Content uploaded by Lalla Thord
Author content
All content in this area was uploaded by Lalla Thord on Oct 30, 2014
Content may be subject to copyright.
1
Naturupplevelsens betydelse i vården
En studie på en kvinnoklinik
vid ett svenskt centralsjukhus
Del II
Lalla Thord
Ingrid Ainalem
Enheten för strategisk
kvalitetsutveckling
Region Skåne
Oktober 2014
2
Författare
Lalla Thord är leg. sjuksköterska med magisterexamen i konstvetenskap. Hon är utbildad
konstnär och har konstnärlig verksamhet. Hennes kliniska erfarenhet är infektionssjukvård
och palliativ vård i Sverige och utomlands. Hon startar och driver kultur/naturprojekt inom
skola och sjukvård.
Ingrid Ainalem är leg. distriktssköterska, med magisterexamen i palliativ vård och arbetar
som utvecklingsstrateg på Enheten för strategisk kvalitetsutveckling i Region Skåne. Hon har
lång klinisk erfarenhet av barnhälsovård, primärvård och palliativ vård liksom att handleda
och vara programansvarig för förbättringsprogram inom vård och omsorg.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida
INTRODUKTION ..................................................................................................... 6
BAKGRUND ............................................................................................................. 6
Historisk tillbakablick ................................................................................................ 6
Samspelet natur och hälsa .......................................................................................... 7
Natur och andlighet .................................................................................................... 9
Vårdmiljöns betydelse ................................................................................................ 9
Fynd från föregående studie på samma avdelning ................................................... 10
SYFTE ...................................................................................................................... 11
METOD .................................................................................................................... 11
Urval ......................................................................................................................... 12
Finansiering .............................................................................................................. 12
Genomförande .......................................................................................................... 12
Datainsamling ........................................................................................................... 13
Dataanalys ................................................................................................................ 13
RESULTAT ............................................................................................................. 14
RESULTATDISKUSSION ...................................................................................... 19
METODDISKUSSION ............................................................................................ 20
SLUTSATSER ......................................................................................................... 21
FRAMTID - Studiens fortsättning ........................................................................... 22
LITTERATURLISTA .............................................................................................. 23
BILAGOR ................................................................................................................ 27
4
SAMMANFATTNING
Klimatet på en vårdavdelning kan vara fyllt med negativ stress både för patient och för
personal, vilket försämrar förutsättningarna för en gynnsam läkeprocess och en god
arbetsmiljö. Syfte: Att studera om upplevelsen av naturinslag kan sänka stress hos patienter
och personal och därigenom framkalla naturens restorativa effekter. Att studera naturens
betydelse hos dessa grupper samt på vilket sätt vårdmiljön kan förbättras med naturen som
inspiration. Metod: Studien pågår under tre år med kvantitativa och kvalitativa mätningar.
Detta andra år delades enkät med såväl slutna som öppna frågor ut till patient, personal och
besökare vilket gav totalt 64 respondenter. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp
av beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultat: Arbetsmiljön upplevdes som lugnare
och trivsammare, övertid och sjukfrånvaro sjönk samt det blev lättare att rekrytera personal.
Patienter, personal och besökare uttryckte att naturinslag i vården är betydelsefulla och kan ha
en läkande effekt. Alla uttryckte att naturen är viktig då den gav lugn och hopp. Patienter och
besökare önskade musik, mer färg och fler växter. Personal önskade fler naturfoton för att
växla motiv samt fler växter. Slutsats: Välbefinnandet ökade hos personal och patienter.
Vårdmiljöns förbättring ökade den svårt sjuka patientens förutsättningar till återhämtning.
Bättre arbetsmiljö gav en lugnare personal med större möjlighet att stärka patienten.
Naturinslag inger känslor av skönhet, hopp och lugn samt skapar utrymme för berikande
samtal. Med enkla medel kan man skapa en värdighet i vården som kommer många till godo.
Nyckelord: vårdmiljö, omvårdnad, natur och hälsa, välbefinnande.
ABSTRACT
An atmosphere of extreme stress on the ward affects both patients’ healing processes and staff
working conditions negatively.
Aim of the study was to observe if and how the experience of stress in both patients and staff
could be reduced by introducing positively inspiring and restorative themes of beautiful
Nature into the ward milieu.
Method This is the second year of a three-year project of quantitative and qualitative
measurements, with a questionnaire, including both closed and open questions, distributed to
staff and visitors (64 respondents). The collected material was analysed using descriptive
statistics and content analysis.
Results The working atmosphere was experienced as calmer and more enjoyable, overtime
5
needs and sickness leave were reduced and it became easier to recruit new staff. Patients, staff
and visitors declared that themes of beautiful Nature were valuable and healing, important for
giving calm and hope. Patients and visitors wished for music, more colour and more plants.
The staff wished for more varied Nature photographs and more plants.
Conclusion Wellbeing increased in both staff and patients. The improvement in the
atmosphere of the ward facilitated recovery for the most severely ill, resulted in a calmer
staff, more able to inspire strength in the patients. Themes of Nature give feelings of beauty,
hope and calm, improving the possibilities for enriching conversations. It is possible by
simple means to create a dignity in health care which is of benefit for many.
Keywords: ward atmosphere, health care, nature and health, wellbeing.
6
INTRODUKTION
På många vårdavdelningar råder stress både för patient och personal. Stresspåverkan kan leda
till följdsjukdomar och försämrar patientens läkeprocess. Det är därför viktigt att förbättra
både patienten och personalens förutsättningar genom att skapa en mer harmonisk och
”restorativ” vårdmiljö. Naturens restorativa effekter finns belagda inom forskning (Grahn
2009) och naturen är vi alla familjära med.
Under oktober 2012 valde vi att föra in naturinslag på en vårdavdelning på kvinnokliniken för
att studera om vi därmed kunde registrera en förändring av välbefinnandet med bland annat
förändrad upplevelse av stress hos patienter och personal. Naturfoto, väggtapeter, växter och
akvarier placerades på avdelningen och kvantitativa och kvalitativa mätningar kommer att ske
under 3 år (2012, 2013 och 2014). Det har nu passerat ett år sedan interventionen gjordes på
denna avdelning och det är därför av intresse att studera den långsiktiga effekten av det
förbättringsarbetet.
BAKGRUND
Historisk tillbakablick
Att se naturen som en självklar helande kraft i människans liv har följt genom läkekonstens
historia inom indiska Ayerveda, traditionell Kinesiskt Medicin och Antikens Grekland. I
Grekland vårdades sjuka i tempel omgivna av konst, musik och vackra trädgårdar.
Hippokrates läkekonstens fader skrev "Vis Mediacatrix Naturae"/Naturens läkande kraft, att
den sjuke ska få de bästa förutsättningarna för naturens egen läkning. Medeltidens kloster
utvecklade läkekonsten och trädgårdarna var centrala för odling av medicinalväxter.
Trädgården är en symbol för det som i judisk, kristen och islamisk religion benämns
paradiset, pairidaeza ett persiskt ord som förekom redan 1000-500 f.Kr. (Hobhouse 2007).
