstvetenskap. Hon är utbildad konstnär
och har konstnärlig verksamhet. Hennes kliniska erfarenhet är infektionssjukvård och palliativ vård i
Sverige och utomlands. Hon startar och driver kultur/naturprojekt inom skola och sjukvård.
Ingrid Ainalem är leg. distriktssköterska, med magisterexamen i palliativ vård och arbetar som
utvecklingsstrateg på Enheten för strategisk kvalitetsutveckling i Region Skåne. Hon har lång
klinisk erfarenhet av barnhälsovård, primärvård och palliativ vård liksom att handleda och vara
programansvarig för förbättringsprogram inom vård och omsorg.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 5
BAKGRUND 6
Historisk bakgrund 6
Samspelet natur och hälsa 6
Natur och andlighet 7
Vårdmiljöns betydelse 8
Omvårdnadsteoretiker och vårdmiljö 10
Fynd från föregående studier på samma avdelning 10
SYFTE 12
METOD 12
Urval 12
Datainsamling 13
Genomförande 13
Data analys 14
RESULTAT 14
RESULTATDISKUSSION 20
METODDISKUSSION 23
SLUTSATSER 23
FRAMTID 24
LITTERATURLISTA 26
BILAGOR
4
SAMMANFATTNING
Vårdmiljöns inverkan har i forskning visats vara betydelsefull, därför är det viktig att sjukhusmiljön
främjar patienter och personal. För att förbättra en traditionell vårdavdelning utplacerades olika
naturinslag eftersom naturen har en känd lugnande och stärkande effekt.
Syfte: Att studera naturens betydelse för patienter och personal, betydelsen av naturinslag på
vårdavdelningen samt deras önskemål för att öka välbefinnandet.
Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av 10 patienter och 6 personal. Kvantitativa och
kvalitativa mätningar gjordes. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av statistik och
kvalitativ deskriptiv innehållsanalys.
Resultat: Naturinslag är betydelsefulla för båda grupperna. Det inbjuder till andra samtalsämnen,
underlättar mobilisering, inger lugn samt visar omsorg om patient och personal. Gemensamma
önskemål till förbättring är mer naturinslag, mer tid för samtal och fler personal. Engagerade chefer
och kortare arbetstider. Större kulturellt utbud och bättre städning. Naturinslagen blir ett stöd i
omsorgen och möter ett andligt behov.
Slutsats: Naturen har en betydelse för alla. Naturinslag gör att vårdmiljön blir en resurs för både
patient och personal. En inspirerande och kostnadseffektiv åtgärd som kommer många till godo.
Brist på ledarskap och omorganisationer skapade frustration och besparingar ledde till nedskärningar
trots personal och patienters protester.
Nyckelord: vårdmiljö, omvårdnad, natur och hälsa.
ABSTRACT
Summary: Research has shown that a positive ward environment is valuable for both patients and
staff. To this end, reproductions of natural beauty were placed in a traditional hospital ward, since
such positive experiences have well-known calming and strengthening effects.
Aim: To study the importance of reproductions of natural beauty in the ward for patients and staff
and to find out their wishes for improving their feelings of well being.
Method: Qualitative semi structured study, interviewing 10 patients and 6 staff. Quantitative and
qualitative measurements were carried out. The collected material was analysed, using statistical and
qualitative content analyses.
Results: Reproductions of natural beauty were important for both groups, leading to more positive
discussions, facilitating mobilisation, providing a calm and caring atmosphere both patients and
staff. Common wishes for improvement were; more reproductions of natural beauty, more time for
5
discussions, more staff, increased involvement of the working chiefs, shorter working time, more
cultural activity and better tidying up. Reproductions of natural beauty become a support in caring
and meet spiritual needs.
Conclusion: Nature has a meaning for everyone. Natural Elements enables healthcare environment
to become a resource for both patients and staff. An inspiring and cost effective measure, which can
benefit many people. Lack of leadership and reorganization created frustration and savings led to
cuts in spite of the staff and patients' protests.
Keywords: ward atmosphere, health care, nature and health, wellbeing
INTRODUKTION
Naturens lugnande och stärkande effekt (Grahn 2009) gör den lämplig som inspiration i en
stressfylld och känslig miljö som på sjukhus. Historiskt sett har naturen ingått som en del i en
läkande process, men under 1970-talet slog det rationella tänkandet igenom och dominerade
arkitekturen. Sjukhusen byggdes som rationella, effektiva och funktionella enheter. Det estetiska
tänkandet och vårdmiljön som en läkande del i sjukdomsprocessen fick stå tillbaka. Det är i dessa
lokaler som större delen av dagens patienter vårdas.
Trots forskningsresultat (Grahn & Stigsdotter 2010) som påvisar naturens läkande och lugnande
effekt är naturen inte integrerad i dagens sjukvård. Anledningen är bland annat brist på kunskap,
engagemang, finansiering och tid. Vi som utförde studien ansåg vårdavdelningen som ovärdig för att
vårda svårt sjuka och genomförde ett förbättringsarbete som vi finansierade externt efter
sjukhusledningens godkännande. Min idé var att föra in naturinslag på avdelningen och studera dess
inverkan på patienter och personal. Naturen känner alla igen och dess estetik kunde göra vårdmiljön
värdig och till en resurs. Personalen var mycket entusiastisk och tillsammans förändrade vi
avdelningen i linje med forskning, patienter och personalens önskemål. Vi gjorde kontinuerliga
enkäter för att se att vi var på rätt väg.
Nu har tre år passerat och studien är avslutad. Ambitionen var att förbättra avdelningen och att
studera den. Min önskan är att andra i slitna vårdmiljöer kan få inspiration och att man med relativt
enkla medel kan föra in naturen i vårdmiljön. Det behöver inte vara storslaget för att det ska ha en
stor betydelse. Att man visat omsorg och att man tillsammans vill förbättra betyder mycket.
Dessutom har naturen en speciell betydelse för alla människor, vilket gör att alla kan tillgodogöra
6
sig något i den. För en sjuk människa att känna hopp och få njuta, för en personal att se något
vackert och få känna att den är betydelsefull är egentligen något ganska självklart men tyvärr
kraftigt beskuret i besparingsåtgärder. Omsorg borde inte ha en prislapp, den borde ha ett självklart
orubbligt värde mellan människor.
BAKGRUND
Historisk tillbakablick
Att se naturen som en självklar helande kraft i människans liv har följt genom läkekonstens historia
inom indiska Ayerveda, traditionell Kinesiskt Medicin och Antikens Grekland.I Grekland vårdades
sjuka i tempel omgivna av konst, musik och vackra trädgårdar.
Medeltidens kloster utvecklade läkekonsten och trädgårdarna var centrala för odling av
medicinalväxter. Under 1700- och 1800-talet byggdes sjukhus utanför städerna, vackert belägna i
parklika miljöer för att erbjuda patienter frisk luft och promenader. Läkarna såg naturen som en
läkande kraft och uppmärksammade vikten av rent vatten och frisk luft. Genom industrialiseringen
under 1900-talets mitt gjorde den tekniska utvecklingen sitt intåg. För att möta behovet och effektivt
ta tillvara resurser, byggdes under 1960- och 70-talet flertalet av dagens storsjukhus centralt i
städerna. Den biomedicinska utvecklingen prioriterades och mycket kunde botas eller lindras, men
många av patientens andliga behov fick stå tillbaka.
Samspelet natur och hälsa
Vårt förhållande till naturen och dess betydelse för välbefinnandet finns det flera teorier om.
Miljöpsykolog Roger Ulrich evolutionsteori bygger på att en genetiskt betingad benägenhet
utvecklats som gör att vi föredrar vissa miljöer. De miljöer som sänker stress och ger återhämtning
(mätt med objektiva värden) är öppna gräsbevuxna landskap med gles vegetation och vatten i
bakgrunden (Ulrich 1999). Ulrich’s Stress Reduction Theory har i ett flertal studier visat att
återhämtning sker snabbare när man ser naturmotiv än urbana bilder (Ulrich et al. 1991; Ulrich,
1979, 1981, 1993).
