Content uploaded by Jörgen Lundälv
Author content
All content in this area was uploaded by Jörgen Lundälv
Content may be subject to copyright.
1
Tillgänglighetens utrymme
- om funktionshinder och
funktionsnedsättningar i svensk dagspress
och i ett Regionmagasin
Jörgen Lundälv
2
Bild: Stolpen på trottoaren – informationstillgängligheten och otillgängliga trafikmiljöer.
Foto: Jörgen Lundälv
3
”Människor är olika och offentliga miljöer är till för alla om utgångspunkten när vi utformar
våra miljöer är de behov som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se,
svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har, kan
alla människor få glädje av en tillgänglig och användbar miljö. I Sverige har cirka 20 procent
av befolkningen någon form av bestående funktionsnedsättning. Det som är bra för alla är
nödvändigt för några”.
Källa: s.5 i Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärad, Fyrbodal,
Handisam i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland. (2009).
Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Version
1.2.
4
INNEHÅLL SID
SAMMANFATTNING 6
FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING 8
FÖRORD 10
FÖRKORTNINGAR 11
1. INLEDNING 12
2. BAKGRUND 14
2.1 Två tidningar – Göteborgs-Posten och Regionmagasinet 15
3. SYFTE OCH PROBLEM 17
3.1 Bakomliggande syfte 18
3.2 Avgränsningar 18
4. TIDIGARE FORSKNING 19
4.1 Tillgänglighet, delaktighet och användbarhet 19
4.2 Funktionshinder och medieanalyser 22
5. TEORETISK KONTEXT 25
5.1 Den sociala modellen 25
5.2 Begreppen tillgänglighet, delaktighet och användbarhet 26
5.3 Funktionsnedsättning och funktionshinder 28
6. METOD OCH MATERIAL 29
6.1 Forskningsansats 29
6.2 Kvalitativ och kvantitativ metod 29
6.3 Analysmetod och analyssteg 29
6.4 Materialinsamlingen 31
6.5 Urval och bortfall 32
6.6 Litteraturgenomgång 32
6.7 Förförståelse 32
6.8 Studiens förtjänster och begränsningar 32
6.9 Validitet och reliabilitetsaspekter 33
6.10 Forskningsetik och etiska överväganden 33
6.11 Forskningsrapportens fortsatta disposition 33
7. RESULTAT OCH ANALYS 34
7.1 Mediebilden av tillgänglighet i Göteborgs-Posten (GP) 36
7.2 Debatterna 36
7.3 Jämförelse mellan de undersökta åren 42
7.4 Mediebilden av tillgängligheten i Regionmagasinet 45
7.5 Barnperspektiv och äldreperspektiv i medierna 49
7.6 Funktionshinderperspektiv i medierna 51
7.7 Rörelsenedsättningar 51
7.8 Synnedsättningar 52
5
7.9 Hörselnedsättningar 52
7.10 Psykiska funktionsnedsättningar 53
7.11 Miljöperspektivet i medierna 53
7.12 Policyperspektivet i medierna 56
7.13 Livsvärlden och systemvärlden 57
7.14 Publiceringarna och värdeomdömen 58
8. DISKUSSION 59
8.1 Förslag till åtgärder 60
9. VIDARE FORSKNING 61
10. REFERENSER 62
10.1 Internetkällor om tillgänglighet 82
BILAGOR 83
BILAGA. Kodschema – Kommunicering och rapportering av tillgänglighetsfrågor i Västra
Götalandsregionen åren 2000-2009 – en jämförelse mellan interna och externa medier
6
SAMMANFATTNING
Undersökningen har visat att medierapporteringen av tillgänglighet för personer med fysiska,
intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar har varit tämligen
sparsam under hela undersökningsperioden d.v.s. under ett decennium. Totalt 228 nyhets- och
reportagetexter som publicerats i tidningen Regionmagasinet och i Göteborgs-Posten har
studerats. Publiceringarna har skett under perioden 2000-2009. Av de 228 artiklarna återfinns
totalt 157 artiklar som publicerats i GP (68,8 procent) och 71 i tidningen Regionmagasinet
(31,1 procent). Ett av resultaten i studien visar att barnperspektivet varit mer framträdande än
äldreperspektivet i rapporteringen av tillgänglighet i Regionmagasinet. Emellertid har barn
och ungas perspektiv om tillgänglighet skildrats i begränsad omfattning. Den bilden stämmer
överens med en rapport från Ungdomsstyrelsen som i en rapport år 2012 konstaterar att
tillgänglighetsperspektiv för barn och unga inte uppmärksammats i någon större grad. 18
artiklar har uppmärksammat barn och ungas möjligheter till tillgänglighet i samhället. Sju
artiklar har uppmärksammat äldres tillgänglighetssituation. Antalet artiklar är begränsat varför
en viss försiktighet måste ske i tolkningen av resultatet. Det kan ses som anmärkningsvärt att
såväl barnperspektivet som äldreperspektivet inte är mer representerat i den rapportering som
Regionmagasinet genomfört under den studerade perioden. Ett annat resultat som framkom i
undersökningen är att det är vanligt förekommande att drabbade personer intervjuas om sin
situation och uppfattning om tillgänglighet och delaktighet i samhällslivet. Undersökningen
visade att drabbade personer (brukare) förekom i en majoritet av artiklarna (63 av 71 artiklar).
Resultatet är intressant då det visar med tydlighet att drabbade medborgare har fått komma till
tals och fått utrymme i medierapporteringen. De har varit delaktiga i rapporteringen samtidigt
som deras utsatthet har beskrivits och skildrats på ett respektfullt vis. Ett tredje resultat som
framkom i undersökningen var att de båda livsområdena fritid och kultur samt hälso- och
sjukvård var de mest vanligt förekommande i det publicerade materialet. Totalt representerade
40 artiklar de båda livsområdena vilket motsvarar 56 procent av samtliga publicerade artiklar
i undersökningsmaterialet.
Fokus i rapporteringen i Regionmagasinet har främst varit på informationstillgänglighet. I
föreliggande rapport redogörs för de olika teman som framträtt i analysen. Likaså presenteras
hur tillgänglighetsfrågorna belysts i Regionmagasinet och Göteborgs-Posten där likheter och
skillnader i rapporteringen presenteras. Rapporten avslutas med förslag på vidare frågor för
fortsatt forskning inom området samt förslag till åtgärder.
Rapporteringen i Göteborgs-Posten under perioden är också intressant ur flera perspektiv. Det
var vanligast att tidningen publicerade mindre artiklar utan några bildillustrationer. 67 mindre
artiklar skildrade tillgänglighetsaspekter i bred bemärkelse. Totalt 41 debattinlägg
publicerades under perioden som hade sin utgångspunkt i tillgänglighetsfrågor inom skilda
områden. Debattinläggen om tillgänglighet som publicerades i GP handlade till stor del om
hälso- och sjukvårdssektorn och arbetet med tillgängligheten där. Det var framför allt en
negativ värdeladdning i dessa artiklar som handlade om olika problemsituationer, ekonomiska
neddragningar och systemfel.
Vilka uttalade sig då i debatten och inläggen om tillgänglighet under perioden? De
aktörsröster som var mest framträdande var personal inom sjukvården, förtroendevalda och
tjänstemän inom olika sektorer. Undersökningen visar att en tredjedel av samtliga
debattartiklar och insändare inom diskursområdet vård- och hälsa var skrivna av vårdpersonal.
Inom diskursområdet stöd i vardagen och transporter var tre debattartiklar skrivna av
tjänstemän och två av drabbade personer d.v.s. personer med olika funktionsnedsättningar. Ett
7
tredje diskursområde som behandlades i opinionsbildningen var miljöanpassningsdiskursen.
Inom detta område var det främst förtroendevalda från olika politisk partier som hade författat
debattinlägg. Fyra artiklar var skrivna av förtroendevalda. Inom diskursområdet
medborgarrätt var två debattartiklar författade av tjänstemän.
I medierapporteringen om tillgänglighet i de båda tidningarna studerades också olika
miljötypers representation i artiklarna d.v.s. inre miljöer, yttre miljöer och Internet- och
Webbmiljöer. Den vanligaste miljötypen i tillgänglighetsrapporteringen i Regionmagasinet
var bevakningen av Internet – och Webbmiljöer inom olika verksamhetsområden.
Tidningarna rapporterade om tillgänglighet för olika typer av funktionsnedsättningar.
Undersökningen visar att båda tidningarna har koncentrerat sin rapportering av tillgänglighet
för personer endast med medfödda och förvärvade fysiska funktionsnedsättningar. Det
föreligger alltså en klar underrapportering av andra typer av funktionsnedsättningar.
Exempelvis har tillgänglighetsfrågor för personer med intellektuella funktionsnedsättningar,
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykiska funktionsnedsättningar under åren
2000-2009 varit mycket sparsamt skildrade. Vare sig tidningarnas läsekretsar eller den breda
allmänheten har fått någon kunskap eller skildringar om upplevda barriärer (hinder) eller
möjligheter med tillgänglighet och tillgänglighetsarbete från dessa uppräknade typer av
funktionsnedsättningar. Resultatet i denna del av undersökningen är anmärkningsvärd
eftersom det handlar om stora grupper i samhället som är beroende av tillgänglighet och
delaktighet i samhällslivet.
Undersökningen visade att båda tidningarna inte har kopplat tillgänglighet till någon specifik
typ av funktionsnedsättning utan att rapporteringen och skildringarna varit allmänt
beskrivande om tillgänglighet och tillgänglighetsproblem. Ett exempel på detta är att det i
båda tidningarna endast fanns fem artiklar som på något vis berörde situationen för personer
med hörselnedsättningar.
Rapporteringen om otillgängliga transporter har skildrats i tidningarna där kritik har framförts
såväl i artiklar som debattinlägg mot kollektivtrafiken och hur såväl fordon som
kommunikationerna generellt har försvårat för personer med funktionsnedsättningar att
förflytta sig från en punkt till en annan.
Nyckelord: Tillgänglighet, delaktighet, användbarhet, medierapportering, Göteborgs-Posten
(GP), Regionmagasinet, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys,
funktionshinder, funktionsnedsättningar, Västra Götalandsregionen, medieanalys,
8
FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1. Debattperspektiv, debattämnen och aktörsröster i olika debatter om tillgänglighet.
Medierapporteringen i Göteborgs-Posten (GP) under Åren 2000, 2003, 2006 och 2009
(N=41).
Tabell 2. Exempel på debattrubriker och diskurs i medierapporteringen i Göteborgs-posten
(GP) (N=41).
Tabell 3. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på fyra diskursområden (N=41).
Tabell 4. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på fyra typer av sektorer som åsyftas i opinionsbildningen (debattartiklar) (N=41).
Tabell 5. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
och fördelningen av artiklar i livsvärld respektive systemvärld (N=41).
Tabell 6. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på aktörernas värdeomdömen i opinionsbildningen (debattartiklar) (N=41).
Tabell 7. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på olika skildrade miljötyper i opinionsbildningen (debattartiklar) (N=41).
Tabell 8. Medierapportering om tillgänglighet i Göteborgs-Posten (GP) totalt under
perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Tabell 9. Fokus, diskurs, tema och livsområden i medierapportering om tillgänglighet i
Göteborgs-Posten (GP) totalt under perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157).
Absoluta tal och procent.
Tabell 10. Värdeomdömen i publicerade artiklar i Göteborgs-Posten för respektive år.
Rapporteringen av tillgänglighet åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
Tabell 11. Typ av tillgänglighet som behandlats i rapporteringen i Göteborgs-Posten för
respektive år. Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157).
Absoluta tal och procent.
Tabell 12. Typ av miljöer av tillgänglighet som behandlats i rapporteringen i Göteborgs-
Posten för respektive år; inre miljöer, yttre miljöer och Internet/webbmiljöer. Rapporteringen
fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Tabell 13. Identifierade diskurser i rapporteringen i Göteborgs-Posten för respektive år.
Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
9
Tabell 14. Artikeltexternas innehåll fördelade och kategoriserade utifrån de båda
perspektiven livsvärld och systemvärld. Rapporteringen i Göteborgs-Posten fördelade per år;
2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Tabell 15. Teman i rapporteringen i Göteborgs-Posten för respektive år. Rapporteringen
fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Tabell 16. Publiceringsformen (typ av artikel) i rapporteringen i Göteborgs-Posten för
respektive år. Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157).
Absoluta tal och procent.
Tabell 17. Samhällssektor/verksamhetstyp i rapporteringen i Göteborgs-Posten för respektive
år. Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
Tabell 18. Medierapportering om tillgänglighet i Regionmagasinet under perioden 2002-2009
(N=71). Absoluta tal och procent.
Tabell 19. Fokus, diskurs, tema och livsområden i medierapportering om tillgänglighet i
Regionmagasinet under perioden 2002-2009 (N=71). Absoluta tal och procent.
Tabell 20. Rapporterade teman om tillgänglighet i olika livsområden. Medierapporteringen i
Göteborgs-Posten åren; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal.
Tabell 21. Rapporterade teman om tillgänglighet i olika livsområden. Medierapporteringen i
Regionmagasinet (N=71). Absoluta tal och procent.
Tabell 22. Rubriker från artiklar med fokus på barnperspektiv (B) respektive äldreperspektiv
(Ä) i medierapporteringen under perioden 2000-2009 i Göteborgs-Posten (GP) respektive
Regionmagasinet (RM).
Tabell 23. Typ av funktionsnedsättningar i medierapporteringen om tillgänglighet i
Regionmagasinet under perioden 2002-2009 (N=71). Absoluta tal och procent.
Tabell 24. Typ av funktionsnedsättningar i medierapporteringen om tillgänglighet i
Göteborgs-Posten (GP) under perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta
tal och procent.
Tabell 25. Typ av värdeomdömen i artikeltexterna i medierapporteringen om tillgänglighet i
Regionmagasinet under perioden 2002-2009 (N=71). Absoluta tal och procent.
Tabell 26. Typ av värdeomdömen i artikeltexterna i medierapporteringen om tillgänglighet i
Göteborgs-Posten (GP) under perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta
tal och procent.
10
FÖRORD
Föreliggande forskningsrapport är en slutrapport från en undersökning som genomförts vid
Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet under åren 2011-2012.
Forskningsstudien är finansierad av Rättighetskommittén i Västra Götaland (Projektet: ”I
vilken grad och på vilket sätt medierapporteras tillgänglighetsinformation i Västra
Götalandsregionen till personer med fysiska, psykiska funktionsnedsättningar, närstående och
allmänhet?”). Jag vill inledningsvis passa på att rikta ett stort tack till Rättighetskommittén
som beviljade ett forskningsanslag och därmed möjliggjorde det för mig att genomföra
undersökningen. Resultatet av denna studie presenteras i sin helhet i denna forskningsrapport
som också är projektets slutrapport.
Forskningsprojektet baseras på en medieanalys av rapporteringen om tillgänglighet i Västra
Götalandsregionen under flera år. Publiceringar i Göteborgs-Posten (GP) och i tidningen
Regionmagasinet (RM) har studerats under åren 2000 till 2009. Under år 2012 upphörde
tidningen Regionmagasinet med sin utgivning på grund av besparingskrav inom Västra
Götalandsregionen. Rapporten innehåller de resultat som framkommit i undersökningen.
Delresultaten redovisas i olika kapitel. I slutet av rapporten återfinns en referenslista med
uppdaterade källor inom området tillgänglighet, delaktighet, användbarhet,
funktionsnedsättningar och funktionshinder.
Forskningsstudien har också genererat nya frågeställningar för vidare forskning. Dessa
presenteras i rapportens sista kapitel.
Under arbetet med projektet har flera personer varit mig behjälplig med synpunkter och
kommentarer på olika delar. Jag vill passa på att rikta ett tack till flera personer. Tack till Jan
Terneby vid Rättighetskommittén i Västra Götaland och till Mats Olof Larsson,
informationschef, Habilitering & Hälsa vid Västra Götalandsregionen.
Göteborg den 28 december 2012
Jörgen Lundälv
Docent i socialt arbete
Institutionen för socialt arbete
Göteborgs universitet (GU)
11
FÖRKORTNINGAR
GP Göteborgs-Posten
GU Göteborgs Universitet
ISO International Organization for Standardization
KD Kristdemokraterna
LSS Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade
RM Regionmagasinet
SKL Sveriges Kommuner och Landsting
SOS Socialstyrelsen
SOU Statens Offentliga Utredningar
SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset
TD TillgänglighetsDatabasen
WHO World Health Organization
12
1. INLEDNING
Den här forskningsrapporten beskriver resultatet av en forskningsstudie som handlar om
tillgänglighet, delaktighet och användbarhet i samhället för personer med olika
funktionsnedsättningar. Perspektiv på tillgänglighet, delaktighet och användbarhet i samhället
är viktiga för alla. Vad vet vi om tillgänglighet och tillgänglighetsarbete i samhället generellt?
Hur kommuniceras tillgänglighet och på vilket sätt får medborgarna veta mer om hur långt
tillgänglighetsarbetet har kommit? Tillgänglighet är något som berör alla människor i
samhället. Det finns olika former av tillgänglighet. Man brukar tala om fysisk tillgänglighet,
tillgänglighet till information och institutionell tillgänglighet som exempelvis kan innebära på
vilka sätt en person har möjlighet att göra karriär på arbetsmarknaden. I rapportens
teorikapitel återkommer vi till de olika begreppen. Men vad menas egentligen med
tillgänglighet? I Nationalencyklopedin finns följande definition av ordet tillgänglighet:
”inom geografi möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt. För en bestämd person beror
dessa möjligheter exempelvis på hennes fysiska rörlighet och den geografiska närheten till det
eftersökta. Faktorer som öppethållandetider och tillträdesregler kan också vara betydelsefulla.
De senare blir särskilt viktiga när efterfrågan är större än utbudet, som i planekonomier, där
grupptillhörighet eller kötid kan bestämma köordningen mer än köpkraften”.1
Under flera år har fenomenet tillgänglighet uppmärksammats i samhället. De båda begreppen
tillgänglighet och delaktighet har betraktats som två begrepp som är nära förbundna med
varandra och på olika sätt förutsätter varandra (Lundälv och Lindqvist, 2009). Denna rapport
handlar om just fenomenet tillgänglighet. Under år 2011 påbörjades en tillgänglighetsstudie
vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet (GU), (Forskning om
funktionshinder pågår, 2011; Martinsson, 2011). Studien har finansierats av
Rättighetskommittén vid Västra Götaland. I en rapport av Ungdomsstyrelsen i Sverige
beskrivs levnadsvillkor för unga personer med funktionsnedsättningar (Ungdomsstyrelsen,
2012). Ungdomsstyrelsen skriver också om otillgängliga miljöer i rapporten:
”Det är först om miljö och omgivning är otillgängliga för personer med funktionsnedsättning
som funktionshinder uppstår. Funktionshinder blir då närmare kopplat till frågor om
tillgänglighet och miljö än till individen” (s.7 i Ungdomsstyrelsen, 2012).
Medierna i samhället har en viktig roll inom områdena hälsokommunikation, socialt arbete
och funktionshinderområdet (Seale, 2002; Jarlbro, 2004; Blomberg et al, 2004; Lundälv,
2004). Inom det sistnämnda området finns idag begränsad kunskap om hur medierna
rapporterat om sociala levnadsvillkor, välbefinnande och inte minst tillgänglighet ur olika
aspekter. Betydelsen av att synliggöra och tydliggöra information om de sociala och kulturella
servicetjänster som ges av Västra Götalandsregionen kan ses som ett nytt och outforskat
samhällsfenomen. Inom funktionshinderområdet har under senare tid uppmärksammats såväl
barriärer som möjligheter för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar
(Lindqvist och Lundälv, 2009).
I en nyligen publicerad rapport av FoU Väst konstateras följande: ”I rapportens slutsatser kan
läsas att många aldrig förefaller ha hört talas om enkelt avhjälpta hinder eller
Tillgänglighetsdatabasen och inte heller tänkt på att personer med funktionsnedsättningar kan
1 tillgänglighet. http://www.ne.se/tillgänglighet/327745, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-
12-13.
13
ha svårt att besöka deras verksamhet”. (s.41 i Larsen och Martini, 2010). I denna studie
genomfördes ett antal intervjuer med verksamhetsföreträdare om upplevelser av
informationsstrategier och synsätt på information om tillgänglighet i Västra
Götalandsregionen. Det saknas dock kunskap om vilken typ av konstruktioner och
dekonstruktioner som finns av begreppen och fenomenen tillgänglighet och tillgänglig
information inom regionens olika verksamheter. Inom funktionshinderområdet har ett
begränsat antal studier genomförts av medierade tillstånd och konstruktioner av
funktionsnedsättningar särskilt i tv-medierna (Ljuslinder, 2002; Ljuslinder et al, 2009;
Ghersetti , 2007; Magnusson, 2009). Några närmare analyser av tryckta medier har inte
genomförts i någon större utsträckning. Internationella studier bl.a. en kanadensisk studie
visar att medierapporteringen av funktionshinder främst uppmärksammat mäns levnadsvillkor
och utsatthet i samhället (Gold och Auslander, 1999). En annan studie under 1990-talet
konstaterade att mediernas främst uppmärksammade fysiska funktionsnedsättningar framför
psykiska funktionsnedsättningar (Auslander och Gold, 1999).
14
2. BAKGRUND
Tillgänglighetsfrågorna i samhället är något som berör många samtidigt som det är flera olika
samhällsaktörer som bevakar och studerar hur det praktiska tillgänglighetsarbetet genomförs
och bedrivs i exempelvis kommuner, landsting och stat. Förutom kommunerna och
landstingen själva som förbättrar sin tillgänglighet så finns det flera olika statliga myndigheter
som aktivt arbetar med att förebygga otillgänglighet men som också har till uppgift att utöva
tillsyn och kontrollera hur tillgänglighetsarbetet fortskrids på lokal, regional och nationell
nivå. En annan aktör som bevakar skilda perspektiv och tillgänglighetsfrågor och aktivt
tillgänglighetsarbete i samhället är de olika brukarorganisationerna inom
funktionshinderområdet och olika patientorganisationer. Under år 2012 beskriver
Handikappförbunden tillgänglighetsperspektivet och den s.k. tillgänglighetsrörelsen på
följande vis:
”Sammanhållningen är nyckeln till all vår framgång. Utan gemenskapen och
sammanhållningen i tillgänglighetsrörelsen kommer vi inte att komma någonstans, rörelsen
kommer att sluta röra sig. Vi är en riktig folkrörelse, precis om nykterhetsrörelsen,
arbetarrörelsen och bonderörelsen. Nära förankring i människans vardag, stadig blick framåt
och inkludering har alltid präglat tillgänglighetsrörelsens arbete för ökad tillgänglighet. Men
vad gäller sammanhållningen finns det fortfarande mycket kvar att göra. Utan en gemenskap
bland våra organisationer kommer vi inte att uppnå riktig förändring. Lyckas vi inte skapa den
enade front som behövs för att vi ska kunna smula sönder otillgänglighet och diskriminering
som stänger folk ute, då kommer det inte att bli av. Viljan finns. Möjligheterna finns. En
sammanhållen tillgänglighetsrörelse är möjlig”. (s.25 i Handikappförbunden, 2012).
Begreppet tillgänglighet och olika tillgänglighetsfenomen inom skilda samhällsektorer har
uppmärksammats under senare år. Vid flera högskolor och universitet har studeranden vid
olika utbildningar genomfört mindre vetenskapliga studier och arbeten med fokus på
tillgänglighetsperspektiv (Larsson och Thymé, 2009; Andishmand, 2010; Hultman och
Jörnland, 2011; Carlsson och Saber, 2011; Domeij et al, 2011; Lindmark, 2011; Olson och
Saltberg, 2011; Strandberg och Strandberg, 2011; Nordstrand, 2012; Törnbom, 2012).
Medierna i samhället har en stor roll inom områdena hälsokommunikation, socialt arbete och
funktionshinderområdet (Seale, 2002; Jarlbro, 2004; Blomberg et al, 2004; Lundälv, 2004).
Inom det sistnämnda området finns idag begränsad kunskap om hur medierna rapporterat om
sociala levnadsvillkor, välbefinnande och inte minst tillgänglighet ur olika aspekter.
Betydelsen av att synliggöra och tydliggöra information om de sociala och kulturella
servicetjänster som tillhandahålls av Västra Götalandsregionen kan ses som ett nytt och
outforskat samhällsfenomen. Inom funktionshinderområdet har under senare tid
uppmärksammats såväl barriärer som möjligheter för personer med fysiska och psykiska
funktionsnedsättningar (Grönvik, 2007; Lindqvist och Lundälv, 2008; Lundälv och Lindqvist,
2009; Lindqvist och Lundälv, 2009).
Att medierapporteringen, konstruktioner i media och upplevelser av rapporteringen är viktig
uppmärksammas i en masteruppsats vid Göteborgs universitet. Karin Törnbom skriver
följande:
”En annan dimension av att känna sig delaktig i samhället handlar om hur de
funktionsnedsatta framställs i mediala sammanhang. De intervjuade upplevde att det var
alltför ovanligt att se någon med en synlig funktionsnedsättning. Här talade man framförallt
15
om television, men även om tidningar och tidskrifter. Intervjupersonerna saknade
programledare, nyhetsuppläsare och andra profiler i media med funktionsnedsättning” (s.27 i
Törnbom, 2012).
Törnbom skriver också:
”Intervjupersonerna ansåg även att de som faktiskt förekom i media inte var särskilt
representativa för funktionsnedsatta personer som grupp. Det fanns en allmän uppfattning om
att kända personer med funktionsnedsättning alltid var väldigt duktiga, positiva och
kompetenta” (s.27 i Törnbom, 2012).