Under 1700- och 1800-talet byggdes sjukhus utanför städerna, vackert belägna i parklika
miljöer för att erbjuda patienter frisk luft och promenader. Läkarna såg naturen som en
läkande kraft och uppmärksammade vikten av rent vatten och frisk luft. Kurorter, spa och
hälsobrunnar etablerades, vilka särskilt betonade vattnets goda egenskaper (Grahn 2009).
Genom industrialiseringen under 1900-talets mitt gjorde den tekniska utvecklingen sitt intåg,
med nya möjligheter till diagnostik och behandling. Sjukdomar som tidigare varit omöjliga att
7
bota kunde nu behandlas vilket öppnade oanade möjligheter för framtiden. För att möta
behovet och effektivt ta tillvara resurser, byggdes under 1960- och 70-talet flertalet av dagens
storsjukhus centralt i städerna. Det ledde till att flera vårdhem och små sjukhus avvecklades
eller flyttade in till städerna. Psykiatrisjukhusen som haft trädgårdsarbete som en del av
behandlingen stängdes. Den biomedicinska utvecklingen prioriterades och mycket kunde
botas eller lindras, men många av patientens andliga behov fick stå tillbaka.
Samspelet natur och hälsa
Vårt förhållande till naturen och dess betydelse för välbefinnandet finns det flera teorier om.
Biologen E.O. Watsons beskriver i sin hypotes Biofili (kärlek till liv) att kontakten med djur
och natur är bra för vår hälsa. Bryts eller försämras banden till naturen försämras människans
hälsa vilket kan leda till sjukdom (Wilson 1984).
En forskare som vetenskapligt visat att vår hälsa påverkas av naturen är miljöpsykolog Roger
Ulrich. Hans evolutionsteori bygger på att en genetiskt betingad benägenhet utvecklats som
gör att vi föredrar vissa miljöer. Den har tillkommit genom anpassning och överlevnad som
jägare och samlare, vilket varit den längsta perioden av vår existens. De miljöer som sänker
stress och ger återhämtning (mätt med objektiva värden) är öppna gräsbevuxna landskap med
gles vegetation och vatten i bakgrunden (Ulrich 1999). Ulrich’s Stress Reduction Theory har i
ett flertal studier visat att återhämtning sker snabbare när man ser naturmotiv än urbana bilder
(Ulrich et al. 1991; Ulrich, 1981, 1979, 1993).
Hur vi påverkas av vår omgivande miljö och hur vi bearbetar den studerar Rachel och
Stephen Kaplan i USA. Naturen är den miljö som visat sig vara mest restorativ av alla miljöer
(Kaplan & Kaplan, 1989). För bästa återhämtning i naturen betonar de: känslan av att vara
långt borta från vardagen, stort grönområde som inger frihet, stimulerande natur och att
platsen överensstämmer med ens behov.
Kaplans teorier utvecklade professor C. Marcus och landskapsarkitekt M. Barnes vidare till
designteori. Deras forskning ligger till grund för Healing Gardens kring och i sjukhus i USA.
Trädgårdar i sjukhusmiljö har visat sig ge ökat välbefinnande och en högre tillfredsställelse
med vårdens kvalitet överlag (Marcus & Barnes 1995, 1999; Sherman et al., 2005). Hos
personal har man sett att sjukhusträdgårdar reducerar stress, ökar arbetstillfredsställelsen och
8
gör det lättare att behålla och rekrytera personal. (Marcus & Barnes, 1995; Sherman et al.,
2005; Whitehouse et al., 2001).
På Alnarps terapiträdgårdar anser man att platsen (baserat på Kaplan och Ulrichs teorier), men
även att aktiviteten är betydelsefull i behandlingen. Professor Grahn’s Supporting
Environment Theory/SET grundas på att människan har utvecklats nära naturen i en fysisk,
social och kulturell interaktion. För att utvecklas fysiskt och mentalt behövs en stöttande
omgivning och beroende av sinnesstämning väljer man naturmiljöer som motsvarar behoven
just för den stunden. Naturmiljön kan alltså inta rollen som terapeut. Grahns (2009) studier
visar att deprimerade föredrar mörka och vildvuxna miljöerna Människor som känner sig låga
i energi önskar inte nya intryck utan en familjär miljö (Grahn 2005). En säker, inte krävande
plats kan starta en självläknings process (Grahn et al., 2010). Patienter som får medicinsk
behandling känner ofta en psykologisk känslighet vilket ökar deras känslighet för nya miljöer
(Schröder and Anderson, 1984; Ulrich et al., 1991a; Ottosson and Grahn, 2008). SET
argumenterar för att ju skörare en person är, desto större behov av en stödjande omgivning.
Generellt kan man säga att många studier visar på naturens restorativa effekter. Tillgång till
grönområde sänker stress (Stigsdotter & Grahn, 2003); stärker självförtroende och humöret
(Barton & Pretty, 2010); höjer livskvalitén (Norman et al., 2010); förkortar vårdtid på sjukhus
(Jerstad & Stelzer, 1973; Ulrich 1984); sänker stress (Baum, Singer & Brunberg, 1982; Ulrich
et al., 1991); aktiverar det parasympatiska nervsystemet (Ulrich, Dimberg & Driver, 1991,
Annerstedt 2011); ökar välbefinnandet (Hartig 1991, 1993, 1996); förstärker självuppfattning,
självkänsla och självförtroende (Wright, 1983). Minskar plågsamt obehag vid
cytostatikabehandling hos patienter genom Virtual Reality (Schneider et al., 2007). Med
magnetröntgen kan man registrera vilka delar i hjärnan som aktiveras när man ser olika
naturbilder. Öppna landskap, hav och andra rofyllda miljöer aktiverar delar för självreflektion
och empati (Pheasant et al., 2008; Kaplan & Kaplan, 1989, Van Overwalle 2009).
Vi har levt en mycket kort tid i urban miljö, men vårt reaktionsmönster styrs av samma delar i
hjärnan som hos stenåldersmänniskan. Mer stimuli och stress än tidigare leder till att
kardiovaskulära sjukdomar, övervikt samt psykisk ohälsa ökar. Enligt WHO står dessa
sjukdomsområden för störst ökning fram till 2020.
9
Natur och andlighet
Sjöberg och Hugosson (1995) beskriver att för svårt sjuka förändras livsvillkoren och
existentiella frågor kommer närmare. Andliga och existentiella frågor är viktiga för patienten
och McClain et al. (2003) beskriver andlighet som en drivkraft som ger livet en mening.
Andliga och existentiella tankar är redskap för att finna mening med sin sjukdom (Ternestedt
et al. 2002). För patienter i livets slutskede är hoppet något som de beskriver som en kraft att
hantera vetskapen om en oundviklig död. Hoppet gav dem en känsla av inre styrka som
berikade deras liv.
I den industrialiserade världen har de traditionella troslärorna tappat fotfäste och i Sverige har
naturen ersatt kyrkan och blivit en plats för det andliga sökandet. Naturen har även en stor
betydelse för de människor som inte har någon religion som de bekänner sig till (Bråkenhielm
2005). Naturen är en plats för andlighet för många därför är det viktigt att det finns möjlighet
för patienter att knyta an till naturen även om de vistas i en sjukhusmiljö. Naturinslag kan
väcka associationer som uppstår i naturen där känslan av att ingå i ett större sammanhang kan
skänkta tröst och hopp. En genomtänkt fysisk vårdmiljö kan minska patientens ångest,
otrygghet och smärta och främja känslan av kontroll, sociala interaktioner, välbefinnande och
integritet.