Hur vi påverkas av vår omgivande miljö och hur vi bearbetar den studerar Rachel och Stephen
Kaplan i USA. Naturen är den miljö som visat sig vara mest restorativ av alla miljöer (Kaplan &
Kaplan, 1989). Kaplans teorier utvecklades av Marcus och Barnes till designteori, en grund för
7
Healing Gardens. Trädgårdar i sjukhusmiljö har visat sig ge ökat välbefinnande och en högre
tillfredsställelse med vårdens kvalitet överlag (Marcus & Barnes 1995, 1999; Sherman et al., 2005).
Hos personal har man sett att sjukhusträdgårdar reducerar stress, ökar arbetstillfredsställelsen och
gör det lättare att behålla och rekrytera personal. (Marcus & Barnes, 1995; Sherman et al., 2005;
Whitehouse et al., 2001).
Grahns Supporting Environment Theory/SET grundas på att människan har utvecklats nära naturen i
en fysisk, social och kulturell interaktion. För att utvecklas fysiskt och mentalt behövs en stöttande
omgivning och beroende av sinnesstämning väljer man naturmiljöer som motsvarar behoven just för
den stunden. Naturmiljön kan alltså inta rollen som terapeut. Mer om Granhs teorier finns att läsa i
de två föregående studierna, Natur i vården (2013, 2014).
Generellt kan man säga att många studier visar på naturens restorativa effekter. Tillgång till
grönområde sänker stress (Stigsdotter & Grahn, 2003); stärker självförtroende och humöret (Barton
& Pretty, 2010); höjer livskvalitén (Norman et al., 2010); förkortar vårdtid på sjukhus (Jerstad &
Stelzer, 1973; Ulrich 1984); sänker stress (Baum, Singer & Brunberg, 1982; Ulrich et al., 1991);
aktiverar det parasympatiska nervsystemet (Ulrich, Dimberg & Driver, 1991; Annerstedt 2011);
ökar välbefinnandet, förstärker självuppfattning, självkänsla och självförtroende (Wright, 1983).
Minskar plågsamt obehag vid cytostatikabehandling hos patienter genom Virtual Reality (Schneider
et al., 2007).
Med magnetröntgen kan man registrera vilka delar i hjärnan som aktiveras när man ser olika
naturbilder. Öppna landskap, hav och andra rofyllda miljöer aktiverar delar för självreflektion och
empati (Pheasant et al., 2008; Kaplan & Kaplan, 1989; Van Overwalle 2009).
Vi har levt en mycket kort tid i urban miljö, men vårt reaktionsmönster styrs av samma delar i
hjärnan som hos stenåldersmänniskan. Mer stimuli och stress än tidigare leder till att
kardiovaskulära sjukdomar, övervikt samt psykisk ohälsa ökar. Enligt WHO står dessa
sjukdomsområden för störst ökning fram till 2020.
Natur och andlighet
I den industrialiserade världen har de traditionella troslärorna tappat fotfäste och i Sverige har
naturen till stor del ersatt kyrkan och blivit en plats för det andliga sökandet. Naturens variation av
8
årstider, väder- och ljusskiftningar är något som vi känner igen med våra sinnen. När vi kommer i
kontakt med dem väcks associationer och minnen som vi kan bearbeta och reflektera över. Naturens
variation erbjuder möten med våra olika känslostämningar, vilket hjälper och stärker oss att komma
vidare (Ottosson, 2007; Grahn & Stigsdotter 2010). Forskning visar att naturen ger en positiv
hälsoeffekt eftersom den är så varierad och kan möta människans olika känslolägen. Dessutom är
naturen genetisk bekant. Naturen är en plats för andlighet för många, därför är det viktigt att det
finns möjlighet att knyta an till naturen i en sjukhusmiljö. Naturinslag kan väcka associationer som
uppstår i naturen där känslan av att ingå i ett större sammanhang kan skänka tröst och hopp. En
genomtänkt fysisk vårdmiljö kan minska patientens ångest, otrygghet och smärta och främja känslan
av kontroll, sociala interaktioner, välbefinnande och integritet.
Det finns teorier om att när man blir äldre eller hamnar i en svår situation i livet, en kris, så blir
upplevelsen av tid, evighet och ursprung starkare (Tornstam 1997). Sjöberg och Hugosson (1995)
beskriver att för svårt sjuka förändras livsvillkoren och existentiella frågor kommer närmare.
Andliga och existentiella frågor är viktiga för patienten och McClain et al. (2003) beskriver
andlighet som en drivkraft som ger livet en mening.
Naturen har även en stor betydelse för de människor som inte har någon religion som de bekänner
sig till (Bråkenhielm 2005).
Vårdmiljöns betydelse
När en människa insjuknar och blir inlagd på sjukhus sker en påverkan fysiskt, psykiskt och andligt.
Vårdrummet som patienten vistas i blir betydelsefullt. Rummet är alltså inte enbart en plats där
vården ges, utan det är en del i vården. Är vårdmiljön inte prioriterad uppstår en diskrepans med det
som man definierar som god omvårdnad.
De intryck som sjukhusmiljön ger inverkar på patientens välbefinnande (Rowland & Noble, 2008).
Flera studier har visat att vårdmiljön är viktig för hur patienten uppfattar vården. En smutsig och
rörig miljö på patientrummet ingav patienterna en känsla av försämrad vårdkvalitet (Edvardsson och
Sandman, 2005). Om miljön på en avdelning är slarvig kan patienterna tolka det som att de inte är
särskilt viktiga (Fridell 1998).
Symbolik finns även i vissna blommor och en tomt gapande krok på väggen (Edvardsson, Sandman
9
och Rasmussen 2006). Patienter har beskrivit att om vårdmiljön skapade osäkerhet och rädsla så var
det avgörande hur de upplevde välbefinnande under vårdtiden (Williams & Irurita, 2005, Caspari et
al., 2006; Douglas & Douglas, 2004). Den fysiska miljön påverkar alltid en del i det som sker
mellan människor eftersom den är ständigt närvarande (Fridell, 1998).
Studier har visat att patientens upplevelser av vårdkvalitet och deras tillfredsställelse med
vårdkvalitet kan påverka hälsoresultat (Crow, et al., 2002; Wilde Larsson & Larsson, 2009). En
tillgängligt utformad miljö ger möjlighet för patientens egna val och därmed känslan av
självständighet.
Caspari (2009) studerar estetik i vårdrummet och ser ett samband mellan estetik och etik. Detta kan
ta uttryck i att en patient känner sig kränkt av att placeras i en oestetisk omgivning eller bli likgiltigt
bemött. Ett holistiskt synsätt med en evidensbaserad vård kräver en estetisk miljö och vård hävdar
hon.
Miljöpsykolog R. Ulrich visade i sin studie 1984 att det räcker att se natur för att må bättre. Om man
inte kan erbjuda utsikt kan ett konstverk med naturmotiv bli en viktig detalj i sjukhusmiljön
(Rowlands & Noble, 2008; Douglas & Douglas 2003). Naturmotiv kan hjälpa att flytta fokus från
patientens egen situation för en stund, vilket är betydelsefullt för återhämtning (Douglas & Douglas,
2003; Edvardsson et al., 2006; Caspari, 2009).
För att förbättra vårdarkitektur och vårdkvalitet arbetar man forskningsbaserat inom
arkitekturutbildningen med evidensbaserad design (EBD). Vårdmiljöns betydelse och hur den kan
förbättras studeras tvärvetenskapligt och 2001 bildades The International Academy for Health and
Design av professor Dilani. Detta för att stimulera forskning och utveckling inom områden som
kultur, design och hälsa.