För ett antal år sedan (år 2006) infördes den s.k. TillgänglighetsDatabasen (TD) i Västra
Götalandsregionen2. Syftet med TD beskrivs på följande vis: ”TD är en databas som erbjuder
information om verksamhetens fysiska tillgänglighet inför vardagliga besök i butiker,
restauranger, offentlig service och andra besöksmål. Huvudprincipen är att varje verksamhet
beskrivs så väl att du själv kan fatta beslut om du kan besöka platsen eller inte” (Västra
Götalandsregionen, 2012).
2.1 Två tidningar – Göteborgs-Posten och Regionmagasinet
Två typer av tidningar är föremål för analys i rubricerad studie. Det handlar om en av
Sveriges större dagstidningar – Göteborgs-Posten (GP) och ett magasin som är utgivet av
Västra Götalandsregionen. Magasinet har titeln Regionmagasinet. Magasinet distribueras till
samtliga hushåll i Västra Götalandsregionen. Samtliga nummer av magasinet finns på Västra
Götalandsregionens webbsida på Internet (http://www.vgregion.se/regionmagasinet). På
webbsidan beskrivs tydligt policyn för magasinet. Den policy som reglerar utgivningen av
magasinet har en s.k. målbeskrivning som beskrivs på följande vis:
”Det övergripande redaktionella målet ska vara att erbjuda regionens invånare – tidningens
läsare – ett material som de har nytta och glädje av, ur skilda medborgerliga
perspektiv. (Begreppet medborgerliga perspektiv förklaras längre ned i avsnittet "Om att vara
läsarorienterad")”. (http://www.vgregion.se/regionmagasinet).
På webbsidan beskrivs också de ledord som är kännetecknande för magasinets inriktning
vilka är: orienterande, nyttig, intresseväckande och tankeväckande. Magasinet har också en
tydlig policyinriktning. Policyn beskrivs på följande vis:
”Tidningen ska vara en pålitlig guide som lotsar läsaren rätt och ger trovärdig och relevant
information. Den ska vara en ingång till och en hjälp i att orientera sig i ”regionen”, både den
administrativa och geografiska. Tidningen ska vara nyttig och angelägen för
läsarna/invånarna genom att orientera bland annat om regionens hälso- och sjukvård ur den
vårdsökandes eller patientens perspektiv. Tidningen ska erbjuda möjligheter och väcka
intresse genom att bland annat orientera om kulturutbud och inomregional kulturturism.
Tidningen ska vara tankeväckande genom att belysa aktuella samhällsfrågor i regionen, ge
bakgrunder och förklara sammanhang. Relevans och trovärdighet är här grundläggande
2 http://www.vastsverige.com/tillganglighetsdatabasen/artiklar/Valkommen-till-
Tillganglighetsdatabasen/
16
förutsättningar”. (http://www.vgregion.se/regionmagasinet).
I policybeskrivningen av Regionmagasinet framgår också med tydlighet att magasinet ska
vara tillgängligt och användbart för alla medborgare. Detta beskrivs på magasinets webbsida
på Internet:
”I planering, urval och produktion bör den redaktionella utgångspunkten vara att materialet
ska ge kunskap om regionen och regionens verksamheter, som är angelägen och användbar
för invånarna. Valet av ämnen styrs, avgörs och begränsas av regionens verksamheter, men i
presentationen ska perspektivet vara läsarens/invånarens. Då är det deras behov och nytta som
ska vara vägledande. Tidningen ska ge svar på frågor som invånarna ställer sig eller kan
tänkas ställa. Med ”skilda medborgerliga perspektiv” menas att när invånarna möter regionens
verksamheter sker det i helt olika sammanhang, där invånaren kan vara vårdsökande,
studerande, kulturkonsument, turist, idrottare, skattebetalare, samhällsengagerad o s v.
Invånaren/läsaren uppträder givetvis i kombinationer av det uppräknade, många gånger har
kanske den geografiska hemvisten störst betydelse. Oavsett vilken roll läsaren intar, bör
materialet presenteras ur ett läsarperspektiv”. (http://www.vgregion.se/regionmagasinet).
Den andra tidningen som ingår i forskningsstudien är tidningen Göteborgs-Posten (GP). GP
har som dagstidning genomgått omfattande förändringar under det senaste decenniet. På
tidningen webbsida presenteras historiken och de förändringar som skett
(http://info.gp.se/omgp/hem/1.10872-historik). GP grundades år 1813. GP är en
sjudagarstidning med en upplaga på närmare 600.000 exemplar. Förutom papperstidningen
och en Internetredaktion (www.gp.se) infördes under år 2012 en s.k. GPs nyhetsapp för
mobiltelefoner för att öka tillgängligheten till nyheterna.
17
3. SYFTE OCH PROBLEM
Syftet med rubricerad undersökning har varit att beskriva och undersöka i vilken omfattning
och ur vilka perspektiv som extern och intern medierapportering av tillgänglighetsfrågor i
Västra Götalandsregionen har ägt rum. Studien omfattar perioden 2000-2009 och inkluderar
medierapporteringen i Västra Götalandsregionens tidning Regionmagasinet samt
rapporteringen i Göteborgs-Posten (GP). Avsikten med studien har varit att studera
medierapporteringen (såväl intern som extern rapportering) och hur tillgänglighet och
tillgänglighetsperspektiv beskrivs av journalister och skribenter för allmänheten.
Syftet med undersökningen är med andra ord att uppmärksamma i vilken utsträckning och på
vilket sätt som de tryckta medierna (Regionmagasinet) utgivna av Västra Götalandsregionen
rapporterar om olika tillgänglighetsperspektiv och områden för personer med fysiska och
psykiska funktionsnedsättningar. Det är framför allt tre former av tillgänglighet som ska
studeras. Dessa former är: fysisk tillgänglighet, informationstillgänglighet och institutionell
tillgänglighet. Med fysisk tillgänglighet avses människans möjligheter att förflytta sig och få
tillträde till en byggnad men även möjlighet till tillträde inom en byggnad.
Informationstillgängligheten avser tillgänglighet där en brukare kan nås av information och
även kunna tillgodogöra sig en sådan information. Med institutionell tillhörighet avses i
studien sådan tillhörighet som är förknippad med individens möjlighet att kunna få möjlighet
till personalutbildning i arbetslivet, befordringsmöjligheter samt nå karriärvägar. Huvudsyftet
med föreliggande studie är således att beskriva och undersöka hur tidningen Regionmagasinet
(RM) utgiven av Västra Götalandsregionen och tidningen Göteborgs-Posten (GP) synliggör
och tydliggör olika aspekter av tillgänglighet i de sociala och kulturella servicetjänster som
Västra Götalandsregionen erbjuder medborgarna. Syftet med undersökningen är att
uppmärksamma i vilken utsträckning och på vilket sätt som RM och GP rapporterar om olika
tillgänglighetsperspektiv och områden för personer med fysiska och psykiska
funktionsnedsättningar.
Studiens preciserade frågeställningar är följande:
1. Hur ser medierapporteringen ut av tillgänglighetsfrågor (tillgänglighet respektive
tillgänglig information) i Regionmagasinet (RM) som ges ut av Västra Götalandsregionen och
i Göteborgs-Posten (GP) under åren 2000-2009? Vilka mönster och aspekter i rapporteringen
är särskilt dominerande och vilka får ett begränsat utrymme?
2. I vilken utsträckning har information om tillgänglighet ur Västra Götalandsregionens
tillgänglighetsdatabas blivit uppmärksammade och medierade i tidningen Regionmagasinet
(RM) och i Göteborgs-Posten (GP) under den aktuella studieperioden?
Studien avser inte att fokusera på i vilken utsträckning som information i de studerade
medierna är tillgänglig eller ej. Fokus i forskningsprojektet är istället att studera i vilken
utsträckning som de olika verksamheterna i Västra Götalandsregionen har synliggjort
tillgänglighetsaspekter m.m. i medierapporteringen och hur skribenterna i de tryckta medierna
(RM och GP) har förmått att beskriva tillgänglighetsaspekter i rapporteringen.
18
3.1 Bakomliggande syfte
Ett bakomliggande syfte med undersökningen är att få en ökad kunskap om hur frågor och
perspektiv om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar kommuniceras i såväl
dagspress som i en intern tidning som givits ut av en region – Västra Götalandsregionen. Ett
bakomliggande syfte med studien är att få kunskap om hur kommunikationen om
tillgänglighet, åtgärder och debatter om tillgänglighet kan vidareutvecklas men framför allt
försöka identifiera områden som ännu inte har kommunicerats i någon större utsträckning.
Studien kan också ge en ökad kunskap och förståelse för vilka aktörer som kommer till tals i
såväl medierapporteringen som inom opinionsbildningen (debatten) i de båda tidningarna.
Den kunskap som kommer fram i rubricerad studie kan därför vara till nytta för såväl
rapportörerna (journalisterna och debattörerna) i tidningarna (samt även i andra medier) men
också till konsumenterna d.v.s. tidningsläsarna. Därtill kan flera olika professionsföreträdare
som arbetar inom hälso- och sjukvården, kommunerna, landstingen samt inom statliga
myndigheter som har ansvar för tillgänglighetsfrågor och tillgänglighetsarbete få en ökad
kunskap om kommunikationens betydelse för att nå ut till allmänheten om utsatta gruppers
möjligheter till delaktighet och tillgänglighet.
3.2 Avgränsningar
I studien fokuseras endast tre typer av tillgänglighet; fysisk tillgänglighet,
informationstillgänglighet och institutionell tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet omfattar
även av ytterligare en typ nämligen psykosocial tillgänglighet. Denna tillgänglighetstyp
omfattas inte av rubricerad studie. En ytterligare avgränsning i undersökningen är att
upplevelser av tillgänglighet hos berörda d.v.s. personer med olika funktionsnedsättningar
inte ingår i studiens syfte och ambition. Inte heller ingår det i undersökningen att beskriva och
undersöka hur rapportörerna d.v.s. skribenter och journalister upplever medierapporteringen
eller vilka innebörder de upplever sig lägga i de olika begreppen och diskurserna.
19
4. TIDIGARE FORSKNING
Tidigare forskning inom området som kan vara relevant för undersökningen handlar i
huvudsak om medierelaterade studier inom funktionshinderområdet och därtill vetenskapliga
arbeten som behandlar områdena tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättningar. Litteraturgenomgången har visat att det finns ett antal studier inom
dessa båda områden. I referenslistan i slutet av rapporten återfinns ett flertal intressanta
forskningsreferenser. I detta kapitel är avsikten att beskriva några relevanta studier inom
området.
Utmärkande för den forskning som bedrivits inom funktionshinderområdet är att denna varit
multidisciplinär. En genomgång av funktionshinderforskningen i Sverige har under senare tid
genomförts av forskare från Örebro universitet (Rönnberg et al, 2012).
4.1 Tillgänglighet, delaktighet och användbarhet
Tillgänglighet är ett begrepp och fenomen som har förekommit och förekommer i många
olika skilda sammanhang. I forskningskontexten är begreppet tillgänglighet och begreppet
delaktighet förknippade med varandra. Under senare år har behovet av mer kunskap och
forskning inom äldreområdet vad avser tillgänglighetsfrågor uppmärksammats i allt större
utsträckning. Utvecklingen av ett äldresamhälle där allt fler medborgare blir äldre och därmed
förvärvar olika funktionsnedsättningar blir allt mer påtaglig. I en rapport från
Hjälpmedelsinstitutet år 2010 konstateras att det råder otillgänglighet och att det saknas
tydliga motiv att förbättra tillgängligheten i samhället. I rapporten skriver Lisbeth Lindahl,
Maria Martini och Inga Malmqvist följande i sin inledning:
”Motiven till att förbättra tillgängligheten lyser med sin frånvaro. Tillgänglighet associeras
med problem av olika slag. Det finns ett glapp mellan dem som har i uppgift att verka för
tillgänglighet och dem som har möjlighet att förbättra den. Intervjuer med fastighetsägare
vittnar om juridiska oklarheter, praktiska svårigheter och bristande prioritering av
tillgänglighet utifrån en begränsad ekonomi. Merparten av de tillgänglighetsförbättringar som
skulle kunna genomföras, handlar juridiskt sett om frivilliga åtaganden. Kommunala och
statliga myndigheter kan bara påverka dessa indirekt. Bostadsanpassningsbidraget kan
dessutom minska incitamenten till att genomföra generella åtgärder i boendemiljön. Samtidigt
är frågan om tillgänglighet av brett samhällsintresse” (s.4 i Lindahl et al, 2010).
Den funktionshinderforskning som bedrivits internationellt under senare år med fokus på
brukarperspektiv och tillgänglighet är särskilt intressant att studera (Lock et al, 2005;
Anderberg, 2007; Medland och Ellis-Hill, 2008). I en socialvetenskaplig studie konstateras
svårigheter och problematik med begreppsdefinition inom området: ”Begreppen
funktionshinder, tillgänglighet och delaktighet är inte entydiga. Inledningsvis kan konstateras
att begreppen har kommit att användas under en följd av år i flera olika sammanhang, vilket
medfört att de blivit spridda och välkända för många. I den vetenskapliga debatten brukar
man grovt sett skilja på en individuell eller medicinsk modell för funktionshinder, en
relationell modell och en social modell för funktionshinder” (s.10 i Lindqvist och Lundälv,
2009).
I en studie av Mitra (2006) beskrivs även tillgänglighet enligt följande:
20
”For instance, if a person’s impairment causes constant pain, due to which the person is
unable to have access to practical opportunities (e.g., go out of the house, engage in work or
leisure), it is the intrinsic nature of the impairment that deprives the person of capabilities and
makes him or her disabled” (s.241 i Mitra, 2006).
Men även följande iakttagelse har en stor betydelse: ”Inom både samhällsforskning och
handikappolitik har det skett en utveckling bort från den individuella modellen som det
dominerande synsättet i riktning mot perspektiv som sätter funktionshinder i ett socialt
sammanhang och på senare år också ser funktionshinder som en fråga om mänskliga
rättigheter” (s.10 i Lindqvist och Lundälv, 2009).
Begreppet tillgänglighet studeras i föreliggande studie utifrån ett utvidgat begrepp där också
användbarheten uppmärksammas. Följande utgångspunkt blir därför viktig i studien:
”Ytterligare en illustration av begreppets utvidgning återfinns i en s.k. ISO-standardiserad
definition av tillgänglighetsbegreppet (ISO 16071). I 24-timmarsdelegationens rapport,
Räckvidd, beskrivs kort denna definition och tillämpbarhet enligt följande: ”Usability – extent
to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with
effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use”. På detta sätt kan man
”mäta” ett systems tillgänglighet genom att mäta användbarheten(effektiviteten,
ändamålsenligheten och tillfredsställelsen) för människor med olika förutsättningar för att
interagera med systemet (Gulliksen et al, 2005, s 15). Tillgänglighet bör alltså studeras
tillsammans med begreppet användbarhet. Det får därmed ett utvidgat innehåll i och med att
fokus läggs på produkten eller tjänsten – och inte på den enskilde individens brist på förmågor
i olika avseenden” (s.11 i Lindqvist och Lundälv, 2009).
I den vetenskapliga litteraturen har också begreppet socialt deltagande diskuterats. Ebersold
(a.a.s.240) menar att begreppet socialt deltagande är centralt för den funktionshindrade
personen då det ger samma möjligheter till funktionshindrade som till andra. Ebersold utgår
även från begreppet access (”Access as a vector to social participation”) vilket ska ses som att
tillgängligheten i samhället bl.a. till arbete, fritidsaktiviteter, utbildning har en central och till
och med avgörande betydelse för den funktionshindrade personen att kunna uppnå ett
deltagande.
Tillgänglighet för alla medborgare kan studeras och analyseras utifrån olika perspektiv på
tillgänglighet. Man brukar som tidigare nämnts benämna tillgängligheten utifrån fysisk
tillgänglighet, informationstillgänglighet och institutionell tillgänglighet.
Under senare år har hälso- och sjukvården och primärvården studerats utifrån olika typer av
tillgänglighet. Socialstyrelsen gjorde under år 2010 en kartläggning av tillgängliga miljöer när
man undersökte tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen
undersökte särskilt tillgängligheten vid vårdcentraler och socialkontor i Sverige
(Socialstyrelsen, 2010).
De amerikanska forskarna Jessica Scheer, Thilo Kroll, Melinda T. Neri och Philip Beatty vid
The George Washington University och National Rehabilitation Hospital Center for Health
and Disability Research studerade tillgänglighetsperspektiv och barriärer för personer med
funktionsnedsättningar inom hälso- och sjukvårdssektorn (Scheer et al, 2003). Forskarna som
använde en kvalitativ metod hade intervjuat 30 personer med ryggmärgsskador, cerebral pares
(PS) och personer med multiple scleros (MS). Ett av de resultat som forskarna
21
uppmärksammade i sin studie var barriärer och brister i tillgängligheten vad avser transporter
och mobilitet för personer med funktionsnedsättningar. Forskarna skriver:
”For example, when participants did not have access to transportation that would enable them
to visit their PCP, then access to needed referrals for specialty care or durable medical
equipment would be compromised. Or, if an immediate appointment was not available with
their PCP, the referral process would in turn be delayed, which often resulted in decreased
health status and function and a need for increased utilization of health services. The
dimensions of the perceived barriers identified by participants led us to deepen our insight
into the lived experience in which the problem of access to health-care services is embedded.
For example, when access to needed durable medical equipment was delayed or denied, the
capacity of individuals with disabilities to be productive and active was limited, which in turn
had negative consequences for quality of life and mental health. If visit to providers were
delayed because transportation depended on the availability of family or friends, the increased
dependency added to stress and emotional costs borne by the individuals and their families”
(p.228, Scheer et al, 2003).
Andra internationella studier har även historiskt sett problematiserat tillgänglighetsaspekter
för såväl äldre personer som personer med olika funktionsnedsättningar när det handlar om att
kunna besöka och nå hälso- och sjukvårdstjänster (Penchansky and Thomas, 1981; Weissman
et al, 1991; Lishner et al, 1996). Problematik med transport och mobilitet för personer med
funktionsnedsättningar har även problematiserats i en studie i Sverige (Lindqvist and
Lundälv, 2012). Flera andra studier har historiskt också beskrivits tillgänglighetsfrågor och
arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättningar (Kitchin et al, 1998; Metzel och
Giordano, 2007).
En annan studie har fokuserat på unga människors tillgänglighet till kulturområdet. I en EU-
rapport fokuseras detta (Europeiska kommissionen, 2008). En slutsats som dras är att
ungdomar får tillgång till olika information om kulturutbud genom såväl traditionella
kulturinstitutioner som genom mer informella kanaler i samhället.
En rapport från Skolverket fokuserar på tillgänglighetsaspekter i skolans lokaler (Skolverket,
2008).
Funktionshinderforskning som uppmärksammat olika typer av tillgängliga miljöer har
genomförts ur olika perspektiv. Flera studier har fokuserat på området fysisk tillgänglighet
d.v.s. yttre miljöer (Axia et al, 1991; Imrie och Kumar, 1998; Blackman et al, 2003; Allen et
al, 2006; Cerin et al, 2010; Layton, 2012). I Sverige har även studier genomförts avseende
fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar (Bengtsson, 2003; Lindqvist och
Lundälv, 2009; Carlsson and Saber, 2011; Leine och Hellström, 2012; Lindqvist och Lundälv,
2012).
Vetenskapliga undersökningar som uppmärksammat s.k. informationstillgänglighet och
webb/Internetmiljöer har också genomförts i varierande utsträckning (Katz et al, 2001; Chen
and Persson, 2002; Gross et al, 2002; Jaeger, 2004; Anderberg, 2007; Burnett et al, 2008;
Adam och Kreps, 2009). Studier om informationstillgänglighet har även genomförts i Sverige
(Gulliksen et al, 2005; Folkesson och Karlsson, 2010; Domeij et al, 2011).
Studier om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar inom livsområdet fritid och
kultur har också genomförts inom den internationella forskningen (Darcy, 2002; Karlsson et
22
al, 2009). Forskning inom livsområdet fritid och kultur och funktionshindrades
tillgänglighetssituationer har också genomförts i Sverige (Konlaan et al, 2000).
Inom diskursområdet hälso- och sjukvård har olika tillgänglighetsstudier genomförts inom
forskningen (Lishner et al, 1996).
Forskning om tillgänglighet har även uppmärksammats av forskarna Alison Adam och David
Kreps (2009) som beskrivit och problematiserat otillgängliga Internetmiljöer för personer med
funktionsnedsättningar i samhället. De båda forskarna skriver följande om otillgängliga
Internetmiljöer:
”After more than a decade of development of the World Wide Web, despite the consolidation
of web accessibility standards and despite the enactment of strong disability discrimination
legislation in many Western countries, much of the web remains inaccessible to disabled
people”. (p.1041, Adam and Kreps, 2009).
Forskarna menar att det fordras mer kunskap om tillgänglighet särskilt hos de som har till
uppgift att utveckla tillgängliga webbmiljöer för alla grupper i samhället. Forskarna skriver:
”Legislation in many European countries mandates accessible websites. However web site
developers who wish to make a site accessible must adhere to a set of increasingly complex
and difficult to understand standards. Paradoxi- cally, adherence to these may not guarantee
an accessible site while it is possible to create an accessible website which would fail
accessibility standards. Further- more, automatic checkers may lull the web site providers and
their customers into a false belief that a website is accessible when, such checkers cannot
possibly cover all accessibility checks”. (p.1055, Adam and Kreps, 2009).
I en annan artikel beskrivs hur familjer med barn med omfattande omsorgs- och
omvårdnadsbehov upplever delaktighet och tillgänglighet i samhället. Totalt deltog 68
föräldrar från 40 familjer i studien och berättade om sina upplevelser av tillgänglighet i
samhället. De kanadensiska forskarna Roberta Lynn Woodgate, Marie Edwards and Jacquit
Ripat skriver följande i sin artikel:
”For some families participation revolved around the hospital world due to the considerable
activities related to the “so many appointments and hospitalizations” necessary in addressing
the children’s complex care needs. Attending appointments required a lot of energy
particularly given transportation and accessibility challenges in getting to and from the
appointments. At times the parents became so taxed that the possibility of meaningful partic-
ipation was minimal. This was also the case when the child’s care needs became particularly
overwhelming. When the amount of time, degree of energy, and intensity of planning required
har- nessing resources that became overwhelming or too much for parents, it was less likely
that parents would choose to participate in desired places, spaces, activities, or situations”. (p.
1918 i Woodgate et al, 2012).
4.2 Funktionshinder och medieanalyser
Medierna i samhället består av flera olika medieorgan bland annat dagspress, kvällspress, tv,
radio och Internet. Medierna som aktör ingår i ett mediesystem där en viss medielogik och
mediedramaturgi råder. Medierna har också beskrivits vara en statsmakt som har till uppgift
23
att fungera utifrån olika funktioner. Det handlar om kommentarfunktionen,
informationsfunktionen men också en granskande funktion (Strömbäck, 2009).
Funktionshinderforskning har i såväl nationella som internationella sammanhang
uppmärksammats i flera olika typer av studier. Funktionshinder har uppmärksammats i
mediesammanhang bland annat har dagspressens rapportering fokuserats. Dessa studier har
genomförts under 1990-talet (Auslander och Gold, 1999). Men även under senare år har
studier genomförts av hur medierna rapporterat om funktionshinder och levnadsvillkor för
personer med olika funktionsnedsättningar. En genomgång av sociala problem och
socialpolitik i massmedia genomfördes i början av 2000-talet av flera forskare (Blomberg et
al, 2004).
Tidskrifters och olika magasins rapportering av funktionshinder och olika typer av policys
inom funktionshinderområdet har även genomförts nationellt och internationellt (Byrd, 1979;
Bonnstetter, 1986; Lundälv et al, 2012). Studier har även genomförts av hur medierna har
porträtterat personer med olika funktionsnedsättningar (Byrd, 1988).
Funktionshinderforskning har också genomförts i olika studier där etermedierna fokuserats. I
en studie genomförd vid Göteborgs universitet under 1990-talet fokuserades olika bilder av
funktionshinder i tv-mediet. I början av 2000-talet redovisade kommunikationsforskaren
Karin Ljuslinder olika handikappdiskurser som framträtt i Sveriges television under perioden
1956-2000 (Ljuslinder, 2002). Även diskurser och mediebilder internationellt har redovisats i
studier av Ljuslinder et al (Ljuslinder et al, 2009). Ghersetti (2007) undersökte hur nyheter i
Sveriges television konstruerades (Ghersetti, 2007). Ytterligare en tv-studie genomfördes vid
Göteborgs universitet under 2000-talet. I en studie av nyhetsrapporteringen i Rapport under
åren 1980-2006 undersöktes särskilt olika typer av framträdande bilder inom psykiatriområdet
(Magnusson, 2009). Under år 2011 publicerades även en studie av tillgängligt tv-media i
Danmark (Nordens välfärdscenter, 2011).
Genusperspektiv i medierapporteringen av funktionshinder har även uppmärksammats i
studier under 1990-talet (Gold och Auslander, 1999). Mediernas olika representationer av
funktionshinderfrågor har även belysts i olika studier historiskt (Haller, 1995; Haller, 2010).
En översikt av hur medierna rapporterar inom området omsorg och omvårdnad genomfördes i
början av 2000-talet (Lundälv, 2004). I flera internationella studier har mediernas
rapportering av funktionsnedsättningar och olika långtidssjukdomar fokuserats.
Utgångspunkterna för dessa studier har bland annat varit såväl kvalitativa innehållsanalyser
som kvantitativa innehållsanalyser av olika perspektiv och frågor (McCool et al, 2011).
Under senare år har Världshälsoorganisationen (World Health Organization, WHO) och
Världsbanken uttryckt vilken viktig roll som medierna har inom funktionshinderområdet. I
rapporten ”World report on disability” beskrivs flera väsentliga incitament att
funktionshinderfrågor uppmärksammas på olika sätt i medierna.