Vårdmiljöns betydelse
Dagens sjukhusmiljö saknar både trädgårdar och vackra miljöer skapade enbart för
återhämtning och kontemplation. Den miljö som erbjuds upplevs som institutionslik med
höga hygieniska krav som gör att den kan upplevas som både skrämmande och avskalad. När
en människa insjuknar och blir inlagd på sjukhus sker en påverkan fysiskt, psykiskt och
andligt. Vårdrummet som patienten vistas i blir betydelsefullt. Rummet är alltså inte enbart en
plats där vården ges, utan det är en del i vården. Är vårdmiljön inte prioriterad uppstår en
diskrepans med det som man definierar som god omvårdnad.
Miljöns inverkan på patienter studerades 2003 vid Alabamas Universitet USA. Hälften av
patienterna vårdades i attraktiva rum och hälften i avskalade rum (samma vård och mat).
Resultatet visade att patienterna i de attraktiva rummen ansåg personalen skickligare, rankade
renlighet, mat och service högre än vad patienterna i de avskalade rummen gjorde (Swan et
al., 2003).
10
Flera omvårdsteoretiker har betonat miljöns betydelse. Florence Nightingale (1820-1910) den
moderna omvårdnadens grundare betonade både miljön och naturens betydelse (Nightingale
1860).
Ett vårdvetenskapligt perspektiv som J. Watson och M. Rogers delar är att människan
påverkas av den fysiska miljön varken hon vill det eller inte. Upplevs omgivningen som
trivsam, ökar förutsättningarna hos patienten att känna värdighet och självuppskattning
(Watson 1999).
Flera studier har visat att vårdmiljön är viktig för hur patienten uppfattar vården. Om miljön
är nedgången kan patienter se en symbolik i det såsom att: om personalen inte kan ta hand om
den fysiska miljön, hur kan de ta hand om sina patienter. Om miljön på en avdelning är
slarvig kan patienterna tolka det som att de inte är särskilt viktiga (Fridell 1998). Symbolik
finns även i vissna blommor och en tomt gapande krok på väggen (Edvardsson, Sandman och
Rasmussen 2006). Den fysiska miljön påverkar alltid en del i det som sker mellan människor
eftersom den är ständigt närvarande (Fridell, 1998).
Miljöpsykolog R. Ulrich såg i en studie att de patienter som hade utsikt mot en park
tillfrisknade snabbare, krävde mindre smärtstillande och beskrevs som positivare än de
patienter som hade utsikt mot en tegelvägg (Ulrich 1984). Det räcker alltså att se natur för att
må bättre. Om man inte kan erbjuda utsikt kan ett konstverk med naturmotiv bli en viktig
detalj i sjukhusmiljön (Rowlands & Mattson, 2008; Douglas & Douglas 2003). Naturmotiv
kan hjälpa att flytta fokus från patientens egen situation för en stund, vilket är betydelsefullt
för återhämtning (Douglas & Douglas, 2003; Edvardsson et al., 2006; Caspari, 2009).
För att förbättra vårdarkitektur och vårdkvalitet arbetar man forskningsbaserat inom
arkitekturutbildningen med evidensbaserad design (EBD). Vårdmiljöns betydelse och hur den
kan förbättras studeras tvärvetenskapligt och 2001 bildades The International Academy for
Health and Design för att stimulera forskning och utveckling inom områden som kultur,
design och hälsa (Dilani 2001).
Fynd från föregående studie på samma avdelning
Foto med naturmotiv placerades ut till alla patienter och personal under oktober 2012 på den
aktuella avdelningen. Under denna interventionsmånad gjordes mätningar av kvantitativa och
kvalitativa värden som presenteras i studien Naturupplevelsens betydelse i vården
11
http://www.skane.se/default.aspx?id=81799
Resultatet av denna studie ligger i linje med forskningen inom området. Studien visar att
naturen är en viktig kraftkälla för både patienter och personal. Alla respondenter ansåg att
välbefinnandet ökade av att vistas i naturen. Naturfoto på avdelningen ansågs generellt som
en god idé. Patienterna föredrog skogsmotiv och personalen föredrog motiv med stilla vatten,
vilket ligger i linje med Grahns (2004) teori. Personalen var stressad och måste snabbt kunna
läsa en bild och ett stilla vatten har ett klart bildspråk samt inger lugn. Skogsmotiv speglar
miljöer som personer söker sig till för återhämtning och för att vara i fred för att hämta kraft.
Bildtolkningen kräver mer tid och patienterna berättade att de kunde titta på skogsbilden i
timtal och hela tiden se nya saker. Det framgick att det är viktigt att själv välja vilket motiv
man vill se på och kunna byta när man önskar. Av enkäterna framgick att grupperna ansåg det
var betydelsefullt hur det såg ut i vårdmiljön och att det uppfattade vårdmiljön som otrivsam
och eftersatt.
SYFTE
- Att studera upplevelsen av stress hos patienter och personal genom att integrera
naturinslag på avdelningen.
- Att studera naturens betydelse för dessa två grupper.
- Att studera deras upplevelser kring olika naturinslag på avdelningen.
- Att sammanställa deras förslag till förbättringar av vårdmiljön.
METOD
Urval
Den studerade kvinnokliniken på ett centralsjukhus är byggd på 1970-talet och har inte
renoverats sedan dess. Patientantalet under vardagarna bör vara 15 patienter men är oftast 16 -
17 patienter. Under helgerna bör det vara åtta patienter men det är ofta ca tio. Patientrummen
är uppdelade i ett dubbelrum, två stycken fyrabäddsrum samt sex enkelrum (varav ett är avsett
för palliativ vård). Patienter vårdas för bröst- och gynekologisk cancer samt efter
prolapsoperationer. Övervägande delen av patienterna är kvinnor men några få män vårdas för
12
malignt melanom eller bröstcancer. Avdelningen har sjuksköterske-, undersköterske- och
läkarpersonal samt samtalsrum (för vårdsamtal). På avdelningen finns två små balkonger samt
en terrass. Personalen består av ca 25 sjuk- och undersköterskor samt avdelningschef. Knutna
till avdelningen är dessutom två kuratorer, två chefsstöd, en sjukgymnast, läkare samt två
administratörer.
Finansiering
Ett stipendium från Tora Wåhlins stiftelse erhölls. Donation av Stiftelsen Skånska Landskap
med väggtapeter samt Skånekarta och broschyrer. Bidrag beviljades från Cancerhjälpen och
Svenska Kyrkan, Akvarieleasing, Ystad tryckeri samt flera lokala företag.
Finansiering måste ske externt eftersom sjukhusledningen uttryckt att det inte finns medel för
detta förbättringsarbete men att de bekostar att vissa textilier byts ut.