Vårdutveckling omfattar även vårdmiljön. Paul Betalden menar att de som arbetar inom vården har
ett ansvar att utveckla och förbättra sin verksamhet. Det är en snabb och komplex utveckling av
olika behandlingar, medicinsk apparatur, arbetssätt och vårdens processer. Detta sammantaget med
de olika verksamheternas professioner och att målgruppen för utvecklingsarbetet är personer som är
svårt sjuka och funktionsnedsatta. Det är en målgrupp som är i underläge och har svårt uttrycka
förbättringsåtgärder (William & Stoltz 2006). Det kräver därför en lyhördhet för patientens
individuella behov och hur det kan mötas.
10
Omvårdnadsteoretiker och vårdmiljö
Flera omvårdnadsteoretiker har betonat miljöns betydelse. Florence Nightingale betonade både
miljön och naturens betydelse i Notes on Nursing (Nightingale 1969). Hon såg miljön som central
och betydelsefull för patientens välbefinnande och tillfrisknande. En länk mellan estetik och hälsa.
Nightingale liksom Watson (1999) hade ett holistiskt synsätt på människan. Patienter har
individuella behov därför är det viktigt med en grund som består av en ren, estetisk och tilltalande
omgivning för att förbättra välmående hos patienten.
Ett vårdvetenskapligt perspektiv som J. Watson och M. Rogers delar är att människan påverkas av
den fysiska miljön varken hon vill det eller inte.
Martinsen (2006) filosof och omvårdnadsteoretiker betonar människans ömsesidiga beroende av
varandra vilket blir tydligast då vi är utsatta som vid sjukdom eller funktionsnedsättning. Hon
beskriver att om rummet upplevs som tilltalande så känner patienten i sin tur en värdighet. En liten
omtanke i interiören kan ha mycket stor inverkan på patientens upplevelse.
Fynd från föregående studier på samma avdelning
Studie del I
Syftet med studien (2013) var att studera naturfotots inverkar på välbefinnandet, patienter och
personals val av naturmotiv (i ett urval av sex motiv) och naturens betydelse. Vidare studerades
patienter och personals upplevelser av vårdrummet, dess betydelse och på vilket sätt man kunde
göra vårdrummet till en resurs genom att inspireras av naturen.
Metod: Foto med naturmotiv placeras ut till patienter och personal under interventionsmånaden
oktober 2012. Kvantitativa och kvalitativa värden insamlades och presenteras i studien
Naturupplevelsens betydelse i vården. Enkät med öppna och slutna frågor besvarades av 47
personer. (Personal= 12, patienter= 35). Det insamlade materialet har bearbetats med beskrivande
statistik och innehållsanalys och sammanfattas i Naturupplevelsens betydelse i vården Del 1
http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/Rapporter/Naturupplevelsens_betyde
lse_i_varden_bilagor_20130527.pdf
Resultatet av denna studie ligger i linje med forskningen inom området. Studien visade att naturen
11
är en viktig kraftkälla för både patienter och personal. Alla respondenter ansåg att välbefinnandet
ökade av att vistas i naturen. Naturfoto på avdelningen ansågs generellt som en god idé. Patienterna
föredrog skogsmotiv och personalen föredrog motiv med stilla vatten, vilket ligger i linje med
Grahns (2004) teori. Personalen var stressad och måste snabbt kunna läsa en bild och ett stilla vatten
har ett klart bildspråk samt inger lugn. Skogsmotiv speglar miljöer som personer söker sig till för
återhämtning och för att vara i fred för att hämta kraft. Bildtolkningen kräver mer tid och patienterna
berättade att de kunde titta på skogsbilden i timtal och hela tiden se nya saker. Det framgick att det
är viktigt att själv välja vilket motiv man vill se på och kunna byta när man önskar. Av enkäterna
framgick att grupperna ansåg det var betydelsefullt hur det såg ut i vårdmiljön och att det uppfattade
vårdmiljön som otrivsam och eftersatt.
Studie del II
Syftet med studien (2014) var att studera om upplevelsen av naturinslag kan sänka upplevelsen av
stress hos patienter och personal. Naturens betydelse hos dessa grupper samt på vilket sätt
vårdmiljön kan förbättras med naturen som inspiration.
Fler naturinslag placerades på avdelningen i linje med forskning samt patienter och personals
önskemål. Krukväxter och naturbilder på alla rum samt tre akvarier installerades. En vägg
omvandlades till en gallerivägg för personalens naturbilder. Detta för att engagera personal samt
inbjuda patienterna till en promenad i korridoren. Textilier byttes ut till ljusa och naturinspirerande
mönster vilket skapade ett homogent intryck.
Under interventionsmånaden oktober 2013 gjordes mätningar av kvantitativa och kvalitativa värden
som presenteras i studien Naturupplevelsens betydelse i vården Del II.
http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/Rapporter/Naturupplevelse_i_varden
_2014.pdf
Metod: Enkät med såväl slutna som öppna frågor till patient, personal och besökare vilket gav 64
respondenter. (personal=14, patienter=37, besökare=13). Det insamlade materialet har bearbetats av
beskrivande statistik och innehållsanalys.
Resultat: Arbetsmiljön upplevdes som lugnare och trivsammare, övertid och sjukfrånvaro sjönk
samt det blev lättare att rekrytera personal. Patienter, personal och besökare uttryckte att naturinslag
12
i vården är betydelsefulla och kan ha en läkande effekt. Alla uttryckte att naturen är viktig då den
gav lugn och hopp. Patienter och besökare önskade musik, mer färg och fler växter. Personal
önskade fler naturfoton för att växla motiv samt fler växter.
SYFTE
- Att studera naturens betydelse för patienter och personal.
- Att studera betydelsen av naturinslag på avdelningen för patienter och personal.
- Att sammanställa patienter och personal önskemål för ökat välbefinnande.
METOD
Urval
Studien inleddes hösten 2012 och därefter gjordes mätningar oktober 2013 samt 2014. Den
genomfördes på en kvinnoklinik byggd på 1970-talet som är orenoverad. Patienter vårdas för bröst-
och gynekologisk cancer samt efter prolapsoperationer. Övervägande delen av patienterna var
kvinnor men några få män vårdades för malignt melanom eller bröstcancer. Avdelningens hade 15
patienter under vardagar samt 8 patienter under helgdagar. Sju enkelrum, ett dubbelrum samt tre
stycken fyrsalar. På avdelningen finns två små balkonger samt en terrass. Personalen bestod av ca 25
sjuk- och undersköterskor samt avdelningschef. Knutna till avdelningen var dessutom en kurator, ett
chefsstöd, en sjukgymnast, läkare samt två administratörer.
Sedan föregående mätning (del II oktober 2013) har alla chefer från avdelningschef upp till
sjukhusledning bytts ut, även omfattande omorganisationer har skett inom regionen. Sommarens
många överbeläggningar ledde till att skyddsombudet gjorde en 6:6 a-anmälan. Den görs till
arbetsmiljöverket när man har ett arbetsmiljöproblem och att patienternas säkerhet inte kan
garanteras.
En besparingsåtgärd är att ta bort alla akvarier, växter samt dagstidningen efter studiens slut. Detta
har efter besked i början av oktober 2014 upprört både patienter och personal. ”Naturgruppen” som
13
ansvarade för förbättringsarbetet av vårdmiljön är upplöst eftersom några slutat och de som är kvar
inte har tid.
När denna studie gjordes oktober 2014 fanns fyra väggtapeter, tre akvarier, växter i korridor samt
personalens naturfotografier. Ett palliativt rum fanns med ett strandmotiv från Österlen som
väggtapet. Ett akvarium, tv med DVD spelare samt filmer fanns kvar. Textilierna hade ljusa färger.
När rummet var ledigt ställdes dörren upp så att patienterna kunde titta på tv eller få en stunds
avskildhet (bilaga 1). Alla patienter hade fått ett välkomstbrev där det framgick att naturen är en
viktig del i vårdmiljön (bilaga 2).
