
Mattias Bengtsson
Mattias Bengtsson
Professor in sociology at University of Gothenburg and University of Borås, Sweden
About
49
Publications
6,391
Reads
How we measure 'reads'
A 'read' is counted each time someone views a publication summary (such as the title, abstract, and list of authors), clicks on a figure, or views or downloads the full-text. Learn more
608
Citations
Introduction
Bengtsson develops a sociology of existence based on studies of e.g. the meaning of retirement and post-retirement work, and a sociology of welfare state restructuring based on studies of social policy, activation, active labour market policies, and cross-sector collaboration. Also, he studies labour market and welfare challenges of green transition in a six-year FORTE programme. He has studied individualisation processes, social class, in-work poverty, and transnational union cooperation.
Additional affiliations
January 2003 - present
August 2024 - present
January 2023 - June 2024
Education
September 2003 - May 2008
Publications
Publications (49)
A pandemic may change the use of social protection systems. In this article, we compare Scandinavian reform trajectories of unemployment benefits and sickness benefits following the COVID-19 pandemic. From an institutional theory perspective, we have analyzed official documents on regulations proposed in government bills, public inquiries, reports,...
In the present article, we outline basic assumptions and conceptual tools for a sociology of existence. First, we address man's fundamental conditions of existence: that life's finitude and encounters with the uncertainty of existence are fundamental experiences that construct social relations. Second, we outline how existential meaning-making and...
The article analyses a new culture of responsibilisation implicated in a recent management reform in the Swedish Public Employment Service. Based on an interview study and organisational documents, it is shown that the reform entails a new form of responsibilisation of jobseekers as well as caseworkers. As jobsee-kers are expected to 'carry their o...
Current discussions on the importance of retirement are largely built on statistical analyses of longitudinal data showing that well-being seldom changes from before to after entering retirement, but is rather mainly dependent on the individual's social resource position. In contrast, qualitatively oriented researchers underline that the retirement...
The objective of this article is to analyse the ideological influences, main reforms and social inequality outcomes of "the new work strategy", i.e. the former Swedish centre-right Alliance government's work-first approach. By studying government bills and reports, official statistics, and research on welfare and labour market policies, discourses,...
Aktivering är ett av vår tids modeord i välfärdspolitiska sammanhang. Arbetslösa kunde under en period delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet Aktivitetsgarantin. Vissa unga personer med nedsatt arbetsförmåga mottar aktivitetsersättning medan arbetslösa varje månad ska aktivitetsrapportera till Arbetsförmedlingen för att kunna få ersättning...
I denna essä om den pågående marknadiseringen av arbetsförmedlingens tjänster tas avstamp i den stora omvandling då den aktiva arbetsmarknadspolitiken rört sig från politikens centrum till dess periferi. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt landskap tornar upp sig när Arbetsförmedlingen ska ”reformeras i grunden” och så kallade fristående aktörer ska a...
The capability approach is relevant to gaining a conceptual understanding of individuals’ abilities and motivation to work and to explore the potential consequences that various working conditions have for people when they reach old age. Here, the capability concept is complemented with system theory to understand the multi-component key resources...
The article addresses physicians who work as group supervisors or mentors in a training program after having formally retired. The driving forces to continue to work are analyzed in terms of the development of existential meaning of work at a particular stage of the life cycle. We argue that a deeper understanding of the existential driving forces,...
Under pågående pandemi vittnar yrkesutövare inom vård och omsorg om allvarliga arbetsmiljöbrister, samtidigt som framställningar av arbetets vidare mening aldrig varit så närvarande. Sociologerna Bengtsson och Flisbäck betonar vikten av att återuppväcka kallbegreppet, vilket varit utskällt i debatter om svenskt arbetsliv.
När de senaste decenniernas förändringar i svensk välfärdspolitik diskuteras så menar vissa att dessa inte är av en sådan dignitet att vi bör tala om ett skifte från den socialdemokratiska välfärdsstatsregim som den danske sociologen Gøsta Esping-Andersen (1990) beskrev i en klassisk välfärdsstudie. Andra har dragit en motsatt slutsats: den univers...