Genomförande
En personalgrupp bildades på avdelningen bestående av åtta personal varav fyra
undersköterskor och fyra sjuksköterskor (avdelningschefen och projektledaren Lalla Thord
inkluderas bland sjuksköterskorna). Gruppen träffades en gång/månad och diskuterade hur
personal och patienters behov som beskrivits i enkäterna skulle kunna mötas på bästa sätt.
Stiftelsen Skånska Landskap donerade fyra väggtapeter till avdelningen samt en Skånekarta
med vandringsleder och broschyrer över flora och fauna inom respektive strövområde.
Akvarier installerades i dagrum och i korridor utanför läkarens expedition för att patienterna
skulle få möjlighet att känna lugn inför läkarbesöket. Akvarierna sköts av Akvarieleasing och
personalen matar fiskarna dagligen. Växter i stora golvkrukor placerades i korridorerna (vilka
sköts av leverantören). På patientrummen placerades krukväxter som patienterna själva får
sköta om de så önskar. Till dagrummet köptes en DVD spelare med olika naturfilmer.
Personalen engagerades genom att fotografera naturbilder som sedan monterades i nya ramar
på tavelhyllor längst en ”utställningsvägg”.
Ett palliativt rum iordningställdes och döptes om till ”lugna rummet”. En väggtapet sattes upp
vid patientens fotända med ett strandmotiv från Österlen. Sängen placerades närmare fönstret
så att patienten kunde se himlen och en bordslampa och några krukväxter ställdes i fönstret.
Ett akvarium med färgglada fiskar, en tv och DVD spelare samt filmer för att ge förströelse åt
patient och besökare. En bekväm bäddsoffa åt anhöriga och några elektriska värmeljus
13
skapade ett mer välkomnande rum. Textilierna byttes ut till ljusa färger. När rummet är ledigt
ställs dörren upp så att patienterna kan gå in och titta på tv eller bara njuta av bilden från
Vitemöllas strand och lyssna på fågelkvitter.
På patienternas och avdelningens rum placerades foto från konstnärer eller personalens
naturbilder som ligger i linje med önskemål från patienterna. Alla patienter fick ett
välkomstbrev där det framgår att naturen är en viktig del i vårdmiljön (bilaga 1).
Förbättringsarbetet avsåg att skapa en ”naturrunda” för att stimulera patienter att gå upp ur
sängen och röra på sig samt för att stimulera deras sinnen. Därefter utfördes datainsamling.
Datainsamling
Antal patienter, vårdtillfällen, vårddagar, genomsnittlig vårdtid, läkemedelskostnad, övertid
och sjukfrånvaro togs fram av ekonomiavdelningen. En enkät (bilaga 2) utformades med
såväl slutna om öppna frågor. Dessa delades ut på personalrum och vid patienternas sängbord
för att fyllas i frivilligt. Enkäten hade 10 frågor varav åtta med fasta svarsalternativ med
möjlighet till motivering, samt två öppna frågor.
De områden som enkäten berörde var: naturens betydelse, upplevelsen av de olika
naturinslagen på avdelningen. Om naturinslagen skapar en lugnande effekt och inverkan på
trivseln samt hur vårdmiljön kan förbättras.
Enkäten besvarades anonymt och det var inte möjligt att spåra vem som svarat.
Dataanalys
Enkätsvaren på de slutna frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik. Svaren på
de öppna frågorna lästes igenom och det tolkade materialet har därför sedan kategoriserats
utifrån olika meningssammanhang, enligt Esaiasson et al (2003). I analys användes ett
kodsystem för att kategorisera materialet och vaska fram tema som visar på respondenternas
upplevelse, enligt metod för kvalitativ innehållsanalys, -de innehålla enheterna måste först
tolkas för att det ska vara möjligt att placera dem i rätt kategori (Esaiasson et al2003:220).
14
RESULTAT
Genomsnittlig vårdtid vid studiens början september 2012 var 3,5 dagar och många patienter
låg isolerade p.g.a. infektionskänslighet vid cellgiftsbehandling. Patienterna vistades före
studiens början 2012 generellt på sina rum där de även intog sina måltider. Det var svårt för
personalen att motivera dem att äta i dagrummet och att röra sig i korridorerna eftersom
miljön var så sliten och eftersatt. När naturinslag sattes in på avdelningen såsom akvarier,
väggtapeter, växter, utställningsvägg med konst motiverades patienterna att vistas mer i
korridor och dagrum samt att inta sina måltider i dagrummet. Personalen uppgav att det var
lättare att mobilisera patienterna när det fanns någonting vackert att locka med såsom akvariet
eller en utställningsvägg.
I studien framkom att patienterna var svårt sjuka och personalen hade hög arbetsbelastning
som de haft under lång tid och som inte tenderar att minska. Skiftarbete och vård av svårt
sjuka med hård tidspress är mycket påfrestande. Emellertid uppgav personalen att det
förbättringsarbete som genomfördes 2012-2013 hade medfört en lugnare och trivsammare
arbetsmiljö. Det var lättare att gå till arbetet även om själva arbetsbelastningen inte minskat så
upplevdes arbetssituationen som mindre tung.
Gemensamt för patienter och personal var att det är viktigt att sänka stressnivån samt öka
förutsättningarna för återhämtning. Avdelningen är fortfarande inte renoverad men
förbättringsarbetet har inneburit att den ger ett enhetligt och mindre slitet intryck.
Statistik (tabell 1) visar på sjukhusvård vid olika mätningar: september och oktober 2012 samt
oktober 2013 (fig.1). I tabell 2 redovisas övertid och sjukfrånvaro bland personal samt
förbrukning av sedativa, analgetika och sömnmedel (fig.2).
Tabell 1
Tid Patientantal Vårdtillfällen Vårddagar Genomsnittlig
vårdtid
September
2012
64 68 281 4,13
Oktober 2012 59 65 198 3,05
Oktober 2013 66 72 266 3,69
15
I mätningarna (fig.1) framkom att såväl patientantal som vårdtillfällen var konstanta. En liten
sänkning av den genomsnittliga vårdtiden samt antalet vårddagar jämfört med föregående år
har skett.
0
50
100
150
200
250
300
Pat.antal Vårdtillfälle Vårddagar Vårdtid
sep‐12
okt‐12
okt‐13
Fig 1 Mätning september- oktober 2012 samt oktober 2013
Tabell 2
Kostnad i kronor för:
Tid Övertid Sjukfrånvaro Läkemedel Sedativa
September 2012 (före
intervention)
36 740 8 930 53 619 5 260
Oktober 2012
(interventionsmånad)
24 560 23 020 40 535 3 381
Oktober 2013
(tredje mättillfället)
22 605 6 380 60 298 5 225
Kostnad för övertid och sjukfrånvaro hos personal minskade medan kostnad för läkemedel
ökade något. Övertiden har minskat successivt sedan studien ingångsvärde (36 740 kr/22 605
kr). Den stora ökningen i sjukfrånvaron i oktober 2012 berodde på att en personal blev
långtidssjukskriven. Sjukfrånvaron sjönk med 72 % vilket berodde på att en
långtidssjukskriven personal återgått till arbetet. Generellt ses en sänkning av personalens
övertid och sjukfrånvaro trots att patientantalet och vårddagar legat konstant. Enligt
avdelningschefen kan förklaringen ligga i att förbättringsarbetet ledde till en bättre
sammanhållning hos personalen. Det bidrog till att de fick ett gemensamt mål och bättre
16
arbetsmiljö vilket hade en stressänkande effekt. Många kände sig delaktiga i att förändra
avdelningen i linje med deras professionella omvårdnad. Personalen beskrev att den tidigare
eftersatta miljön inte speglade den goda omvårdnad de gav vilket känts orättvist.