Även användandet av sociala medier har uppmärksammats i olika undersökningar. Bland
annat har man konstaterat att sociala medier har haft betydelse för personer med olika
funktionsnedsättningar för att kunna kommunicera med sin omgivning och därmed kunna
bryta sin isolering. Men tillgängligheten till medierna och de sociala medierna har inte
betraktats som självklart. WHO och Världsbanken konstaterar i sin rapport att tillgängligheten
även kan vara begränsad. I rapporten ”World report on disability” (World Health
Organization and The World Bank, 2011) konstateras följande:
24
”Surveys on access to and the use of digital media in developed countries have found that
disabled people are half as likely as non-disabled people to have a computer at home, and
even less likely to have Internet access at home” (p.172 in World Health Organization and
The World Bank, 2011).
På ett annat område beskrivs otillgängliga medier för personer med synnedsättningar. I
”World report on disability” uttrycks detta på följande vis:
”While access to television is a fundamental problem for people who are deaf or blind, fea-
tures to enable access exist. Some of these features require technological improvements to
equipment – for example enabling closed captioning. Other features require policy decisions
by broadcasters – for example, providing sign language interpretation for news programmes
or other broadcasts” (p.190 in World Health Organization and The World Bank, 2011).
I rapporten konstateras även att medierna i samhället har en viktig roll och betydelse för hur
olika funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar kan bli kända och att utsatta personer och
deras närstående kan få möjlighet till en ökad delaktighet i samhället genom att deras utsatthet
kan bli känd och erkänd av allmänheten. Världshälsoorganisationen och Världsbanken skriver
följande i sin rapport:
”Collecting information on knowledge, beliefs and attitudes about disability can help identify
gaps in public understanding that can be bridged through education and public information.
Governments, voluntary organizations, and professional associations should consider running
social marketing campaigns that change attitudes on stigmatized issues such as HIV, mental
illness, and leprosy. Involving the media is vital to the success of these campaigns and to
ensuring the dissemination of positive stories about persons with disabilities and their
families” (p.267 in World Health Organization and The World Bank, 2011).
25
5. TEORETISK KONTEXT
Den teoretiska kontexten i forskningsstudien består av den sociala modellen som en teoretisk
modell för att förstå situationen och utsattheten för personer med olika typer av
funktionsnedsättningar (fysiska funktionsnedsättningar, psykiska funktionsnedsättningar,
intellektuella funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Den
teoretiska kontexten består också av de tre begreppen tillgänglighet, delaktighet och
användbarhet. Begreppen ska förstås och ses i sitt sammanhang som tre begrepp som är
starkt förknippade med varandra och därmed förutsätter varandra.
5.1 Den sociala modellen
Den teoretiska utgångspunkten för rubricerad studie utgörs av den i litteraturen benämnda
sociala modellen. Den sociala modellen är adekvat och relevant för undersökningen eftersom
det är tillgänglighetsbegreppet och fenomenet tillgänglighet som står i centrum. I WHO och
Världsbankens rapport World Report on Disability (2011) beskrivs den medicinska och
sociala modellen på följande vis:
”The transition from an individual, medical perspective to a structural, social perspective has
been described as the shift from a “medical model” to a “social model” in which people are
viewed as being disabled by society rather than by their bodies (13).
The medical model and the social model are often presented as dichotomous, but disability
should be viewed neither as purely medical nor as purely social: persons with disabilities can
often experience problems arising from their health condition (14). A balanced approach is
needed, giving appropriate weight to the differ- ent aspects of disability” (p.4, World Health
Organization and World Bank, 2011).
Rubricerad undersökning handlar inte i första hand om hur personer med fysiska och psykiska
funktionsnedsättningar upplever tillgänglighet eller hur de upplever medierapporteringen av
tillgänglighetsfrågor inom funktionshinderområdet. Undersökningen handlar heller inte om
vilka konsekvenser policys och funktionshinderpolitik får för individ, familj eller grupper.
Fokus är snarare på vilka perspektiv och områden som medierna (Göteborgs-Posten och
Regionmagasinet) haft på tillgänglighet för personer med fysiska och psykiska
funktionsnedsättningar. Genom att studera medieutvecklingen och medierapporteringen inom
ett specifikt område är det möjligt att lära något av rapporteringens innehåll, vad den har
innehållit och hur den har kommit att bli. Såväl medierepresentanter som personer med olika
typer av funktionsnedsättningar har något att lära av rapporteringen i sig. I litteraturen har den
sociala modellen betraktats som begränsad eftersom den inte skapar full jämlikhet för
personer med funktionsnedsättningar. I en masteruppsats i socialt arbete beskriver Karin
Törnbom detta på följande vis:
”En tillgänglig miljö betyder inte absolut jämlikhet för personer med och utan
funktionsnedsättningar, då den funktionsnedsatta inte kan välja bort sin rullstol, sin kroppsliga
skada, eventuell medföljande värk eller stelhet. Ett exempel är att om diskriminering på
arbetsmarknaden skulle upphöra, innebär det inte att personer med och utan
funktionsnedsättning kan delta på samma villkor. En del nedsättningar kan innebära att någon
arbetar halvdagar, inte klarar av en specifik miljö, eller vissa arbetsuppgifter. Människor är
inte fysiskt, begåvningsmässigt eller i andra avseenden helt lika och därmed inte samma
möjligheter och begränsningar, inte ens i det perfekt utformade samhället” (s. 16 i Törnbom,
2012).
26
5.2 Begreppen tillgänglighet, delaktighet och användbarhet
I en vetenskaplig kontext är det viktigt att definiera begrepp och perspektiv på ett tydligt vis.
Eftersom begreppen utgör en studies analysredskap är det också viktigt att göra en
avgränsning och motivering av utvalda begrepp och perspektiv. Begreppen tillgänglighet och
delaktighet är två begrepp som förekommer i litteraturen men också inom forskningen.
Förutom de båda begreppen används ett tredje begrepp som utgörs av begreppet
användbarhet. Den tidigare forskningen visar att det egentligen inte finns någon klar,
enhetlig och tydlig definition av begreppet tillgänglighet (Lindqvist och Lundälv, 2008;
Lindqvist och Lundälv, 2009; Lundälv och Lindqvist, 2009; Lindahl et al, 2010; Lundälv,
2011). I sin rapport skriver Lindahl et al, 2010 följande om de båda begreppsbildningarna:
”Det används för att beteckna skilda fenomen, exempelvis tillgänglighet i betydelsen hur lätt
det är att få kontakt med myndigheter, tillgänglighet i den fysiska miljön med mera” (s.10 i
Lindahl et al, 2010).
I litteraturen förekommer beskrivningar på en indelning av tillgänglighetsbegreppet. Med
tillgänglighet har bland annat menats fyra olika aspekter. De fyra huvudtyperna av
tillgänglighet är: fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet
och psykosocial tillgänglighet (HSO, 2004, Brusén och Printz, 2006; Lindqvist och Lundälv,
2009; Lindahl et al, 2010). I en rapport av Lindahl et al, 2010 beskrivs också begreppet
utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Författarna skriver:
”En interaktionistisk definition av begreppet tillgänglighet utgår från hur väl människan och
miljön matchar varandra. Utifrån det perspektivet handlar tillgänglighet inte om antingen
fysiska hinder eller personers funktionsförmåga, utan om samspelet mellan människa och
miljö. Tillgängligheten är, enligt den här definitionen god, om de som använder miljön lätt
kan anpassa sig till de krav som miljön ställer” (s.11 i Lindahl et al, 2010).
I en rapport av Ungdomsstyrelsen beskrivs de fyra formerna av tillgänglighet
(Ungdomsstyrelsen, 2012). Med fysisk tillgänglighet avses ”inomhus- och utomhusmiljöer
måste vara tillgängliga så att man kan ta sig till dem, ta sig fram i dem och att man ska kunna
vistas i miljön länge” (s.217, Ungdomsstyrelsen, 2012). Med kommunikativ tillgänglighet
förstås att ”det ska finnas hjälpmedel som gör kommunikation mellan människor möjlig”
(s.217, Ungdomsstyrelsen, 2012). Den informativa tillgänglighetens innebörd innebär att
”alla ska kunna ta del av information om det utbud som finns oavsett funktionsnedsättning”
(s.217, Ungdomsstyrelsen, 2012). Slutligen finns en fjärde form – psykosocial tillgänglighet
som omfattar attityder och bemötanden. Enligt Ungdomsstyrelsen har det främst varit fysisk
tillgänglighet som har diskuterats i olika sammanhang.
En särskild grupp i samhället där tillgängligheten är begränsad och där bristerna i planeringen
av tillgänglighetsarbetet visat sig uppenbar handlar om situationen för barn och ungdomar.
Ungdomsstyrelsen beskriver dessa förhållanden i sin rapport och refererar en studie av
Wickman (2011):
”Wickman (2011) ser förbättrad tillgänglighet som en demokratifråga och menar att varken
funktionsnedsattas eller barns och ungas perspektiv idag så ofta inkluderas i planeringen av
verksamheter. I stället för att från början göra en miljö eller verksamhet tillgänglig väljs allt-
för ofta särlösningar som blir både dyrare och otympligare än om perspektiven hade funnits
27
med från början. Särskilda åtgärder bör vara ett komplement, inte ett förstahandsalternativ.
Wickman menar också att åtgärder för ökad till- gänglighet oftast enbart ses som kostnader
och inte som investeringar”. (s.219 i Ungdomsstyrelsen, 2012).
Men det är inte tillräckligt egentligen att enbart definiera begreppet tillgänglighet och
beskriva begreppets innebörder i dessa fyra huvudtyper. I litteraturen beskrivs också
betydelsen av att skilja mellan begreppen tillgänglig och användbar. Begreppet användbarhet
bör därför vinna en förklaring och definition. Begreppet användbarhet är kopplat till
användarens d.v.s. personen med en funktionsnedsättning (eller flerfunktionshinder) och
hennes perspektiv. Begreppet omfattar innebörden av hur en person med funktionsnedsättning
kan använda miljön och i vilken utsträckning detta kan ske. Miljön måste således vara
användbar för att personen i fråga ska kunna utöva en aktivitet och därmed kunna vara
delaktig i en gemenskap. Lindahl et al, 2010 använder sig av en vanligt förekommande
definition av begreppet användbarhet. De skriver:
”Den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå
specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet
användningssammanhang (ISO 9241-11:1998, definition 3.1” s.11 i Lindahl et al, 2010).
Om begreppet delaktighet skriver Lindahl et al, 2010 följande: ”I ett demokratiskt samhälle är
delaktighet ett socialpolitiskt nyckelbegrepp, vilket innebär att invånarna ska ha möjlighet att
påverka levnadsvillkoren och utvecklingen av samhället” (s.11 i Lindahl et al, 2010).
Inom forskningen har fysisk tillgänglighet definierats i studier där man undersökt förflyttning
och transport för personer med fysiska funktionsnedsättningar. I en undersökning om
förflyttning för personer med synnedsättningar i trafikmiljöer beskrivs tillgänglighet på
följande vis:
”Tillgänglighet i denna studie är definierad som möjligheten för personer med
funktionshinder att självständigt ta sig till en målpunkt. Tillgänglighet är ett förhållande
mellan individens kapacitet och den fysiska omgivningen (Lewin 1951). Om exempelvis en
korsning är tillgänglig eller inte beror både på personens förmåga och på omgivningens krav.
För att förbättra tillgängligheten kan man därmed antingen förbättra personens kapacitet, tex
med hjälpmedel som den vita käppen, eller förbättra utformningen av korsningen”. (s.4 i
Sakshuag et al, 2009).
Motiven till att använda begreppen tillgänglighet, delaktighet och användbarhet i rubricerad
studie är flera. För det första är begreppen viktiga och relevanta inom
funktionshinderforskningen. I rubricerad studie är begreppen centrala då fokus i
undersökningen är att beskriva och undersöka hur tillgänglighet har kommit att
uppmärksammas och beskrivas i medierapporteringen. Utgångspunkten har varit att
undersöka hur medierna har beskrivit tillgänglighet och vilka aspekter och områden av
tillgänglighet samt funktionshinderområden och diskursområden uppmärksammats och
problematiserats. Ett annat motiv till att tillgänglighetsbegreppet och
tillgänglighetsperspektivet används i undersökningen är att tillgänglighet inte är något
frivilligt. Lagkrav om tillgänglighet särskilt i allmänna lokaler infördes i början av 1960-talet i
Sverige. Otillgängliga miljöer i lokaler har uppmärksammats i flera sammanhang (Vissers et
al, 2008). Otillgänglighet försvårar och till och med omöjliggör det för personer med
funktionsnedsättningar att uppnå frihet och delaktighet i samhällslivet något som också har
beskrivits och problematiserats i litteraturen (Peat, 1997).
28
5.3 Funktionsnedsättning och funktionshinder
Inom socialpolitiken och funktionshinderpolitiken i Sverige används benämningar och
definitioner på begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Under år 2008
utarbetade Socialstyrelsen definitioner för de båda begreppen som används av flera
institutioner, aktörer och i olika sammanhang. I en rapport från Ungdomsstyrelsen år 2012
används följande definition av begreppet funktionsnedsättning:
”Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad
skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur”
(s.32 i Ungdomsstyrelsen, 2012).
Ungdomsstyrelsen använder följande definition av begreppet funktionshinder:
”Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i
relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det
dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och
kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om
bristande tillgänglighet i omgivningen. En funktionsnedsättning är därmed kopplad till en
person och behöver inte innebära ett hinder för delaktighet. Det är först om miljö och
omgivning är otillgängliga för personer med funktionsnedsättning som funktionshinder upp-
står. Funktionshinder blir då närmare kopplat till frågor om tillgänglighet och miljö, snarare
än till individen” (s.32 i Ungdomsstyrelsen, 2012).
I rubricerad undersökning har jag valt att utgå även från dessa båda definitioner vid studien av
hur tillgänglighetsfrågor har rapporterats och kommunicerats i Göteborgs-Posten respektive
Regionmagasinet.
29
6. METOD OCH MATERIAL
I detta kapitel beskrivs utförligt vilka metoder som använts vid genomförandet av rubricerad
studie samt vilket undersökningsmaterial som varit föremål för insamling och analys. I
kapitlet redovisas hur materialet bearbetats samt vilka avvägningar som gjorts inom ramen för
forskningsprocessen. Detta kapitel avslutar också forskningsrapportens första del. I slutet av
kapitlet redovisas den fortsatta dispositionen av rapporten.
6.1 Forskningsansats
Undersökningen består av två metodologiska ansatser; en beskrivande (deskriptiv) ansats och
en explorativ forskningsansats. Fördelen med att kombinera dessa båda ansatser är att studien
får en bred approach. Avsikten med studien är att såväl beskriva som att undersöka hur
tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättningar i samhället beskrivs och
rapporteras i dagspress och i ett Regionmagasin i Västra Götalandsregionen. Avsikten är att
dels beskriva hur rapporteringen har skett under en serie av år samtidigt som syftet också är
att undersöka vilka representationer och vilka aktörsröster som kommit fram i såväl den
interna som externa medierapporteringen om tillgänglighet i regionen. En annan fördel med
att använda två metodologiska ansatser är att de möjliggör för forskaren att studera ett
fenomen utifrån utbredning och förekomst men också utifrån kvalitativa innebörder och
meningsinnehåll.
6.2 Kvalitativ och kvantitativ metod
Forskningsstudien består av såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ metod. Den
kvalitativa metoden omfattar för det första en litteraturgenomgång där en genomgång skett av
såväl nationell som internationell forskning. Men den kvalitativa metoden består också av
genomläsning av publicerade texter i dagstidningen Göteborgs-Posten (GP) samt i tidningen
Regionmagasinet under flera år. Genom att läsa artiklarna har jag fått en god överblick över
forskningsmaterialet samtidigt som det givit mig möjlighet att djupstudera olika teman och
diskurser som framträder. Utöver den kvalitativa metoden har jag använt en kvantitativ metod
i form av en kvantitativ innehållsanalys av textinnehållen i de publicerade artiklarna i
Göteborgs-Posten och i Regionmagasinet. Detta har möjliggjort det att sammanställa statistik
över tidningstexternas omfång och utbredning under den period som studerats. Sammantaget
kan sägas att en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod inom forskningsstudien gjort
det möjligt att kunna generalisera resultaten men även kunna illustrera med exempel ur
medierapporteringen.
6.3 Analysmetod och analyssteg
De båda analysmetoder som använts utgörs av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ
innehållsanalys (Holsti, 1969; Downe-Wamboldt, 1992; Krippendorf, 2004; Hsieh and
Shannon, 2005; Bryman, 2008; Esaiason et al, 2012). Efter insamlingen av artiklarna har jag
utvecklat ett kodschema (se bilaga) där jag skapat kategorier allt eftersom jag läst igenom och
bedömt publicerade artiklar. Således kan man beskriva detta förfarande som en etnografisk
innehållsanalys. Det finns flera fördelar med att använda sig av en innehållsanalys som
forskare. Metoden möjliggör det för mig att insamla ett stort antal publicerade tidningstexter
30
inför analysarbetet. Genom att studera och analysera texterna har det varit möjligt för mig att
identifiera såväl likheter som skillnader i undersökningsmaterialet.
I Sverige har medieanalyser genomförts av flera olika forskare (Ljuslinder, 2002; Ghersetti,
2007; Ljuslinder et al, 2009; Magnusson, 2009; Lundälv et al, 2012). Även internationella
studier med fokus på olika medieanalyser inom funktionshinderområdet har genomförts
(Byrd, 1979; Bonnstetter, 1986; Haller, 1995; Auslander and Gold, 1999; Gold and
Auslander, 1999). Denna studie kan beskrivas som en medieanalys av rapporteringen i en
dagstidning och i ett Regionmagasin. Medieanalysen består av en kvantitativ och en kvalitativ
innehållsanalys av artiklar som förekommit i de båda tidningars rapportering under en serie av
år. Det finns flera fördelar med att genomföra en medieanalys inom funktionshinderområdet.
Funktionshinderforskaren Beth A. Haller beskriver några sådana fördelar i sin bok
Representing Disability in an Ableist World. Essays on Mass Media (Haller, 2010). Hon
skriver:
”Studying mass media content through content analysis enables researchers to study various
aspects of society and media. Researchers can understand the characteristics of a particular
culture by investigating the content on its mass media” (p.26, Haller, 2010).
En annan fördel som Haller beskriver med att genomföra en innehållsanalys av
medierapportering är följande:
”In addition to searching for reflections of a culture in the media, content analysis can be used
to assess the performance of the media. For example, researchers have investigated the
diversity of ideas within mass media by studying the content of news stories on TV shows.
The content analysis can show how alternative ideas and minority groups are portrayed, and
thereby reflect the access these group have to the mainstream media. Looking at the sources
used in news stories about disability allows for an investigation of how many diverse
perspectives about disability issues are, or are not, getting into the media” (p.27, Haller,
2010).
Som tidigare beskrivits har jag skapat ett kodschema (se bilaga) som har använts för att koda
samt kategorisera artiklarna i undersökningsmaterialet. Ett antal variabler har skapats inom
ramen för projektet. I samband med denna inkodning av materialet övervägde jag att använda
mig av en internationell klassifikation och att denna klassifikation i sig skulle kunna användas
som ett sorteringsinstrument för att på ett tydligt och välstrukturerat vis kategorisera och
insortera materialet i. Den internationella klassifikation som jag övervägde att klassificera
mitt undersökningsmaterial utifrån var Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation -
ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Ett sådant förfarande
har använts i en tidigare studie som genomförts vid analys av medierapporteringen av ett
funktionshindermagasin i Sverige (Lundälv et al, 2012). Denna typ av tillämpning av ett
befintligt klassifikationssystem har inte använts i rubricerad studie. En anledning till att jag
inte använde mig av ICF som ett sorteringsinstrument är att detta är en mycket tidskrävande
process. Undersökningsmaterialet har istället kodats med hjälp av ett fastställt kodschema (se
bilaga). Därefter har en systematisering och databearbetning ägt rum. Diskursanalys har
genomförts därefter (Winter Jørgensen et al, 2000; Weiss och Wodak, 2003; Börjesson och
Palmblad, 2007).
Kategoriseringen av artikelmaterialet har inledningsvis skett genom att jag har läst samtliga
artiklar och sedan kategoriserat texterna och texternas innehåll i en variabel som omfattar
31
livsområde för personer med funktionsnedsättningar. De livsområden som studerats har varit
följande: 1) arbetsliv och skola, 2) fritid och kultur, 3) transport och förflyttning, 4) socialt
stöd och social service, 5) ett område som omfattar samtliga livsområden 1-4, 6) boende och
stadsplanering, 7) samhällsservice, 8) allmänna platser (yttre miljöer), 9) hälso- och
sjukvården.
En annan variabel som har kategoriserats har varit framträdande teman i
medierapporteringen. Totalt har sju olika teman analyserats vilka har varit följande: 1) frihet
och oberoende, 2) opinionsbildning, 3) anpassning och lokaler, 4) handikappanpassning och
transporter, 5) delaktighet och jämlikhet, 6) medborgarrätt och planering, 7) miljöanpassning.
En tredje variabel som har använts och som presenteras i resultat- och analyskapitlet i
rapporten är variabeln ”Identifierbara diskursområden” (diskurs). Totalt har sju olika
diskursområden undersökts. Samtliga artiklar har kategoriserats i någon av följande
diskursområden: 1) försörjningsdiskurs, 2) rehabiliteringsdiskurs, 3) förebyggande och
preventiv diskurs, 4) stöd i vardagen och transporter, 5) medborgarrättsdiskurs, 6)
miljöanpassningsdiskurs, 7) vård- och hälsodiskurs.
Slutligen har en central fjärde variabel utgjorts av aktörsperspektivet d.v.s. av aktörsröst i
rapporteringen. Totalt har fem kategorier skapats: 1) brukarperspektiv och patientperspektiv,
2) närståendeperspektiv, 3) forskarperspektiv och expertperspektiv, 4) myndighetsperspektiv,
5) politikerperspektiv (förtroendevalda).
Genom att studera dessa variabler särskilt noga har det varit möjligt att få en ökad kunskap
om vilka aktörer som har yttrat sig i medierapporteringen d.v.s. i såväl nyhetsrapporteringen
som i det opinionsbildande arbetet. Det har också varit möjligt att undersöka vilka
diskursområden som är särskilt framträdande och vilka livsområden och teman som varit mest
frekvent rapporterat utifrån.
6.4 Materialinsamlingen
Karaktäriserande för GP och Regionmagasinet är att de båda tidningarna har breda
läsargrupper och att de båda tidningarna har delvis samma omfångsrika spridningsområde.
Man kan säga att tidningarna har möjlighet att påverka själva skapandet av diskurser inom
området genom sin rapportering av tillgänglighetsfrågor, funktionshinder och
funktionsnedsättningar.
Insamlingen av undersökningsmaterialet har skett på flera sätt. Studiematerialet som består av
publicerade tidningsartiklar i GP och i Regionmagasinet har samlats in efter ett omfattande
sökarbete. De tidningsartiklar som studerats i GP under perioden har påträffats i tidningens
eget elektroniska nyhetsarkiv på Internet.3 Sökningar i Göteborgs-Postens elektroniska
nyhetsarkiv på Internet har varit den primära källan för materialinsamling. Utöver denna
insamling av artiklar har jag använt mig av databasen MedieArkivet. Tidningen
Regionmagasinet har samlats in genom att ladda ned samtliga nummer av tidningen från en
hemsida vid Västra Götalandsregionen (http://www.vgregion.se/regionmagasinet). Samtliga
nummer av tidningen har sparats som PDF-filer och har sedan kunnat användas vid såväl den
kvalitativa innehållsanalysen som vid den kvantitativa innehållsanalysen.
3 http://www.gp.se
32
6.5 Urval och bortfall
Medierapporteringen av tillgänglighetsfrågor studeras under åren 2000-2009. Särskilt studeras
perioden 2006-2009 eftersom Västra Götalandsregionens s.k. Tillgänglighetsdatabas infördes
år 2006. I september 2010 var totalt 43 av Västra Götalandsregionens alla 49 kommuner (88
procent) anslutna till databasen och levererade kontinuerlig data och information till den s.k.
Tillgänglighetsdatabasen. Genom att studera hela tidsperioden åren 2000-2009 kan kunskap
erhållas om hur tillgänglighetsaspekter kommunicerats före Tillgänglighetsdatabasens
tillkomst men även tiden efter att databasen utvecklats. Hela undersökningen består av totalt
71 nyhets- och reportagetexter som publicerats i tidningen Regionmagasinet och totalt 157
artiklar som publicerats i Göteborgs-Posten under perioden 2000-2009. Genom en kvantitativ
innehållsanalys har samtliga texter djupstuderats. Av de totalt 228 artiklarna som studerats,
återfinns totalt 157 artiklar som publicerats i GP (68,8 procent) och 71 i tidningen
Regionmagasinet (31,1 procent). Rapporteringen i Göteborgs-Posten har särskilt
koncentrerats på följande fyra årtal: 2000, 2003, 2006 och år 2009. Genom att studera dessa
årtal har det varit möjligt att se om rapporteringen av tillgänglighet i något avseende har
förändrats över tidsperioden.
6.6 Litteraturgenomgång
Inom ramen för forskningsstudien har en systematisk litteaturgenomgång genomförts. Flera
olika databaser har använts vid litteratursökningen. Följande databaser har använts: PressText,
MedieArkivet, Artikelsök, GUNDA, Libris, databasen SUMMON, PUBMED och CHINAL.
De sökord som använts vid litteratursökningen har varit följande: funktionshinder,
funktionsnedsättning, tillgänglighet, delaktighet, användbarhet, medierapportering,
Göteborgs-Posten och Regionmagasinet.
6.7 Förförståelse
Min egen förförståelse har naturligtvis påverkat min forskarroll inom forskningsprocessen.