Datainsamling
Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie på vårdavdelningen av
patienter och personal. Intervjuerna bestod av tre frågor: Naturens betydelse, betydelsen av
naturinslag på avdelningen samt önskemål om förbättringar för välbefinnandet.
Statistik över antal patienter, vårdtillfällen, vårddagar, genomsnittlig vårdtid, läkemedelskostnad,
övertid och sjukfrånvaro samlades in från ekonomiavdelningen.
Genomförande
Avdelningschefen informerades om studiens syfte, antal intervjufrågor samt innehåll, antal deltagare
och under vilken tidsperiod intervjuerna planerades. För att skydda deltagarens identitet har
personuppgifter uteslutits. Frågorna utformades så att varken ålder eller kön kunde utläsas.
Skriftlig information lämnades i personalrummet om studiens syfte samt kontaktuppgifter till Lalla
Thord om man önskade delta i studien (Bilaga 3).
För att intervjua patienterna tillfrågades ansvarig personal för dagen om vilka patienter som kunde
tänkas ingå. Personal frågade därefter patienten om deras intresse. Intervjuer gjordes vid en tidpunkt
och plats som patienten valde. Intervjuer av patienterna på sal skedde när de var ensamma på
rummet. Patienterna var upplysta om att de deltog anonymt, att det inte fanns någon information
från deras journal samt rådande tystnadsplikt. Intervjun gick att avbryta när som helst utan angiven
anledning. Personalen valde själva plats där intervjun ägde rum. Respondenterna kunde avbryta
intervjun när som helst utan att uppge anledning. Före intervjun informerades alla om att
14
inspelningsutrustning användes. Detta för att återge svaren så exakt som möjligt. Respondenterna
informerades om att endast Lalla Thord och Ingrid Ainalem hade tillgång till det inspelade
materialet och att det raderas när studien avslutas. Om deltagaren inte önskade inspelningsutrustning
så tog Lalla Thord anteckningar.
Data analys
En kvalitativ deskriptiv metod användes för analys av djupintervjuerna. De 16 intervjuerna spelades
in, transkriberades och lästes upprepade gånger. Detta för att bli familjär med materialet och få en
uppfattning om helheten. Därefter plockades meningar och betydelsefulla ord ut ur texten och
kategoriserades i meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kortades ner ytterligare
utan att förlora innehållet. Några tydliga kategorier där texternas innehåll från intervjuerna gjordes
därefter (Granheheim & Lundman, 2004). Resultatet bröts ner i 3 kategorier och 7 undergrupper.
Statistiska uppgifter inhämtades från ekonomiavdelningen. Läkemedelskonsumtion under oktober
noterades av sjuksköterskorna på tre listor. Varunummer noterades och ansvarig farmaceut
beräknade aktuell konsumtionskostnad för månaden.
RESULTAT
Mätningar
Statistik (tabell 1) visar på sjukhusvård vid olika mätningar: oktober 2014, oktober 2013 september
och oktober 2012. I tabell 2 redovisas övertid och sjukfrånvaro bland personal samt förbrukning av
sedativa, analgetika och sömnmedel under samma perioder.
Tabell 1
Tid Patientantal Vårdtillfällen Vårddagar Genoms
nittlig
vårdttid
Oktober 2014
(fjärde
mättillfället)
56 60 224 3,70
Oktober 2013
(tredje
mättillfället)
66 72 266 3,69
15
Oktober 2012
(interventions
månad)
59 65 198 3.05
September
2012
(före
intervention)
64 68 281 4,13
Tabell 2 Kostnad i kronor för:
Tid Övertid Sjukfrånvaro Läkemedel Lugnande,
smärtstillande
och narkotika
Oktober 2014
(fjärde mättillfället)
39 800 18 140 49 200 4 885
Oktober 2013
(tredje mättillfället)
22 605 6 380 60 298 5 225
Oktober 2012
(interventionsmånad)
24 560 23 020 40 535 3 381
September 2012
(före intervention)
36 740 8 930 53 619 5 260
Läkemedelskostnad avser alla läkemedel. Lugnande, smärtstillande samt narkotiska preparat var
enligt sjuksköterskornas noteringar av konsumerad mängd. Skillnaden mellan läkemedelskostnad
samt sjuksköterskornas noteringar var kostsamma läkemedel såsom antibiotika och näringslösning.
Läkemedel och noterade preparat har minskat sedan föregående år vilket berodde på att färre
patienter behövt näringslösning.
Patientantal samt vårdtillfällen ligger lägre än tidigare mätningar, beroende på att en 6:6-a: anmälan
gjorts och att överbeläggningar begränsats. Ökning av övertid och sjukvårdskostnader beror på att
en högt belastad personal sjukskrivits på grund av stressrelaterade symtom efter sommarens höga
arbetsbelastning.
16
Intervjuer
Resultatet av intervjuer med patienter (n=10) samt personal (n=6) indelades i tre kategorier samt sju
subkategorier utifrån temat: Naturupplevelsers betydelse i vården. Intervjumaterialet har indelats i
patientens och personalens svar. I den andra kategorin noteras även personalen noteringar som berör
patientens påverkan av naturbilderna. I resultatet redovisas först deras gemensamma åsikter sedan
patienter och personal var för sig. Det blir totalt sju subkategorier (tabell 3).
Tabell 3.
Tema: Naturens betydelse
i vården
Kategorier
Subkategorier
Naturens betydelse för individen
Naturupplevelsers betydelse för patienter
Naturupplevelsers betydelse för personal
Betydelse av att det finns naturinslag på
avdelningen
Patienters upplevelse av naturinslag på
avdelningen
Vad betyder det för personal att det finns
naturinslag på avdelningen
Vad noterar personal hur patienter påverkas
av att det finns naturinslag på avdelningen
Vad behövs för att må bättre
Vad behöver patienter för att må bättre
Vad behöver personal för att må bättre på din
arbetsplats
Naturens betydelse för individen
Alla respondenter (n=16) svarade att naturen har en positiv betydelse för dem. Alla hade någon
upplevelse eller något minne som var viktig och alla vistades gärna i den. Naturen beskrevs som en
17
plats för stillhet och återhämtning.
För patienterna var egenskaper som stillhet, tystnad, skönhet, kraft och inspirationskälla
framträdande. ”Naturen är väldigt bra som inspiration eftersom det är en ständigt skiftande tavla.
Tycker om ekbackar och stenar, det tycker jag är vackert. Men allt i naturen har en skönhet.”
Personalen beskrev naturens betydelse med ord som återhämtning, stressdämpande, kraftgivande
och skönhet. Personal uppgav att den betydde mycket för deras återhämtning i synnerhet när det var
hög arbetsbelastning. Några motionerade och joggade vilket gjorde att stressen rann av och att de
fick ny kraft. De berättade att de oftare sökte sig till naturen när det var mycket stress på arbetet.
”Åh den betyder enormt mycket. Där hämtar jag kraft. I synnerhet sista tiden har jag känt att jag
har behövt vara ute i skogen och gå långa promenader. Jag har varit så stressad och då behöver jag
naturen. ” ”Naturen har så mycket att ge. Lugn. Lugna färger och det är läkande.”
Betydelse av att det finns naturinslag på avdelningen.
Både patienter och personal tyckte det var betydelsefullt. Det gav ett harmoniskt intryck. Det fanns
olika naturinslag vilket gjorde att alla kunde hitta något de tyckte om. Att man kände igen sig i
naturmotiven var viktigt. Akvariet hade skapat en naturlig träffpunkt där man pratade om andra
ämnen än sjukdomar.