Läkemedelskostnad avser alla läkemedel. Lugnande, smärtstillande samt narkotiska (sedativa,
analgetika, narkotika) preparat är konsumerad mängd enligt sjuksköterskornas noteringar.
Skillnaden mellan läkemedelskostnad samt sjuksköterskornas noteringar är kostsamma
läkemedel såsom antibiotika och näringslösning. Läkemedelskonsumtionen visade en ökning
(efter en nedgång vid interventionen), vilket berodde på att under oktober 2013 vårdades
några patienter under lång tid med nutritionsdropp. Kostnaderna för sedativa, lugnande och
narkotiska läkemedel noterades på listor av sjuksköterskorna vilket var tidsödande. Vid
interventionen av naturfoto noterades en minskning av dessa läkemedel med 36 % (5 260 kr/
3 381 kr) för att sedan i stort sett återgå till ingångsvärdet. Mätningen av dessa läkemedel
skedde under hög arbetsbelastning, ett extra arbetsmoment som enbart påvisar en i
sammanhanget låg konsumtionskostnad.
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
Övertid Sjukfrånv. Läkemedel Sedativa
sep‐12
okt‐12
okt‐13
Fig 2 Kostnad i kronor för september- oktober 2012 samt oktober 2013
Svarsfrekvensen för enkäter
Enkäten innehöll såväl slutna som öppna frågor med följande svarsfrekvens.
2013 14 personal 37 patienter 13 besökare N=64
2012 12 personal 35 patienter N= 47
17
Naturmotiv
Deltagarna fick ringa in svar på deras upplevelse av naturinslag i vården. Svarsalternativen för
patienter (fig.3) och personal samt besökare (fig.4) var från ”inte alls bra till mycket bra”.
Möjligheten att motivera svaret är anledningen till att alternativet ”ingen uppfattning” valdes
bort i enkäten.
0
5
10
15
20
25
30
Mycketbra Bra Mindrebra Inteallsbra
Serie1
Fig 3 Patienters upplevelser av naturinslag i vården (fig.3)
0
5
10
15
20
25
Mycketbra Bra Mindrebra Inteallsbra
Serie1
Fig 4 Personal och besökares upplevelse av naturinslag i vården (fig.4)
De slutna frågorna gav samma svar för de olika kategorierna.
Tema
De öppna frågorna kategoriserades utifrån olika meningssammanhang med följande tema;
naturinslag i vården, väggtapet med naturmotiv, akvarium och växter på avdelningen och vad
18
betyder naturen betyder för dig samt att ge förslag på vad som kunde tillföras/förbättras i
vårdmiljön.
Såväl patienter, besökare som personal menade att naturinslag i vården var betydelsefulla och
kunde till och med ha läkande effekt. Alla uttryckte att naturen var viktig då den gav lugn och
hopp. Mycket frihet. Livet!
Patientupplevelser
I undersökningen framkom både positiva som negativa kommentarer. Det negativa var
exempelvis att patienterna inte varit så länge på avdelningen för att ta del av naturinslagen.
Patienter uttryckte att väggtapeter som naturmotiv var vackra, rogivande och hade lugnande
effekt. Det är rogivande och läkande. Sjukhusmiljön blir mindre grå, trist och sjukhusaktig.
Patienters upplevelse av växter och akvarium på avdelningen var positiva och menade att det
hade lugnande effekt. Lummigt, mer hemtrevligt. En patient menade att jag inte finner
sjukhusvistelsen lika jobbig på denna avdelning. Känns mer ombonad och trivsam än de
andra jag varit på.
Personalupplevelser
Personalen var övervägande positiva till väggtapeter och naturmotiv. Livar verkligen upp.
Samtlig personal var också positiv till växter och akvarium. Underbart att titta på. Syrehalten
ökar och det är alltid trevligt med växter.
Besökares upplevelser
Besökare var också övervägande positiva till naturinslagen. Naturbilder är bättre än stela vita
väggar. Akvarium är bättre än tv. Växter påminner om något positivt.
På frågan vad man önskade tillföra/förändra till det bättre gavs flera förslag. Patienterna och
besökare framförde önskemål som musik, mer färg, mer växter. En patient menade att
sjukvård skulle få kosta. Personal gav förslag på att ha möjlighet att byta ut tavlor och
önskade fler foto och växter. Besökarna önskade mer foton och växter samt motiv man kan
känna igen och längta efter.
När naturinslagen kommit på plats och textilier bytts ut var det lättare för avdelningschefen att
rekrytera personal till avdelningen. Resultatet av omsorgen om vårdmiljön spred sig till
Högskola Kristianstad och bland övrig personal på sjukhuset, vilket gjorde att personalen
19
visade runt och fick berätta om det arbete som gjorts. Flera ur personalen beskrev att de tyckte
det var roligare att gå till arbetet och att de kände sig stolta att arbeta just här.
RESULTATDISKUSSION
Sedan oktober 2012 har flera naturinslag introducerats såsom, väggtapeter, akvarium, fler
motiv av naturfoto, naturfilmer, naturljud samt växter. Detta kan tolkas som att det allmänna
intrycket av avdelningen är mindre institutionslikt än tidigare och att inspirationen från
naturen fått större genomslagskraft. Naturinslagen samt den mer harmoniska färgsättningen
på avdelningen har medfört att patienter och personal har en större upplevelse av att känna
lugn, vilket ligger i linje med flera studier inom området (Fridell 1998).
Resultatet från enkäten visar liksom den tidigare studien (2012) att naturen är betydelsefull
för patienter och personal. Den ger möjlighet till återhämtning och ger hopp, kraft och lugn.
Majoriteten anser att naturinslag på avdelningen är positivt. Enkäten innehöll öppna
kommentarer till de olika naturinslagen som gav övervägande positiva men även några
negativa synpunkter. Såväl patienter, besökare som personal menade att naturinslag i vården
var betydelsefulla och kunde till och med ha läkande effekt. Alla uttryckte att naturen var
viktig då den gav lugn och hopp. Mycket frihet. Livet!
På frågan vad man önskade tillföra/förändra till det bättre gavs flera förslag. Patienterna och
besökare framförde önskemål som musik, mer färg, mer växter. Personal gav förslag på att ha
möjlighet att byta ut tavlor och önskade fler foto och växter. Speciellt betydelsefullt kan
denna möjlighet te sig, för den som vistas i samma miljö årligen, så naturbilden inte blir en
slentrian. Resultatet ger anledning att framhäva hur viktigt det är att ta vara på
naturupplevelser i sjukvårdsmiljön.
Valet att förändra vårdmiljön skedde först genom att introducera naturfoto på
vårdavdelningen. Genomslagskraften behövde förstärkas och personalens starka motivering
till att förbättra bidrog till att flera naturinslag fördes in.