Efter att ha varit forskningsaktiv och arbetat med olika forskningsprojekt om funktionshinder
och funktionsnedsättningar i samhället har begreppen tillgänglighet och delaktighet varit
centrala. Som forskare måste jag möta verkligheten och vara öppen i olika intryck och möten
med de texter och framställningsformer som jag får del av i såväl text som bild. Genom att ta
del av tidigare forskning har jag också varit inläst på området. Likaså har jag fått en god
kännedom och därmed en utvecklad förförståelse när jag har läst igenom samtliga publicerade
artiklar som har ingått i undersökningsmaterialet. På så vi har jag som forskare också blivit
förtrogen med det kvalitativa innehållet och de innebörder som texterna och dess mening givit
uttryck för.
6.8 Studiens förtjänster och begränsningar
Eftersom medierapporteringen i GP endast omfattas av de elektroniskt lagrade artiklarna i
tidningens eget elektroniska nyhetsarkiv på Internet, kan man inte utesluta att det kan finnas
artiklar som belyser tillgänglighetsperspektiv och som har publicerats i den tryckta tidningen.
För att få en större datafångst har materialinsamlingen utvidgats till artiklar som återfinns i
mediedatabasen MedieArkivet. I denna databas återfinns publicerade artiklar i GP.
33
6.9 Validitet och reliabilitetsaspekter
I varje vetenskaplig studie har forskaren ett ansvar att redogöra för såväl validitets- som
reliabilitetsaspekter av den studie som han eller hon genomfört. Det är av stor betydelse att
forskaren redogör för hur både validitets- som reliabilitetsaspekterna kan bedömas. Såväl
validitets- som rehabiliteringsförhållandena anses som mycket goda i rubricerad studie.
Undersökningen består av ett totalmaterial av artiklar under perioden som publicerats i
Regionmagasinet respektive Internetpubliceringar av Göteborgs-Postens rapportering av
tillgänglighet under åren 2000-2009.
6.10 Forskningsetik och etiska överväganden
I de publicerade tidningstexter som har undersökts inom ramen för studien återfinns artiklar
där enskilda personer finns omnämnda och intervjuade. Då texterna är framställda och skrivna
av journalister och fotografer har dessa professionsgrupper följt pressetiska regler och
yrkesregler för press, radio, tv och Internet. Således finns det upprättade och tydliga
pressetiska regler hur bland annat journalister ska förhålla sig till möten med människor i
utsatta livssituationer och i exempelvis krissituationer. Jag har utgått från Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer och råd vid förberedelser och genomförandet av studien. Jag har
valt att inte citera eller göra uttalanden från enskilda personer i medierapporteringen om det
har varit fråga om känsliga uppgifter. Eftersom medierapporteringen är en form av offentligt
material så finns källorna tillgängliga elektroniskt på Internet.
6.11 Forskningsrapportens fortsatta disposition
Den andra delen i rapporten innehåller en presentation av resultaten i undersökningen samt en
analys och slutsatser av studien. I slutet av forskningsrapporten återfinns också ett kapitel med
diskussion, förslag till åtgärder och en vidare diskussion om fortsatt forskning inom området.
Rapporten avslutas med en förteckning på referenser inom området.
34
7. RESULTAT OCH ANALYS
Under åren 2006-2009 publicerades totalt 29 artiklar som fokuserade på
tillgänglighetsperspektiv i Regionmagasinet. Ingen av dessa artiklar refererade till TD. Åren
2002-2005 publicerade Regionmagasinet totalt 37 artiklar om tillgänglighetsperspektiv. En
slutsats som dras från studien är att rapporteringen av tillgänglighetsfrågor minskat något
under den studerade perioden. 24 artiklar fokuserade på fysisk tillgänglighet under perioden
samtidigt som 43 artiklar beskrev olika aspekter av informationstillgänglighet. Endast tre
artiklar belyste olika former av institutionell tillgänglighet. Spridningen över åren var relativt
jämnt fördelad. 61 procent av samtliga artiklar fokuserade på informationstillgänglighet vilket
motsvarade mer än varannan artikel i materialet. Den vanligaste publiceringstypen var
reportage med bild/fotomaterial/illustrationer. 27 publiceringar utgjordes av reportageformen.
Lika framträdande var korta och mindre publicerade texter som exempelvis notismaterial.
Totalt 25 publiceringar utgjordes av notiser. Det fanns också artiklar som utgjordes av mindre
nyhetsartiklar med bildmaterial (N=11). Slutligen återfanns artiklar utan illustrationer och
bildmaterial (N=8).
Genusrepresentationen bland medierapportörerna d.v.s. journalisterna var ojämn. 31 artiklar
var skrivna av kvinnliga reportrar medan 10 artiklar skrivna av manliga reportrar. Dock
utgjordes 30 artiklar av osignerad karaktär d.v.s. det gick inte att utläsa vem som skrivit
notismaterialet.
Bland de intervjupersoner som återfanns i artiklarna utgjordes 17 av män och 24 av kvinnor.
Artiklarna som fokuserade på tillgänglighetsfrågor var emellertid genusneutrala i sitt innehåll.
Vem uttalades sig då och kommenterade tillgänglighetsfrågorna i Regionmagasinet under
perioden? Ett tydligt resultat av studien visar att det varit främst tjänstemän (case workers)
som har uttalat sig och kommenterar tillgänglighet och betydelsen av tillgänglighet till service
och byggnader. I 27 artiklar (38 procent) finns tjänstemän representerade som talesmän där de
gjort uttalanden för reportrar som de blivit intervjuade av. I 31 av artiklarna saknas en
talesman. I 10 artiklar har drabbade personer (exempelvis personer med en
funktionsnedsättning) intervjuats där de har beskrivit hinder, barriärer men också konkreta
förslag hur hinder på ett enkelt sätt kan avhjälpas med olika åtgärder och förändringar. I 1
artikel framträder en talesman från en brukarorganisation och i 1 artikel medverkar en
forskare.
I studien undersöktes också i vilket utsträckning som barnperspektivet och äldreperspektivet
har blivit tillgodosedda i rapporteringen om tillgänglighet. I 18 av de publicerade texterna var
barnperspektivet representerat. Endast i 7 publicerade artiklar var äldreperspektivet
representerat i rapporteringen om tillgänglighet.
De tillgänglighetsperspektiv som rapporterades i Regionmagasinet kan delas in i inre miljöer,
yttre miljöer och s.k. informationsmiljöer (internet/webbmiljöer). I 20 artiklar återfanns
rapportering av tillgänglighet utifrån yttre miljöer. Lika många artiklar (N=20) innehöll
beskrivningar av tillgänglighet i de inre miljöerna i samhället. I 24 artiklar beskrevs
tillgänglighet utifrån olika informationsmiljöer. Detta var den vanligaste form av miljö som
Regionmagasinet rapporterade om.
35
I studien undersöktes också nivån på policydiskursen inom tillgänglighetsområdet. Med detta
ska förstås i vilka nivåer (lokal, regional, nationell, EU-nivå eller global nivå) som
tillgänglighetsfrågorna och perspektiven diskuterades i de olika artiklarna. Det lokala och
regionala perspektivet var i överrepresentation. Totalt återfanns 62 artiklar på dessa nivåer. 28
artiklar resonerade om tillgänglighet på lokal nivå medan 34 artiklar fokuserade på
tillgänglighetsfrågor ur ett regionalt perspektiv. Endast sex artiklar uppmärksammade
tillgänglighet ur ett nationellt perspektiv. Två artiklar beskrev tillgänglighet ur ett EU-
perspektiv medan en artikel rapporterade om tillgänglighet ur ett globalt perspektiv.
Totalt åtta olika livsområden studerades utifrån hur tillgänglighetsperspektiv
uppmärksammats i rapporteringen. De livsområden som undersöktes var följande: 1) arbetsliv
och utbildning, 2) fritid och kultur, 3) transport och förflyttning, 4) socialt stöd och social
service, 5) boende och stadsmiljö, 6) samhällsservice (t.ex. bankomat), 7) allmänna platser
(offentliga platser), 8) Hälso- och sjukvård. De två områden som fokuserades mest på i
medierapporteringen utgjordes av områdena fritid och kultur samt hälso- och sjukvård.
Tillgänglighetsfrågorna inom dessa båda livsområden fick störst uppmärksamhet i
Regionmagasinets rapportering. Totalt representerade 40 artiklar de båda livsområdena vilket
motsvarar 56 procent av samtliga publicerade artiklar i undersökningsmaterialet. 12 artiklar
uppmärksammade tillgänglighetsperspektiv inom området transport och förflyttning.
Fokus i artikeltexterna har generellt sett varit på brukarperspektivet. I 63 av de 71 studerade
artiklarna har brukare d.v.s. personer med funktionsnedsättningar medverkat på olika sätt och
talat om betydelsen av tillgänglighet. I fyra artiklar framträdde ett myndighetsperspektiv och i
två artiklar medverkade förtroendevalda politiker.
Totalt sju diskursområden har även ingått i undersökningen. De studerade diskurserna har
varit: 1) försörjningsdiskurs, 2) rehabiliteringsdiskurs, 3) förebyggande/preventiv diskurs, 4)
stöd i vardagen/transporter, 5) medborgarrättsdiskurs, 6) miljöanpassningsdiskurs, 7) vård-
och hälsodiskurs. Det diskursområde som har varit mest framträdande i medierapporteringen
av tillgänglighet har varit vård- och hälsodiskursen. Totalt 17 artiklar återfinns inom detta
område. Det näst största diskursområdet var diskursen stöd i vardagen/transporter. Totalt 16
artiklar tänkte in detta område. Medborgarrättsdiskursen och miljöanpassningsdiskursen
återfanns tillsammans i 29 artiklar.
Undersökningen visar också att medierapporteringen av tillgänglighetsfrågor till största delen
beskrivs utifrån individens livsvärld. 60 artiklar i materialet fokuserade på individers livsvärld
och subjektiva upplevelser av tillgänglighet och delaktighet i samhället. Endast 11 artiklar
fokuserade enbart på systemvärld.
Avslutningsvis har samtliga artiklar kategoriserats utifrån sju olika temaområden. De aktuella
områdena har varit följande: 1) frihet, oberoende, 2) opinionsbildning, 3) anpassning, lokaler,
4) handikappanpassning, transport, 5) delaktighet och jämlikhet, 6) medborgarrätt och
planering, 7) miljöanpassning. Temaområdet medborgarrätt och planering var mest
representerat i undersökningsmaterialet. 26 artiklar hade ett sådant tematiskt innehåll. 13
artiklar bestod av miljöanpassningsperspektiv medan 10 artiklar fokuserade på
handikappanpassning och transport.
36
7.1 Mediebilden av tillgänglighet i Göteborgs-Posten (GP)
Det huvudsakliga och mest omfångsrika delen av primärmaterialet som ingått i
forskningsstudien omfattas av medierapporteringen av tillgänglighet i dagstidningen
Göteborgs-Posten (GP) under åren 2000-2011. Under dessa år har särskilt fyra år valts ut för
en fördjupad analys i studien. I forskningsrapporten presenteras resultat av denna
medierapportering som ägt rum för åren 2000, 2003, 2006 och 2009. I resultatredovisningen
presenteras först resultat och delresultat för hela perioden. Därefter sker en jämförelse av hur
rapporteringen utvecklat sig över tid i Göteborgs-Posten.
Under de fyra utvalda år som studerats har totalt 157 artiklar publicerats i GP. Artiklarna som
har publicerats har varit av skilda typer och kategorier. Bland artiklarna märks notismaterial
inklusive respektive exklusive bildmaterial, reportagematerial inklusive respektive exklusive
bildmaterial, nyhetsartiklar inklusive respektive exklusive bildmaterial, krönikor, insändare
och debattartiklar samt ledare.
Den vanligaste artikelformen avseende medierapporteringen av tillgänglighet och
tillgänglighetsfrågor utgjordes av mindre nyhetsartiklar exklusive bildmaterial. Totalt
påträffades 67 sådana artiklar i primärmaterialet. En annan vanligt förekommande artikelform
i rapporteringen av tillgänglighet utgjordes av insändare och debattartiklar där totalt 41
artiklar studerades. 18 texter utgjordes av mindre notiser exklusive bildmaterial medan 13
nyhetsartiklar inklusive bildmaterial redovisade olika tillgänglighetsperspektiv i sin
rapportering.
Rapportörerna utgjordes av såväl reportrar (journalister vid GP) samt av tidningens
ledarskribenter. Därtill framträder ett antal insändare- och debattartikelförfattare (debattörer)
inom tillgänglighetsområdet som initierat och deltagit i olika debattkontexter.
Könsfördelningen mellan rapportörerna totalt sett var jämn d.v.s. det fanns lika många
manliga journalister som kvinnliga journalister som deltagit i medierapporteringen om
tillgänglighetsfrågorna under perioden. Följande översikt redovisar debattartiklar, aktörerna
och publiceringsår för debatter som förts inom området tillgänglighet i Göteborgs-Posten.
7.2 Debatterna
Totalt 41 debattartiklar publicerades i Göteborgs-Posten under de fyra åren 2000, 2003, 2006
och 2009. De olika debattartiklarna och dess innehåll har kategoriserats i fyra typer av
diskurser. Dessa diskurser är vård- och hälsa, stöd i vardagen, miljöanpassning och
medborgarrätt. Artiklarna var skrivna av 19 män och 22 kvinnor. Könsfördelningen var
tämligen jämn i materialet också i fördelningen av artiklarnas innehåll relaterat till de olika
diskursområdena. Undersökningen visar att den mest vanliga debattartikelns innehåll
behandlade frågor och debattämnen inom diskursen vård och hälsa. Inom detta diskursområde
kom artiklarna att handla om olika perspektiv och fenomen inom hälso- och sjukvården i
samhället. Flera av debattartiklarna inom denna diskurs hade negativ värdeladdning.
Artiklarna fokuserade på problemsituationer, ekonomiska besparingar och systemfel.
Exempel på sådana rubriker i debattartiklarna var följande: ”Landstingsmodellen är förlegad”,
”Barnakut nödvändig i Varberg”, ”Nedlagd primärvård ger bara kortsiktiga vinster”, ”Privata
vårdgivare missgynnas av landstinget” och rubriken ”Vårdvalet missgynnar privata
vårdcentraler”. Det fanns även debattartiklar som hade en mer positiv värdeladdning.
37
Exempel på sådana positiva artiklar var följande: ”Primärvården är bäst och billigast”, ”Det
lönar sig att satsa på primärvården” och artikeln ”Vi satsar på tillgängligheten”. Ett annat
diskursområde som behandlades i debattartiklarna handlade om stöd i vardagen och
transporter. Några av debattartiklarna hade kritiska rubriker och artiklarna hade helt eller
delvis negativ värdeladdning. Exempel på några kritiskt formulerade rubriker och
debattartiklar var följande: ”Cashkort bra för taxi men inte för resenärerna”, ”Ett hån mot alla
handikappade”, ”Funktionshindrade tvingas till passivitet”, ”Västtrafiks regler för rullstolar är
förlegade”, ”Västtrafik gör inte resandet lättare” och artikeln ”Försämra inte ytterligare för
tågresenärerna”. Fokus på de debattartiklar som kategoriserades inom diskursområdet
handlade om spårvagnar och tåg och om otillgängliga miljöer för personer med fysiska
funktionsnedsättningar i skilda situationer. Ett tredje diskursområde som behandlades i flera
debattartiklar bestod av området miljöanpassning. Exempel på sådana debattartiklar var:
”Bygg äldreboende i Sociala huset”, ”Nej till naturreservaten i Härryda”, ”Demonstrera för
tillgänglighet”, ”Handikappmässan inte för handikappade”, ”Bygg inte bort barnens
naturupplevelser” och artikeln ”Arbetet för ökad tillgänglighet haltar”.
Tabell 1. Debattperspektiv, debattämnen och aktörsröster i olika debatter om tillgänglighet.
Medierapporteringen i Göteborgs-Posten (GP) under Åren 2000, 2003, 2006 och 2009
(N=41).
Kön
Vård- och hälsa
Stöd i vardagen
och transporter
Miljöanpassning
Medborgarrätt
Män
7
5
6
1
Kvinnor
8
6
6
2
Totalt:
15
11
12
3
De fyra största och mest vanligt förekommande diskurserna har redovisats i Tabell 1 relaterat
till årtal och kön hos debattören.
Tabell 2. Exempel på debattrubriker och diskurs i medierapporteringen i Göteborgs-posten
(GP) (N=41).
Rubrik
Årtal
Diskurs
Underlätta vardagen för de
handikappade
2000
Medborgarrättsdiskurs
Det lönar sig att satsa på
primärvården
2003
Vård- och hälsodiskurs
Vänsterpartiet skapar fler
boendealternativ för äldre
göteborgare
2006
Medborgarrättsdiskurs
Försämra inte ytterligare för
tågresenärerna
2009
Stöd i vardagen/transporter
Bygg inte bort barnens
naturupplevelser
2009
Miljöanpassningsdiskurs
Västtrafik gör inte resan
lättare
2009
Stöd i vardagen/transporter
Under åren hade totalt 41 debattartiklar publicerats i Göteborgs-Posten. Men vilka
aktörsröster hade varit framträdande i de initierade debatterna inom funktionshinderområdet?
38
Som tidigare beskrivits så var det en jämn könsfördelning mellan manliga och kvinnliga
debattörer. Men vilka var aktörerna? Vilka representerade de?
Tabell 3. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på fyra diskursområden. (N=41).
Aktörsröster
Vård- och
hälsa
Stöd i vardagen
och transporter
Miljöanpassning
Medborgarrätt
Drabbad person
0
2
1
0
Närstående
0
0
0
0
Tjänsteman
3
3
2
2
Politiker
4
1
4
1
Forskare
2
0
0
1
Vårdpersonal
5
0
1
0
Övriga
1
4
3
0
Totalt:
15
10
11
4
Inom området vård- och hälsa var det främst personal inom hälso- och sjukvården som hade
författat debattartiklar och insändare under perioden. En tredjedel av samtliga debattartiklar
och insändare inom diskursområdet vård- och hälsa var skrivna av vårdpersonal. Inom
diskursområdet stöd i vardagen och transporter var tre debattartiklar skrivna av tjänstemän
och två av drabbade personer d.v.s. personer med olika funktionsnedsättningar. Ett tredje
diskursområde som behandlades i opinionsbildningen var miljöanpassningsdiskursen. Inom
detta område var det främst förtroendevalda från olika politiska partier som hade författat
debattinlägg. Fyra artiklar var skrivna av förtroendevalda. Inom diskursområdet
medborgarrätt var två debattartiklar författade av tjänstemän. Det diskursområde som var
mest frekvent förekommande i de debattartiklar som publicerats i Göteborgs-Posten under
perioden var området vård- och hälsa. Det ska naturligtvis tilläggas återigen att detta var
debattinlägg som fanns publicerade elektroniskt på tidningens Internetsida. Detta kan
naturligtvis innebära att det finns flera debattartiklar som publicerats i den tryckta
dagstidningen.
Tabell 4. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på fyra typer av sektorer som åsyftas i opinionsbildningen (debattartiklar) (N=41).
Aktörsröster
Kommunal
verksamhet
Landstings-
verksamhet
Statlig
verksamhet
Näringslivs-
frågor
Drabbad person
1
0
0
3
Tjänsteman
2
4
2
2
Politiker
5
3
3
0
Forskare
1
2
2
0
Vårdpersonal
1
5
0
0
Övriga
4
1
0
0
Totalt:
14
15
7
5
Undersökningen visar att de flesta debattinlägg som publicerats återfinns inom antingen
kommunal eller landstingskommunal verksamhet. Totalt 29 av de 41 studerade debattinläggen
återfinns inom dessa sektorer. Tillgänglighetsfrågor inom statlig verksamhet och inom
näringslivet har rapporterats mer sparsamt under perioden.
39
Tabell 5. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
och fördelningen av artiklar i livsvärld respektive systemvärld (N=41).
Aktörsröster
Livsvärlden
Systemvärlden
Totalt
Drabbad person
4
1
5
Tjänsteman
3
7
10
Politiker
4
6
10
Företrädare vid
brukarorganisation
2
1
3
Forskare
0
5
5
Vårdpersonal
0
6
6
Övriga
1
1
2
Totalt:
14
27
41
De frågor som debatteras i debattinlägg i Göteborgs-Posten har i störst utsträckning beskrivit
förhållanden inom systemvärlden då tillgänglighetsaspekter diskuterats. I 27 artiklar
behandlades systemvärlden medan frågor och perspektiv inom individens livsvärld har
beskrivits i 14 artiklar.
Barnperspektivet har behandlats sparsamt i de 41 artiklar som studerats inom området debatt
och opinionsbildning. Endast 9 av de 41 artiklarna fokuserade på barnperspektiv. I dessa
artiklar var det politiker (N=4) och tjänstemän (N=3) som var debattörer och som på olika sätt
utgick ifrån barnperspektivet i debattfrågorna. Äldrefrågorna i debatten skildrades sparsamt.
Endast 4 av de 41 debattartiklarna hade ett eller flera äldreperspektiv i debattinnehållet.
Tabell 6. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på aktörernas värdeomdömen i opinionsbildningen (debattartiklar) (N=41).
Aktörsröster
Positiv/konstruktiv
Neutral
Negativ/kritisk
Totalt
Drabbad person
0
2
1
3
Tjänsteman
1
4
5
10
Politiker
1
4
5
10
Forskare
1
0
3
4
Företrädare vid
brukarorganisation
1
0
2
3
Vårdpersonal
2
0
4
6
Övriga
0
2
3
5
Totalt:
6
12
23
41
En majoritet av debattartiklarna innehåller kritik och har negativa värdeomdömen. Tolv av
artiklarna kan beskrivas ha ett neutralt värdeomdöme samtidigt som 6 artiklar är positiva till
sin karaktär.
40
Tabell 7. Aktörsröster i debattartiklar i Göteborgs-Posten åren 2000, 2003, 2006 och 2009
fördelat på olika skildrade miljötyper i opinionsbildningen (debattartiklar) (N=41).
Aktörsröster
Inre miljöer
Yttre miljöer
Internet/Webb-
miljöer
Totalt
Drabbad person
1
0
0
1
Tjänsteman
6
4
0
10
Politiker
5
4
1
10
Forskare
4
0
0
4
Företrädare vid
brukarorganisation
1
2
0
3
Vårdpersonal
5
1
0
6
Övriga
2
5
0
7
Totalt:
24
16
1
41
De debattartiklar som publicerats i Göteborgs-Posten under perioden har främst kommit att
beskriva tillgänglighetsaspekter som fokuserat på inre miljöer. 24 av de 41 artiklarnas
handlade om inre miljöer.
När det handlar om bildjournalistiken d.v.s. hur bildmaterial har gestaltats och publicerats i
tidningen under perioden, så har rapportörerna (d.v.s. fotograferna) i huvudsak bestått av
manliga fotografer. Dubbelt så många manliga fotografer har svarat för bildjournalistiken
inom tillgänglighetsområdet.
För att en artikel ska kunna synas och få en framträdande position i en tidning fordras att
såväl rubrik som ingresstexter kan tänkas innehålla viktiga nyckelord. Ordet tillgänglighet är
ett vanligt förekommande ord i rapporteringen. Men i rubriksammanhang och i texternas
ingresser är det däremot desto mindre vanligare att man använder sig av ordet tillgänglighet.
44 artiklar saknade ingresser helt och hållet. I 87 artiklar som innehöll ingresser saknades
ordet tillgänglighet. I 26 publicerade texter återfanns däremot ordet tillgänglighet i ingressen.
Artiklarna som innehöll beskrivningar av tillgänglighet och tillgänglighetsfrågor omfattade
också beskrivningar och intervjuer med olika personer. Av de intervjupersoner som
medverkade i denna rapportering utgjordes lika många av män som av kvinnor. Totalt 41 män
respektive 39 kvinnor återfanns bland de deltagande intervjupersonerna i de olika texterna. De
olika artiklarna innehöll också olika miljöbeskrivningar. En övervägande del av de
publicerade artiklarna, deras beskrivningar och handlingar var lokaliserade till storstaden och
dess möjligheter och begränsningar. Således var tillgänglighetsperspektiven ur storskalighet
och storstadsliv i överrepresentation. Detta resultat är intressant eftersom GP har ett
omfångsrikt spridningsområde som även täcker in mindre städer och områden i Västsverige.
41
Tabell 8. Medierapportering om tillgänglighet i Göteborgs-Posten (GP) totalt under perioden. Åren
2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Variabel N %
Tillgänglighetstyp
Fysisk tillgänglighet 70 44.5
Informationstillgänglighet 85 54.1
Institutionell tillgänglighet 2 1.2
Artikeltyp
Nyhetsartikel exkl. bild 67 42.6
Insändare och debattartiklar 41 26.1
Notis utan bild 18 11.4
Nyhetsartikel inkl. bild 13 8.2
Ledare 9 5.7
Reportage med bild 6 3.8
Krönika 3 1.9
Lokalisation av händelse
Storstaden 122 77.7
Småstaden 19 12.1
Mellanstor stad 6 3.8
Övrig lokalisation 10 6.3
Talesperson i text
Tjänsteman 52 33.1
Politiker 34 21.6
Vårdpersonal (läkare/sjuksköt) 11 7.0
Övriga talespersoner 9 5.7
Drabbad person/brukare/patient 8 5.1
Forskare/experter 4 2.5
Närstående person/familjemedlem 2 1.2
42
Tabell 9. Fokus, diskurs, tema och livsområden i medierapportering om tillgänglighet i Göteborgs-
Posten (GP) totalt under perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
Variabel N %
Fokus
Brukar- och patientperspektiv 131 83.4
Myndighetsperspektiv 11 7.0
Politikerperspektiv 8 5.1
Närståendeperspektiv 2 1.2
Övrigt 5 3.1
Diskurs
Vård- och hälsodiskurs 70 44.5
Miljöanpassningsdiskurs 44 28.0
Stöd i vardagen, transporter 24 15.2
Medborgarrättsdiskurs 14 8.9
Försörjningsdiskurs 3 1.9
Rehabiliteringsdiskurs 1 0.6
Förebyggande/preventiv diskurs 1 0.6
Tema
Delaktighet och jämlikhet 67 42.6
Miljöanpassning 26 16.5
Handikappanpassning, transport 23 14.6
Medborgarrätt, planering 18 11.4
Frihet, oberoende 13 8.2
Anpassning, lokaler 8 5.1
Opinionsbildning 2 1.2
Livsområde
Hälso- och sjukvård 63 40.1
Transport och förflyttning 26 16.5
Fritid och kultur 14 8.9
Samhällsservice 8 5.1
Boende, stadsplanering 8 5.1
Allmänna platser 6 3.8
Socialt stöd och social service 5 3.1
7.3 Jämförelse mellan de undersökta åren
Hur har rapporteringen av tillgänglighet förändrats under perioden? I den följande
presentationen redovisas tabeller som åskådliggör hur medierapporteringen har ägt rum
fördelat på respektive år. Följande tabell redovisar värdeomdömet i artiklarna under åren
2000, 2003, 2006 och 2009.