The aim of this chapter is to deepen the understanding of existential meaning dimensions of work activities, and the calling is highlighted as an example of existential work orientation. The data was collected in 2014 and 2015 and consist of qualitative interviews both before and after retirement with Swedish employees reflecting a qualitative spec...
I texten studeras äldre läkares grupphandledning av utlandsutbildade kollegor som ett fall av meningsfullt arbete i ett förlängt yrkesliv. När det fastslås att ett förlängt yrkesliv behövs för att säkra samhällets välfärdsnivå ställs ofta frågan om vilka arbetsuppgifter som äldre kan utföra. Vi pekar istället på hur äldre kan besitta specifika komp...
The aim is to describe and explain the similarities and differences between European trade unions concerning their views on transnational union interests and cooperation in the wake of the Great Recession. We do this by analyzing 221 responses from a European-wide web/postal survey distributed in 2015-2016 to union officials representing staff in e...
I kapitlet ”Arbetsmarknadspolitik” behandlar Mattias Bengtsson den arbetsmarknadspolitik som avser statliga ingripanden i syfte att motverka både arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Inledningsvis diskuteras viktiga begrepp relaterade till arbetsmarknadspolitik, såsom passiva och aktiva åtgärder, aktivering och arbetslinjen. Därefter presenteras två...
I kapitlet ”Europeiska arbetsmarknader: institutioner, aktörer, politik” lyfts blicken mot en europeisk horisont där EU alltmer påverkar villkoren för den svenska modellen. Mattias Bengtsson, Bengt Larsson och Kristina Lovén Seldén redogör först för hur europeiska länders arbetsmarknader varierar stort för att sedan presentera likheter och skillnad...
I Farväl till arbetet får läsaren lyssna till människors egna röster om meningen med att gå i pension. Här finns de som inget annat önskar än att lämna yrkeslivets vedermödor, till exempel undersköterskan med kronisk smärta som längtar efter att ”ta det vackert”. Men även motvilliga pensionärer kommer till tals. För renhållningsarbetaren, skådespel...
Vår övergripande fråga i boken är hur människor formar existentiell och kulturell mening när de lämnar yrkeslivet bakom sig. När vi tar oss an denna fråga blir det centralt att förstå de nyblivna pensionärernas erfarenheter av tid, eftersom dessa tycks ha stor betydelse för deras meningsskapande. I kapitlet undersöks hur de intervjuades värderingar...
In this article, we argue that we will reach a deepened understanding of what the retirement process means for individuals if existential meaning is the centre of attention. The data consist of qualitative interviews conducted in Sweden. A selected type of employee - whose work we define as a "calling" - is examined to analyse the existential meani...
Social investment (SI) is part of a strategy to modernize the European welfare states by focusing on human resource development throughout the life-course, while ensuring financial sustainability. Recognizing that this strategy was only partially implemented by the EU member states prior to the financial and Eurozone crises, this article investigat...
I detta kapitel analyserar vi berättelser av intervjupersoner som, i samband med att de ska pensioneras, uttrycker ett mycket engagerat förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Vi har därför valt att benämna deras relation till arbete för ett kall. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur pensionstillfället, som ett brott i individens kronologi...
Vilka tankar finns hos dem som förhållit sig till sin yrkesverksamhet som ett kall och som snart ska gå i pension? Vilka framtidsbilder och strategier finns, med andra ord, bland dem som förhåller sig passionerat till sin yrkesverksamhet och som vill att arbetsinsatsen ska gynna andra eller samhället i stort? I detta kapitel tar vi an dessa frågor...
För drygt tre decennier sedan hävdade den schweiziska sociologen Martin Kohli (1986) att moderna västerländska samhällen genomgått en individualiseringsprocess där livet alltmer kommit att betraktas som en individuell och kronologiskt ordnad bana. Såväl organisering av arbete, som välfärdsstatliga rättigheter och skyldigheter, förläggs mer och mer...
When the calling is brought to a head: Retirement from an existential sociology perspective In this article we analyze how the meaning and value of work can emerge, be defined and redefined in relation to the coming of retirement, by focusing individuals with dedicated work approaches interpreted as a calling. By relying on an existential sociology...