Patienterna tyckte det var mycket positivt med naturinslag på avdelningen. Det visade en omtanke
som ingav känslan av att vara sedd. Naturinslagen gav en ombonad känsla. Naturbilderna var lokala
så att flera kunde känna igen platserna. Bilderna öppnade för samtal och egna tankar som inte
berörde sjukdom. Naturinslagen hjälpte till att skingra tankar. Akvariet var mycket uppskattat då det
ingav lugn, sällskap och att det var vackert. Fiskarnas rörelser skapade variation och ingav liv.
”Det är viktigt att ha någonting vackert att titta på. Det betyder mycket.”
”Akvarierna har jag varit och tittat på och det är väldigt rogivande. Man känner sig mer trygg.”
”Det var fina röda fiskar och jag satte mig där en stund. Det var så vilsamt att bara sitta där och
låta tankarna gå. Man har så mycket tankar när man är sjuk och då är det viktigt att det finns en
18
plats man kan sitta ner på och få vila och där det dessutom finns något vackert. Det är djur och de
rör sig jag tror det är viktigt. Det betyder liv och det är det man behöver känna. Livet.”
Personalen svarade att naturinslag ingav ett enhetligt intryck. De skapade hemtrevnad och lugn.
Patienterna sa ofta att det var fint, vilket gjorde det roligare att arbeta. De kände en stolthet eftersom
de medverkat i förbättringen. Väggtapeterna väckte en längtan ut. Personalen sa att trots hög stress
såg de naturinslagen och njöt av dem. Arbetet blev lättare för att patienterna var positivare till att gå
upp i korridoren när det fanns något fint att locka med. Akvariet var en resurs då oroliga patienter
blev lugna av att sitta där. Det gjorde atmosfären på avdelningen lugnare. Det var skönt att kunna
erbjuda något vackert till patienterna. Tidigare fanns konstverk med motiv som upplevdes som icke
estetiskt tilltalande. Naturen vänder sig till alla och den provocerar inte.
”Vi hade abstrakt konst på avdelningen innan, den var helt fruktansvärd. Tre människokroppar utan
huvuden. Hur kan man hänga det på ett sjukhus? Om man är döende och hallucinerar vet man inte
vad man kan se för något. Naturen kan inte göra det. Den lugnar ju”.
”Det är en ganska tung avdelning på så sätt att det är många svårt sjuka så all hjälp man kan få
eller jag menar stöd i en vacker avdelning gör att det känns bättre.”
Personalens iakttagelser av patienterna var att de var aktivare, uppe och gick i korridor och åt i
matsalen där det fanns akvarium och naturfoton. De såg patienter sitta i timmar framför akvariet
insjunkna i sina tankar. Patienterna kommenterade att det var fint och att de var tacksamma att vi
brydde oss om miljön.
”Vi har märkt att det är lättare att få patienterna upp till matsalen för att komma upp och äta. De
har hört att det är så fint. Det var svårare att motivera dem att gå upp förut. Det var stor skillnad.”
”I synnerhet patienter som är oroliga kan gå ut till akvariet vilken tid på dygnet som helst och sitta
där och bara titta. Det är som de sjunker in i sina egna tankar.”
19
Vad behövs för att må bättre.
Båda grupperna uppgav att naturinslag var viktiga och att de borde vara kvar. Upprördheten att ta
bort akvarier, växter, dagstidning samt fruktkorg efter studiens slut var stor hos både patienter och
personal. Samtal och tid att prata i lugn och ro önskades av båda grupperna. Den stress som
besparingar orsakar upplevdes negativt av båda grupperna.
Patienterna ansåg att gott bemötande var viktigt samt att känna stöd och omtanke. Att bli hörd och
att känna att personalen hade tid att prata. Att personalen slapp stressa och hade tid för samtal.
Bra säng och möjlighet till förströelse såsom fungerade radio, tidningar, musik, ljudböcker och mer
naturinslag var andra önskemål. Akvariet ingav lugn och var för några ett bättre alternativ än tv.
Fiskarnas rörelse och att de är levande varelser skapade hemtrevnad och trygghet.
Flera av patienterna hade hört att akvarierna skulle bort och det var sorgligt för andra patienter samt
för personalen som de tyckte slet hårt. En sorg för personalens skull.
”Jag tycker det är viktigt vad man har för tavlor på väggarna. Det här kan ju leda till ett samtal
mellan människor när man har det här och titta på. Man pratar om något annat än bara sjukdomar
och det är viktigt. Väldigt viktigt.”
”När man ligger här är man så ensam i sin sjukdom är så mysigt att få drömma sig bort och njuta
av det vackra. Just det att man känner trygghet”.
”Att de bryr sig, de bryr sig verkligen att det ska kännas bra. Naturen kan det vara det. Man känner
att man ingår i något större.”
Alla i personalen som deltog berättade om en sorg, en besvikelse att ledningen beslutat att ta bort
akvarierna samt dagstidningen. Att inte bli tillfrågad eller inkluderad i ett sådant beslut väckte
mycket ilska och besvikelse.
Önskemål från personal var en engagerad ledning, kortare arbetstider och mer personal. Det värsta
var när personal måste välja bort de minst sjuka patienterna och bara ägna sig åt de sjukaste, för att
tiden helt enkelt inte räckte till.
Mer tid för samtal. Bättre arbetsrutiner och bättre samarbete inom personalen.
20
Personalen önskade fler naturinslag och att akvarierna skulle vara kvar. En dagstidning samt ett
urval av förströelse till patienterna ville personalen kunna erbjuda.
Personalen berättade att under förbättringsarbetet blev sammanhållningen bättre. Vi hade ett
gemensamt mål att det skulle bli bättre vårdmiljö för patienter och personal. Nu har alla chefer bytts
ut och det finns bara ett mål från den nya ledningen och det är besparing. Betoningen på besparingar
skapar mycket irritation och energi gått åt till det istället för till att vårda patienterna. En
uppgivenhet har skapats eftersom personalen inte känner att deras chef står upp för dem eller är
intresserad av att lyssna. Arbetsmiljön har kraftigt försämrats sedan cheferna bytts ut.
”Att vi har en avdelningschef som inte står upp för oss. Att hon inte lyssnar utan bara tar bort
akvarierna utan att försöka förstå hur mycket det betyder för personal och patienter. Det är viktigt
att chefen står upp för sin personal. Det har nog gjort att vi börjat bråka sinsemellan mer än
tidigare. Vi samarbetar inte lika bra längre. Det skapar irritation och dålig stämning. Det är det
enda vi pratar om. Det går så mycket energi åt det.”
RESULTAT DISKUSSION
Statistiken syftade till att se om man kunde avläsa några förändringar när naturinslag införts på
avdelningen. Hade avdelningen haft medicinering vid behov i större utsträckning, kunde utfallet
blivit ett annat. Trots att mätningar gjorts vid fyra tillfällen under tre år så är det inte statistiskt säkert
att dra några slutsatser. Det är stor variation i patientantalet och avdelningen har under lång tid
dragits med överbeläggningar pga. omorganisation och ett högt patienttryck.
Vad gäller intervjuresultatet så inkluderar det både patienter och personal, eftersom de samverkar.
Kraftiga neddragningarna och hög arbetsbelastning tvingar personal att prioritera och att ha
tolkningsföreträde. Detta är frustrerande för båda parter vilket är anledningen till att båda grupperna
studeras. I min tidigare studie (del 1) framgår att personal och patienter har olika preferenser vad
gäller exempelvis bildmotiv.
Naturen är enligt respondenterna betydelsefull och förknippas med skönhet, lugn och återhämtning.
De önskar mer naturinslag, mer tid för samtal, mindre stress och stopp på besparingar.
Att naturen är betydelsefull framgår av respondenterna i denna studie liksom i de två tidigare
21
(N=127). Naturen är en plats där man hämtar kraft och förknippas med skönhet, rekreation, lugn och
stillhet. Många söker sig till den när de upplever stress eftersom den ger kraft (Stigsdotter och Grahn
2003). Alla har en personlig relation till den och kan hitta positiva associationer. Det gör den
lämplig som inslag i en sjukhusmiljö med hög stressnivån där betydelsen av igenkänning kan stärka
individen. Det som skiljer patienterna och personalens åt är att personalen förknippar naturen med
aktivitet i högre grad än patienten.