Den personalgrupp av åtta personer som träffades regelbundet har betytt mycket för att
förbättringsarbetet överhuvud taget skulle kunna genomföras. Med ett stort engagemang och
ideellt arbete lyckades gruppen externt finansiera naturinslagen på avdelningen. Genom
20
externa finansiärer och donationer har avdelningen fått bort mycket av den institutionella
känslan. Visserligen har ingen renovering av målade ytor eller golv skett sedan 1970-talet
men flera textilier har bytts ut till ljusa färger. Foton inramade i enhetliga färger och
tavelhyllor i vitt eller björkträ ger ett harmoniskt intryck. Avdelningen är en pilotavdelning
för natur i vården och besöks av personal från andra avdelningar och sjukhus. Det gör
personalen till ambassadörer för hur deras arbetsmiljö kan förändras och i vilken miljö de vill
vårda patienterna.
METODDISKUSSION
Enkäten innehöll 10 frågor och möjlighet till att motivera svaren. Färre frågor än föregående
studies enkät gjorde det möjligt att få fler att delta med tanke på att patienterna var trötta och
personalen hade ont om tid.
Enkäten följde upp förbättringsarbetet som gjorts under året (enligt patienter och personalens
önskemål samt forskning inom området).
Enkätsvaren visar att det är svårt att få ut mer information om betydelsen av naturinslag i
sjukhusmiljön. För att komma djupare och närmare patienterna och personalens tankar kring
hur naturen kan integreras för att bli en resurs i vårdmiljön behövs djupintervjuer. Nästa
mätning som sker i oktober 2014 bör kompletteras med frågor kring naturupplevelser,
patienten och personalens behov, förutsättningarna för återhämtning på bästa sätt och
vårdrummets potential.
Läkemedelskonsumtion, övertid, sjukskrivning noteras med en månads förskjutning enligt
ekonomiavdelningen. De siffror som redovisas är justerade och gäller aktuell månad.
En kortare enkät gav samma svarsfrekvens men inkluderade även besökarna. Anledningen var
att de vistas på avdelningen, de är viktiga för patienterna och att de är språkrör för sina
anhöriga. Det är ett sätt att inkludera de patienter som inte själva orkar delta.
Personalen hade hög arbetsbelastning så intervjuer i fokusgrupper gick inte att genomföra.
Enkät fungerade ganska väl för dem, eftersom de fyllde i den när de hade tid.
21
De patienter, besökare eller personal som inte svarade på enkäten måste man fråga sig varför
de inte ville ingå. Det är möjligt att de som inte ser naturinslag på vårdavdelning som särskilt
betydelsefull och därför väljer att inte delta.
SLUTSATSER
- Studien visar att naturen är viktig för personal och patienter. Alla uttryckte att naturen
var viktig då den ingav lugn och hopp.
- Patienter, besökare och personal menade att naturinslag i vården är betydelsefulla och
kunde till och med ha läkande effekt.
- Övertid och sjukfrånvaro har sjunkit trots konstant patientantal med flera
vårdtillfällen. Förbättringarna i vårdmiljön med naturinslag har lett till att det är lättare
att rekrytera sjukvårdspersonal till avdelningen. Bättre arbetsmiljö och att själva kunna
påverka den har gjort att trivseln och sammanhållningen bland personalen har ökat.
- Förslag på förbättringar i vårdmiljön framfördes av patienter och besökare: musik, mer
färg och fler växter. En patient menade att sjukvård skulle få kosta. Personal gav
förslag på att ha möjlighet att byta ut tavlor samt mer foto och växter.
- Naturinslagen har lett till att det uppstår andra samtalsämnen på avdelningen och att
man möts som medmänniskor med tankar kring naturen och dess betydelse.
Med relativt enkla medel och på kort tid (9 månader) har en traditionell och sliten
vårdavdelning förbättrats med naturen som inspiration. Detta har medfört ett ökat
välbefinnande för personal och patienter.
De ändrade livsvillkor som svårt sjuka ställs inför präglar tillvaron för patienten på
avdelningen. Förutom en stor sårbarhet finns sjukdomens konsekvenser och effekter av
läkemedel. I ett sådant skört skede i livet är det oerhört viktigt att känna ett stöd från
omgivningen. Vårdmiljön är en del i omvårdnaden som här har förbättrats just för att öka
svårt sjuka människor förutsättningar till återhämtning. Svårt sjuka och patienter i livets
slutskede har stort behov av att känna hopp, hopp som kan ge inre styrka och berika deras liv
(Herth 1990).
Arbetsmiljön har förbättrats vilket har lett till en ökad trivsel hos personal vilket har inverkan
på omvårdnaden. En lugnare personal som är stolt över sin arbetsplats har större möjligheter
att stärka patienten. Långsiktigt leder det till lägre personalomsättning.
22
För betraktaren finns en möjlighet att gå in i sina egna tankar och hämta den energi som man
för ögonblicket kan behöva vilket är värdefullt i en omgivning präglad av stress och oro. På
en avdelning vistas även anhöriga och trots att deras vistelse är kort så är de viktiga personer i
patienternas tillvaro. Om besökarna upplever vårdmiljön som inbjudande och inte mindre
institutionslik blir förutsättningarna bättre för att finnas som medmänniska.
Naturinslagen på avdelningen påminner oss om att vi alla ingår i något större. Vi får
perspektiv på vår egen situation, vi kan vila från svåra tankar och vi kan få känslan av
skönhet, hopp och lugn.
Kostnaderna för att föra in naturinslag på avdelningen har varit mycket låga vilket kan
översättas med några vårddagar. Vad denna investering gett är svårt att mäta men kan
sammanfattas i ökad trivsel hos personal och patienter, bättre förutsättningar att rekrytera
personal osv. Att räkna fram ett ekonomiskt värde hur på god omvårdnad och god arbetsmiljö
är svårt, men är viktigt i ett långsiktigt tänkande om att hålla en hög kvalitet för patienter och
personal.
Det måste finnas en värdighet i vården och ett holistiskt synsätt som skär igenom strama
budgetar och nedskärning av personal.
FRAMTID – Studiens fortsättning
Under oktober 2014 kommer djupintervjuer genomföras med patienter och personal. Studien
kommer att avslutas i oktober med insamling av data såsom övertid, läkemedelskonsumtion,
sjukfrånvaro, patientantal, vårddagar och genomsnittlig vårdtid. Kvantitativa och kvalitativa
data kommer att sammanställas och presenteras i en rapport.
Rapporten kommer att presenteras i olika fora för vårdmiljö och förbättringsarbete inom
vården nationellt och internationellt. Resultatet av studien maj 2013 presenterades som poster
på BMJ International Forum on Quality and Safety in Healthcare i Paris 2014.
Långsiktigt bör tid och resurser från sjukhusledningen avsättas för att hålla en hög kvalitet på
vårdmiljön för att ge patienter och personal de bästa förutsättningarna. Att sänka stressnivån
hos personal och patient är viktigt. Naturen kan inte lösa allt men genom att vi påminns om att
vi alla kommer ur den och där kan hämta kraft och lugn är naturinslag på sjukhus en enkel
och effektiv åtgärd som kommer många tillgodo.