In this article we analyze how the meaning and value of work can emerge, be defined and redefined in relation to the coming of retirement, by focusing individuals with dedicated work approaches interpreted as a calling. By relying on an existential sociology framework we analyze the retirement process as an existential imperative, e.g. life phases...
Visaren på urtavlan på omslaget till Buying time pekar på en halvtimme före midnatt. Vad bilden symboliserar är att kapitalismen under snart ett halvt århundrade har "köpt sig tid" men att den nu närmar sig den tidpunkt då det inte längre går att skjuta upp den växande inkompatibiliteten mellan kapitalism och demokrati. På cirka 200 sidor argumente...
Is in-work poverty a low-wage or an unemployment problem, and is it the same problem all across Europe? Because of the definitional ambiguity, we really do not know. In this article, we use longitudinal European Union-Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC) data from 22 countries and derive a set of distinct clusters of labour market t...
The article analyses Scandinavian activation policies through the study of Swedish and Danish labour market policies since the early 1990s. Active labour market policies have been an important component in the social investment policies of the Scandinavian countries, defined as ‘an active corner’ in Europe. In this study of the trajectories of Swed...
Studies of the relationship between class position and political outlooks still only have a limited understanding of the class-related mechanisms that matter for ideological orientations. This article presents a comprehensive analysis of the mechanisms that link class position and left/right and authoritarian/libertarian orientations. Besides main...
In light of internationally declining union density, this article examines to what extent employees derive advantage from trade unions. Data collected in 21 countries through the European Social Survey 2010 are being used. Multilevel analyses show that it is not so much individual membership but unions' collective power that matters. Perceived unio...
This article compares views among Swedish trade unions with those of their members regarding cross-national union cooperation in Europe or the EU. Data are derived from two different surveys, one among trade unions in 2010–2011 and the other among employees in 2006. It turns out that trade unions are generally more affirmative than their members to...
Economic globalization and political developments within the EU have put pressure upon trade unions to engage in cross-border cooperation. The most realistic step in the foreseeable future is transnational coordination of collective bargaining, but the process is still very much in its infancy. We use a web and postal survey of a large number of Eu...
Svensk arbetsmarknadspolitik har förändrats kraftigt sedan 1980-talet. I denna artikel studeras övergången från efterfråge- till utbudsinriktade åtgärder, samt hur synen på aktivering förändrats sedan 1980-talet. Genom en analys av regeringsförklaringar, budgetpropositioner och åtgärdsprogram visas hur offensiva aktiva åtgärder alltmer ersatts av d...
This article analyzes how Nordic trade unions cooperate with unions in Europe, and what actors and organizations they cooperate with to influence EU policies. We examine both similarities and differences between the Nordic countries and between unions in different sectors, and make some comparisons with unions in other European countries. As a back...
The advent of ‘the Swedish Model’ was related to questions of economic crisis and high unemployment levels in the 1920s. New ideas, connecting insufficient demand with unemployment, were embraced by the Social Democratic Party (Blyth 2001). In the 1930s, the Social Democratic gov-ernment took a more pro-active role in stabilizing employment on a hi...
Det finns en utbredd föreställning om att arbetarklassen har upphört i och med industrisamhällets försvinnande och blivit en anakronism i det postindustriella
samhället. Det kollektiva dramat är över – klassamhället har svepts in i »alltmer mystifierande slöjor«. Medan arbetarklassen suddas ut, klingar medelklass alltmer självklart. I samband med 1...
It is said that people today are less interested in collective solutions such as union representation, mainly as a result of the processes of individualization that dilute collectivist orientations. On the basis of survey data carried out in Sweden in 1997 and 2006, the article studies attitudes towards two ways of negotiating with the employer — t...
Kraftigt ökade inkomstskillnader visar att det svenska klassamhället har förstärkts under de senaste tre årtiondena. Skillnaderna började öka redan i början av 1980-talet, före den ekonomiska recessionen och det borgerliga maktövertagandet i början av 1990-talet. Hur kan vi förklara denna utveckling? En nödvändig utgångspunkt för en djupare förståe...
IN THIS ARTICLE, relations between social comparisons and experiences of stress are studied. The comparison referent is close workmates and the comparison attributes are salary and career opportunities. Different mediating processes have been extracted from theories of social comparisons, reference groups and inequity. The comparison processes are...