Att se bilder av natur har i forskning visat sig sänka stress (Ulrich et al. 1991; 1981, 1993). Det
innebär att flera gånger per dag ges möjlighet till mikropauser på avdelningen, vilket långsiktigt bör
vara fördelaktigt. Man kan inte bortse från miljön (Fridel 1998), eftersom den alltid finns där och
påverkar oss oavsett. Varför då inte göra den till en bra resurs?
Naturinslagen gör att avdelningen inger ett enhetligt intryck. Personalen säger det är mer enhetligt
och patienterna uppger att det betyder att någon haft omsorg om miljön. I forskning (Edvardsson
och Sandman 2005, Caspari 2009) liksom i denna studie finns stöd för att patienten känner sig
betydelsefull och sedd. Dessutom stärker det personalen att deras goda omvårdnad speglas i miljön.
Miljön blir en resurs eftersom det är lättare att mobilisera patienterna och att det väcker nya
samtalsämnen. Naturinslagen kan man ta del av vilken tid på dygnet som helst. Det inger en frihet
att kunna välja. Kommer patienten upp snabbare ger det personalen möjlighet att se att läkningen
följer ett normalt förlopp innan hemgång. Patienten kan känna sig tryggare innan hemgång och
eventuella orosamtal kan undvikas.
Naturbilderna är lokala för att öka igenkänning. Att vi snabbt känner igen beror på att naturen är
genetisk bekant (Ulrich 1999). För en patient som är utelämnad och sårbar inger detta en trygghet.
Ett bekant motiv väcker associationer till en tillvaro utanför sjukhusets väggar. Det kan inge en
känsla av hopp. Existentiella frågor blir viktigare när man är sjuk och att få stöd för sina tankar är
viktigt (Sjöberg och Hugosson 2005). Holistisk sjukvård innebär att se hela människan så detta bör
alltså stödjas. Att med naturinslag erbjuda ett stöd omkring patienten är viktigt. Dessutom finns det
många som inte har någon religion att bekänna sig till utan naturen är en andlig plats (Bråkenhielm
2005). För att möta olika känslolägen krävs en variation av utbud av naturinslag. Patienter och
personal har olika situationer och roller därför är det viktigt att tillgodose båda grupperna.
Naturmotiv kan hjälpa flytta fokus en stund (Douglas & Douglas, 2003; Edvardsson et al., 2006;
22
Caspari, 2009). Naturen inbjuder alla att hitta något som kan ge stöd för stunden.
Alla har kommenterat betydelsen av akvarierna. Det visar sig dämpa ångest och det framgår tydligt
att både patienter och personal känner lugn av att gå förbi eller av att sitta ner en stund. I flera fall
har man undvikit ge lugnande medicin. Behovet att känna liv för svårt sjuka tillgodoses av fiskarna i
akvariet och det inger både tröst och sällskap. Ett stöd för personalen att vårdmiljön erbjuder ett stöd
när de själva inte hinner med.
Detta är svårt att översätta i ekonomiska termer vad det som ovan beskrivs är värt. Emellertid bör
patienter och personalens ord väga tungt och respekteras. Att ledningen inte lyssnar och går helt
emot både forskning samt denna studies resultat är beklagligt. Det visar brist på empati och
avsaknad av ett holistiskt synsätt inom vården.
Här ser man betydelsen av att ledning och personal arbetar för samma mål. När det gemensamma
målet var patienten i fokus kände personalen att det var roligt att gå till arbetet trots en hög
arbetsbelastning. Nya chefer samt ledningens ointresse och brist på stöd har inneburit att flera sagt
upp sig.
En ytterligare konsekvens av besparingarna är försämrad städning. Flera patienter var upprörda över
och personalen har påpekat detta men utan åtgärd. Är det smutsigt känner man sig obetydlig och
kränkt (Caspari 2009). Man känner sig inte viktig (Fridell 1998) och det kan inverka på upplevelsen
av vårdkvalité (Edvardsson och Sandman, 2005). Risk för att sprida smitta och att man inte ser
hygien som hög prioritet är allvarligt.
Det estetiska är ett behov hos människan som behöver tillfredsställas. Konst på sjukhus kräver stor
kunskap och insikt om var konsten ska hänga. Tyvärr finns inte resurser till detta arbete vilket gör
att de flesta slitna sjukhusmiljöer är mycket eftersatta vad gäller estetiskt uttryck. Jag anser att det
bör finnas noga utvald både figurativ och abstrakt konst. Den bör dessutom bytas regelbundet
eftersom personalen annars tröttnar på den. Att patienter och personal har olika preferenser framgick
i studie del I. Vi får inte glömma att det estetiska har en viktig plats i vården enligt forskning
(Caspari 2009) eftersom som vi bör vårda hela människan.
23
METOD DISKUSSION
I de två tidigare studierna har enkäter används för att få svar från patienter, personal och besökare.
För att gå djupare och komma närmare respondenterna valdes djupintervjuer. Detta var även för att
nå de patienter som inte orkade svara på enkäter. Intervjutiden varierade från 5-60 minuter beroende
på om det var personal som var stressad eller en mycket svårt sjuk patient. De svårt sjuka
patienterna krävde lång intervjutid då de oftast var påverkade av sin sjukdom och medicinering.
Jag är inte avdelningspersonal utan sjuksköterska som fristående gör intervjuerna vilket har varit en
fördel. Jag har tystnadsplikt och tar inga persondata för studien. Varken personal eller patienter har
haft någon lojalitet till mig i sina svar.
Metoden innehållsanalys ger bra möjlighet att tolka och analysera respondenternas svar.
Antalet patienter är tio och personal är sex vilket ansågs som ett rimligt antal under interventions
månad. Ett önskemål var att genomföra intervjuer i fokusgrupper, men på grund av den höga
arbetsbelastningen gick detta inte att genomföra.
SLUTSATSER
‐ Respondenterna i denna studie liksom de två tidigare studierna (n=127) anser att naturen är
betydelsefull för välbefinnandet vilket ligger i linje med forskning inom området (Fridell
1998).
‐ Naturen förknippas med egenskaper som inger lugn, inspiration, skönhet och återhämtning.
Viktiga egenskaper att föra in i en sjukhusmiljö.
‐ Naturinslagen har gjort att patienterna känner sig sedda och inslagen flyttar fokus från
sjukdom, inbjuder till andra samtalsämnen och kan inge hopp och trygghet.
‐ Personalens omsorg speglas i miljön och patienterna är lättare att mobilisera vilket ger större
möjligheter för personalen att se patientens tillstånd ordentligt innan hemgång.
‐ Att det finns ett fritt val och variation i utbud av naturinslag och kultur är viktigt för båda
grupperna.
‐ Akvarierna nämnde alla respondenter som viktiga. För patienten är det ett sällskap och
personalen blir lugnare när de går förbi. Akvarierna lugnar oroliga eller dementa patienter.
24
Det underlättar personalens arbete eftersom atmosfären på avdelningen blir lugnare och att
behovet av lugnande medicin kan minskas. Fiskarna är levande varelser vilket betyder liv,
betydelsefullt för många svårt sjuka.
‐ Tid för samtal var önskemål från både patient och personal. Viktig del i omvårdnad som
begränsats på grund av besparingar av personal.
‐ Mer personal skulle sänka stressnivån och kortare arbetstider för att kunna prestera bättre.
‐ Att som personal vara delaktig och att arbeta för ett gemensamt mål är viktigt. En ledning
som stöttar och visar intresse. Bristande ledning har lett till att personalen inte har något stöd
i sitt arbete och konsekvenserna är att det blivit svårare att samarbeta.