43
Tabell 10. Värdeomdömen i publicerade artiklar i Göteborgs-Posten för respektive år.
Rapporteringen av tillgänglighet åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
Årtal
Positiv
Neutral
Negativ
Totalt:
2000
14 (40.0%)
7 (13.2%)
11 (15.9%)
32 (20.4%)
2003
3 (8.6%)
14 (26.4%)
21 (30.4%)
38 (24.2%)
2006
12 (34.3%)
18 (34.0%)
13 (18.8%)
43 (27.4%)
2009
6 (17.1%)
14 (26.4%)
24 (34.8%)
22 (14.0%)
Totalt:
35
53
69
157
Tabell 11. Typ av tillgänglighet som behandlats i rapporteringen i Göteborgs-Posten för
respektive år. Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157).
Absoluta tal och procent.
Årtal
Fysisk
tillgänglighet
Informationstillgänglighet
Institutionell
tillgänglighet
2000
19 (27.1%)
11 (12.9%)
2 (100.0%)
2003
26 (37.1%)
12 (14.1%)
0
2006
9 (12.8%)
34 (40.0%)
0
2009
16 (22.8%)
28 (32.9%)
0
Totalt:
70
85
2
Tabell 12. Typ av miljöer av tillgänglighet som behandlats i rapporteringen i Göteborgs-
Posten för respektive år; inre miljöer, yttre miljöer och Internet/webbmiljöer. Rapporteringen
fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Årtal
Inre miljöer
Yttre miljöer
Internet/Webbmiljö
2000
14 (13.6%)
17 (34.5%)
1 (20.0%)
2003
22 (21.3%)
15 (30.6%)
1 (20.0%)
2006
38 (36.9%)
4 (8.2%)
1 (20.0%)
2009
29 (28.1%)
13 (26.5%)
2 (40.0%)
Totalt:
103
49
5
44
Tabell 13. Identifierade diskurser i rapporteringen i Göteborgs-Posten för respektive år.
Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
Årtal
Försörjnings-
diskurs
Rehabiliterings-
diskurs
Preventiv
diskurs
Stöd i
vardagen
Medborgar-
rättsdiskurs
Miljö-
anpassnings-
diskurs
Hälso-
diskurs
2000
1 (33.3%)
0
0
9 (37.5%)
4 (28.6%)
13 (29.5%)
5 (7.1%)
2003
1 (33.3%)
0
0
7 (29.2%)
3 (21.4%)
12 (27.2%)
15
(21.4%)
2006
1 (33.3%)
1 (100.0)
1 (100%)
0
6 (42.8%)
8 (18.2%)
26
(37.1%)
2009
0
0
0
8 (33.3%)
1 (7.1%)
11 (25.0%)
24
(34.3%)
Totalt:
3
1
1
24
14
44
70
Tabell 14. Artikeltexternas innehåll fördelade och kategoriserade utifrån de båda
perspektiven livsvärld och systemvärld. Rapporteringen i Göteborgs-Posten fördelade per år;
2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Årtal
Livsvärld
Systemvärld
2000
11 (30.5%)
21 (17.3%)
2003
8 (22.2%)
30 (24.8%)
2006
3 (8.3%)
40 (33.0%)
2009
14 (38.9%)
30 (24.8%)
Totalt:
36
121
Tabell 15. Teman i rapporteringen i Göteborgs-Posten för respektive år. Rapporteringen
fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och procent.
Årtal
Frihet och
oberoende
Opinions-
bildning
Anpassning,
lokaler
Handikapp-
anpassning,
transport
Delaktighet
och
jämlikhet
Medborgarrätt,
planering
Miljö-
anpass-
ning
2000
4 (30.8%)
0
5 (62.5%)
8 (34.5%)
3 (4.5%)
6 (33.3%)
6
(23.1%)
2003
5 (38.5%)
0
1 (12.5%)
6 (26.1%)
13 (19.4%)
4 (22.2%)
9
(34.6%)
2006
2 (15.4%)
1 (50%)
2 (25%)
1 (4.3%)
31 (46.2%)
3 (16.7%)
3
(11.5%)
2009
2 (15.4%)
1 (50%)
0
8 (34.5%)
20 (29.8%)
5 (27.8%)
8
(30.7%)
Totalt:
13
2
8
23
67
18
26
45
Tabell 16. Publiceringsformen (typ av artikel) i rapporteringen i Göteborgs-Posten för
respektive år. Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157).
Absoluta tal och procent.
Årtal
Notis
Artikel utan
bild
Artikel med
bild
Reportage
med bild
Krönika
Insändare och
debatt
Ledare
2000
9 (50.0%)
8 (11.9%)
2 (15.4%)
2 (33.3%)
0
10 (24.4%)
1
(11.1%)
2003
5 (27.8%)
11 (16.4%)
2 (15.4%)
4 (66.7%)
0
16 (39.0%)
0
2006
0
32 (47.8%)
2 (15.4%)
0
2 (66.7%)
3 (7.3%)
4
(44.4%)
2009
4 (22.2%)
16 (23.9%)
7 (53.8%)
0
1 (33.3)
12 (29.2%)
4
(44.4%)
Totalt:
18
67
13
6
3
41
9
Tabell 17. Samhällssektor/verksamhetstyp i rapporteringen i Göteborgs-Posten för respektive
år. Rapporteringen fördelade per år; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal och
procent.
Årtal
Kommun
Landsting
Stat
Företag
Totalt:
2000
19 (32.7%)
6 (8.9%)
1 (6.7%)
6 (35.3%)
32 (20.4%)
2003
9 (15.5%)
16 (23.4%)
8 (53.3%)
5 (29.4%)
38 (24.2%)
2006
18 (31.0%)
23 (34.3%)
2 (13.3%)
0
43 (27.4%)
2009
12 (20.7%)
22 (32.8%)
4 (26.7%)
6 (35.3%)
44 (28.0%)
Totalt:
58
67
15
17
157
7.4 Mediebilden av tillgänglighet i Regionmagasinet
I 31 (43.6 procent) av de studerade artiklarna i Regionmagasinet saknades en talesman d.v.s.
en person som antingen var intervjuad eller som gjorde ett uttalande i någon form. I 27 (38
procent) artiklar var det en tjänsteman som var talesman i en artikel. I 11 (15.5 procent)
artiklar hade en drabbad person intervjuats om olika upplevelser av tillgänglighet.
46
Tabell 18. Medierapportering om tillgänglighet i Regionmagasinet under perioden 2002-2009
(N=71). Absoluta tal och procent.
Variabel N %
Tillgänglighetstyp
Fysisk tillgänglighet 24 33.8
Informationstillgänglighet 43 60.5
Institutionell tillgänglighet 4 5.6
Artikeltyp
Reportage med bild 27 38.0
Notis utan bild 25 35.2
Nyhetsartikel inkl. bild 11 15.4
Nyhetsartikel exkl. bild 8 11.2
Lokalisation av händelse
Storstaden 27 38.0
Glesbygd 3 4.2
Övrig lokalisation 41 57.7
Talesperson i text
Talesman saknas i texten 31 43.6
Tjänsteman 27 38.0
Drabbad person/brukare/patient 11 15.4
Företrädare brukarorganisation 1 1.4
Forskare/experter 1 1.4
47
Tabell 19. Fokus, diskurs, tema och livsområden i medierapportering om tillgänglighet i
Regionmagasinet under perioden 2002-2009. (N=71). Absoluta tal och procent.
Variabel N %
Fokus
Brukar- och patientperspektiv 63 88.7
Myndighetsperspektiv 4 5.6
Politikerperspektiv 2 2.8
Närståendeperspektiv 1 1.4
Forskare/experter 1 1.4
Diskurs
Vård- och hälsodiskurs 17 23.9
Stöd i vardagen, transporter 16 22.5
Medborgarrättsdiskurs 15 21.1
Miljöanpassningsdiskurs 14 19.7
Försörjningsdiskurs 3 4.2
Rehabiliteringsdiskurs 3 4.2
Förebyggande/preventiv diskurs 3 4.2
Tema
Medborgarrätt, planering 25 35.2
Miljöanpassning 13 18.3
Handikappanpassning, transport 10 14.0
Delaktighet och jämlikhet 8 11.2
Frihet, oberoende 6 8.4
Opinionsbildning 6 8.4
Anpassning, lokaler 3 4.2
Livsområde
Hälso- och sjukvård 20 28.1
Fritid och kultur 20 28.1
Transport och förflyttning 12 16.9
Samhällsservice 6 8.4
Socialt stöd och social service 5 7.0
Arbetsliv och skola 5 7.0
Alla livsområden 3 4.2
Den miljötyp som var vanligast i rapporteringen i Regionmagasinet var skildringar av
internet- och webbmiljöer i olika verksamhetsområden. Rapporteringen av
tillgänglighetsfrågor i Regionmagasinet var relativt jämn fördelad utifrån vilken nivå på
policydiskursen som det varit fråga om. Såväl lokal nivå som regional nivå på
policydiskussioner var vanliga. I tabellerna 20 och 21 redovisas vilka teman som varit särskilt
framträdande i tidningarnas rapportering om tillgänglighetsfrågor och
tillgänglighetsperspektiv. Rapporterade teman har relaterats till de olika livsområden som
finns representerade i de publicerade artiklarna. I rapporteringen i GP (Tabell 20) framgår att
tillgänglighetsfrågor som behandlats har handlat om delaktighet och jämlikhet inom
livsområdet hälso- och sjukvård. 57 av de 157 texterna (36.3%) utgjordes av sådana
skildringar. I 16 artiklar inom livsområdet transport och förflyttning beskrev artiklarna
framför allt hur miljöer och transportmedel ytterligare kunde och borde handikappanpassas. I
Regionmagasinet beskrev tio artiklar samma förhållanden inom livsområdet transport och
förflyttning. Fjorton av artiklarna om medborgarrätt och planeringsfrågor återfanns inom
livsområdet hälso- och sjukvård.
48
Tabell 20. Rapporterade teman om tillgänglighet i olika livsområden. Medierapporteringen i
Göteborgs-Posten åren; 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta tal.
Livsområde
Frihet och
oberoende
Opinions-
bildning
Anpassning
lokaler
Handikapp-
anpassning
Delaktighet
och
jämlikhet
Medborgarrätt,
planering
Miljö-
anpass-
ning
TOTALT
Arbetsliv
och skola
(1)
0
0
0
0
2
0
0
2
Fritid och
kultur (2)
7
1
1
1
0
0
6
16
Transport
och
förflyttning
(3)
0
0
3
16
0
1
5
25
Socialt stöd
och social
service (4)
2
0
0
0
2
3
0
7
Livsområde
1-4
1
0
1
1
2
1
1
7
Boende och
stads-
planering
(5)
1
0
3
0
0
0
7
11
Samhälls-
service (6)
1
0
0
2
3
5
4
15
Allmänna
platser (7)
0
0
0
0
0
0
1
1
Hälso- och
sjukvård
(8)
1
1
0
3
57
8
1
71
TOTALT
13
2
8
23
67
18
26
157
49
Tabell 21. Rapporterade teman om tillgänglighet i olika livsområden. Medierapporteringen i
Regionmagasinet (N=71). Absoluta tal och procent.
Livsområde
Frihet och
oberoende
Opinions-
bildning
Anpassning
lokaler
Handikapp-
anpassning
Delaktighet
och
jämlikhet
Medborgarrätt,
planering
Miljö-
anpass-
ning
TOTALT
Arbetsliv
och skola
(1)
3
0
0
0
0
1
1
5
Fritid och
kultur (2)
1
4
2
0
3
5
5
20
Transport
och
förflyttning
(3)
0
0
0
10
0
0
2
12
Socialt stöd
och social
service (4)
0
0
0
0
1
3
3
5
Livsområde
1-4
0
0
0
0
1
0
3
2
Boende och
stads-
planering
(5)
2
0
0
0
0
2
0
0
Samhälls-
service (6)
0
2
0
0
0
0
0
6
Allmänna
platser (7)
0
0
0
0
0
0
0
0
Hälso- och
sjukvård
(8)
0
0
1
0
2
14
3
20
TOTALT
6
6
3
10
8
25
13
71
7.5 Barnperspektiv och äldreperspektiv i medierna
Under perioden publicerade Göteborgs-Posten 18 artiklar som behandlade
tillgänglighetsaspekter ur barnperspektiv vilket motsvarar 11.4 procent av alla publicerade
artiklar under de fyra utvalda åren. Under samma period publicerade tidningen totalt 12
artiklar (7.6 procent) som särskilt uppmärksammade olika äldreperspektiv och
tillgänglighetsaspekter. 1 25 (35.2 procent) av de 71 publicerade artiklarna i Regionmagasinet
återfanns antingen barnperspektiv eller äldreperspektiv. Barnperspektivet var mest
representerat i det publicerade materialet. I Regionmagasinet publicerades totalt 18 artiklar
som utgick från barnperspektiv och tillgänglighet vilket motsvarar 25.3 procent av alla
artiklar. Sju artiklar i materialet uppmärksammade äldrefrågor och tillgänglighet (9.8
procent).
Maria Haldesten skriver följande om barnperspektivet i sin krönika som publicerades i
Göteborgs-Posten:
”Förmodligen uppnås excellens inom barncancervården, när diagnosen ställts. Men jag är
övertygad om att den bristande tillgänglighet, den ohälsoproblematik och den sämre
behandling som drabbar lågutbildade låginkomsttagare i allmänhet, slår minst lika hårt mot
deras barn. Om inte värre. För inte är sjukvården i Göteborg mer tillgänglig för barn, snarare
50
mindre för de allra minsta! Alla de internationella studier som länge framhållit de bistra fakta
som SKL nu återupprepar, ger dessutom för handen att fattiga barn påverkas av precis samma
socioekonomiska faktorer som de vuxna”.
I en debattartikel beskrivs livsområdet fritid och kultur utifrån barnperspektivet.
”Enligt Barnkonventionen ska barnperspektivet finnas med i alla beslut som berör barn och
unga. Men självklart kan inte alla skolor och bostäder ha en skog som ligger nära. I större
tätorter har denna möjlighet ofta försvunnit för länge sedan. Det handlar i stället om att de
naturområden som finns kvar i dag ska bevaras och göras tillgängliga”. (Karlsson et al, 2009).
Journalisten Ebba Malmström beskriver i en artikel publicerad i Göteborgs-Posten år 2006,
vilken betydelse en ny tillgänglig lekplats kan få för barn med funktionsnedsättningar. I
artikeln skriver hon:
”Men lekplatsen är inte bara ett välkommet tillskott i kvarteret. Den är också ett välkommet
tillskott för alla barn och föräldrar med funktionshinder. Marken är belagd med en slät,
rullstolsvänlig, gummimatta. Bredvid den vanliga sandlådan finns en upphöjd sandlåda och
vid rutschkanan finns ratt och en liten spis - även de i rullstolshöjd. Men den attraktion som
var klar favorit under invigningen var ändå kompisgungan - så stor att man till och med kan
ligga i den. Idén med en lekplats för barn med funktionshinder väcktes av lokala Rädda
Barnen hösten 2004. De hade då tagit del av en undersökning som gjorts av elever på
Aranäsgymnasiets fritidsprogram om tillgängligheten på kommunens lekplatser”.
(Malmström, 2006).
Tabell 22. Rubriker från artiklar med fokus på barnperspektiv (B) respektive äldreperspektiv
(Ä) i medierapporteringen under perioden 2000-2009 i Göteborgs-Posten (GP) respektive
Regionmagasinet (RM).
Rubrik Tidning och årtal B/Ä
Tandhälsa på hjul RM 2003 B
Nyckel som röjer hinder RM 2003 Ä
Boken kommer - hem till Kajsa RM 2005 Ä
I dövas värld finns inga hinder RM 2006 B
Mindre kultur till funktionshindrade barn RM 2006 B
Funktionshindrade tvingas till passivitet GP 2003 Ä
Västtrafik får kritik – synskadade
kräver hållplatsutrop GP 2003 B
Tandvård sköts på hemmet GP 2006 Ä
Funktionshinder stoppar inte lek GP 2006 B
Action nytt nätverk för närstående RM 2008 Ä
Krönikan: Doktorn hör inte fattiga GP 2009 B
Bygg inte bort barnens naturupplevelser GP 2009 B
Västtrafik gör inte resandet lättare GP 2009 B
Gunilla kämpar för fria bussresor GP 2009 B
I Tabell 22 redovisas 14 rubriker till artiklar som publicerats i Göteborgs-Posten och i
Regionmagasinet. Merparten av artiklarna beskriver tillgänglighetsaspekter och frågor utifrån
antingen barnperspektivet (barnkonventionen) eller olika äldreperspektiv.
51
7.6 Funktionshinderperspektiv i medierna
De olika funktionshinderperspektiven i medierapporteringen har varierat. Resultatet av
studien visar att de allra flesta av de studerade artiklarna inte har haft någon angivelse av typ
av funktionsnedsättning i innehållet. Detta förhållande gäller både rapporteringen i
Göteborgs-Posten under perioden som i rapporteringen i Regionmagasinet. Tabell 23 och
Tabell 24 redovisar hur olika funktionsnedsättningar blivit synliggjorda genom omnämningar
i rapporteringen i GP och RM under perioden.
Det var relativt ovanligt att artiklarna i Regionmagasinet innehöll beskrivningar av typ av
funktionsnedsättningar. 52 av de 71 artiklarna hade en allmänt hållen beskrivning av
tillgänglighet i samhället.
Tabell 23. Typ av funktionsnedsättningar i medierapporteringen om tillgänglighet i
Regionmagasinet under perioden 2002-2009 (N=71). Absoluta tal och procent.
Funktionsnedsättning N %
Framgår ej i artikeln 52 73.2
Rörelsenedsättningar 8 11.2
Synnedsättningar 4 5.6
Utvecklingsstörning 4 5.6
Hörselnedsättningar 2 2.8
Flerfunktionsnedsättningar 1 1.4
Tabell 24. Typ av funktionsnedsättningar i medierapporteringen om tillgänglighet i
Göteborgs-Posten (GP) under perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta
tal och procent.
Funktionsnedsättning N %
Framgår ej i artikeln 112 71.3
Rörelsenedsättningar 13 8.2
Synnedsättningar 13 8.2
Psykisk funktionsnedsättning 5 3.1
Hörselnedsättningar 3 1.9
7.7 Rörelsenedsättningar
I medierapporteringen om tillgänglighet och personer med rörelsenedsättningar återfinns
totalt 21 publicerade artiklar i Göteborgs-Posten och Regionmagasinet under perioden.
Vanliga rubriker i dessa artiklar var exempelvis: ”Underlätta vardagen för de handikappade”
(GP, 2000), ”Guide för funktionshindrade” (GP, 2000), ”Göteborg handikappanpassas” (GP,
2000), ”Skakig färd mot anpassning” (GP, 2000), ”På jakt efter tillgänglighet” (GP, 2000),
”Ett hån mot alla handikappade” (GP, 2000), "Gör kyrkan tillgänglig för alla" (GP, 2000),
”Elstolar måste också få plats” (GP, 2003), ”Nya regler för uteserveringar” (GP, 2003),
”Funktionshindrade tvingas till passivitet” (GP, 2003), ”Demonstrera för tillgänglighet” (GP,
2003), ”Västtrafiks regler för rullstolar är förlegade” (GP, 2003), ”Ny tillgänglighetsguide”
(GP, 2009), ”Arbetet för ökad tillgänglighet haltar” (GP, 2009).
52
7.8 Synnedsättningar
Totalt 17 artiklar omnämnde synnedsättningar i sin rapportering om tillgänglighet i de båda
tidningarna under perioden. Rubrikerna och innehållet varierade i stor utsträckning. Exempel
på några av rubrikerna till artiklar som fokuserade på personer med synnedsättningar och
deras utsatthet i samband med tillgänglighetsaspekter var följande: ”Guide för
funktionshindrade” (GP, 2000), ”Hot mot färdtjänsten Handikapporganisationer kräver ökade
resurser” (GP, 2000), ”HANDEL med vissa HINDER” (GP, 2000), ”Göteborgs trafikmiljö
dåligt handikappanpassad” (GP, 2003), ”Västtrafik får kritik - synskadade kräver
hållplatsutrop” (GP, 2003), ”Tre veckors telefonkö till vården” (GP, 2006), ”Snart blir
stationen säker för synskadade” (GP, 2009), ”Västtrafik har siktet inställt på 2010” (GP,
2009).
I en artikel i RM beskrivs situationen och tillgängligheten för personer med synnedsättningar i
samhället. I artikeln beskrivs situationen för vilken betydelse tillgängligheten har för personer
med synnedsättningar i samhället. I artikeln intervjuas en lärare som är blind som berättar
följande om hans möten med skolbarn:
”– Eleven tar mitt finger och låter det följa bilden samtidigt som han eller hon berättar om
bilden. Det ger en dimension till, att eleven utvecklar sitt beskrivande språk. Sedan tror
Lennart att just när det gäller bildämnet är det bra om eleverna vågar utmana sig själva och
försöker sig på sådant de först inte tror de klarar. – Där kan jag vara en förebild, att de måste
förstå att nästan ingenting är omöjligt, men att de ibland måste våga lite mer, träna lite mer
och pröva lite mer” (s.14-15 i Bjarneberg, 2006).
7.9 Hörselnedsättningar
I de båda tidningarna GP och RM publicerades totalt 5 artiklar där personer med
hörselnedsättningar förekom i själva framställningen. Exempel på rubriker var: ”Guide för
funktionshindrade” (GP, 2000), ”En röst talar genom en annan. En rättighet att göra sin
stämma hörd” (RM, 2004), ”I dövas värld finns inga hinder” (RM, 2006).
I en artikel i RM beskrivs svårigheter med informationstillgängligheten för personer med
hörselnedsättningar. I artikeln beskrivs detta på följande vis:
”Och det största hindret för det, menar såväl han som Åsa och Adam, är svårigheterna att
tillgodogöra sig olika former av information i samhället. Trafikupplysning, talsvar,
samhällsinformation, TV-program – det mesta förutsätter att mottagaren är hörande. Det blir
svårt att hänga med i politiska debatter på tv till exempel. Och under OS i vintras var det inte
mycket som textades. Det tyckte jag var väldigt irriterande, säger Adam. Men känslan av
utanförskap kan bli påtaglig också i sällskap med hörande vänner och släktingar. – Man får
alltid veta allting sist, man måste teckna långsamt och hela tiden fråga vad folk pratar om. I
sällskap med andra döva känner jag mig inte längre funktionshindrad. Då kan jag slappna av
på ett helt annat sätt, säger Åsa” (s.10 i Jansson, 2006).
53
7.10 Psykiska funktionsnedsättningar
Fem artiklar i materialet innehöll beskrivningar om olika psykiska funktionsnedsättningar i
samhället utifrån olika tillgänglighetssituationer. Exempel på sådana rubriker i medierna var
följande: ”Majoritet vill ha mer tvångsvård - Tyder på okunskap och fördomar om
schizofreni” (GP, 2003), ”Vad gick snett? Socialministern försvarar och kritiserar psykiatrin”
(GP, 2003), ”Nya reglerna för psykvård bortglömda” (GP, 2006), ”Spara inte på unga med
ätstörningar” (GP 2009), ”Tre psykakuter blir en” (GP, 2009).
7.11 Miljöperspektivet i medierna
I en artikel i Göteborgs-posten i februari 2000 diskuteras tillgänglighetsfrågorna under
rubriken ”Underlätta vardagen för de handikappade”:
”Vi vill kunna gå på de föreställningar, bio, teater, musik etc, eller gudstjänster som vi är
intresserade av, enda begränsningen skulle kunna vara brist på biljetter eller tid. Det vill säga
föra ett relativt hyggligt liv där valfrihet och vår egen insats är det avgörande för hur mycket
vi kan unna oss. Om vi då blir funktionshindrade på ett eller annat sätt, genom
trafikolycka, sjukdom eller från födseln så skall ovanstående förutsättningar för
våra personliga val inte förändras. Det räcker med den personliga tragedi det innebär att bli
begränsad i rörelsen, synen, hörseln eller annat. Varför skall man plötsligt också utestängas
från vardagliga sysslor, behov och nöjen? Säg mig det den som kan. Blir man plötsligt för
alltid ett offer eller en patient? Nej! Det är den omgivande oförståelsen och okunskapen som
handikappar den funktionshindrade i förhållande till andra och skapar problem. Planera och
bygg rätt från början. Dagligen pågår nybyggnationer och ombyggnationer. Tänk till och
fråga dem som vet - det finns massor av föreningar inom de funktionshindrades krets. Se till
att kollektiv- och intercitytrafiken fungerar, bojkotta alla affärer och köpcentra, nöjeslokaler,
sporthallar, kyrkor, skolor med mera som inte tillgodoser människors behov av full
tillgänglighet” (Candow, 2000).