23
LITTERATURLISTA
Annerstedt, M. (2011). Nature and public health. Diss. Alnarp: SLU.
Barton, J. & Pretty, J. (2010). What is the Best Dose of Nature and Green Exercise for
Improving Mental Health? A Multi-Study Analysis. Environmental Science and Technology
44 (10), 3947–3955.
Baum, A., Brunberg, N. & Singer, J.E. (1982). The use of psychological and
neuroendocrinological measurements in the study of stress. Health Psychology, 1, 217-236.
Bråkenhielm, CR. (2005). Skogen har blivit vår nya religion. (Online). Tillgänglig
www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2005_3/sv18.php
Carpman, J. & Grand, M. (1993). Design That Cares: Planning Health Facilities for Patients
and Visitors (2nd ed.). New York: Wiley & Sons.
Caspari, S. (2009). Estetikk og helse. Oslo: Cappelen Damm AS.
Dilani, A. (2001). Design & Health – The therapeutic Benefits of Design. (Online).Tillgänglig
www.designandhealth.com/uploaded/documents/Publications/Papers/Alan_Dilani-
WCDH2003.pdf
Douglas, CH. & Douglas, MR. (2003). Patient-friendly hospital environments: exploring the
patient’s perspective. Health Expectations, 7, 61-73.
Douglas, CH. & Douglas, MR. (2005). Patient-centred improvements in health-care built
environments; perspectives and design indicators. Health Expectations, 8, 264-276.
Edvardsson, D. (2005). Athmostphere in Care Settings. Towards a Broader Understanding of
the Phenomenon. Diss. Umeå Universitet.
Edvardsson, D., Sandman, P.O. & Rasmussen, B. (2006). Caring or uncaring – meanings of
being in an oncology environment. Journal of Advanced Nursing 55 (2),188-197.
Fridell, S. (1998). Rum för vårdens möten- om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård.
Diss. Stockholm: Inst. För arkitektur och stadsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan.
Grahn, P. & Bengtsson, A. (2004). Trädgårdsrum. Rum i bostadens utemiljö. Ingår i Wijk, H.
(Red.), Goda miljöer och aktiviteter för äldre 137-174. Lund: Studentlitteratur.
Grahn, P. 2005. Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. Ur: Johansson, M, Küller,
M. red. Svensk Miljöpsykologi, sid. 245-262. Studentlitteratur.
Grahn P. & Stigsdotter, U. (2009). The relation between perceived sensory dimensions of
urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning., 94 (3-4), 264-275.
(Online). Tillgänglig www.sciencedirect.com/dx.doi.org/10.1016/j.landurbplan.2009.10.012
Grahn, P. & Ottosson, Å. (2010). Trädgårdsterapi – Alnarpsmetoden. Att ta hjälp av naturen
vid stress och utmattning. Stockholm: Bonniers existens.
24
Hobhouse, P. (2007). På jakt efter paradiset. Bland världens mest fantastiska trädgårdar.
Stockholm. Albert Bonniers förlag.
Jerstad, L., Stelzer, J. (1973). Adventure experiences as treatment for residential mental
patients, Therapeutic Recreation, 7, 8 - 11.
Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The experience of Nature. A Psychological Perspective.
Cambridge: Cambridge University Press.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: toward an integrative framework.
Journal of environmental psychology, 15, 169-182.
Marcus, C. and M. Barnes. (1995). Gardens in Health Care Facilities: Uses, Therapeutic
Benefits, and Design Considerations. Martinez, CA: The Center of Health Design.
Marcus, C. & Barnes, M. (1999) Healing gardens: Therapeutic Benefits and Design
Recommendations. New York: John Wiley & Sons Inc.
Maslow, A.H. & Mintz, N.L. (1956). Effects of aesthetic surroundings: Initial effects of three
aesthetic conditions upon perceiving, "energy", and "well-being" in faces. Journal of
Psychology, 41, 247-254.
McClain et al. (2003). Effect of spiritual well-being on end-of-life despair in terminally-ill
cancer patients.The Lancet, 36, (9369), 1603 – 1607.
Nightingale, F. (1969). Notes on Nursing. What it is and what it is not. USA: Dover
Publications, Inc.
Norman RM, Malla AK, McLean T, Voruganti LP, Cortese L, McIntosh E, Cheng S. &
Rickwood A. (2010). The relationship of symptoms and level of functioning in schizophrenia
to general wellbeing and the Quality of Life Scale. Acta Psychiatric Scand. 102, 303-309.
Ottosson, J. & Grahn, P. (2008) The Role of Natural Settings in Crisis Rehabilitation.
Landscape research, 33, 51-70.
Pheasant, R., Horoshenkov, K., Watts, G., Barrett, B. (2008). The acoustic and visual factors
influencing the construction of tranquil space in urban and rural environments tranquil spaces-
quiet places? Journal of the Acoustical Society of America, 123, 1446–1457.
Rowlands, J. & Noble, S. (2008). How does the environment impact on the quality of live of
advanced cancer patients? A qualitative study with implications for ward design. Palliative
Medicin, 22 (6), 768-774.
Schneider, SM., Prince-Paul, M., Allen, MJ., Silverman, P., Talaba, D,. (2007). Virtual reality
as a distraction intervention for women receiving chemotherapy. Oncology Nursing Forum
31, 81-88.
Schroeder, H. & Anderson, L.M. (1984). Perception of personal safety in urban recreation
sites. Journal of Leisure Research 16(2), 178-194.
Sherman, S., Varni, J., Ulrich, R., Malarne, V. (2005). Post-occupancy evaluation of healing
25
gardens in a pediatric cancer center. Landscape and Urban Planning 73, Issue 2-3,167-183.
Sjöberg, A. & Hugoson, M. (1995). Aktiv Livshjälp vid livets slut. Solna: LIC förlag.
Stigsdotter, U. & Grahn, P. (2003). Experiencing a Garden: A Healing Garden for People
Suffering from Burnout Diseases. Journal of Therapeutic Horticulture, 14, 38-48.
Swan et al. (2003). Do appealing hospital rooms increase patient evaluations of physicians,
nurses, and hospital services? Health Care Manage Rev., 28(3),254-264.
Ternestedt, B.-M., Andershed, B., Eriksson, M. & Johansson, I. (2002). A good death.
Development of a nursing model of care. Journal of hospice and palliative nursing, 4, (3),
153-160.
Ulrich, R. (1979). Visual landscapes and psychological well-being. Landscape Research, 4,
17-23.
Ulrich, R. (1981). Natural versus urban scenes: some psychophysiological effects.
Environment and Behavior, 13, 523-556.
Ulrich, R. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science 224,
Iss. 4647, 420-1.
Ulrich, R., Dimberg, U. & Driver, B.L. (1991) Psychological indicators of leisure benefits. In
Driver, B.L., Brown, L.R. & Peterson, G.L. (Eds.) Benefits of Leisure. Venture Publishing
College, Penssylvania, 73-89.
Ulrich, R. (1991). Effects of garden on health outcomes: Theory and research. Ingår i C.C.