‐ Besparingar har lett till nedmontering av naturinslagen på avdelningen. Flera av personalen
slutar bland annat på grund av detta.
‐ Besparingar innebär sämre städning vilket är obehagligt för patienterna. Trots personal och
patienters protester har ingenting skett för att förbättra detta.
‐ Det andliga, det existentiella som är en del av att vara människa bör i ett holistiskt synsätt få
stöd i både medmänniskor men även i en stödjande vårdmiljö. Naturinslag kan vara en del i
detta stöd.
FRAMTID
Rapporten kommer att presenteras i olika fora för vårdmiljö och förbättringsarbete inom vården
nationellt och internationellt. Resultatet av studie del I presenterades som poster på BMJ
International Forum on Quality and Safety in Healthcare i Paris 2014. Resultatet av studie del II
kommer att presenters som poster på BMJ International Forum on Quality and Safety in Healthcare
i London 2015. På 11th World Congress on Design and Health in Hong Kong 2015 kommer studien
presenteras som poster. En muntlig presentation kommer att ske på EHMA (European Health
Management Association) 2015 Annual Conference.
Naturinslag är inte svaret på allt, men en enkel och lätt genomförbar åtgärd som kan komma många
tillgodo inom sjukvården. Att förbättra förutsättningarna för patienter och personal är ett mål som
kräver resurser och där kunskapen inom området är viktig. För att området ska utvecklas behövs att
man även vågar tänka tvärvetenskapligt. Långsiktigt bör tid och resurser från Regionen och
sjukhusledningen avsättas för att hålla en hög kvalitet på vårdmiljön. Det är viktigt att se hela
människan och att omvårdnad är ett medmänskligt privilegium som vi bör ha sin orubbliga plat
25
LITTERATURLISTA
Annerstedt,M.(2011).Natureandpublichealth.Diss.Alnarp:SLU.
Barton,J.&Pretty,J.(2010).WhatistheBestDoseofNatureandGreenExerciseforImproving
MentalHealth?AMulti‐StudyAnalysis.EnvironmentalScienceandTechnology,44(10),3947–
3955.
Baum,A.,Brunberg,N.&Singer,J.E.(1982).Theuseofpsychologicalandneuroendocrinological
measurementsinthestudyofstress.HealthPsychology,1,217‐236.
Bråkenhielm,CR.(2005).Skogenharblivitvårnyareligion.(Online).Tillgänglig
www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2005_3/sv18.php.
Caspari,S.(2009).Estetikkoghelse.Oslo:CappelenDammAS.
Crow,R.,Gage,H.,Hampson,S.,Hart,J.,Kimber,A.,Storey,L.&Thomas,H.(2002).The
measurementofsatisfactionwithhealthcare:Implicationsforpracticefromasystematicreview
ofthelitterature.HealthTechnologyAssessment,6(32),1‐244.
Douglas,CH.&Douglas,MR.(2004).Patient‐friendlyhospitalenvironments:exploringthe
patient’sperspective.HealthExpectations,7,61‐73.
Edvardsson,D.(2005).AthmostphereinCareSettings.TowardsaBroaderUnderstandingofthe
Phenomenon.Diss.UmeåUniversitet.
EdvardssonD.,Sandman,P‐O.(2005).Sensinganatmosphereofease:atentativetheoryo
supportivecaresettings.ScandinavianJournalofCaringScience,19(4),344‐353.
Edvardsson,D.,Sandman,P.O.&Rasmussen,B.(2006).Caringoruncaring–meaningsofbeing
inanoncologyenvironment.JournalofAdvancedNursing55(2),188‐197.
Esaiasson,P.,GilljamM.,OscarssonH.,WängnerudL.(2003).Metodpraktikan.Stockholm:
NorstedtsJuridiskaAB.
Fridell,S.(1998).Rumförvårdensmöten‐omutformningavfysiskvårdmiljöförgodvård.Diss.
Stockholm:Inst.Förarkitekturochstadsbyggnad,KungligaTekniskaHögskolan.
Grahn,P.&Bengtsson,A.(2004).Trädgårdsrum.Rumibostadensutemiljö.IngåriWijk,H.
(Red.),Godamiljöerochaktiviteterföräldre137‐174.Lund:Studentlitteratur.
Grahn,P.2005.Omträdgårdsterapiochterapeutiskaträdgårdar.Ur:Johansson,M,Küller,M.
red.SvenskMiljöpsykologi,sid.245‐262.Lund:Studentlitteratur.
GrahnP.&Stigsdotter,U.(2009).Therelationbetweenperceivedsensorydimensionsofurban
greenspaceandstressrestoration.LandscapeandUrbanPlanning,94(3‐4),264‐275.
Hobhouse,P.(2007).Påjaktefterparadiset.Blandvärldensmestfantastiskaträdgårdar.
Stockholm:AlbertBonniersförlag.
26
Jerstad,L.,Stelzer,J.(1973).Adventureexperiencesastreatmentforresidentialmentalpatients.
TherapeuticRecreation,7,8‐11.
Kaplan,R.&Kaplan,S.(1989).TheexperienceofNature.APsychologicalPerspective.
Cambridge:CambridgeUniversityPress.
Marcus,C.andM.Barnes.(1995).GardensinHealthCareFacilities:Uses,TherapeuticBenefits,
andDesignConsiderations.Martinez,USA:TheCenterofHealthDesign.
Marcus,C.&Barnes,M.(1999)Healinggardens:TherapeuticBenefitsandDesign
Recommendations.NewYork:JohnWiley&SonsInc.
Martinsen,K.(2006)Careandvulnerability.Oslo:AkribeAS.
McClainetal.(2003).Effectofspiritualwell‐beingonend‐of‐lifedespairinterminally‐illcancer
patients.TheLancet,36,(9369),1603–1607.
Nightingale,F.(1969).NotesonNursing.Whatitisandwhatitisnot.USA:DoverPublications
Inc.
NormanRM,MallaAK,McLeanT,VorugantiLP,CorteseL,McIntoshE,ChengS.&RickwoodA.
(2010).Therelationshipofsymptomsandleveloffunctioninginschizophreniatogeneral
wellbeingandtheQualityofLifeScale.ActaPsychiatricScandinavia,102,303‐309.
Ottosson,J.(2007).Theimportanceofnatureincoping.Creatingincreasedunderstandingofthe
importanceofpureexperiencesfonaturetohumanhealth.ActaUniversitatisagriculturae
Sueciae2007:115.SverigesLantbruksuniversitet:Alnarp.
Ottosson,J.&Grahn,P.(2008)TheRoleofNaturalSettingsinCrisisRehabilitation.Landscape
research,33,51‐70.
Pheasant,R.,Horoshenkov,K.,Watts,G.,Barrett,B.(2008).Theacousticandvisualfactors
influencingtheconstructionoftranquilspaceinurbanandruralenvironmentstranquilspaces‐
quietplaces?JournaloftheAcousticalSocietyofAmerica,123,1446–1457.
Rowlands,J.&Noble,S.(2008).Howdoestheenvironmentimpactonthequalityofliveof
advancedcancerpatients?Aqualitativestudywithimplicationsforwarddesign.Palliative
Medicin,22(6),768‐774.
SchneiderSM,Prince‐PaulM,AllenMJ,SilvermanP,TalabaD.(2007).Virtualrealityasa
distractioninterventionforwomenreceivingchemotherapy.OncologyNursingForum,31,81‐
88.
Schroeder,H.&Anderson,L.M.(1984).Perceptionofpersonalsafetyinurbanrecreationsites.
JournalofLeisureResearch,16(2),178‐194.
ShermanS,VarniJ,UlrichR,Malarne,V.(2005).Post‐occupancyevaluationofhealinggardens
inapediatriccancercenter.LandscapeandUrbanPlanning,2‐3,167‐183.