I en annan artikel uppmärksammas personer med hörselnedsättningar utifrån
tillgänglighetsperspektiv:
”När kommunens handikappråd sammanträder en gång i månaden brukar frågor
om tillgänglighet och delaktighet vara viktiga frågor på dagordningen. När ledamoten Ulrika
Öhrn, ordförande för Göteborgs Dövas Förening, i går kom till sammanträdet förklarade hon
att hon skulle lämna sammanträdet då hon inte fått någon teckenspråkstolk. Efter en ingående
diskussion beslutade övriga ledamöter att ställa in mötet. - Om vi har förtroendevalda som
inte ges möjligheter att delta så är det indirekt ett hot mot demokratin. Det visar att alla inte
har samma rättigheter, säger handikapprådets ordförande Lars-Erik Pedersen (s)” (Sydvik,
2000).
I en annan artikel i Göteborgs-Posten under år 2000 behandlas tillgänglighet på följande vis:
”Den stora förtjänsten med regeringens handikapproposition är att den klart slår fast att
människor med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet i samhällslivet. Det är
värdefullt inte minst med tanke på att det var den socialdemokratiska regeringen som
försämrade assistansersättningen till handikappade. Tyvärr är det betydligt tunnare när det
gäller medlen för att nå målen. Det behövs pengar för att göra samhället handikappanpassat
54
och det är inte mycket regeringen är beredd att anslå. Vidare tar det tid. De förslag regeringen
lägger om till exempel kollektivtrafikens anpassning ska vara genomförda först år 2010.
Därtill innebär reglerna för handikappanpassning av bostäder en försämring” (Göteborgs-
Posten. (2000). En handikappad reform. Regeringens handikappförslag: vackra ord men föga
konkret. Göteborgs-Posten den 22 mars 2000).
Under år 2003 publiceras en debattartikel av tre författare som i en artikel problematiserar
tillgängligheten för funktionshindrade. De skriver under rubriken ”Funktionshindrade tvingas
till passivitet” följande:
”Färdtjänstresandet minskade med 26 procent under april och med 30 procent under maj.
Göteborgare har fått husarrest bara för att de har ett funktionshinder och vill vara aktiva. Det
måste finnas en bra kollektivtrafik även för funktionshindrade, skriver företrädare för
handikapprörelsens samarbetsorgan i Göteborg” (Kurlberg et al, 2003).
I en artikel i juli månad 2003 beskrivs tillgänglighet och mobilitet i en nyhetsartikel i
Göteborgs-Posten på följande vis:
”Vi får dagligen samtal från funktionshindrade som talar om att de inte känner sig som
fullvärdiga göteborgare. De har fått husarrest bara för att de har ett funktionshinder och vill
vara aktiva. Alla vill åka kollektivt Färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken som används av
personer som inte kan nyttja spårvagn, buss eller båt på grund av dålig tillgänglighet. Det kan
också bero på att vägen till och från hållplatsen är för lång eller otillgänglig med bland annat
höga trottoarkanter, dålig beläggning och stora nivåskillnader. En annan brukargrupp är de
personer som helt saknar eller har nedsatt orienteringsförmåga och inte klarar av att gå i
främmande miljöer. Ingen vill åka färdtjänst - alla vill åka vanlig kollektivtrafik. Då är man
en vanlig medborgare som själv kan göra sina vardagsärenden, vara tillsammans
med kompisar och vänner, åka för att ta sig en fika eller gå på bio. Vi har träffat många som
frågat: "Varför skall vi betala 30 kronor för en resa - så mycket betalar inte den vanlige
resenären? Varför skall vi betala nästan dubbelt så mycket, men ändå inte få göra uppehåll på
resan eller åka hem på samma biljett inom 90 minuter?" (Andree, 2003).
I en debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten år 2003 problematiseras tillgängligheten av
en debattör på följande vis:
”Som vanligt är det strävan efter jämlikhet som blir lidande när de gemensamma pengarna
tryter. Men försämringarna i färdtjänsten måste prioriteras inom en vidare ram än enbart inom
färdtjänstnämndens egen budget. Det bästa hade varit om gator, hus och kollektivtrafik hade
varit tillgängliga för alla. Då hade fler kunnat leva ett fritt och självständigt liv. 2010 ska hela
samhället vara tillgängligt för alla. Det har riksdagen beslutat. Att ta bort barriärer i form av
trottoarer och trappor är lätt. Att göra medier och kommunikationen mellan människor
tillgänglig blir svårare. Svårast blir det att förändra sättet vi människor bemöter varandra
på. Därför handlar det tillgängliga samhället inte bara om stadsplanering, byggnation och
teknisk utveckling. Det handlar om hur vi människor visar hänsyn och förståelse för
olikheter. Om du inte har färdtjänst kanske du vet hur besvärligt det kan vara bara om bilen
ska in på verkstaden i en vecka. Tänk dig att betala full tv-licens men inte kunna ta del av
programmen som inte textas. Om du hade svårt att komma in på högskolan till följd av dina
betyg kan du tänka dig hur det känns att inte komma in till följd av dammiga mattor, nekad
teckentolkning och av bristen på anpassade studentbostäder Vi har alla ett ansvar för att skapa
ett tillgängligt samhälle där de mänskliga rättigheterna omfattar alla. 1 maj är jämlikhetens
55
och solidaritetens dag. Jag ser därför fram emot att få möta handikapprörelsen i uppkäftiga
demonstrationer för alla människors lika värde denna dag. En funktionsnedsättning ska inte få
hindra någon rätten till arbete, utbildning, bostad, vård och lek. Alla ska ha möjligheten att
förverkliga sina drömmar om det egna livet och vara delaktig i samhällslivet, oavsett om man
har någon fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Att de mänskliga rättigheterna gäller alla
uppmärksammas under Europeiska Handikappåret 2003. Problemet är inte
funktionsnedsättningen. Problemet är samhället och människornas värderingar som skapar
handikappen” (Mårtensson, 2003).
I en annan debattartikel menar en annan debattör att funktionshindrade diskrimineras genom
otillgänglig kollektivtrafik. Debattören skriver:
”Västtrafik säger sig vara aktivt i tillgänglighetsfrågan, men jag har aldrig sett maken till
ovilja att göra lokaltrafiken tillgänglig för rörelsehindrade. Jag har under mina år av dialog
aldrig fått motiverat varför det skulle utgöra en större säkerhetsrisk att sitta i rullstol i en
spårvagn eller buss, jämfört med ett barn som sitter i barnvagn, passagerare som har med sig
tungt bagage eller resenärer som står upp under färden. Hur jag utgör en säkerhetsrisk för
andra medpassagerare eller mig själv har jag inte heller fått förklarat för mig. En annan sak
som vore intressant att höra Västtrafik förklara är hur det kan komma sig att Stockholms
lokaltrafik välkomnar rullstolsburna på sina tunnelbanetåg, pendeltåg och bussar, hur
Norrköpings spårvagnar kan vara tillåtna även för rörelsehindrade. Likaså Malmös
kollektivtrafik förvånades över de regler som finns i Göteborg. Jag har åkt tunnelbana i New
York. Buss i Barcelona. Jag kan åka spårvagn i Göteborg, men får inte på grund av
Västtrafiks förlegade reseregler. Varför diskriminerar ni sedan dryga 20 år tillbaka
rullstolsburna i Västsverige? ” (Ljungberg, 2003).
I en artikel i RM berättar en kvinna som intervjuas på följande vis:
– Det är en demokratisk rättighet att kunna delta i samhällslivet. Först när man begripit det
blir det självklart att bygga hus för alla. Men har man väl fått in det rätta tänket, är det svårt
att börja tänka otillgänglighet igen. Delaktig är den som kan tillgodogöra sig samhällets
utbud. Som kan gå på bio, till exempel, och slippa sitta ensam i sidogången, i rullstolen, flera
meter från vännerna och popcornburken. Som kan ta sig in på krogen utan att behöva ta en
bakväg med rullstolen och kanske tvingas se hur maten lagas till, och förlora aptiten. Som
slipper höra kyparen ropa högt: nu kommer det en rullstol! Röj väg!” (s.4-6 i Naurin, 2006).
En annan artikel handlar om hur man kan göra historiska miljöer och byggnader mer
tillgängliga för alla i samhället:
”Att anpassa och tillgängligöra det som skapats under århundraden är inte gjort i all hast. Men
Statens fastighetsverk som förvaltar Läckö slott såg det som en utmaning. Fastighetsverket
beslöt att i ett pilotprojekt starta arbetet med att göra Läckö mer tillgängligt, inta bara för
funktionshindrade utan för alla människor. – Människor äldre än 55 år är kraftigt
överrepresenterade bland våra besökare. Därefter kommer barnfamiljer, berättar Magnus
Lönnroth, vd för stiftelsen Läckö slott. Alla besökare har glädje av bättre toaletter, gångvägar,
stigar, vackrare borggård och tydligare information. Och mycket kan göras med små medel.
Exempelvis att det finns bänkar att vila på, att hängare på toaletterna sitter så att alla kan nå
dem och göra skyltning och information logisk och lättbegriplig” (s.20 i Axelsson, 2006)
56
År 2005 publicerades en notis i RM som beskrev tillgänglighetsdatabasen. I notisen kan
läsaren ta del av följande information om databasen:
”Turistdatabas för funktionshindrade Västsvenska Turistrådet får ansvaret för en
tillgänglighetsdatabas som kopplas till rådets hemsida. Till varje turistmål kopplas, via en ny
databas, en information om tillgängligheten så att den funktionshindrade själv kan avgöra om
turistmålet är tillräckligt tillgängligt eller inte. Regionutvecklingsnämnden har avsatt en
miljon kronor för projektets genomförande” (s.25 i Regionmagasinet, 2005).
Miljöperspektivet inom livsområdet fritid och kultur har också blivit föremål för
medierapportering.
Ett exempel på tillgänglighet inom området fritid och kultur görs i en artikel i RM under år
2007:
”Kulturen har både fått mer pengar och större geografisk spridning sedan regionen bildades.
Eftersom kultur är viktigt både för samhällets och den enskilda människans utveckling har det
varit ett medvetet val att satsa på kultur. En grundsten i denna satsning är att göra kulturen i
Västra Götaland mer tillgänglig så att så många som möjligt kan ta del av den” (s.25 i
Axelsson, 2007).
I en annan artikel kan olika besöksmål beskrivas på ett enkelt och tillgängligt sätt.
”Informationen om tillgängligheten på turistmål kan du bland annat hitta på Västsvenska
Turistrådets hemsida www.vastsverige.com. Här väljer besökaren någon av rubrikerna Bo,
Äta, Sevärdheter, Aktiviteter eller Evenemang. Genom att exempelvis välja ”Sök Sevärdheter
i Västsverige” ges möjligheten att kryssa i en sökruta med ”Turistmål med
tillgänglighetsinformation”. Valet innebär att de turistmål i Västsverige som har
tillgänglighetsinformation presenteras. Besökaren väljer därefter att få information
presenterad utifrån de svårigheter man har; svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt
att tåla vissa ämnen och svårt att tolka och bearbeta information. Det går att kryssa flera
alternativ. Informationen beskriver för besökaren vad som bör uppmärksammas inför besöket,
det vill säga vad som kan vara ett hinder eller på vilket sätt besöksmålet har en god
tillgänglighet” (s.32 i Axelsson, 2006).
I ingressen till artikeln beskrivs detta budskap på ett mycket tydligt sätt:
”Hur många trappsteg finns det, finns det någonstans jag kan vila, kan jag ta mig fram utan
hjälp eller behöver jag ha en medhjälpare med mig? Detta är exempel på frågor som man kan
få svar på via en databas med information om tillgängligheten för olika turistmål och
kommunala verksamheter” (s.32 i Axelsson, 2006).
7.12 Policyperspektivet i medierna
I en krönika i RM under år 2006 skriver chefredaktören Bettina Axelsson följande om
funktionshinder och tillgänglighet:
”I den nationella planen från 1999 slår regeringen fast att Sverige år 2010 ska vara ett
samhälle som är tillgängligt för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder.
Inom Västra Götalandsregionen finns goda ambitioner. En hel del har gjorts och mycket
57
planeras, men ännu mer återstår. Hur det kommer att gå beror till stor del på om man lyckas
skapa ett nytt sätt att tänka. Jan Terneby, utvecklingsledare på regionens avdelning för
funktionshinder och delaktighet, ger ett exempel: ” Det handlar inte längre bara om att vara
patient. Som funktionshindrad ska jag kunna gå på Ullevi och se en konsert eller
fotbollsmatch tillsammans med mina vänner eller min familj, inte sitta ensam på en anvisad
plats för funktionshindrade”. Med den här tidningen hoppas vi kunna väcka en och annan
tanke, visa en annan del av verkligheten än den vi är vana att se. Kanske kan vi också dra ett
litet strå till stacken i det samhälle vi alla ska vara delaktiga i – tillsammans” (s.3 i Axelsson,
2006).
Även i rapporteringen om medborgarnas rätt till tillgänglighet inom hälso- och sjukvården
uttrycks situationen för personer med funktionsnedsättningar. I en artikel i RM under år 2002
beskrivs följande i en artikel:
”Det har generellt sett blivit lättare än tidigare för invånarna i Västra Götaland att få vård
eftersom regionen tagit ett samlat grepp för ökad tillgänglighet. Det finns nu garantier för hur
lång tid det maximalt får ta innan en patient ska få en besökstid och behandling” (s,9 i Jerkert,
2002).
7.13 Livsvärlden och systemvärlden
En majoritet av artiklarna i GP och RM har under perioden fokuserat på tillgänglighet ur ett
systemvärldsperspektiv. Rapporteringen om tillgänglighetsfrågor i medierna har i flera
artiklar behandlat såväl tillgänglighetsarbete som debatt inom hälso- och sjukvården.
En annan del av rapporteringen handlar om informationstillgänglighet. Barbro Laurin som
arbetar som informationssäkerhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) i Göteborg
berättar följande i en artikel som handlar om tillgängliga patientjournaler:
”Idag är nästan alla nyskrivna patientjournaler inom SU elektroniskt lagrade, vilket innebär
att de är tillgängliga för alla läkare och sköterskor som har kontakt med patienten. –Under
pågående behandling bör patienten i första hand vända sig till ansvarig läkare. Men för äldre
ärenden kan nu arkivet lämna ut handlingarna”. (s.31 i Fahlgren, 2006).
Att tillgänglighetsarbetet har avancerat långt i Västra Götalandsregionen är också något som
framhålls i rapporteringen:
”Arbetet med att göra samhället tillgängligt för alla medborgare har goda förutsättningar i
Västra Götalandsregionen. När regionen bildades öppnades helt nya möjligheter att bryta sig
ur traditionella mönster och tänka nytt. Västra Götalandsregionen är idag unik bland Sveriges
landsting och regioner i sitt sätt att arbeta för tillgänglighet och delaktighet. (s.21 i
Malmström, 2006).
I en annan artikel fokuseras tillgänglighetsperspektiv på vårdcentraler. En kvinna som varit
ledare för ett designprojekt på en vårdcentral i en artikel berättar följande om
tillgänglighetsarbetet:
”För henne handlar god design om demokrati – tillgänglighet är för alla. –Varken hög ålder,
etnisk bakgrund eller funktionshinder får vara ett hinder för att besöka vårdcentralen eller
58
arbetsförmedlingen på samma villkor som andra.” (s.23 i Malmström, 2006).
7.14 Publiceringarna och värdeomdömen
Artiklarna som publicerats i Göteborgs-Posten och Regionmagasinet har haft olika
värdeladdningar d.v.s. de har antingen haft en positiv, negativ eller neutral värdeladdning.
Tabell 25 och Tabell 26 redovisar fördelningen av artiklar utifrån värdeladdningar d.v.s.
vilken typ av värdeomdömen de haft under perioden.
Tabell 25. Typ av värdeomdömen i artikeltexterna i medierapporteringen om tillgänglighet i
Regionmagasinet under perioden 2002-2009. (N=71). Absoluta tal och procent.
Artikeltextens värdeomdöme N %
Positiv/konstruktiv 36 50.7
Neutral 32 45.0
Negativ/kritisk 3 4.2
Tabell 26. Typ av värdeomdömen i artikeltexterna i medierapporteringen om tillgänglighet i
Göteborgs-Posten (GP) under perioden. Åren 2000, 2003, 2006 och 2009 (N=157). Absoluta
tal och procent.
Artikeltextens värdeomdöme N %
Positiv/konstruktiv 35 22.2
Neutral 53 33.7
Negativ/kritisk 69 43.9
59
8. DISKUSSION
Huvudresultatet av rubricerad studie är att tillgänglighet är ett fenomen som under senare år
blivit omskrivit i medierna på flera olika sätt. Ett anmärkningsvärt resultat av studien visar att
det främst är personer med fysiska funktionsnedsättningar som blivit omskrivna i medierna
som ingått i denna studie. Det har således främst kommit att handla om hur samhället har
tillgänglighetsanpassats utifrån fysiska miljöer d.v.s. fysisk tillgänglighet. Personer med andra
funktionsnedsättningar som exempelvis psykiska funktionsnedsättningar, intellektuella
funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har skildrats sparsamt i
medierapporteringen utifrån kontexten tillgänglighet. Detta måste ses som mycket
anmärkningsvärt eftersom tillgänglighet, delaktighet och användbarhet är tillstånd och
begrepp som omfattar alla medborgare i samhället. Ett ytterligare anmärkningsvärt resultat i
undersökningen är att rapporteringen i Göteborgs-Posten och i tidningen Regionmagasinet
under flera års tid inte har fokuserat på vare sig barnperspektiv eller äldreperspektiv i
rapporteringen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Relativt få artiklar
som publicerats under åren 2000 till 2009 har haft sådana utgångspunkter eller perspektiv.
Resultatet är intressant eftersom såväl barn som äldre utgör stora grupper i samhället. Således
kan man konstatera utifrån undersökningens resultat att det är betydande grupper som vare sig
har fått komma till tals eller uppmärksammats i någon större omfattning.
I litteraturen och tidigare forskning i Sverige har det talats om barriärer (hinder) och
möjligheter för att på ett bättre sätt kunna skapa och utveckla former för tillgänglighet för
exempelvis äldre personer och personer med funktionsnedsättningar (Lindqvist och Lundälv,
2009; Lindahl et al, 2010). Dessa studier har också fokuserat på hur tillgänglighet och
delaktighet upplevs av äldre personer och personer som representerar olika
funktionsnedsättningar (fysiska funktionsnedsättningar, psykiska funktionsnedsättningar,
intellektuella funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) samt
olika livsområden (Lindqvist och Lundälv, 2009). I en genomgång av tillgänglighet utifrån
barriärer och möjligheter för äldre personer i samhället har Lindahl et al (2010) beskrivit olika
väsentliga områden: juridiskt, ekonomiskt, psykosocialt, kunskapsmässigt, organisatoriskt och
materiellt. Det finns således flera olika perspektiv och sätt som tillstånd om tillgänglighet kan
beskrivas, undersökas, förklaras och jämföras. Detta var också en förhoppning som Lindahl et
al konstaterade i sin rapport. De skriver:
”Avslutningsvis kan vi konstatera att betydelsen av tillgänglighet och hur man skapar bättre
tillgänglighet behöver större uppmärksamhet än idag. Det ligger en stor utmaning i att skapa
ett brett intresse för frågan”. (s.81 i Lindahl et al, 2010).
Också i Världshälsoorganisationen (WHO) och i Världsbankens rapport World report on
disability (World Health Organization, The World Bank, 2011) konstateras en förhoppning att
funktionshinderfrågorna i samhället kan kommuniceras på ett bra och tydligt sätt för
allmänheten. En sådan kommunicering föreslås ske genom olika kanaler där medierna utgörs
av en sådan kanal.
Resultatet av föreliggande undersökning visar även på ny kunskap om vilka aktörer som
förekommit i medierapporteringen om tillgänglighet och vilka aktörsröster som hörts i den
offentliga debatten och opinionsbildningen. Undersökningen visar att det framför allt har varit
rapportering och debatt inom den s.k. systemvärlden. Detta innebär att det framför allt har
varit planering, beslut och genomförande av olika åtgärder inom tillgänglighetsområdet som
60
har synliggjorts i rapporteringen. Den praktiska kunskapen och uppgifter som finns i Västra
Götalandsregionens s.k. Tillgänglighetsdatabas återfinns inte i rapporteringen.
Tillgänglighetsdatabasen är inte omnämnd i medierapporteringen och har heller inte
förekommit i opinionsbildningen om tillgänglighet under åren 2000 till 2009.
8.1 Förslag till åtgärder
Den databas om tillgänglighet som finns inom Västra Götalandsregionen den s.k.
Tillgänglighetsdatabasen skulle kunna synliggöras i framtiden. Den information och kunskap
som finns i databasen skulle kunna sammanställas och därefter kommuniceras såväl internt
som externt till mediesystemet i samhället. På så vis skulle ny kunskap om tillgänglighet
spridas och även kunna diskuteras på ett annat och annorlunda sätt än vad som är fallet under
senare år. Den uppbyggda Tillgänglighetsdatabasen och dess innehåll skulle kunna spridas i
större utsträckning till medierna inte enbart i närområdet utan även till andra regioner i
Sverige. Det torde i framtiden vara en angelägen fråga att lämna mer information om
Tillgänglighetsdatabasens existens, funktion och nyttoaspekter till användare men också till
allmänheten. Databasen skulle exempelvis kunna utgöra en grund för spridning om mer
kunskap om praktisk och tillämpad tillgänglighet i Västra Götalandsregionen.
För att möjligheter och barriärer inom funktionshindersområdet ska kunna förbättras och
utökas i såväl medier som Regionmagasinet som i Göteborgs-Posten skulle exempelvis
personer med funktionsnedsättningar anlitas som både skribenter som medaktörer i
medierapporteringen och medieframställningen. Ett annat sätt att utöka kunskapen om
funktionshinder och funktionsnedsättningar i samhället vore att förbättra utbildningen till
journalister som rapporterar om välfärdsfrågor. Utbildning och bemötande inom
funktionshinderområdet är även något som under senare år har tydligt förespråkats av WHO
och Världsbanken i en världsrapport om funktionshinder (World Health Organization and The
World Bank, 2011).
61
9. VIDARE FORSKNING
Flera intressanta resultat har framkommit i rubricerad forskningsstudie. Studien har fokuserat
på den faktiska medierapporteringen i två tidningar; Göteborgs-Posten och Regionmagasinet.
Regionmagasinet har under år 2012 lagts ned av besparingsskäl i Västra Götalandsregionen
vilket kan ses som att en tidning har försvunnit från medielandskapet. Detta innebär att det i
framtiden blir en utmaning för hur tillgänglighetsfrågor och perspektiv på ett effektivt vis ska
kunna kommuniceras till berörda och till allmänheten i regionen.
Det finns flera angelägna frågor och områden för vidare forskning i framtiden. Ett sådant
område skulle kunna omfatta vetenskapliga studier av hur personer med olika
funktionsnedsättningar upplever rapporteringen om delaktighet, tillgänglighet och
användbarhet utifrån sin egen livssituation. Sådana studier bör i så fall inta ett
helhetsperspektiv och omfatta alla typer av funktionsnedsättningar. Jämfört med tidigare
forskning så skulle framtida forskningsstudier också fokuseras på tillgängliga medier skapas.
För flera dagstidningar så innebär det nya medielandskapet att nya typer av medier skapas.
Internet- och webbredaktioner på dagstidningar och kvällstidningar ställer allt högre krav på
tillgänglighet och användbarhet. I vilken utsträckning kan personer med
funktionsnedsättningar använda de sociala medierna?
62
10. REFERENSER
Adam,A, Kreps,D. (2009). Disability and discourses of web accessibility. Information,
Communication & Society 2009;12(7):1041-1058.
A-focus AB. (2010). Utredning avseende TV-tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning – för Myndigheten för radio och tv. Rapport, December 2010.
Sundbyberg: A-focus AB.
A-focus AB. (2010). Förslag på framtida struktur för uppföljning av e-tillgänlighet. På
uppdrag av Handisam. Rapport, December 2010. Sundbyberg: A-focus AB.
Agahi,N, Parker,M.G. (2005). Are today´s people more active than their predecessors?
Participation in leisure-time activities in Sweden in 1992 and 2002. Ageing & Society
2005;25:925-941.
Allen,S, Resnik,L, Roy,J. (2006). Promoting Independence for Wheelchair Users: the Role of
Home Accomodations. The Gerontologist 2006:46:1:115-123.
Andishmand,C. (2010). Kunskap för att styra eller kunskap för att förstå? En diskursanalys av
överlämningsdokument från förskola till förskoleklass. Magisteruppsats i pedagogik,
vårterminen 2010. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Anderberg, P. (2007). Peer assistance for personal assistance: analysis of online discussions
about personal assistance from a Swedish web forum for disabled people. Disability &
Society 2007;22(3):251-265.
Andersson,D. (2012). Dörrarna stängs innan alla fått plats. Rapport från den svenska
funktionshinderrörelsen sommaren 2012.
Andersson,E, Abrahamsson,M. (2012). Changing residential mobility rates of older people in
Sweden. Ageing and Society 2012;32:6:1-20.
Andersson, L. (2008). Ålderism. Lund: Studentlitteratur.
Asplin,G, Lindahl,L. (2005). En förändrad livsvärld. Äldres upplevelser av sin
rehabiliteringssituation efter en sjukhusvistelse. Göteborg: FoU i Väst/GR. Rapport 6:2005.
Auslander,GK, Gold,N. (1999). Media reports on disability: a binational comparision of types
and causes of disability as reported in major newspapers. Disability Rehabilitation 1999
Sep;21(9):420-431.