Marcus and M. Barnes (Eds.). Healing Gardens, 27-86. New York: John Wiley.
Ulrich R., Simons, R., Losito, B., Fiorito, F., Miles, M., Zelson, M.(1991). Stress recovery
during exposure to natural and urban environments. Journal of Environmental Psychology 11,
201-230.
Ulrich, R. (1993). Biophilia, Biophobia, and Natural Landscapes. Ingår i Kellert, S.R &
Wilson, E.O. (Eds.), The Biophilia Hypothesis, 73-137. Cambridge: Harvard University Press.
Ulrich RS, Lunden O, Etinge JL. (1993). Effects of exposure to nature and abstract pictures
on patients recovery from heart surgery. Psychophysiology. 1993;S1:7.
Ulrich, R. (1999). Effects of Gardens on Health Outcomes: Theory and Research. Ingår i C.C.
Cooper, and M. Barnes, (Eds.). Healing Gardens: Therapeutic Benefits and Design
Recommendation. New York: John Wiley and Sons.
Ulrich, R. (2002) Health Benefits of Gardens in Hospitals. Paper for conference, Plants for
Peotple, Int. Exb. Floriade 2002. (Online). Tillgänglig
www.greenplantsforgreenbuildings.org/attachments/contentmanagers/25/HealthSettings
26
Ulrich, R. & Zimring, C. (2004) The Role of the Physical Environment in the Hospital of the
21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity. Report to The Center for Health Design for
the Designing the 21st Century Hospital Project. (Online). Tillgänglig
http://www.healthdesign.org/sites/default/files/Role%20Physical%20Environ%20in%20the%
2021st%20Century%20Hospital_0.pdf
Ulrich, R. (2008). Biophilic design o healthcare environments. Ingår i S. Keller, J.
Heerwagen, and M. Mador (Eds). Biophilic Design for better buildings and communities, 87-
106. New York: John Wiley.
Ulrich, R. (2012). Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning
av den fysiska vårdmiljön. Centrum för vårdens arkitektur. Publikation 1/2012.Malmö:
Printus.
Van Overwalle, F. (2009). Social Cognition and the Brain: A Meta-Analysis. Human Brain
Mapping 30, 829–858.
Watson, J. (1999). Human caring Science. A theory of Nursing. USA: Jones & Bartlett
Learning, LLC.
Whitehouse, S., Varni, J. W., Seid, M., Cooper-Marcus, C., Ensberg, M. J., Jacobs, J. J. and
R. S. Mehlenbeck (2001). Evaluating a children’s hospital garden environment: Utilization
and consumer satisfaction. Journal of Environmental Psychology, 21, 301- 314.
Wilson, EO. (1984). Biophilia: The Human Bond with Other Species. Cambridge: Harvard
University Press.
Wright BA. (1983) Physical disability: A psychosocial approach. 2nd. New York: Harper &
Row.
27
Välkommentillavdelning51Bilaga1
Härarbetarviförattduskafådetsåbrasommöjligtunderdinvistelse.Viharerfaren
vårdpersonalsomvillgedenbästavårdochdenomvårdnadduförtjänar.Vi har alltid
patientenicentrum.
Våravdelningharnaturensomenviktigdelivårdmiljön.Viharfleranaturinslagsåsom
akvarier,naturfoto,väggtapeterochväxter.Forskningocherfarenhetvisarattnaturen
harenlugnandeeffektpåoss.Kanvisänkastressgenomenlugnareatmosfärförbättras
förutsättningarnaföråterhämtning.
Närdukommertillplan5mötsduavvackranaturmotivochenväggtapetfrånKlåveröd
välkomnar i entréhallen. Alla patientrum har flera naturfoton så att du själv kan
bestämmavadduvillsepåförögonblicket.Detärvackramotivfrån trakten såattdu
ska känna att du är med i årstidens växlingar även fast du är här. Fotograferna är
avdelningensegenpersonal.
Allarumharväxterochomdinväxtärtorrfårdugärnavattnaden.
Detärviktigtattdusnabbtkommeruppochgårförattkroppenskasättaigångochatt
vikansehurdumår.Ävenomdettaremotattgåuppursängensåkanvilocka med
vårtakvariumikorridorendärmankansittaochnjuta.Idagrummetfinnsettfantastiskt
väggakvariumsomgerlugnochdärkanmanocksåtaigensigenstund.Vill duta en
nypafriskluftsåfinnsenangränsandeterrassmedträdgårdsmöbler,blommorochträd.
Längstkorridorernahängerbådenaturfotoochmålningarså att dinpromenadkanbli
stimulerande.Viärmåna om attsetillattläkningsprocessenfår enbrastartdärförär
det viktigt att du kommer upp och rör på dig. Vi serverar våra måltider i matsalen
eftersomkroppenmårbästavattkommauppochattsittaochäta.Matsmältningenoch
näringsupptagetblirbättresamtsårläkningochblodcirkulationblirstimulerade.
Påavdelningenpågårenstudiesomundersökeromnatureninverkar på vårt
välbefinnandenärvivistaspåenvårdavdelning.Villdudeltaistudiengenomattsvara
anonymtpånågrafrågorärvinaturligtvistacksammafördet.Detgerossviktigkunskap
omvadvikangöraförattförbättravården.Frågeformuläretfårduredannuochsedan
kanduilugnochrofyllaidetpåavdelningen.
Vihoppasattduskakunnanjutaavnaturenpåvåravdelningochattdenskagedigkraft
attorkavidare.Vigörvadvikanförattduskafådetsåbrasommöjligthärhososs.
Välkommen!
28
Hej!Bilaga2
Viarbetarmedattförbättravårdmiljöngenomnaturinslag.Viärintresseradeavvaddu
tyckeromdet.Markeradittsvarochskrivgärnapåbaksidanomdetskullebehövas.Du
svararanonymtochdinasynpunkterärviktiga.
1.Jagär: Patient Personal Besökare
2.Ärdetbramednaturinslagpåvårdavdelningen?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
3.Ärdetbramedväggtapetersomharnaturmotiv?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
Motiveragärna____________________________________________________________________________________
4.Ärdetbramedakvarium?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
Motiveragärna____________________________________________________________________________________
5.Ärdetbramedväxter?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
Motiveragärna___________________________________________________________________________________
6.Ärdetbramednaturfoton?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
Motiveragäran___________________________________________________________________________________
7.Gernaturinslagpåavdelningenenläkandeeffektpåpatienten?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
8.Gernaturinslagpåavdelningeninverkanpåpersonalenstrivsel?
Intealls Mindrebra Bra Mycketbra
9.Vadbetydernaturenfördig?
_____________________________________________________________________________________________________
10.Vadönskardutillföra/förändraförattdetskablibättre?
_____________________________________________________________________________________________________
Tackfördinmedverkan!
Vänligenläggdittformuläripostlådanidagrummet/personalrummetellergedettillenpersonal.
LallaThord
Leg.sjuksköterska/Naturivården
29
Lugnarummetföre Lugnarummetefter
Dagrumundergenomförandet Entrehallundergenomförandet
Sjukhuskorridorföregenomförandet Sjukhuskorridoreftergenomförandet