27
Sjöberg,A.&Hugoson,M.(1995).AktivLivshjälpvidlivetsslut.Solna:LICförlag.
Socialstyrelsen.(2005).Kompetensbeskrivningförlegitimeradsjuksköterska.Stockholm:
Socialstyrelsen.http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005‐
105‐1_20051052.pdf
Stigsdotter,U.&Grahn,P.(2003).ExperiencingaGarden:AHealingGardenforPeopleSuffering
fromBurnoutDiseases.JournalofTherapeuticHorticulture,14,38‐48.
Swanetal.(2003).Doappealinghospitalroomsincreasepatientevaluationsofphysicians,
nurses,andhospitalservices?HealthCareManageRev.,28(3),254‐264.
Tornstam,L.(1997).Lifecrisesandgerotranscendence.JournalofAgingAndIdentity,2,117‐
131.
Ulrich,R.(1979).Visuallandscapesandpsychologicalwell‐being.LandscapeResearch,4,17‐23.
Ulrich,R.(1981).Naturalversusurbanscenes:somepsychophysiologicaleffects.Environment
andBehavior,13,523‐556.
Ulrich,R.(1984).Viewthroughawindowmayinfluencerecoveryfromsurgery.Science224,Iss.
4647,420‐1.
Ulrich,R.,Dimberg,U.&Driver,B.L.(1991).Psychologicalindicatorsofleisurebenefits.In
Driver,B.L.,Brown,L.R.&Peterson,G.L.(Eds.)BenefitsofLeisure.VenturePublishingCollege,
Pensylvania,73‐89.
Ulrich,R.(1991).Effectsofgardenonhealthoutcomes:Theoryandresearch.IngåriC.C.Marcus
andM.Barnes(Eds.).HealingGardens,27‐86.NewYork:JohnWiley.
UlrichR.,Simons,R.,Losito,B.,Fiorito,F.,Miles,M.,Zelson,M.(1991).Stressrecoveryduring
exposuretonaturalandurbanenvironments.JournalofEnvironmentalPsychology11,201‐
230.
Ulrich,R.(1993).Biophilia,Biophobia,andNaturalLandscapes.IngåriKellert,S.R&Wilson,
E.O.(Eds.),TheBiophiliaHypothesis,73‐137.Cambridge:HarvardUniversityPress.
VanOverwalle,F.(2009).SocialCognitionandtheBrain:AMeta‐Analysis.HumanBrain
Mapping,30,829–858.
Watson,J.(1999).HumancaringScience.AtheoryofNursing.USA:Jones&BartlettLearning,
LLC.
Whitehouse,S.,Varni,J.W.,Seid,M.,Cooper‐Marcus,C.,Ensberg,M.J.,Jacobs,J.J.andR.S.
Mehlenbeck(2001).Evaluatingachildren’shospitalgardenenvironment:Utilizationand
consumersatisfaction.JournalofEnvironmentalPsychology,21,301‐314.
28
WildeLarsson,B.&Larsson,G.(2009).Patients’viewonqualityofcareandattitudestowards
re‐visitingthesameprovider.InternationalJournalofHealthCareQualityAssurance,22(6),
600‐611.
Willman,A.&Stolz,P.(2006).Evidensbaseradomvårdnadenbromellanforskningochklinisk
verksamhet(2:auppl.).Lund:Studentlitteratur.
Williams,A.M.,&Irurita,VF.(2005).Enhancingthetherapeuticpotentialofhospital
environmentsbyincreasingthepersonalcontrolandemotionalcomfortofhospitalizedpatients.
NursingResearch,18,22‐28.
Wilson,EO.(1984).Biophilia:TheHumanBondwithOtherSpecies.Cambridge:Harvard
UniversityPress.
WrightBA.(1983)Physicaldisability:Apsychosocialapproach.2ndNewYork:Harper&Row.
29
Bilaga1
Fotofrånavdelningen
30
Bilaga2
Välkommentillavdelning51
Härarbetarviförattduskafådetsåbrasommöjligtunderdinvistelse.Viharerfaren
vårdpersonalsomvillgedenbästavårdochdenomvårdnadduförtjänar.Viharalltid
patientenicentrum.
Våravdelningharnaturensomenviktigdelivårdmiljön.Viharfleranaturinslagsåsom
akvarier,naturfoto,väggtapeterochväxter.Forskningocherfarenhetvisarattnaturenharen
lugnandeeffektpåoss.Kanvisänkastressgenomenlugnareatmosfärförbättras
förutsättningarnaföråterhämtning.
Närdukommertillplan5mötsduavvackranaturmotivochenväggtapetfrånKlåveröd
välkomnarientréhallen.Allapatientrumharfleranaturfotonsåattdusjälvkanbestämmavad
duvillsepåförögonblicket.Detärvackramotivfråntraktensåattduskakännaattduärmed
iårstidensväxlingarävenfastduärhär.Fotografernaäravdelningensegenpersonal.
Allarumharväxterochomdinväxtärtorrfårdugärnavattnaden.
Detärviktigtattdusnabbtkommeruppochgårförattkroppenskasättaigångochattvikan
sehurdumår.Ävenomdettaremotattgåuppursängensåkanvilockamedvårtakvariumi
korridorendärmankansittaochnjuta.Idagrummetfinnsettfantastisktväggakvariumsom
gerlugnochdärkanmanocksåtaigensigenstund.Villdutaennypafriskluftsåfinnsen
angränsandeterrassmedträdgårdsmöbler,blommorochträd.Längstkorridorernahänger
bådenaturfotoochmålningarsåattdinpromenadkanblistimulerande.Viärmånaomattse
tillattläkningsprocessenfårenbrastartdärförärdetviktigtattdukommeruppochrörpå
dig.Viserverarvåramåltiderimatsaleneftersomkroppenmårbästavattkommauppochatt
sittaochäta.Matsmältningenochnäringsupptagetblirbättresamtsårläkningoch
blodcirkulationblirstimulerade.
Påavdelningenpågårenstudiesomundersökeromnatureninverkarpåvårtvälbefinnande
närvivistaspåenvårdavdelning.Villdudeltaistudiengenomattsvaraanonymtpånågra
frågorärvinaturligtvistacksammafördet.Detgerossviktigkunskapomvadvikangöraför
attförbättravården.Frågeformuläretfårduredannuochsedankanduilugnochrofyllaidet
påavdelningen.
31
Vihoppasattduskakunnanjutaavnaturenpåvåravdelningochattdenskagedigkraftatt
orkavidare.Vigörvadvikanförattduskafådetsåbrasommöjligthärhososs.
Välkommen!
32
Bilaganr3
Informationtillpersonalenomintervjuertillstudien
Hej,
Nuärjaginneislutfasenavstudienförbättringsarbetetpåeravdelningen.Tidengårfortoch
jagskanuavslutaarbetetmedattintervjuapersonalochpatienter.Mandeltarnaturligtvis
frivilligochanonymt.Jaghartystnadspliktochärenbartintresseradavatthöraerberättaom
vadnaturenbetyderförer,naturinslagensbetydelsepåavdelningenocheraförslagförattmå
brapåarbetet.
Intervjuernakommerattgörasunderoktoberpåmåndag,onsdagochfredagmellan13.30‐
15.00.Mailamiggärnanärdetskullepassadigattdelta.Jagkommerattfinnaspåavdelningen
dessatidersåvilldudeltasåtatagimigsåsätterviossenstund.Intervjuntarca10minoch
dudeltarsomsagtanonymt.
Höravdigomduharnågrafrågorochomduvilldeltaistudien.
Hälsar
LallaThord
Leg.sjuksköterska
Mob:070‐545156Mail:lalla.thord@telia.com
Naturupplevelsensbetydelseivården
http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/Rapporter/Naturupplevelse
ns_betydelse_i_varden_bilagor_20130527.pdf
September2014