Axia,G, Peron,E.M, Baroni,M.R. (1991). Environmental assessment across the life span, in:
T. Garling and G.W. Evans (Eds). Environment, Cognition and Action. An Integrated
Approach (London, CPA).
Backman,G. (2012). The right to health: theory and practice. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson,A. (2003). Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade –
63
kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2003:60
Ben-Moshe,L, Powell,J.J.W. (2007). Sign of our times? Revis(it)ing the International Symbol
of Access. Disability & Society 2007;22:5:489-505.
Berner,A, Johansson,P-A. (red.) (2005). Tillgänglighet och kulturarv. Stockholm: Statens
fastighetsverk.
Bergström,G, Boréus,K. (2005). Samhällsvetenskaplig text--‐ och diskursanalys. I G.
Bergström, & K. Boréus, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig
text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bernhanu,G. (2006). Framgångsfaktorer för ökad delaktighet och jämlikhet. För elever med
funktionshinder i skolsektorn: En litteraturöversikt på organisations- och systemnivå.
Göteborg: Göteborgs universitet.
BlackmanT, Mitchell,L, Burton,E, Jenks,M, Parsons,M, Raman,S, Williams,K. (2003). The
Accessibility of Public Spaces for People with Dementia: a new priority for the ”open city”.
Disability & Society 2003:18:3:357-371.
Blomberg,H. (red.). (2004). Sociala problem och socialpolitik i massmedier. Lund:
Studentlitteratur.
Bonnstetter,C.M. (1986). Magazine coverage of the mentally handicapped. Journalism
Quarterly, 623-626.
Bornholm,H, Lundström,H, Salomon,M. (2003). Tillgänglig lokal: Handlingsplan för enkelt
åtgärdande hinder och strategier på lång sikt för tillgänglighet i offentliga fastigheter. Med
exempel från stat, kommuner och landsting. Stockholm: EO print.
Boverket. (2003). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt
avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.
Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2010). Enkelt avhjälpt: så här kan det gå till. Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2010). Uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder.
Slutredovisning. Karlskrona: Boverket.
Boverket. (2011). Enkelt avhjälpt i lokaler – dags att åtgärda! Karlskrona: Boverket.
Brinkmann,S. (2005). Human Kinds and Looping Effects in Psychology. Foucauldian and
Hermeneutic Perspectives. Theory & Psychology 2005;15(6):769-791.
Brusén,P. Printz,A. (red.) (2006). Handikappolitiken i praktiken Om den nationella
handlingsplanen. Stockholm: Gothia förlag.
Buhalis,D, Darcy,S, Ambrose,I. (2012). Best practice in accessible tourism: inclusion,
disability, ageing population and tourism. Tonawanda, NY: Channel View Publications.
64
Burnett,G, Jaeger,P. T, Thompson,K. M. (2008). The social aspects of information access:
The viewpoint of normative theory of information behavior. Library & Information Science
Research, 30, 56–66.
Bryman,A. (2008). Social Research Methods. New York: Oxford University Press.
Byrd,E.K. (1979). Magazine articles and disability. American Rehabilitation, 4:4, 18-20.
Byrd,E.K. (1988). Theory regarding attitudes and how they may relate to media portrayals of
disability. Journal of Applied Rehabilitation Counseling, 20:4, 36-38.
Börjesson,M, Palmblad,E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber AB.
Carey,A.C. Scotch,R.K. (2011). Disability and community. Bingley: Emerald.
Carlsson,L, Saber,M,N. (2011). Tillgänglighet för funktionsnedsatta på järnvägsstationer:
konflikter i arbetsprocessen vid tillämpning av TSD. Examensarbete. Helsingborg: LTH
Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Chen,Y, Persson,A. (2002). Internet use among young and older adults: Relation to
psychological well-being. Educational Gerontology, 2002;28;731–744.
Cerin,E, Leslie,E, Sugiyama,T, Owen,N. (2010). Perceived barriers to leisure-time physical
acitivity in adults: an ecological perspective. Phys Act Health 2010 jul;7(4):451-459.
Cutchin,M.P. (2004). Using Deweyan philosophy to rename and reframe adaption-to-
enviroment. American Journal of Occupational Theraphy, 58, 303-312.
Darcy,S. A. (2002). Marginalized participation: Physical disability, support needs and
tourism. Journal of Hospitality and Tourism Management 2002;9:1:61-72.
Desai,M. M, Lentzner,H. R, Weeks,J. D. (2001). Unmet need for personal assistance with
activities of daily living among older adults. The Gerontologist 2001:41:82–88.
Domeij,S, Svärd Nordbäck,T. (2011). Mobilitet och tillgänglighet: Consafe Logistics
handdatorer i framtidens vård och äldreomsorg. Department of Industrial Management and
Logistics. Lund: Lund University.
Downe-Wamboldt,B. (1992). The content analysis: method, applications, and issues. Health
Care for Women International 1992;13(3):313-321.
Ds 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Stockholm: Fritzes.
Ds 2010:20. Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering.
Ebersold, S. (2007). Affiliating participation for active citizenship. Scandinavian Journal of
Disability Research 2007;9:3-4:237-253.
Ekvall,G. (2005). Utan hiss – mera hemtjänst? Om sambandet mellan äldre malmöbors
65
nyttjande av hemtjänst och tillgänglighet i boendet. FoU-rapport 2005:2, Malmö FoU-enhet
för äldre.
Engwall,K, Larsson,S (red.). (2012). Utanförskapets historia: om funktionsnedsättning och
funktionshinder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson,P, Gilljam,M, Oscarsson,H, Wägnerud,L. (2012). Metodpraktikan. Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik.
Europakommissionen, EACEA. (2008). Access of young people to culture. Final Report.
EACEA/2008/01.
Fagerstedt,C. (2011). Mitt framtida boende – tankar och funderingar från ungdomar med
funktionsnedsättning. Stockholm: FoU-Södertörn.
Fanshawe,E. (1979). Living with disability: access. Nurs Times 1979 Aug 23;75(34): suppl 3-
8.
Fairclough,N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Fiske,J. (1984). Kommunikationsteorier: en introduktion. Stockholm: Wahlström &
Widstrand.
Folkesson,P, Karlsson,T. (2010). Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med
psykisk funktionsnedsättning. En fallstudie och brukarundersökning i Värmland. Fakulteten
för samhälls- och livsvetenskaper, FoU Välfärd Värmland. FoU-rapport 2010:6. Karlstad:
Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Forskning om funktionshinder pågår. (2011). Hallå där!. Forskning om funktionshinder pågår.
Uppsala universitet, Nummer 2, 2011.
Fox,P. L. (1995). Environmental modifications in the homes of elderly Canadians with
disabilities. Disability and Rehabilitation 1995:17:43–49.
Funka Nu (2011). Tillgänglighetsgranskning av Sociala medier. Rapport. Funka Nu AB.
Fänge,A, Iwarsson,S, Persson,Å. (2002). Accessibility of the public environment as perceived
by teenagers with functional limitations in a south Swedish town centre. Disability and
Rehabilitation, 24, 318-326.
Ghersetti,M. (2007). ”Bilden av funktionshinder. En studie av nyheter i Sveriges Television”.
Göteborg: Göteborgs Universitet.
Gold,N, Auslander,G. (1999). Gender issues in newspaper coverage of people with
disabilities: a Canada-Israel comparision. Women Health 1999;29(4):75-96.
Goldsmith,S. (1976). Designing for the disabled (3rd edn). London, RIBA Publications.
Goodley,D, Hughes,B, Davis,L. (2012). Disability and Social Theory: New Developments
and Directions. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
66
Gross,E. F, Juvonen,J, Gable,S. L. (2002). Internet use and well-being in adolescence. Journal
of Social Issues 2002;58:75–90.
Grönvik,L. (2007). Definitions of Disability in Social Sciences. Methodological Perspectives.
Thesis. Uppsala universitet.
Gulliksen, J, Siljebäck, H, Andersen, S. (2005). Räckvidd. Om ansvar och tillgänglighet i
informationssamhället. Ett öppnare och enklare Sverige. 24SJU. 24-timmarsdelegationen.
Haldesten,M. (2009). Krönikan 30/3: Doktorn hör inte fattiga?. Krönika i Göteborgs-Posten
den 30 mars.
Haller,B.A. (1995). ”Rethinking Models of Media Representations of Disability”, Disability
Studies Quarterly, 15 (2), 26-30.
Haller,B.A. (2010). Representing Disability in an Ableist World. Essays on Mass Media.
Louisville, KY: The Advocado Press.
Haller,B.A. (2010). Researching media images of disability. How content analysis provides a
method for assessment. (pp.25-47) In Haller,B.A. (2010). Representing Disability in an
Ableist World. Essays on Mass Media. Louisville, KY: The Advocado Press.
Hammersjö,A, Cresso,D, Kristensen,K. (2012). Kvinnor med funktionsnedsättning på
kvinnojour: kunskap, tillgänglighet och bemötande. Bräcke: Bräcke diakoni.
Handikappförbunden. (2012). Dom som gömmer nycklar bryr jag mig inte om. En
jubileumsskrift från Handikappförbunden. Stockholm: Handikappförbunden.
Handikappförbundens Samarbetsorgan. (2010). Handikapprörelsens syn på tillgänglighet.
Projekt Tillgänglighetsgranskning. En rapport från Handikappförbundens Samarbetsorgan
(HSO), Stockholm.
Handikappsombudsmannen. (2002). Tänk tillgängligt- Handikappombudsmannens 8:e rapport
till regeringen.
Handikappombudsmannen. (2004). Diskriminering och tillgänglighet. Rapport till
Diskrimineringskommittén. Stockholm: Handikappombudsmannen.
Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning. (2009). Förslag på indikatorer för
öppna jämförelser av tillgängligheten i kommuner och landsting. Handisam Serie A 2009:3.
Johanneshov: Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning.
Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning. (2012). Riv hindren – Riktlinjer
för tillgänglighet. Enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för
genomförande av handikappolitiken. Tredje upplagan. Johanneshov: Handisam –
Myndigheten för handikappolitisk samordning.
Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning. (2012). Så tillgänglig är staten
2010-2012. Stockholm: Handisam.
67
Handisam. (2012a. Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012. Stockholm:
Handisam.
Hellspong,L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Henderson,B, Ostrander,B. (2012). Understanding disability studies and performance studies.
Abingdon: Routledge.
Holsti,O,R. (1969). Content Analysis for the Social Sciences and Humanities. Reading Mass.:
Addison-Wesley.
Hsieh,H-F, Shannon,S.E. (2005). Three approaches to content analysis. Qualitative health
research 2005(15):9:1277-1288.
HSO. (2006). Handikapprörelsens syn på tillgänglighet. Projekt Tillgänglighetsgranskning.
Handikappförbundens samarbetsorgan. 43 förbund i samverkan. www.hso.se
Hughes,RB, Robinson-Whelen,S, Pepper,A.C, Gabrielli,J, Lund,E.M. (2010). Rehabilitation
Psychology 2010;55:3:263-271.
Hultman,L, Jörnland,C. (2011). Tillgänglighet och förebyggande. Fyra skolkuratorers och en
skolsocionoms skildringar av begreppen samt budget för elevhälsan. Kandidatnivå, C-uppsats,
Vetenskapligt arbete i socialt arbete, Höstterminen 2011. Institutionen för socialt arbete,
Göteborgs universitet.
Imrie,R, Kumar,M. (1998). Focusing on disability and access in the built environment,
Disability & Society 1998;13:357–374.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet. (2010). Bortom fagert tal: om bristande
tillgänglighet som diskriminering. Överväganden och förslag. Regeringskansliet. Stockholm:
Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
International Organization for Standarization. (2010). Accessibility for all: with international
standards. World Standard Day 14 October 2010. Genève: ISO Central Secretariat.
Ipsen,C, Ravesloot,C, Nancy,A, Seekins,T. (2012). Working well with a disability: Health
promotion as a means to employment. Rehabilitation Psychology 2012;57;3:187-195.
Iwarsson,S, Ståhl,A. (2003). Accessibility, usability and universal design - positioning and
definition of concepts describing person-environment relationships. Disability and
Rehabilitation, 2003;25:2:57-66.
Jaeger,P. T. (2004). The social impact of an accessible e-democracy: Disability law in the
development of the e-government. Journal of Disability Policy Studies 2003:15:19–26.
Jaeger,P.T, Xie,B. (2009). Developing Online Community Accessibility Guidelines for
Persons With Disabilities and Older Adults. Journal of Disability Policy Studies
2009;20:1:55-63.
68
Jarlbo,G. (2004). Hälsokommunikation: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Jones,M. L, Sanford,J.A. (1996). People with mobility impairments in the United States today
and in 2010. Assistive Technology 1996:8;43–53.
Karlsson,M, Lindholm,O, Sirén,E-L, Fjelkner,M, Lindblad,S, Klum,M. (2009). Bygg inte
bort barnens naturupplevelser. Debattartikel den 9 april.
Katz,J. E, Rice,R. E, Aspden,P. (2001). The Internet, 1995–2000: Access, civic involvement,
and social interaction. American Behavioral Scientist 2001:45:405–419.
Kitchin,R, Shirlow,P, Shuttleworth,I. (1998). On the margins: Disabled people’s access to and
experiences of employment in Donegal, West Ire- land. Disability & Society 1998;13, 785–
806.
Konlaan,B. B, Bygren,L.O. Johansson,S. E. (2000). Visiting the cinema, concerts, museums
or art exhibitions as determinant of survival: a Swedish fourteen-year cohort follow-up.
Scandinavian Journal of Public Health 2000;28:174–178.
Krippendorf,K. (2004). Content Analysis: An introduction to its methdology. 2nd ed.
Thousand Oaks: Sage.
Kristdemokraterna (KD), (2009). Tillgänglighet – en demokratifråga. Rapport,
Politikutveckling. Stockholm: Kristdemokraterna (KD).
Kulturrådet. (2012). Kultur för alla – inget hinder. Redovisning av Kulturrådets arbete 2011
med delmålen i Funktionshinderspolitiken. Stockholm: Statens Kulturråd.
Larsen,T, Martini,M. (2010). Tillgänglighet i praktiken – uppföljning av Västra
Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor. April 2010. Göteborg: FoU Väst.
Larsson,K, Thymé,T. (2009). Tillgänglighet för personer i rullstol på caféer – En kartläggning
(The accessibility for people in wheelchairs on cafes – A Survey). Examensarbete, 15 hp,
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för Arbetsterapi,
Stockholm: Karolinska Institutet.
Layton,N. (2012). Barriers and Facilitators to Community Mobility for Assistive Technology
Users. Rehabilitation Research and Practice 2012.
Leine,B, Hellström,L. (2012). Tilltalande tillgänglighet. Om utformning av allmänna platser
utomhus – för alla människor. Arkus Rapport 3/2012. Arkus förlag.
Lindahl,L, Arman,R. (2006). Att ta bort trösklarna till ett självständigt liv. Slutrapport från
studien om nyttan och värdet av bostadsanpassningar. Göteborg: FoU i Väst/GR, Rapport
1:2006.
Lindahl,L, Martini,M, Malmqvist,I. (2010). Vem ska värna tillgängligheten? Rapport, FoU i
Väst/GR. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.
Lindberg,L, Grönvik,L. (2011). Funktionshinderspolitik – en introduktion. Lund:
69
Studentlitteratur.
Lindmark,J. (2011). Tillgänglighet – en kommande självklarhet. Uppsats för avläggande av
filosofie kandidatexamen i Kulturvård, 2011:33. Bebyggelseantikvariskt program, Göteborg:
Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård.
Lindqvist,R. (2009). Funktionshindrade i välfärdssamhället. 2. uppl. Malmö: Gleerup.
Lindqvist,R, Lundälv,J. (2008). Funktionshinder, delaktighet och tillgänglighet som begrepp
– en kunskapsöversikt. Promemoria. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Lindqvist,R, Lundälv,J. (2009). Barriärer och möjligheter inom olika livsområden.
Brukarupplevelser av tillgänglighet och delaktighet hos personer med fysiska och psykiska
funktionsnedsättningar. Slutrapport till Socialstyrelsen, Stockholm Göteborg: Göteborgs
universitet, Institutionen för socialt arbete.
Lindqvist,R, Lundälv,J. (2012). Participation in Work Life and Access to Public Transport –
Lived Experiences of People with Disabilities in Sweden. Australian Journal of Rehabilitation
Counselling 2012;18;2:148-155.
Lishner,D.M, Richardson,M, Levine,P, Patrick,D. (1996). Access to primary health care
among persons with disabilities in rural areas. A summary of the literature. Journal of Rural
Health Care 1996;12(1):45-53.
Ljuslinder,K. (2002). På nära håll är ingen normal: handikappdiskurser i Sveriges television
1956-2000. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Ljuslinder,K, Morlandstö,L, Mataityte-Dirziene,J. (2009). Images of disabled in Lithuania-
view from the Scandinavian perspective. Article.
Lock,S, Jordan,L, Bryan,K, Maxim,J. (2005). Work after stroke: focusing on barriers and
enablers !. Disability & Society 2005:20(1):33-47.
Lollar,D. (2008). Rehabilitation psychology and public health: Commonalities, barriers and
bridges. Rehabilitation Psychology 2008;53;2:122-127.
Lundälv,J. (2004). Omvårdnad och omsorg i massmedia. Professionella mediemöten. Lund:
Studentlitteratur.
Lundälv,J, Lindqvist,R. (2009). ”Vi är inte med i bilden”. Självupplevelser och
förändringsperspektiv av tillgänglighet och delaktighet hos personer med fysiska och psykiska
funktionsnedsättningar. Delrapport 2009-04-15, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs
universitet, Socialstyrelsen, Stockholm och Avdelningen för Funktionshinder och Delaktighet
vid Västra Götalandsregionen, Vänersborg.
Lundälv,J. (2010). Forskningsansökan – forskningsprojektet ”I vilken grad och på vilket sätt
medierapporteras tillgänglighetsinformation i Västra Götalandsregionen till personer med
fysiska, psykiska funktionsnedsättningar, närstående och allmänhet?”. Institutionen för socialt
arbete, Göteborgs universitet, 2010-10-01.
70
Lundälv,J. (2011). Media och tillgängligheten – ny forskning inleds i Göteborg.
Pressmeddelande, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 18 januari 2011.
Lundälv,J. (2011). Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska
funktionsnedsättningar – paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete.
Docentföreläsning 2011-05-18. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Lundälv,J. (2012). Akut krisstöd & Kommunikation. Gävle: Meyers förlag.
Lundälv,J, Larsson,P-O, Törnbom,M, Stibrant Sunnerhagen,K. (2012). The ICF: International
Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) – A Swiss army knife?
Accessibility and disability in a Scandinavian disability magazine (SDM) – A quantitative
content analysis. Health Policy 2012;108:1:67-75.
Magnusson,A-S. (2009). Bilden av psykiatriområdet. Nyhetsrapporteringen i Rapport 1980-
2006. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.
Malmström,E. (2006). Funktionshinder stoppar inte lek. Göteborgs-Posten den 28 april.
Martinsson,A. (2011). Medias bild av tillgänglighet granskas. Svensk Handikapptidskrift, 19
januari 2011.
http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&month=01&n
ews_id=970&showOnlyTags=
McClain,L, Beringer,D, Kuhnert,H, Priest,J, Wilkes,E, Wilkinson, , et al. (1993). Restaurant
wheelchair accessibility. The American Journal of Occupational Therapy, 47, 619- 623.
McCool,J, Cussen,A, Ameratunga,S. (2011). Media reporting of global health issues and
events in New Zealand daily newspapers. Health Promot Austr. 2011:22:3:228-230.
Medland, J, Ellis-Hill, C. (2008). Why do able-bodied people take part in wheelchair sports?
Disability & Society 2008;23(2):107-116.
Meinert,R,G, Yuen,F.K.Ö. (2012). Controversies and disputes in disability and rehabilitation.
London: Routledge.
Metzel,D.S, Giordano,A. (2007). Locations of Employment Services and People With
Disabilities. A Geographical Analysis of Accessibility. Journal of Disability Policy Studies
2007;18:2:88-97.
Meuser,P. (2012). Accessible architecture. 2. rev. ed. Berlin: DOM Publ.
Meyers,A, Anderson,J, Miller,D, Shipp,K, Hoenig,H. (2002). Barriers, facilitators, and access
for wheelchair users: Substantive and methodologic lessons from a pilot study of
environmental effects. Social Science and Medicine 2002:55:1435–1446.
Mitra,S. (2006). The Capability Approach and Disability. Journal of Disability Policy Studies
2006:16(4):236-247.
Moseley,M.J. (1979). Accessibility – the rural challenge. Cambridge: University Press.
71
Mueller,J, Morris,J, Jones,M. (2010). Accessibility of emergency communications to deaf
citizens. Managment 2010;7:1:41-46.
Mulligan,HF, Hale,LA, Whitehead,L, Baxter,GD. (2012). Barriers to physical activity for
people with long-term neurological conditions: a review study. Adapt Phys Activ Q.
2012:29:3:243-265.
Müller,L. (2012). Ett samhälle för alla. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Nordens välfärdscenter. (2011). Medier för alla? : tillgänglighet till tv i Danmark, Finland,
Norge och Sverige. Stockholm: Nordens välfärdscenter (NVC).
Nordstrand,A-K. (2012). Plats för möten – tillgänglighet och inkludering av äldre i
utomhusmiljö Brunnsbacken, Eskilstuna. Examensarbete i Informationsdesign med inriktning
mot Rumslig gestaltning. Mälardalens Högskola, Eskilstuna Västerås.
Nygren,G. Skolvardag med rörelsehinder. En etnologisk studie. Forum för skolan – som
kulturmiljö och arbetsplats. Rapport. Uppsala: Uppsala universitet.
Oliver,M. (1996) Understanding disability. From theory to practice. New York.
Oliver,M, Barnes,C. (2012). The new politics of disablement. 2nd ed. Basingstoke: Palgrave
Macmillan.
Oliver,M, Sapey,B, Thomas,P. (2012). Social work with disabled people. New York:
Palgrave Macmillan.
Olkin,R. (2002). Could You Hold the Door for Me? Including Disability in Diversity. Special
Section. Cultural Diversity and Ethnic Minority Psychology 2002;8:2:130-137.
Olson,E, Saltberg,E. (2011). Tillgänglighet 2010. Om implementeringen av tillgänglighet på
biblioteken. Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen
Biblioteks- och Informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, 2011:39, Borås: Högskolan i
Borås.
Peat,M. (1997). Attitudes and access: advancing the rights of people with disabilities.
Canadian Medical Association, 156, 657-659.
Penchansky,R, Thomas,J. W. (1981). The concept of access: Definition and
relationships to consumer satisfaction. Medical Care 1981:19(2): 127–140.
Pirie, G. H. (1979). Measuring accessibility. Environment & Planning A., 11,
299–312.
Pointon,A. (1997)”Disability and documentary”. I Ann Pointon with Chris Davies (edited)
Framed: Interrogating Disability in the Media. London: British Film Institute.
Prince,M.J. (2010). What about a Disability Rights Act for Canada? Practices and Lessons
from America, Australia, and the United Kingdom. Canada Public Policy 2010;36:2:199-214.
72
Reifeldt,K. (2012). Funktionsnedsättning och toalettbesök: intervjuer och tankar om
användares behov av tillgänglighet. Sundbyberg: Hjälpmedelsinstitutet.
RimmermanA. (2012). Social inclusion of people with disabilities: national and international
perspectives. Cambridges: Cambridge University Press.
Rivano-Fischer,D. (2004). Weelchair accessibility of public buildings in Al Ain, United Arab
Emirates (UAE). Disability and Rehabilitation, 26, 1150-1157.
Roulstone,A, Prideaux,S. (2012). Understanding disability policy. Bristol: Policy.
Rubaii-Barrett,N, Recasino Wise,L. (2008). Disability Access and E-Government. An
Empirical Analysis of State Practices. Journal of Disability Policy Studies 2008;19:1:52-64.
Rönnberg,J, Classon,E, Danermark,B, Karlsson,T. (2012), Forskning om
funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010: kartläggning, analys och förslag:
regeringsuppdrag till FAS från Socialdepartementet. Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS), rapport. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap.
Saaristo,A. (2006). There Is No Escapte from Philosophy. Collective Intentionality and
Empirical Social Science. Philosophy of the Social Sciences 2006;36:1:40-66.
Sakshaug,L, Hydén,C, Svensson,Å. (2009). Tillgänglighet för personer med synskada i
cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper – sammanfattning av enkätstudie.
Bulletin 243. Institutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg.
Samulowitz,A, Salén,M. (2011). Rullstolar i kollektivtrafiken: individ- och
samhällsperspektiv. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Sanchez,J, Byfield,G, Brown Tymus,T, LaFavor,K, Murphy,D, Laud,P. (2000). Perceived
Accessibility Versus Actual Physical Accessibility of Healthcare Facilities. Rehabilitation
Nursing 2000;25:1:6-9.
Scheer,J, Kroll,T, Neri,T,M, Beatty,P. (2003). Access Barriers for Persons with Disabilities.
Journal of Disability Policy Studies 2003;13(4):221-230.
Schoop,L,H, Clark,MJ, Hagglund,KJ, Sherman,AK, Stout,BJ. (2007). Life Activities Among
Individuals With Spinal Cord Injury Living in the Community: Perceived Choice and
Perceived Barriers. Rehabilitation Psychology 2007;52:82-88.
Seale,C. (2002). Media and Health. London: SAGE Publications.
Seekins,T, Traci,M-A, Cummings,S, Oreskovich,J, Ravesloot,C. (2008). Assessing
environmental factors that affect disability: Establishing a baseline of visitability in a rural
state. Rehabilitation Psychology 2008:53:1:80-84.
Sen,L, Mayfield,S. (2004). Accessible Tourism. Transportation to and Accessibility of
Historic Buildings and Other Recreational Areas in the City of Galveston, Texas. Public
73
Works Management & Policy 2004;8:4:223-234.
Shakespeare,T, Corker,M. (2002). Disability/Postmodernity: embodying disability theory.
London: Continuum, cop.
Shakespeare,T. (2007) ”Disability Rights and Wrongs”. London: Routledge.
Siré,E. (2001). Varsam tillgänglighet: vid ändring av byggnader och byggd miljö.
Oskarshamn: AB Svensk byggtjänst.
Sjöberg,H, Ahlbom,J. (2011). Lathund för tillgänglighet: om mötet mellan arrangemang och
personer med funktionsnedsättning. Sundsvall: Scenkonstbolaget.
Sjölander-Lindqvist,A, Bohlin,A, Adolfsson,P. (2010). Delaktighetens landskap.
Tillgänglighet och inflytande inom kulturarvssektorn. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Skolverket. (2008). Tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet för elever med
funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Slatin,J. M, Rush,S. (2003). Maximum accessibility. Boston: Addison-Wesley.
Socialdepartementet (2011). Regeringens strategi för genomförandet av funktionshin-
derspolitiken 2011–2016.
Socialdepartementet (2012). Levnadsförhållanden bland personer med funktionsned- sättning
mätt med ULF.
Socialstyrelsen. (2010). Tillgänglighet ur ett funktionshindersperspektiv. En undersökning
bland socialkontor och vårdcentraler. Rapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012). Tillståndet och utvecklingen inom hälso -sjukvård och socialtjänst.
Lägesrapport 2012. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012). Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin.
Delrapport 1. Stockholm: Socialstyrelsen.
Solish,A, Perry,A, Minnes,P. (2010). Participation of children with and without disabilities in
social, recreational and leisure activities. Journal of Applied Research in Intellectual
Disabilities, 2010;23;226-236.
SOU 1999:21. Lindqvists nia - nio vägar att utveckla bemötandet av personer med
funktionshinder. SOU 1999:21. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
Spjuth,E, Sundström,Å. (2009). Tillgänglighet för alla. Tidskriften Äldreomsorg 1/2009.
Stark,S. (2001). Creating disability in the home: The role of environmental barriers in the
United States. Disability and Society 2001;16:1:37–49.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
74
Statens Kulturråd. (2007). Översyn av medel för funktionshindrades tillgång till kultur.
Kulturrådets skriftserie 2007:5. Stockholm: Statens Kulturråd.
Statens kulturråd. (2012). Kultur för alla – inget hinder. Redovisning av Kulturrådets arbete
2011 med delmålen i funktionshinderspolitiken. Rapport 2012.
Statistiska centralbyrån. (2012). Levnadsförhållanden bland personer med
funktionsnedsättning mätt med ULF. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Statskontoret. (2010). Kostnads och konsekvensanalys av lagförslaget om bristande
tillgänglighet. 2010:26. Stockholm: Statskontoret.
Steinfeld,E, Danford,G.S. (1999). Enabling Environments: Measuring the Impact of
Environment on Disability and Rehabilitation. New York: Kluwer Academic/Plenum.
Steinfeld,E, Danford,G. S. (2000). Measuring handicapping environments. Journal of
Rehabilitation Outcomes Measurement 2000;4:4:5–15.
Strandberg,K, Strandberg,M. (2011). Tillgänglighet på en avreglerad kollektivtrafikmarknad.
En studie om möjligheterna att nå transportpolitisk måluppfyllelse. Kandidatuppsats i
kulturgeografi, HT 2011, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi,
Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Strömbäck,J. (2009). Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation.
Stockholm: SNS förlag.
Ståhl, A, Almén, M, Wemme, M.- (2004). Att orientera sig med hjälp av ledytor, Publikation
2004:158, Vägverket.
Ståhl,A, Almén,M. (2007). Hur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt
ledstråk? Publikation 2007:112, Vägverket.
Swain,J, French,S, Barnes,C, Thomas,C (Eds.). (2004). Disabling Barriers – Enabling
Environments. London: Sage.
Svensson,E. (1995). Bygg ikapp handikapp. Att bygga för ökad tillgänglighet och
användbarhet för personer med funktionshinder: kommentarer till Boverkets byggregler,
BBR. Solna: Svensk byggtjänst; Vällingby: Handikappinstitutet.
Svensson,E. (2003). Bygg ikapp handikapp. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Svensson,E. (2012). Bygg ikapp: för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med
funktionsnedsättning. 5 utgåvan. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2005). Tillgänglig stad. Stockholm: Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL).
75
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2012). Framgångsfaktorer för tillgänglighet i
fysisk planering och fastigheter. Rapport. Stockholm. Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL).
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2012). Funktionsnedsättning och arbete. Vad gör
kommuner och landsting? Rapport. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2012).
Sveriges Konsumentråd. (2004). Rapport om tillgängliga serviceautomater – konsumentkrav
på att bankomater, betalterminaler och biljettautomater ska passa alla. Rapport. Stockholm:
Sveriges Konsumentråd.
Thornton,P. (2005). Disabled People, Employment and Social Justice. Social Policy and
Society 2005;4(1):65-73.
Tingvall,A, Fant,T. (2000). Tillgänglighet till kollektivtrafiken. En metodstudie för
bedömning av tillgänglighet för funktionshindrade. Accessibility to public transport. A
method study for estimate of accessibility for people with impairments. Examensarbete
2000:9. Chalmers. Institutionen Vatten, Miljö, Transport.
Titchkosky.T. (2008). ”To Pee or Not to Pee”? Ordinary Talk about Extraordinary Exclusions
in a University Environment. Canadian Journal of Sociology 2008:33:1.
Tufvesson,C, Tufvesson,J. (2009). The building process as a tool towards an all-inclusive
school. A Swedish example focusing on children with defined concentration difficulties such
as ADHD, autism and Down´s syndrome. Journal of Housing and the Built Environment
2009;24:1:47-66.
Törnbom,K. (2012). ”Man ska vara slängd i käften och rolig”. En kvalitativ studie om fysiskt
funktionsnedsatta personers upplevelser och tankar om delaktighet i samhället”.
Masteruppsats/Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 30 hp, Avancerad nivå. Höstterminen
2012. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Ungdomsstyrelsen. (2012). FOKUS12. Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning.
Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:3. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2012). Ung idag 2012. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Watson,N, Roulstone,A, Thomas,C. (2012). Routledge handbook of disability studies. New
York: Routledge.
Vecchio,N, Cybinski,P, Stevens,S. (2009). The effect of disability on the needs of caregivers.
International Journal of Social Economics 2009;36:7:782-796.
Weissman,J.S, Stern,R, Fielding,S.L, Epstein,A.M. (1991). Delayed access to health care:
Risk factors, reasons, and consequences. Annals of Internal Medicine 1991:114:325-331.
Wickman, K. (2011). Flickor och pojkar med funktionsnedsättning, rättigheter och
möjligheter till ett aktivt idrottsliv. I J.R. Norberg, & J. Pihlblad (Red.). För barnets bästa – en
antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv. Centrum för idrottsforskning 2011:2.
76
Winter Jorgensen,M, Phillips,L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Vissers,M, Van den Berg- Emons,R, Sluis,T, Bergen,M, Stam,H, Bussmann, H. (2008).
Barriers to and facilitatiors of everyday physical activity in persons with a spinal cord injury
after discharge from the rehabilitation centre. Journal of rehabilitation medicine, 40, 461-467.
Woodgate,R,L, Edwards,M, Ripat,J. (2012). How families of children with complex care
needs participate in everyday life. Social Science & Medicine 2012;75:1912-1920.
Vägverket. (2008). Exempelkatalog för enkelt avhjälpta hinder. Publikation 2008:18.
Vägverket Region Skåne, Kristianstads kommun, Lunds tekniska högskola. (2003).
Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt Kom så går vi, 2003.
Västra Götalandsregionen. (2011). Tillgänglighetsatlas. Regionutvecklingssekreterariatet,
Västra Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen. (2002). Tillgängligheten till Västra Götalandsregionens
verksamheter – medborgarna beskriver sina uppfattningar. Rapport, 2002. Västra
Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärad, G, Fyrbodal, Handisam i
samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland. (2009). Tillgängliga och
användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Version 1.2.
Västra Götalandsregionen. (2012). TillgänglighetsDatabasen (TD). www.t-d.se, Västra
Götalandsregionen, TD, HSO Västra Götaland, SRF, Handikappförbunden, Regionala
pensionärsrådet, Enheten för rättighetsfrågor och Enheten för folkhälsofrågor vid Västra
Götalandsregionen, Arvsfonden.
World Health Organization, The World Bank. (2011). World report on disability. Geneva:
World Health Organization (WHO), The World Bank.
Artiklar och temanummer – Göteborgs-Posten och Regionmagasinet
Andree,L. (2003). 95 miljoner för att lösa trafikkaos. Vägverket vill bygga sexfiligt på E6.
Göteborgs-Posten den 26 juli 2003.
Axelsson,B. (2006). Läckö slott visar vägen. Regionmagasinet nr 2, 2006, s.19-20.
Axelsson,B. (2006). Ny möjlighet att planera inför utflykten. Regionmagasinet, nr 2, 2006,
s.32).
Axelsson,B. (2006). Välkommen till RM. Krönika. Regionmagasinet, nr 2, 2006, s.3.
Axelsson,B. (2007). Västra Götalandsregionen visar vägen. Regionmagasinet nr 1, 2007, s.25.
Bjarneberg,A-L. (2006). När det omöjliga blir möjligt. Regionmagasinet, s.14-15, Nr 2, 2006.
77
Candow,L. (2000). Underlätta vardagen för de handikappade. Göteborgs-Posten den 12
februari 2000.
Fahlgren,M. (2006). Snabbare hantering av patientjournaler. Regionmagasinet, nr 2, 2006,
s.31.
Göteborgs-Posten. (2000). En handikappad reform. Regeringens handikappförslag: vackra ord
men föga konkret. Göteborgs-Posten den 22 mars 2000.
Jansson,S. (2006). I dövas värld finns inga hinder. Regionmagasinet, s.10, Nr 2, 2006.
Jerkert,B. (2002). Samordning, samarbete och mer kraft till vård. Regionmagasinet, nr 2, s.9.
Kurlberg,L, Lundström,L, Hedström,H. (2003). Funktionshindrade tvingas till passivitet.
Göteborgs-Posten den 26 juli 2003.
Ljungberg,E. (2003). Västtrafiks regler för rullstolar är förlegade. Debattartikel. Göteborgs-
Posten den 16 mars 2003.
Malmström,C. (2006). Många små steg mot delaktighet. Regionmagasinet, s.21-22, nr 2,
2006. S.
Malmström,C. (2006). Vården börjar redan i väntrummet. Regionmagasinet nr 2, 2006, s.22-
23.
Malmström,E. Funktionshinder stoppar inte lek. Göteborgs-Posten.
Mårtensson,J. (2003). Demonstrera för tillgänglighet. Debattartikel. Göteborgs-Posten den 16
april 2003.
Naurin,P. (2006). Det är normalt att inte vara normal. Regionmagasinet nr 2, 2006. s.4-6.
Regionmagasinet. (2005). Turistdatabas för funktionshindrade. Notis. Regionmagasinet, s. 25,
Nr 3, 2005.
Sydvik,P. (2000). Utan dövtolk inget möte i rådet. Göteborgs-Posten den 7 mars 2000.
Regionmagasinet. (2002). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 1/2002.
Regionmagasinet. (2002). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 2/2002.
Regionmagasinet. (2002). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 3/2002.
Regionmagasinet. (2002). Sjukvårdsupplysningen – snart i hela Västra Götaland.
Regionmagasinet. (2002). Ett hopp, en smäll och ett års väntan.
Regionmagasinet. (2002). Offentlighetsprincipen – en rättighet du bör titta närmare på.
78
Regionmagasinet. (2002). Så vill vi ha det när vi blir sjuka.
Regionmagasinet. (2003). Kortare köer med digitalisering.
Regionmagasinet. (2003). Nyckel som röjer hinder.
Regionmagasinet. (2003). Europeiska handikappåret.
Regionmagasinet. (2003). Tillgänglighet kan vara viktigare än valfrihet.
Regionmagasinet. (2003). Fullmäktige via radioapparaten.
Regionmagasinet. (2003). Lång kamp om gropig väg.
Regionmagasinet. (2003). Bättre småvägar kräver engagemang från många.
Regionmagasinet. (2003). Ny barnaavdelning på sajten Infomedica.
Regionmagasinet. (2003). Tandhälsa på hjul.
Regionmagasinet. (2003). Kultur ska vara tillgänglig för alla.
Regionmagasinet. (2003). Försök med on-line-bokning.
Regionmagasinet. (2003). Patienter kan få nytt recept via nätet.
Regionmagasinet. (2003). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 1/2003.
Regionmagasinet. (2003). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 2/2003.
Regionmagasinet. (2003). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 3/2003.
Regionmagasinet. (2003). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 4/2003.
Regionmagasinet. (2004). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 1/2004.
Regionmagasinet. (2004). Temanummer: Ordinarie nummer. Regionmagasinet nr 2/2004.
Regionmagasinet. (2004). Temanummer: Döden. Regionmagasinet nr 3/2004.
Regionmagasinet. (2004). Temanummer: Kultur. Regionmagasinet nr 4/2004.
Regionmagasinet. (2004). En röst talar genom en annan. En rättighet att göra sin stämma
hörd.
Regionmagasinet. (2004). Väntetider i vården på nätet.
Regionmagasinet. (2004). Infomedica ger goda vårdråd.
Regionmagasinet. (2004). Nytt kort gör resan lättare.
79
Regionmagasinet. (2004). Vårdcentralen via internet.
Regionmagasinet. (2004). Goda vårdråd hos infomedica.
Regionmagasinet. (2004). Svårt att få prata om döden.
Regionmagasinet. (2004). Västtrafik testar nytt betalsystem.
Regionmagasinet. (2004). Anpassning för funktionshindrade.
Regionmagasinet. (2004). Fullmäktige via radioapparaten.
Regionmagasinet. (2004). Jympa för funktionshindrade.
Regionmagasinet. (2004). GöteborgsOperan når hela länet.
Regionmagasinet. (2005). Det finns lättare texter att läsa.
Regionmagasinet. (2005). Sjukvården flyttar in i hemmen.
Regionmagasinet. (2005). Lättläst om Västra Götaland.
Regionmagasinet. (2005). Regionmagasinet blir lättläst.
Regionmagasinet. (2005). Symboler visar lågt golv.
Regionmagasinet. (2005). Mer praktik för funktionshindrade.
Regionmagasinet. (2005). Lyssna på RM via internet.
Regionmagasinet. (2005). Spel på internet om förkylning.
Regionmagasinet. (2005). Kyrkan kan erbjuda hjälp.
Regionmagasinet. (2005). Trafikskadestöd – hjälp efter trafikolyckor.
Regionmagasinet. (2005). Turistdatabas för funktionshindrade.
Regionmagasinet. (2005). Boken kommer – hem till Kajsa.
Regionmagasinet. (2005). Temanummer. Framtiden. Regionmagasinet nr 1/2005.
Regionmagasinet. (2005). Temanummer. Fetma. Regionmagasinet nr 2/2005.
Regionmagasinet. (2005). Temanummer. Psykisk ohälsa. Regionmagasinet nr 3/2005.
Regionmagasinet. (2005). Temanummer. Kärlek. Regionmagasinet nr 4/2005.
Regionmagasinet. (2006). Det är normalt att inte vara normal.
80
Regionmagasinet. (2006). Arbetsplatsen där funktionshinder är ett krav.
Regionmagasinet. (2006). I dövas värld finns inga hinder.
Regionmagasinet. (2006). De dansar över gränserna.
Regionmagasinet. (2006). När det omöjliga blir möjligt.
Regionmagasinet. (2006). Med fokus på framtiden.
Regionmagasinet. (2006). ”Jag har lärt mig massor här”.
Regionmagasinet. (2006). Läckö slott visar vägen.
Regionmagasinet. (2006). Många små steg mot delaktighet.
Regionmagasinet. (2006). Vården börjar redan i väntrummet.
Regionmagasinet. (2006). Maria designar med omtanke.
Regionmagasinet. (2006). Det räcker att vara den man är.
Regionmagasinet. (2006). Mindre kultur till funktionshindrade barn.
Regionmagasinet. (2006). Samlad kunskap ger stöd som underlättar vardagen.
Regionmagasinet. (2006). Ny möjlighet att planera inför utflykten.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Vatten. Regionmagasinet nr 4/2006.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Vatten. Regionmagasinet nr 3/2006.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Vatten. Regionmagasinet nr 4/2006.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Valet. Regionmagasinet nr 1/2006.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Funktionshinder. Regionmagasinet nr 2/2006.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Turism. Regionmagasinet nr 3/2006.
Regionmagasinet. (2006). Temanummer. Vatten. Regionmagasinet nr 4/2006.
Regionmagasinet. (2007). Temanummer. Tänder. Regionmagasinet nr 1/2007.
Regionmagasinet. (2007). Temanummer. Alkohol. Regionmagasinet nr 2/2007.
Regionmagasinet. (2007). Temanummer. Social ekonomi. Regionmagasinet nr 3/2007.
Regionmagasinet. (2007). Temanummer. Barn. Regionmagasinet nr 4/2007.
81
Regionmagasinet. (2007). En buss lastad med tandvård.
Regionmagasinet. (2008). Temanummer. Världen och vi. Regionmagasinet nr 1/2008.
Regionmagasinet. (2008). Temanummer. Smärta. Regionmagasinet nr 2/2008.
Regionmagasinet. (2008). Temanummer. Resor. Regionmagasinet nr 3/2008.
Regionmagasinet. (2008). Temanummer. Äldre. Regionmagasinet nr 4/2008.
Regionmagasinet. (2008). Regionteater Väst når fler.
Regionmagasinet. (2008). Om inte kollektivtrafiken fanns….
Regionmagasinet. (2008). Närtrafiken – vilket lyft!
Regionmagasinet. (2008). Uppkopplad i Sjöboden.
Regionmagasinet. (2008). Otillräcklig bredbandstäckning i Västra Götaland.
Regionmagasinet. (2008). Kultur på väg.
Regionmagasinet. (2008). En turnerande klimatkabaret.
Regionmagasinet. (2008). Bil? Buss? Både- och ?
Regionmagasinet. (2008). Action nytt nätverk för närstående.
Regionmagasinet. (2009). Temanummer. Sjukvårdsrådgivningen 1177. Regionmagasinet nr
1/2009.
Regionmagasinet. (2009). Temanummer. Vårdvalet. Regionmagasinet nr 2/2009.
Regionmagasinet. (2009). Temanummer. Vårdhygien. Regionmagasinet nr 3/2009.
Regionmagasinet. (2009). Temanummer. Organdonator. Regionmagasinet nr 4/2009.
Regionmagasinet. (2009). 1177 – ett nummer att lägga på minnet.
Regionmagasinet. (2009). Här är det lättare att läsa.
Regionmagasinet. (2009). Plötsligt kunde Fredrik se texten ordentligt.
Regionmagasinet. (2009). Storsatsning på infrastruktur ska ge bättre möjligheter att resa.
Regionmagasinet. (2009). Storsatsning på trafiken i Västsverige.
Regionmagasinet. (2009). Fler kan läsa din vårdinformation.
82
Regionmagasinet. (2010). Temanummer. Patienträttigheter. Regionmagasinet nr 1/2010.
Regionmagasinet. (2010). Temanummer. Regionvalet. Regionmagasinet nr 2/2010.
Regionmagasinet. (2010). Temanummer. Matallergi. Regionmagasinet nr 3/2010.
Regionmagasinet. (2010). Temanummer. Stress. Regionmagasinet nr 4/2010.
Regionmagasinet. (2011). Temanummer: Läkemedel. Regionmagasinet nr 1/2011.
Regionmagasinet. (2011). Temanummer: Depression. Regionmagasinet nr 2/2011.
Regionmagasinet. (2011). Temanummer: Stroke. Regionmagasinet nr 3/2011.
Regionmagasinet. (2011). Temanummer: Forskning och utveckling. Regionmagasinet nr
4/2011.
10.1 Internetkällor om tillgänglighet
www.tillganglig-kultur.nu
Tillgänglighetsdatabasen, Västra Götalandsregionen
www.t-d.se,
83
Bilaga. KODSCHEMA – KOMMUNICERING OCH RAPPORTERING
AV TILLGÄNGLIGHETSFRÅGOR I VÄSTRA GÖTALAND ÅREN
2000-2009 – EN JÄMFÖRELSE MELLAN INTERNA OCH EXTERNA
MEDIER
KODSCHEMA
Media:
1. Regionmagasinet (N=71)
2. Göteborgs-Posten (GP), (N=157)
Årtal (Publiceringsårtal):
1. 2000
2. 2001
3. 2002
4. 2003
5. 2004
6. 2005
7. 2006
8. 2007
9. 2008
10. 2009
Refereras Tillgänglighetsdatabasen i texten?
1. ja
2. nej
Typ av sektor som behandlas i artikeln
1. Kommunal verksamhet
2. Landstingsverksamhet
3. Statlig verksamhet
4. Näringslivet/företagsamhet
Typ av tillgänglighet
1. Fysisk tillgänglighet (förflyttning, tillträde till och i byggnad)
2. Informationstillgänglighet (att medborgare kan nås av information samt
tillgodogörelse av sådan)
3. Institutionell tillgänglighet (personalutbildning i arbetslivet, befordringsmöjligheter,
kunna nå karriärvägar).
84
Publiceringform (Pubfo)
1. Notis utan bild
2. Artikel (mindre) utan bild
3. Reportage utan bild
4. Notis med bild
5. Artikel (mindre) med bil
6. Reportage med bild
7. Krönika
8. Insändare, debatt
9. Ledare
Placeringen: 1:a sidan (Ettan)
1. ja
2. nej
Skribentens kön: (KönJ)
1. man
2. kvinna
3. osignerad
Fotografens kön: (KönF)
1. man
2. kvinna
3. osignerad
4. Ej aktuellt
Begreppet tillgänglighet, förekomst i rubrik: (Rubtillg)
1. ja
2. nej
Begreppet tillgänglighet, förekomst i ingress: (Ingrtillg)
1. ja
2. nej
3. artikeln saknar ingress
Intervjupersonen i texten (kön): (Intpkön)
1. man
2. kvinna
3. ingen
12 man och kvinna
Genusperspektiv: (Genus)
1. man
85
2. kvinna
3. obestämt/genusneutralt
Lokalisation av handlingen: (lokalisa)
1. storstad
2. mellanstor stad
3. småstad
4. glesbygd
5. Ej Sverige
6. Ingen lokalisation
Lokalisation i annat land: (land)
Ange land: ________________________
Intervjupersonen/talesmannen i texten: (talesman)
1. Person/drabbad, aktiv/medlem i brukarorganisation
2. Person/drabbad
3. Närstående aktiv/medlem i brukarorganisation
4. Närstående icke-medlem i brukarorganisation
5. Tjänsteman
6. Talesman saknas
7. Politiker
8. Brukarorganisation, företrädare
9. Forskare
10. Hälso- och sjukvårdspersonal
11. Skolelever
12. Privatpersoner övriga
13. Företagare
Artikeltextens värdeomdöme/vinkel: (värdeom)
1. Positiv/konstruktiv
2. Neutral
3. Negativ/kritisk
Intervjuad brukares ålder: (brukald)
Ange ålder: ____ år
88. Ej aktuellt
99. Framgår ej
Intervjuad närståendes ålder: (näråld)
Ange ålder: ____ år
88. Ej aktuellt
98. missing/saknas
86
Behandlas barnperspektiv i artikeln? (barnpersp)
1. ja
2. nej
Behandlas äldreperspektiv i artikeln? (Äldrepersp)
1. Ja
2. Nej
Vilken typ av funktionsnedsättning behandlas i texten? (funktyp)
1. Rörelsenedsättning
2. Synnedsättning
3. Hörselnedsättning
4. Multi-funktionsnedsättning/flerfunktionshinder
5. Annan ______anges
6. Framgår ej
7. Allergier
8. Utvecklingsstörning, Intellektuella funktionsnedsättningar
9. Cancersjukdom
10. Ingen funktionsnedsättning behandlas i texten
11. Psykisk funktionsnedsättning
Typ av miljöer: (Miljötyp)
1. inre miljöer
2. yttre miljöer
3. internet/webbmiljöer
Nivå på policydiskurs i artikeln: (policydisk)
1. Lokal nivå
2. Regional nivå
3. Nationell nivå
4. EU-nivå
5. Global nivå
Huvudsakligt livsområde belyst i artikeln: (livsomr)
1. Arbetsliv och skola
2. Fritid och kultur
3. Transport och förflyttning
4. Socialt stöd och social service
5. Livsområdena 1-4
6. Boende, stadsplanering
7. Samhällsservice (tex bankomat)
8. Allmänna platser (yttre miljö, kommuner)
87
9. Hälso- och sjukvård
Fokus i artikeltexten: (fokus)
1. Brukarperspektiv, patientperspektiv
2. Närståendeperspektiv (familj)
3. Forskarperspektiv
4. Myndighetsperspektiv
5. Förtroendevalda
Identifierbara diskursområden: (diskurs)
1. Försörjningsdiskurs
2. Rehabiliteringsdiskurs
3. Förebyggande/preventiv diskurs
4. Stöd i vardagen, transporter
5. Medborgarrättsdiskurs
6. Miljöanpassningsdiskurs
7. Vård- och hälsodiskurs (tex. Sex- och samlevnad)
Värld – typ: (världen)
1. Livsvärld
2. Systemvärld
Behandlat tema: (tema)
1. Frihet, oberoende
2. Opinionsbildning
3. Anpassning, lokaler
4. Handikappanpassning, transport
5. Delaktighet och jämlikhet
6. Medborgarrätt – planering
7. Miljöanpassning
Rapporterad diagnos: (Diagnos)
__________________________
